1
Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Sollentuna kommun
Rapport
Reviderad i juni 2015
Magnus Holmgren Anders Lundkvist Susanne Lindqvist
Utvärderingsringen www.utvarderingsringen.se
Stenhuggerivägen 61B 302 40 Halmstad
035-360 80
2
Innehåll
1. Uppdraget ... 3
1.2 Arbetssätt ... 3
1.3 Rapportens innehåll och struktur... 3
2. Bakgrund ... 4
2.2 Principiella skillnader mellan kultur och fritid ... 4
2.3 Kommunalt föreningsstöd - möjligheter och begränsningar ... 5
2.4 Stödformer och politisk styrning ... 6
3. Det totala föreningsstödet ... 7
3.2 Det totala föreningsstödet i Sollentuna kommun ... 7
3.3 Kontanta bidrag ... 8
3.4 Lokalsubventioner i Sollentuna kommun... 10
3.5 Det totala föreningsstödet 2013 i sammanfattning ... 16
4. Om kommunalt och statligt lokalt aktivitetsstöd ... 17
5. Verksamhetsbeskrivningar och statistik ... 17
6. Resultat från enkäter om föreningarnas syn på kommunens bidragsgivning och lokaluthyrning ... 24
7. Taxor och avgifter ... 26
8. Alternativa stödmodeller som används i kommunerna ... 26
9. Våra iakttagelser, slutsatser och förslag ... 29
Bilagor:
Bilaga - Bidragsbestämmelser Bilaga - Kontanta bidrag 2013 Bilaga - Bokningsobjekt 2013
Bilaga - Subventioner via lokalbokningen 2013 Bilaga – Samtliga subventioner 2013
Bilaga – Det totala stödet per förening 2013 Bilaga – Verksamhetsbeskrivningar 2013
3
1. Uppdraget
Uppdraget innebär en utredning av det totala stödet till bidragsberättigade föreningar inom främst kultur och fritidsförvaltningens verksamhetsområde. Rapporten bygger på uppgifter framtagna av förvaltningen där bl.a. följande ingår.
• Kommunens kontanta bidrag har sammanställts och bidragens ekonomiska utfall har beräknats för bidragsberättigade föreningar.
• Beräkning av lokalsubventioner till föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler/anläggningar.
• Det totala stödet till föreningslivet i form av kontantbidrag och lokalsubventioner redovisas.
• En redovisning av individuellt föreningsstöd för alla föreningar som erhållit kommunala kontantbidrag och/eller lokalsubventioner.
• Idrottsföreningarnas verksamhet har analyserats med avseende på bland annat typ av verksamhet, åldersfördelning och jämställdhet.
• Föreningslivets attityder till bidragsgivningen och lokalbokningen har undersökts genom enkäter.
• Iakttagelser, synpunkter och förslag till åtgärder presenteras.
1.2 Arbetssätt
Vi menar att ett grundläggande synsätt när det gäller kommunalt stöd till föreningar är att föreningsstöd inte endast ska tolkas som de kontanta bidrag som kommunen fördelar.
Föreningsstödet måste ses som en helhet och innefatta såväl kontantstöd, taxor och avgifter, lokalsubventioner och eventuella andra stöd i form av t.ex. utbildningar, tryck- och layouthjälp som kommunen erbjuder. När det gäller barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet utgör kontantstödet endast en mindre del av det totala kommunala stödet.
I arbetet har uppgifter från främst år 2013 använts. Utredningen har medfört ett stort arbete för många personer inom kommunen. Lokalkostnader och timpriser i olika anläggningar har
beräknats. Eftersom det ekonomiska redovisningssystemet inte alltid är uppbyggt med konton på objekts- eller delobjektsnivå har i många fall beräkningar och bedömningar gjorts för att på bästa sätt fördela kostnader. Dessutom har föreningsstatistik och uthyrningsstatistik tagits fram och bearbetats. Arbetet har enligt vår uppfattning varit nödvändigt - inte bara för denna
utredning utan också för kommunens fortsatta analys och kvalitetsarbete.
1.3 Rapportens innehåll och struktur
Vi har valt att relativt tidigt i vår rapport redovisa de principiella skillnader som finns mellan kultur- och fritidsverksamheter och de skilda arbetssätt som föreningarna har inom de två verksamhetsområdena.
I rapporten försöker vi också - som ett diskussionsmaterial - visa på olika stödformer och hur de fungerar som politiska styrinstrument. Olika modeller för föreningsstöd och varianter av modeller tas därför också upp i rapporten.
I en beskrivning som baserar sig på den verksamhetsstatistik för år 2013 som funnits tillgänglig vill vi visa på vilka som deltar i den föreningsverksamhet som finns i kommunen. Vi har också försökt att analysera den befintliga föreningsverksamheten med avseende på bl.a.
åldersgrupper och jämställdhet för de områden där uppgifter funnits.
4 Föreningslivets villkor i kommunen när det gäller kontantbidrag, lokalsubventioner och
taxor och avgifter beskrivs i ett kapitel. Här har vi speciellt arbetat med att ta fram och redovisa de lokalsubventioner som föreningslivet erhåller.
2. Bakgrund
2.2 Principiella skillnader mellan kultur och fritid
Kultur- och fritidsområdet är ett mångfacetterat område där flera verksamheter med skilda inriktningar ingår. På många sätt finns stora skillnader mellan det traditionella kulturområdet och det som betraktas som fritid. I samband med frågor och diskussioner omkring föreningsstöd är vissa utgångspunkter viktiga att förstå vilket vi ska försöka belysa i nedanstående exempel.
Kultur Allmänheten är största målgruppen
Fritid De egna medlemmarna är största målgruppen
De föreningar inom kulturområdet som får bidrag arrangerar oftast verksamhet som vänder sig till allmänheten i form av t.ex. musikarrangemang, konstutställningar, teater- och dansföreställningar samt studiecirkelverksamhet.
De föreningar som får bidrag inom fritidsområdet anordnar verksamhet i huvudsak för sina medlemmar. Bidragens storlek grundas ofta på antalet medlemmar och den verksamhet som bedrivs för föreningens medlemmar
Kultur Uppdragsstöd är vanligt bland kulturföreningar Fritid Normerade bidrag gäller för fritidsföreningar
Inom kulturområdet görs ofta en bedömning från fall till fall och utifrån uppdragets art omkring bidragens storlek. Den enda bidragsform inom kulturområdet som är reglerat och betalas ut efter kvantitativa normer är stödet till studieförbunden.
De flesta bidrag inom fritidsområdet betalas ut enligt givna kvantitativa normer som antal medlemmar, antal aktiviteter och kostnader för t.ex. lokaler.
Kultur Vänder sig i stor utsträckning till vuxna
Fritid Barn och ungdomar under 20 år är prioriterade
I många verksamheter inom kulturområdet utgör vuxna de vanligaste besökarna och
”konsumenterna”.
Föreningar inom fritidsområdet har bl.a. genom samhällsstöd en tydlig målgrupp i åldrarna under 20 år.
Kultur Större andel unga tjejer utövar själva Fritid Större andel unga killar utövar själva
Resultat från kultur- och fritidsvaneundersökningar visar att det är en större andel unga tjejer än unga killar som t.ex. spelar teater, sjunger i kör och utövar skapande aktiviteter medan det är en större andel unga killar än unga tjejer som spelar t.ex. fotboll,
innebandy och ishockey.
5 Kultur Ungdomsverksamhet i kommunal regi
Fritid Ungdomsverksamhet i föreningsregi
Inom kulturområdet sker ungdomsverksamheten oftast i kommunal regi genom t.ex.
kulturskolan, biblioteken och i viss mån genom ungdoms-/fritidsgårdarna.
Inom fritidsområdet sker majoriteten av ungdomsverksamheten i föreningsregi. Enda undantaget är den verksamhet som bedrivs på ungdoms-/fritidsgårdarna.
Kultur Föreningarnas lokalsubventioner är inte omfattande Fritid Föreningarnas lokalsubventioner är mycket stora
Lokalsubventioner för kulturföreningar – det ekonomiska värdet av tider som föreningar använder i kommunala lokaler – tycks inte vara omfattande. De kontanta bidragen till verksamhet är betydligt större.
För fritidsföreningar är situationen den omvända. Det stora kommunala stödet utgörs av lokalsubventioner.
2.3 Kommunalt föreningsstöd - möjligheter och begränsningar
Kultur- och fritidsverksamheten i en kommun är en frivillig verksamhet. Kommunen har mycket stor frihet att själv utforma regler och villkor för hur denna verksamhet ska stödjas. En viss reglering finns i kommunallagen och i vissa så kallade smålagar som reglerar det kommunala stödet till ungdomsorganisationer.
Kommunallagen innehåller bestämmelser om den kommunala kompetensen, dvs. vad en kommun får och inte får göra (2 kap 1 §). Den så kallade lokaliseringsprincipen innebär att allt vad en kommun gör ska vara kopplat till den egna kommunen och de egna
kommuninnevånarna. Kommunen kan därför i princip bara ge ekonomiskt stöd till de föreningar som hör hemma i den egna kommunen.
En annan princip är likställighetsprincipen (2 kap 2 §). Den betyder att kommunen måste behandla alla medborgare lika i sin verksamhet, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
När fullmäktige har antagit normer för den kommunala bidragsgivningen ska därför alla föreningars ansökningar hanteras utifrån dessa normer.
Ett exempel på en så kallad ”smålag” är lag 1989:977 om kommunalt stöd till
ungdomsorganisationer. Lagen ger kommunen rätt att lämna ekonomiskt stöd till lokala ungdomsorganisationer inklusive föreningar som arbetar med politisk verksamhet. Dessa smålagar har numera samlats i Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som reglerar ett 20-tal olika områden.
Kommunallagen ger stora möjligheter till olika lösningar i fråga om föreningsstöd så länge kommunen följer lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. När det gäller kontantbidrag till föreningslivet har kommunen rätt att prioritera olika grupper t.ex. flickor framför pojkar, äldre ungdomar framför mellanstadieåldrar etc. så länge dessa prioriteringar tillämpas för kommunens alla föreningar. Detta innebär också att kommunen har rätt att differentiera kontantbidragen till olika föreningskategorier och till verksamheter i skilda bostadsområden.
6 Även när det gäller taxor och avgifter har kommunen en stor handlingsfrihet. Fria lokaler eller
inte är ett ensidigt kommunalt beslut liksom differentierade taxor för olika målgrupper. Skilda avgifter i olika typer av verksamhetslokaler kan också tillämpas.
2.4 Stödformer och politisk styrning
I huvudsak omfattar det kommunala stödet till föreningslivet två områden. Dels ett kontant stöd till verksamhet som i Sollentunas fall i första hand utgår till barn- och ungdomsföreningar och inriktat mot åldersgruppen 7– 20 år eller som stöd till vuxenföreningar.
Den andra formen av föreningsstöd är stöd till lokaler och anläggningar. Stödformen omfattar i Sollentuna kommun subventioner i kommunala lokaler och anläggningar till såväl barn- och ungdomsgruppen som föreningslivets vuxna deltagare.
På samma sätt som i alla andra kommuner är värdet av lokalsubventioner högre än de belopp som utgår i form av kontantbidrag. För varje krona kommunen betalar ut i kontantbidrag till föreningslivet utgår betydligt mer i form av subventionerade lokaler eller lokal- och driftbidrag.
Det kan tyckas självklart att ha en politisk uppfattning om hur de skattepengar som fördelas till föreningslivet ska användas. Detta är nog också någonting som de allra flesta är helt överens om oavsett politisk tillhörighet. Frågan är nog snarare graden av den styrning som bör och kan tillämpas.
I kommunen finns ett antal styrinstrument som kan användas för att det stöd som ges till föreningslivet ska stämma överens med de politiska mål som satts upp. Exempel på sådana styrinstrument är:
• Investeringar
Valet av lokaler och anläggningar som kommunen bygger påverkar bl.a. om verksamheten kommer att vända sig till pojkar eller flickor, om verksamheten förstärker redan starka intresseinriktningar eller vänder sig till helt nya områden.
• Kontanta bidrag
Även det kontanta stödet kan utformas för att stimulera och prioritera verksamhet för olika åldrar, olika bostadsområden, jämställdhet eller integration.
• Taxor och avgifter
Via skilda avgiftssystem kan åldersgrupper, säsongsanpassad verksamhet eller arrangemangsvillkor påverkas.
• Tid och plats i anläggningar
Detta är förmodligen det starkaste politiska styrinstrument som finns. Genom att styra vilka som ska få plats i lokaler och anläggningar samt när de ska få tider kan kommunen påverka allt från tidig specialisering till jämställdhet.
Av tradition har föreningslivets insatser alltid värnats i kommunerna. Det har funnits en vilja att stödja ideellt arbete eftersom det ansetts vara en tillgång för samhällsutvecklingen. Detta har åtminstone tidigare ibland tagit sig uttryck i en ovilja att över huvud taget styra och påverka föreningslivets verksamhet.
7 På senare år har det blivit alltmer tydligt att användandet av skattepengar kopplas till en politisk
vilja om hur dessa medel bör användas.
Om vi förenklar verkligheten har två skilda synsätt vuxit fram. Det ena är att
föreningsverksamheten har ett stort egenvärde för samhället och föreningsmedlemmarna.
Organisationerna arbetar utifrån egna mål och intressen. Kommunerna ska styra och påverka i begränsad omfattning. Ett givande samarbete uppstår när samhällets mål och intressen sammanfaller med organisationens arbete. Det andra synsättet är att föreningarna är användbara för att upprätthålla välfärdsproduktionen när samhällets resurser minskar.
Föreningslivet blir alltmer uppdragstagare på det offentligas villkor. Det kan t.ex. handla om övertagande av anläggningsdrift, riktade uppdrag till studieförbunden eller insatser i
kommunens drogförebyggande arbete. Den politiska uppgiften blir att hitta rätt balans mellan dessa synsätt.
3. Det totala föreningsstödet
3.2 Det totala föreningsstödet i Sollentuna kommun
Det totala föreningsstödet via kultur- och fritidsförvaltningen i Sollentuna kommun uppgick 2013 till 24 941 057 kronor och kan grovt fördelas enligt följande:
Form av stöd Kronor
Summa verksamhetsrelaterade kontanta bidrag 3 657 890 Summa lokalrelaterade kontanta bidrag 28 000 Subventioner i kommunala lokaler/anläggningar 21 255 167
Totalt föreningsstöd 24 941 057
De kontanta medel som fördelades till föreningslivet från kultur- och fritid utgår från ett antal olika bidragsformer och uppgick år 2013 till 3 685 890 kronor. Merparten betalades ut som verksamhetsrelaterat bidrag – 3 657 890 kronor - och endast 28 000 kronor som lokal- /anläggningsrelaterat kontant bidrag.
Vid sidan av kontantstödet erhåller föreningslivet i Sollentuna ett indirekt stöd i form av tillgången till subventionerade kommunala lokaler och anläggningar. Inte minst gäller det idrottsanläggningar där föreningslivet använder stora delar av den tillgängliga tiden. Även om anläggningarna används för skolans verksamhet och av allmänheten är den totala
lokalsubventionen till föreningarna i kommunen betydande.
Omfattningen av lokalsubventioner framgår inte i den enskilda föreningens ekonomiska redovisning och är därför helt okänd för de flesta föreningar. Rent allmänt kan sägas att lokalsubventionerna i alla kommuner är betydligt större än de kontantbidrag föreningslivet får.
Naturligt nog är lokalsubventionerna större till de föreningar som har sin verksamhet i dyra specialanläggningar för idrott som t.ex. simhallar och ishallar.
Stödet i form av subventioner går dels till den del av föreningslivet som bokar tider via kommunens bokningsfunktion och dels till de föreningar som ansvarar för driften av
kommunala anläggningar. Den totala subventionen för år 2013 uppgår till 21 255 167 kronor.
I Sollentuna var värdet av de tider som föreningslivet bokat i kommunens lokaler och anläggningar år 2013 17 743 859 kronor. Föreningarna betalade totalt en hyra på 2 206 848 kronor varför värdet av lokalsubventionerna i kommunala lokaler och
8 anläggningar som bokas via kommunens lokalbokningsfunktion uppgick till 15 537 011
kronor netto.
Sju olika anläggningar som ägs av kommunen men drivs av föreningar till en total kostnad på 6 277 975 kronor år 2013. Kommunens andel av kostnaderna uppgick till 5 155 600 kronor och föreningarnas till 1 122 375 kronor. Den kommunala lokalsubventionen via de sju anläggningarna uppgår till 5 155 600 kronor.
Därutöver upplåter Sollentuna kommun via olika kontrakt och avtal ett antal fastigheter till några av kommunens föreningar. Under 2013 genererade dessa fastigheter och lokaler en kommunal subvention motsvarande 562 556 kronor. Kommunens kostnad uppgick till 1 022 325 kronor och intäkterna från föreningarna till 459 769 kronor.
3.3 Kontanta bidrag
De kontanta medel som fördelades till föreningslivet från kultur- och fritid utgår från ett antal olika bidragsformer och uppgick år 2013 till 3 685 890 kronor.
I bilaga 2 Kontanta bidrag 2013 redovisas detaljerade uppgifter om bidragens fördelning per förening.
Kontanta bidrag 2013
Verksamhetsrelaterade bidrag Kronor
Aktivitetsbidrag 2 956 932
Utbildningsbidrag 52 253
Handikappbidrag 50 985
Kulturbidrag 147 000
Övriga bidrag 450 720
Summa verksamhetsrelaterade bidrag 3 657 890 Lokalrelaterade bidrag
Lokalstöd 28 000
Summa lokalrelaterade bidrag 28 000
Totalt kontant stöd 3 685 890
De kontanta bidragens fördelning mellan olika föreningskategorier ser ut så här:
Förenings- kategori
Aktivi- tets- bidrag
Utbild- nings- bidrag
Kultur- bidrag
Handi- kapps- bidrag
Övriga bidrag
Lokal- stöd
Totalt
stöd Andel
Handikapp 0 0 0 23 670 0 23 670 0,6 %
Idrott 2 860 569 45 694 0 27 315 450 720 16 000 3 400 298 92,3 %
Kultur 12 776 0 147 000 0 0 159 776 4,3 %
Religiös 4 568 0 0 0 0 4 568 0,1 %
Scouter 78 157 6 559 0 0 0 12 000 96 716 2,6 %
Övriga 862 0 0 0 0 862 0,0 %
Summa bidrag 2 956 932 52 253 147 000 50 985 450 720 28 000 3 685 890 Idrottsföreningarnas andel av de totala kontanta bidragen är 92,3 % eller 3 400 298
kronor av den totala bidragspotten på 3 685 890 kronor.
9 Jämförelse – idrott, kultur, övriga
I nedanstående tabell redovisas det totala kontanta stödet fördelat på idrottsföreningar, kulturföreningar och övriga föreningar. Övriga föreningar består av handikappföreningar, invandrarföreningar, religiösa ungdomsorganisationer, scouter och kategorin övriga föreningar.
Totalt kontant stöd till:
Idrott 3 400 298 kr 92,3 % Kultur 159 776 kr 4,3 % Övriga 125 816 kr 3,4 %
Kontantbidraget Lokalstöd
Lokalstöd ges till kostnaden för helårshyrd lokal eller för egen lokal om föreningens verksamhet inte kan bedrivas i av kommunen anvisad lokal. Stödet utgår med 80 % av årskostnaden, dock högst 50 kr per medlem och maxbelopp 4 000 kr/år. 2013 betalades totalt 28 000 kronor i lokalstöd till 7 olika föreningar.
Kostnadstäckning via lokalstödet
Förening
Drift- kostnad
Lokal- bidrag
Kostnads- täckning
Kojo Ki-Aikido 84 000 kr 4 000 kr 5 %
Rotebro IS IBK 35 232 kr 4 000 kr 11 %
Sollentuna Badminton 300 000 kr 4 000 kr 1 %
Tureberg skidor/orientering 33 000 kr 4 000 kr 12 %
Sollentuna N scoutkår 90 000 kr 4 000 kr 4 %
Sollentuna ST:erik Scoutkår 28 109 kr 4 000 kr 14 % Sollentuna Södra Scoutkår 45 000 kr 4 000 kr 9 % Summa 615 341 kr 28 000 kr 5 %
De sju föreningarnas redovisade kostnader som ligger till grund för lokalstödet uppgick till 615 341 kronor. Det innebär att lokalstödet på 28 000 kronor täcker i snitt 5 % av
föreningarnas kostnader. Kostnadstäckningen varierar dock mellan föreningarna från som lägst 1 % till som högst 14 %.
För de föreningar som omfattas av bokningssystemet och har sin verksamhet i kommunens lokaler blir den kommunala genomsnittliga subventionen 88 %.
Den principiella skillnaden mellan dessa båda system är att stödet via subventionerade kommunala lokaler med relativt låg taxa i praktiken är inflationsskyddat. Även om lokalerna kommer att kosta mer får föreningarna fortfarande minst 88 % i stöd såvida taxor och avgifter inte ändras.
Lokalstöd utbetalas med 80 % av årskostnaden, dock högst 50 kr per medlem och maxbeloppet 4 000 kronor per förening och år. Restriktionerna med maxbelopp och visst antal kronor per medlem innebär att bidraget inte är skyddat mot kostnadsökningar på samma sätt som subventionerna i kommunala lokaler och anläggningar. Det låga maxbeloppet på 4 000 kronor har troligtvis funnits under många år vilket medfört att den andel som täcks av lokalstödet successivt minskat när föreningarnas kostnader för lokaler och anläggningar ökat.
10 Vi utgår från att det en gång har funnits ett motiv för att acceptera olika grader av
kostnadstäckning via de lokal- och anläggningsrelaterade bidragen. Det kan ha varit skäl som att föreningen t.ex. haft exklusiv tillgång till en lokal och inte behövt dela den med andra. Det nuvarande lokalstödet täcker föreningarnas kostnader från 1 % som lägst till 14 % som högst.
Om nivåerna för kostnadstäckning via de lokalbidragen anses för låga eller att skillnaderna är för stora mellan olika föreningar bör en förändring av dessa bidrag diskuteras.
3.4 Lokalsubventioner i Sollentuna kommun
Föreningar som använder kommunala lokaler och anläggningar erhåller i de flesta fall kommunalt stöd i form av lokalsubventioner. Lokalsubventionerna är oftast ett ”dolt” stöd eftersom det sällan eller aldrig redovisas.
I Sollentuna har vi beräknat lokalsubventioner utifrån tre olika former av upplåtelse av lokaler/anläggningar.
1. Lokalsubventioner via bokade tider genom kommunens lokalbokning 2. Lokalsubventioner via kommunalt ägda men föreningsdrivna anläggningar.
3. Lokalsubventioner i kommunala lokaler via hyresavtal, arrenden m.m.
Beräkning av subventioner via kommunens lokalbokning
Analysen av det ekonomiska värdet av bokningar i kommunala lokaler har för kommunen varit ett arbetskrävande men viktigt moment i utredningen. Det har varit nödvändigt att överföra bokningsuppgifter från bokningssystemet till olika sammanställningslistor. Bokning sker via det befintliga databaserade bokningssystemet där föreningar bokar tid i form av timmar vilket medger att alla timmar kan prissättas.
Under 2013 har föreningslivet bokat totalt 47 041 timmar. Timmarna har prissatts genom att kommunens kostnader för bokade anläggningar/lokaler har beräknats. Ett timpris har sedan räknats fram utifrån öppethållandet i form av tillgängliga timmar respektive anläggning/lokal har.
Att räkna fram ett timpris utifrån bokningsobjektens bruttokostnad har varit tidskrävande för personalen eftersom det för många anläggningar enbart funnits en total nettokostnad.
Dessutom har alla del-ytor i samtliga anläggningar och varje bollplan på en idrottsplats kostnadsberäknats och timprissatts. Bruttokostnaden per timme har räknats fram utifrån objektens årsöppethållande.
För beräkning av subventioner till de föreningar som använder simhallen har en särskild
beräkning gjorts där fördelningsnyckeln ”bantimmar” använts i kombination med antalet timmar baden varit öppna under året. Antalet banor har bestämts utifrån bassängens storlek och
eventuell förekomst av ytterligare bassängutrymme som t.ex. undervisningsbassäng.
Kommunens subvention till föreningslivet via kommunens lokalbokningsfunktion uppgår till 15 537 011 kronor och kan sammanfattas i följande tabell.
Sammanfattning av subventioner via lokalbokningen
Bokade timmar 47 041 timmar
Uthyrningsobjektens bruttokostnad 17 743 859 kronor
Inbetald hyra 2 206 848 kronor
Uthyrningsobjektens nettokostnad – Subvention 15 537 011 kronor
Subvention i % 88 %
11 Subventioner per förening som bokat lokaler/anläggningar
Nedan redovisas de föreningar som hyrt lokaler/anläggningar via kommunens
lokalbokningsfunktion, hur många timmar de sammantaget hyrt i olika lokaler och anläggningar, kommunens kostnader för timmarna, vad föreningen betalt i hyra/avgift samt kommunens subvention i kronor och i procent.
Tabellen redovisar de föreningar som erhållit 50 000 kr eller mer i subvention. I bilaga Subventioner via bokningen redovisas samtliga föreningars subvention via lokalbokningen.
Förening
Bokade timmar
Brutto- kostnad
Betald
hyra Subv kr Subv %
Sollentuna Hockey Club 2 903 2 589 212 kr 530 872 kr 2 058 340 kr 79 % Sollentuna Volleybollklubb 2 808 1 856 775 kr 0 kr 1 856 775 kr 100 %
Rotebro IS IBK 2 594 1 622 533 kr 104 060 kr 1 518 473 kr 94 %
Töjnans IBK 1 901 1 416 140 kr 71 780 kr 1 344 360 kr 95 %
Sollentunagymnasterna 6 909 1 422 429 kr 276 000 kr 1 146 429 kr 81 % Turebergs Friidrottsklubb 1 120 1 178 322 kr 39 340 kr 1 138 982 kr 97 % Sollentuna Handbollsklubb 1 476 1 056 843 kr 59 673 kr 997 170 kr 94 %
Sollentuna FK 2 697 942 364 kr 106 920 kr 835 444 kr 89 %
Turebergs Basketklubb 1 415 761 510 kr 56 600 kr 704 910 kr 93 %
Helenelund IK 1 000 770 000 kr 150 000 kr 620 000 kr 81 %
Viby Basketklubb 1 683 637 492 kr 64 800 kr 572 692 kr 90 %
Turebergs Simklubb 6 994 615 472 kr 45 360 kr 570 112 kr 93 %
Sollentuna Konståkning 1 104 646 576 kr 137 088 kr 509 488 kr 79 %
Sollentuna IBK 417 335 289 kr 16 920 kr 318 369 kr 95 %
Rotebro Bordtennisklubb 1 105 277 520 kr 0 kr 277 520 kr 100 %
Turebergs IF Innebandy/Fotboll 218 190 916 kr 26 020 kr 164 896 kr 86 %
IFK Sollentuna 130 111 904 kr 15 510 kr 96 394 kr 86 %
Rotebro IS FF 333 101 814 kr 13 300 kr 88 514 kr 87 %
Korpen 265 80 746 kr 10 600 kr 70 146 kr 87 %
Sollentuna TK 328 80 688 kr 13 120 kr 67 568 kr 84 %
Stockholm Nord Karateklubb 235 74 711 kr 9 420 kr 65 291 kr 87 %
Aktiv Ungdom 611 83 467 kr 24 460 kr 59 007 kr 71 %
Viby Barn och Ungdom 217 67 053 kr 8 680 kr 58 373 kr 87 %
Edsbacka Badminton Academy 142 63 352 kr 5 620 kr 57 732 kr 91 %
Silverdals Idrottsförening 69 53 461 kr 2 760 kr 50 701 kr 95 %
Totalt för samtliga föreningar 47 041 17 743 859 kr 2 206 848 kr 15 537 011 kr 88 %
Generellt kan sägas att subventionen är beroende av hur kostsamma anläggningar föreningen disponerar. Föreningar som använder isytor, tempererade bad, konstgräs etc. får naturligt stora kommunala lokalsubventioner. Nya anläggningar är också dyrare än äldre gymnastiksalar och idrottsytor.
I vissa fall betalar föreningar en högre avgift än vad lokalen kostar kommunen. I samtliga fall gäller detta vuxenverksamhet i mindre kostsamma lokaler med hög andel bokningsbar tid.
Detaljerade uppgifter om alla lokaler och anläggningar finns i bilaga Bokningsobjekt.
12 Subventioner per föreningskategori som bokat lokaler/anläggningar
Kategori
Bokade timmar
Kommunens brutto- kostnad
Betald hyra
Kommunens netto- subvention
Subvention procent Idrottsförening 40 014 17 324 671 1 906 189 15 418 482 89 %
Invandrarförening 50 21 944 6 060 15 884 72 %
Kulturförening 1 643 263 919 237 289 26 630 10 %
Pensionärsförening 5 225 94 050 50 000 44 050 47 %
Religiös förening 93 28 831 5 410 23 421 81 %
Övrig förening 16 10 444 1 900 8 544 82 %
Summa 47 041 17 743 859 2 206 848 15 537 011 88 %
Idrottsföreningarnas andel av de samlade subventionerna via kommunens lokalbokning är nästan total – 99,2 % eller 15 418 482 kronor.
Subventioner via kommunalt ägda men föreningsdrivna anläggningar
Sju föreningar driver anläggningar som ägs av kommunen – sex idrottsplatser och en idrottshall.
De sju anläggningarna kostade 6 277 975 kronor att driva 2013. Kommunens andel av kostnaderna uppgick till 5 155 600 kronor och föreningarnas till 1 122 375 kronor. Den kommunala lokalsubventionen blir 5 155 600 kronor vilket motsvarar ca 82 % av anläggningarnas totala kostnader.
Tabell över subventioner via kommunalt ägda men föreningsdrivna anläggningar
Förening Anläggning
Kostnader
kommunen föreningen anläggningen
Subv kr
Subv
% Rotebro IS FF Skinnaråsens IP 483 600 32 600 516 200 483 600 94 % Sollentuna FK Helenelunds IP 521 500 151 700 673 200 521 500 77 % Sollentuna FK Edsbergs sportfält 1 842 000 165 000 2 007 000 1 842 000 93 %
Sollentuna FK Tegelhagen 306 700 91 800 398 500 306 700 77 %
Sollentuna FK Norrvikens IP 460 200 165 000 625 200 460 200 74 %
Sollentuna FK Vibyplan 241 200 16 275 257 475 241 200 94 %
S-tunagymnasterna Satelliten B-hall 1 300 400 500 000 1 800 400 1 300 400 72 % Summa 5 155 600 1 122 375 6 277 975 5 155 600 82 %
De kommunala subventionerna via kommunalt ägda men föreningsdrivna anläggningar uppgår till 5 155 600 kronor och gäller uteslutande idrottsföreningar.
Subventioner via hyreskontrakt, avtal, arrenden m.m.
Sollentuna kommun upplåter via olika kontrakt och avtal ett antal fastigheter till några av kommunens föreningar. Under 2013 genererade dessa fastigheter och lokaler en kommunal subvention motsvarande 562 556 kronor. Kommunens kostnad uppgick till 1 022 325 kronor och intäkterna från föreningarna till 459 769 kronor. Den kommunala subventionen utgör därmed närmare 55 % av kommunens kostnad.
13 Tabell över subventioner via hyreskontrakt, avtal, arrenden m.m.
Förening Lokal/anläggning
Kommunens kostnad
Kommunens intäkt
Subv kr Kodokai Karate
Aktivitetslokal/delas med
Sollentuna Boxningsklubb 50 000 0 50 000
Rotebro IS Orientering
Kansli, omklädnings- och
duschrum, förråd 21 192 17 000 4 192
SKIFT Gym samt övriga ytor 128 000 72 365 55 635
Sollentuna Boxningsklubb
Aktivitetslokal/delas med
Kodokai Karateklubb 50 000 0 50 000
Överby Hästsport Ridanläggning 773 133 370 404 402 729
Summa 1 022 325 459 769 562 556
De kommunala subventionerna via hyreskontrakt, avtal, arrenden m.m. uppgår till 562 556 kronor och gäller uteslutande idrottsföreningar.
Nyttjanderättsavtal och markarrenden mm. utan kommunal kostnad
Utöver ovanstående finns följande avtal och upplåtelser från vilka kommunen inte hade några direkta kostnader och eller inte några större intäkter under 2013.
Edsbergs Tennisklubb
Lägenhetsarrende för fastigheten Helenelund 6:39 gällande markupplåtelse. Någon kommunal kostnad finns inte redovisad 2013. Däremot betalade föreningen en arrendeavgift på 1 142 kronor till kommunen.
Sollentuna Kraftsportklubb
Disponerar avgiftsfritt en lokalyta motsvarande ca 250 kvm. Någon kommunal kostnad för 2013 finns inte redovisad.
Sollentuna Ridklubb
Ett nyttjanderättsavtal finns upprättat mellan kommunen och Stiftelsen Sollentuna ridcenter gällande ridanläggning på fastigheten Viby 10:1. Någon kommunal driftkostnad finns inte redovisad för ridanläggningen 2013. I övrigt se text nedan.
Sollentuna Tennisklubb
Nyttjanderättsavtal från 1990 för fastigheten Edsberg 10:8 där kommunen avgiftsfritt upplät mark för uppförande av byggnad för idrottsändamål – nuvarande tennishall vid Edsbergs sportfält. Några kommunala driftkostnader kopplat till fastigheten finns inte redovisade 2013. Föreningen har även en kommunal borgen på lån motsvarande 4 400 000 kronor. Borgensförbindelsen kan ses som ett stöd till föreningen men har i denna översyn inte värderats i kronor.
Ridanläggningar i Sollentuna kommun
I Sollentuna kommun finns två ridklubbar, Sollentuna Ridklubb och Överby Hästsportförening.
De två föreningarna bedriver sin verksamhet i Viby respektive Överby.
Överby ridanläggning - Överby Hästsportförening
Överby Hästsportförening bildades 1990 och har ca 500 medlemmar. Föreningen bedriver
aktiviteter bland barn och ungdomar i form av bl.a. ridskoleverksamhet. Föreningen bedriver även
14 fritidshems- och fritidsgårdsverksamhet med anställd fritidsledare. Föreningen håller till med sin
verksamhet vid Överby ridanläggning.
Sollentuna kommun upplåter ridanläggningen till föreningen som själva står för underhåll av mark och byggnader. Under åren 2008 – 2011 uppfördes en större byggnad till en kostnad motsvarande ca 15 000 000 kronor som bekostades av kommunen. Under den perioden betalade föreningen en engångshyra på ca 1 500 000 kronor till Sollentuna kommun. Från 2012 betalar Överby
Hästsportförening en årlig hyra till kommunen motsvarande 360 000 kronor exklusive
indexuppräkning. Hyran för 2014 uppgick till 370 404 kronor. Kommunens årliga kostnad för ränta och 33 års rak avskrivning av investeringen på 15 000 000 kronor uppgår till 773 133 kronor.
Kommunen subventionerade därmed föreningen och Överby ridanläggning med 402 729 kronor under 2013.
Utöver nämnda investering har Sollentuna kommun gjort en del nödvändiga renoveringar och åtgärder i ridanläggningen motsvarande ca 800 000 kronor under åren 2013 och 2014. Åtgärderna innebär ökade kostnader för kommunen i form av kapitaltjänstkostnader – räntor och
amorteringar.
2013 erhöll Överby Hästsportförening dessutom kontanta bidrag från kultur- och fritidsförvaltningen motsvarande 102 222 kronor.
Sollentuna ridcenter – Sollentuna Ridklubb
Sollentuna Ridklubb bildades 1985 och har ca 500 medlemmar. Föreningen bedriver aktiviteter bland barn och ungdomar i form av bl.a. ridskoleverksamhet. Föreningen håller till med sin verksamhet vid Sollentuna ridcenter.
Sollentuna ridcenter är även en stiftelse med vilken Sollentuna kommun upprättat ett nyttjanderättsavtal för fastigheten Viby 10:1 där föreningen bedriver sin verksamhet.
Nyttjanderättsavtalet upprättades 1983 i vilket kommunen avgiftsfritt upplåter mark samt reglerar byggandet av en ridanläggning. I avtalet framgår att byggandet ska finansieras med ett ränte- och amorteringsfritt lån på 2 650 000 kronor samt ett borgenslån på högst 850 000 kronor.
1985 revideras avtalet där kommunen beviljar stiftelsen ett ränte- och amorteringsfritt lån
motsvarande 3 500 000 kronor för uppförandet av byggnad för ridverksamhet. Stiftelsen överlåter samtidigt ridanläggningen till kommunen som säkerhet till dess lånen är återbetalda.
Stiftelsen Sollentuna ridcenters lån för byggandet av ridanläggning är nu återbetalt varför någon borgensförbindelse från kommunen inte längre finns. 2010 gjordes ett tillägg i 1985 års
nyttjanderättsavtal som reglerar en nyttjanderättsavgift från Stiftelsen Sollentuna ridcenter till Sollentuna kommun på 60 000 kronor per år för åren 2010 till 2021 med årlig indexuppräkning.
2013 uppgick avgiften till 62 452 kronor. I tillägget förbinder sig kommunen även att bekosta omläggning av ridanläggningens tak om högst 600 000 kronor. I övrigt ansvarar Stiftelsen för mark och byggnader inom fastigheten. Någon kommunal driftkostnad finns inte för ridanläggningen 2013.
Eftersom Stiftelsen Sollentuna ridcenter är avtalspart med kommunen när det gäller nyttjanderätten till fastigheten Viby 10:1 beräknas inte någon kommunal subvention till Sollentuna Ridklubb som förening.
2013 erhöll Sollentuna Ridklubb kontanta bidrag från kultur- och fritidsförvaltningen motsvarande 57 358 kronor.
15 Lite mer om olika stöd inom kulturområdet
26 föreningar inom kulturområdet erhåller stöd från Kultur- och fritidsnämnden. 22 föreningar delar på kulturbidraget som 2013 uppgick till 147 000 kr. Därutöver betalas närmare 13 000 kronor ut i form av aktivitetsstöd. Subventioner till kulturföreningar via kommunens lokalbokning uppgår till närmare 26 630 kronor.
Utöver detta erhåller föreningarna inom kulturområdet stöd som av olika skäl inte beräknats.
Det gäller t.ex. subventionerade lokaler för kulturprogram i bland annat Amorinasalen,
Tintomararummet, Arena Rotebro och Arena Edsberg. Inom kort kommer även den lägre taxan att gälla för kulturföreningar som hyr matsalar och aulor på vissa skolor.
Kulturföreningarna ges även tillträde att arrangera offentliga program i kultur- och fritidsförvaltningens lokaler utan kostnad - ibland som samarrangemang, ibland som egna program som exempelvis konstutställningar, författarprogram och släktforskarhjälp på biblioteken. Kulturföreningarna arrangerar också program på Edsbergs slott.
Kultur- och fritidsförvaltningen bekostar också tryck och distribution av affischer för offentliga kulturprogram. Den kommunala enheten Internservice har uppdraget att organisera både arbetet med tryck och utskick. Utskicket går till ca 170 adresser ungefär var tredje vecka. Ett arbetslag inom den kommunala omsorgen sköter varje vecka affischeringen på offentliga anslagstavlor, 30 stycken, helt kostnadsfritt.
Alla kulturprogram presenteras i annonser var tredje vecka i lokaltidningen. En kulturkalender ges också ut som helsidesannons och särtryck som skickas ut och sätts upp på anslagstavlor.
Evenemangen läggs också ut i kalendariet på Sollentuna.se.
Varje år arrangerar Sollentuna kommun en fritidsmässa där alla föreningar kan visa upp sin verksamhet, både med information och scenframträdande. Det är kostnadsfritt för
föreningarna men genererar kostnader för kommunen.
I utredningen redovisas ett kommunalt stöd motsvarande 190 342 kronor till kulturföreningar.
16
3.5 Det totala föreningsstödet 2013 i sammanfattning
Kontanta bidrag och lokalsubventioner
Våra beräkningar baseras på de utbetalningar och lokalbokningar som skett genom kommunens bidrags- och bokningsfunktioner.
Form av stöd Kronor
Summa verksamhetsrelaterade kontanta bidrag 3 657 890 kr Summa lokalrelaterade kontanta bidrag 28 000 kr Subventioner i kommunala lokaler/anläggningar 21 255 167 kr
Totalt föreningsstöd 24 941 057 kr
Nedan visas det totala stödets fördelning mellan olika föreningskategorier. Av det totala stödet på 24 941 057 kronor går 98,4 % eller 24 536 936 kronor till idrottsföreningar.
Förening
S:a bidrag till verksamhet
Bidrag lokalstöd
Summa subventioner
Totalt
föreningsstöd Andel
Handikappföreningar 23 670 kr 0 kr 0 kr 23 670 kr 0,1 %
Idrottsföreningar 3 384 298 kr 16 000 kr 21 136 638 kr 24 536 936 kr 98,4 %
Invandrarföreningar 0 kr 0 kr 15 884 kr 15 884 kr 0,1 %
Kulturföreningar 159 776 kr 0 kr 26 630 kr 186 406 kr 0,7 %
Pensionärsföreningar 0 kr 0 kr 44 050 kr 44 050 kr 0,2 %
Religiösa föreningar 4 568 kr 0 kr 23 421 kr 27 989 kr 0,1 %
Scouter 84 716 kr 12 000 kr 0 kr 96 716 kr 0,4 %
Övriga föreningar 862 kr 0 kr 8 544 kr 9 406 kr 0,0 %
Summa alla föreningar 3 657 890 kr 28 000 kr 21 255 167 kr 24 941 057 kr
Ytterligare underlag och detaljer redovisas i följande bilagor:
• Kontanta bidrag 2013
• Bidragsbestämmelser
• Subventioner via lokalbokningen 2013
• Bokningsobjekt 2013
• Samtliga subventioner 2013
• Det totala stödet per förening 2013
17
4. Om kommunalt och statligt lokalt aktivitetsstöd
I över femtio år har föreningslivet fått statliga bidrag till sin barn- och ungdomsverksamhet, först i form av fritidsgruppsbidrag och därefter som statligt lokalt aktivitetsstöd. Villkoren för att få stödet varierar mellan idrottsföreningar och övriga föreningar.
Under det senaste decenniet har det statliga stödet - som hämtas från det överskott Svenska Spel redovisar - i det närmaste tredubblats. Det betyder att i de allra flesta kommuner är det statliga lokala aktivitetsstödet betydligt större än det kommunala aktivitetsstödet.
Från 1 januari 2014 förändrades det statliga aktivitetsstödet till idrotten. Den övre åldersgränsen på 20 år höjdes till 25 år enligt beslut på senaste Riksidrottsmöte.
Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet dominerades av idrott. Det kommunala lokala aktivitetsstödet utgår till åldersgruppen 7-20 dvs. samma åldersgrupper som tidigare gällde för statligt lokalt aktivitetsstöd. Av kommunens aktivitetsstöd på 2 956 932 kronor gick hela 2 860 569 kronor till idrottsföreningar. 96 363 kronor eller 3,3 % av det totala aktivitetsstödet utbetalades till föreningar utanför idrotten.
5. Verksamhetsbeskrivningar och statistik
Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet
För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från Riksidrottsförbundet och bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat.
Nedanstående uppgifter är hämtade från Riksidrottsförbundets statistik utifrån det statliga lokala aktivitetsstödet och verksamhet genomförd under 2013. Det statliga lokala
aktivitetsstödet till idrottsföreningar i Sollentuna kommun uppgick 2013 till 5 087 872 kronor.
Kommunens aktivitetsbidrag till idrottsföreningarna 2013 uppgick till 2 860 569 kronor.
De största idrotterna i Sollentunas kommun 2013
Riksidrottsförbundet – RF - har under sitt ”paraply” ett 70-tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för dessa idrotter. Den senaste statistiken som finns tillgängliga på årsbasis är från vårens och höstens aktiviteter 2013. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Totalt sett har föreningar med hemvist i kommunen redovisat verksamhet till RF inom 27 olika idrotter.
Uppgifterna om bidragsberättigad verksamhetsvolym nedan avser antal deltagartillfällen totalt samt för pojkar och flickor. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen.
De största idrotterna 2013 - deltagartillfällen
Idrott Tillfällen Andel % Belopp kr
Fotboll 121 974 25,8 % 1 244 336 kr
Innebandy 49 581 10,5 % 491 784 kr
Gymnastik 46 885 9,9 % 492 840 kr
Ishockey 29 871 6,3 % 283 936 kr
Basket 27 184 5,8 % 274 856 kr
Tennis 26 529 5,6 % 376 968 kr
18
Idrott Tillfällen Andel % Belopp kr
Ridsport 24 125 5,1 % 260 024 kr
Simidrott 20 310 4,3 % 268 968 kr
Handboll 18 602 3,9 % 178 296 kr
Volleyboll 16 997 3,6 % 209 568 kr
Badminton 15 693 3,3 % 196 960 kr
Friidrott 12 440 2,6 % 136 544 kr
Konståkning 9 890 2,1 % 119 088 kr
Skidor 9 562 2,0 % 91 592 kr
Budo/Kampsport 9 450 2,0 % 96 240 kr
Bandy 7 909 1,7 % 82 072 kr
Styrkelyft 6 075 1,3 % 68 992 kr
Skolidrott 4 765 1,0 % 47 688 kr
Bowling 4 027 0,9 % 52 400 kr
Orientering 2 144 0,5 % 24 352 kr
Boxning 2 123 0,4 % 20 320 kr
Golf 1 401 0,3 % 16 800 kr
Korpen 1 395 0,3 % 17 584 kr
Handikappidrott 1 260 0,3 % 11 392 kr
Karate 1 211 0,3 % 12 456 kr
Segling 694 0,1 % 8 920 kr
Skridsko 275 0,1 % 2 896 kr
472 372 5 087 872 kr
Fotbollen är den största idrotten och står för närmare 26 % av verksamheten. Därefter innebandy och gymnastik. Fotbollens dominans gäller i alla landets kommuner där innebandy och ishockey oftast kommer på andra och tredje plats. Dock kan påpekas att fotbollens andel ofta överstiger de 26 % som utgör Sollentuna kommuns andel.
Andelen deltagartillfällen fördelat på flickor och pojkar i åldern 7 – 20 år.
Idrott Tillfällen
Andel flickor
Andel pojkar
Fotboll 121 974 24 % 76 %
Innebandy 49 581 23 % 77 %
Gymnastik 46 885 81 % 19 %
Ishockey 29 871 6 % 94 %
Basket 27 184 46 % 54 %
Tennis 26 529 30 % 70 %
Ridsport 24 125 95 % 5 %
Simidrott 20 310 60 % 40 %
Handboll 18 602 54 % 46 %
Volleyboll 16 997 71 % 29 %
Badminton 15 693 34 % 66 %
Friidrott 12 440 59 % 41 %
Konståkning 9 890 97 % 3 %
19
Idrott Tillfällen
Andel flickor
Andel pojkar
Skidor 9 562 45 % 55 %
Budo/Kampsport 9 450 24 % 76 %
Bandy 7 909 2 % 98 %
Styrkelyft 6 075 25 % 75 %
Skolidrott 4 765 31 % 69 %
Bowling 4 027 26 % 74 %
Orientering 2 144 33 % 67 %
Boxning 2 123 7 % 93 %
Golf 1 401 27 % 73 %
Korpen 1 395 0 % 100 %
Handikappidrott 1 260 47 % 53 %
Karate 1 211 21 % 79 %
Segling 694 36 % 64 %
Skridsko 275 44 % 56 %
472 372 41 % 59 %
Av de 27 idrotterna i Sollentuna utgör pojkarnas andel en majoritet i 20 medan flickornas andel är i majoritet inom 7 idrotter. Ser vi till de 10 största idrotterna är flickor i majoritet inom fem idrotter och pojkar utgör majoriteten i lika många idrotter.
Konståkning, ridsport och gymnastik har den största andelen flickverksamhet. Korpens verksamhet består helt av verksamhet för pojkar medan bandy och ishockey i mycket stor utsträckning domineras av pojkar.
Jämställdhet
Det förs ofta en livlig diskussion om hur idrotten lyckas i sitt jämställdhetsarbete. Av redovisningen ovan ser vi att flickorna står för 41 % och pojkarna för 59 % av de samlade deltagartillfällena. Andelen deltagartillfällen bland flickor och pojkar i Sollentuna är därmed nästan som riksgenomsnittet, 39 % flickverksamhet och 61 % pojkverksamhet.
Resultat från 2014 års kultur- och fritidsvaneundersökning visar en annan bild av föreningsdeltagandet jämfört med Riksidrottsförbundets statistik över deltagartillfällen.
Deltagandet i föreningsverksamhet minst någon gång i månaden Deltagit i föreningsverksamhet
Alla kvinnor
Alla män
Alla totalt
Kvinnor 13-20 år
Män 13-20 år
Totalt 13-20år minst någon gång i veckan 24 % 26 % 25 % 36 % 32 % 34 %
Av samtliga svarande har 25 % deltagit i föreningsverksamhet minst någon gång i månaden.
Andelen män som deltar i föreningsverksamhet är något högre jämfört med andelen kvinnor.
Av samtliga svarande i åldern 13 – 20 år deltar 34 % i föreningsverksamhet minst någon gång i månaden. I de yngre åldrarna är andelen kvinnor större än andelen män – 36 % respektive 32 %.
20 Deltagandet i idrottsföreningars verksamhet minst någon gång i månaden.
Ålder Kvinnor Män
13-20 år 47 % 53 %
Alla åldrar 48 % 52 %
Deltagandet i idrottsföreningars verksamhet minst någon gång i veckan.
Ålder Kvinnor Män
13-20 år 44 % 56 %
Alla åldrar 47 % 53 %
Enligt resultaten från 2014 års kultur- och fritidsvaneundersökning är andelen flickor i åldern 13- 20 år som deltagit i idrottsföreningars verksamhet minst någon gång i veckan 44 % medan pojkarnas andel är 56 %.
I Riksidrottsförbundets redovisning över deltagartillfällen i åldern 7 – 20 år står flickorna för 41 % och pojkarna för 59 %. En förklaring till skillnaden i de två mätningarna är att vaneundersökningar redovisar resultat på individnivå medan en och samma person kan ingå i statistiken över antalet deltagartillfällen mer än en gång. Den större andelen deltagartillfällen bland pojkar kanske kan förklaras med att de utövar sin idrott någon gång oftare per vecka än vad flickorna gör.
Deltagartillfällen och de största idrotterna
För att belysa situationen i Sollentuna kommun har vi även valt att redovisa vilka idrotter som har den största verksamhetsvolymen för flickor respektive pojkar.
De 10 största flickidrotterna - deltagartillfällen Idrott Flickor Andel %
Gymnastik 37 805 20 %
Fotboll 29 170 15 %
Ridsport 23 022 12 %
Basket 12 589 6 %
Simidrott 12 160 6 %
Volleyboll 12 147 6 %
Innebandy 11 646 6 %
Handboll 9 964 5 %
Konståkning 9 615 5 %
Tennis 7 859 4 %
Totalt 193 737
I Sollentuna är gymnastik den största idrotten bland flickor vilket skiljer sig från de allra flesta kommuner där fotbollen dominerar även bland flickor.
De 10 största pojkidrotterna - deltagartillfällen Idrott Pojkar Andel %
Fotboll 92 804 33 %
Innebandy 37 935 14 %
Ishockey 28 038 10 %
Tennis 18 670 7 %
21 Idrott Pojkar Andel %
Basket 14 595 5 %
Badminton 10 341 4 %
Gymnastik 9 080 3 %
Handboll 8 638 3 %
Simidrott 8 150 3 %
Bandy 7 755 3 %
Totalt 278 635
Bland pojkar i åldrarna 7-20 år dominerar fotbollen ganska markant men ändå inte lika mycket som i många andra kommuner. Innebandy och ishockey kommer liksom i många andra
kommuner på andra och tredje plats.
Det statliga lokala aktivitetsstödet på föreningsnivå
Det statliga lokala aktivitetsstödet via Riksidrottsförbundet och som enbart kommer idrottsföreningar till del uppgick 2013 till totalt 5 087 872 kronor dvs. 2 227 303 kronor högre belopp än det kommunala aktivitetsstödet som kommer idrottsföreningarna till del.
Nedan redovisas de största föreningarna liksom föreningar med störst flick- respektive pojkverksamhet utifrån Riksidrottsförbundets bidrag 2013.
Föreningar med flest deltagartillfällen 2013
Förening Tillfällen Andel Belopp
Sollentuna Fotbollsklubb 108 603 23,0 % 1 106 800 kr
Sollentunagymnasterna 45 586 9,7 % 478 776 kr
Sollentuna Hockeyclub 29 871 6,3 % 283 936 kr
Sollentuna Tennisklubb 26 529 5,6 % 376 968 kr
Rotebro IS Innebandyklubb 22 870 4,8 % 229 832 kr
Töjnan Innebandyklubb 21 041 4,5 % 204 176 kr
Turebergs Simklubb 20 310 4,3 % 268 968 kr
Sollentuna Handbollklubb 18 602 3,9 % 178 296 kr
Turebergs Basketklubb 17 798 3,8 % 178 432 kr
Sollentuna Volleybollklubb 16 997 3,6 % 209 568 kr
Överby Hästsportförening 14 721 3,1 % 160 576 kr
Sollentuna Badmintonsällskap 14 671 3,1 % 187 248 kr
Alla föreningar 472 372 5 087 872 kr
Sollentuna Fotbollsklubb är den klart största föreningen räknat till antalet deltagartillfällen.
Föreningen står för 23 % av de samlade aktiviteterna.
Föreningar med flest deltagartillfällen 2013 – Flickor
Förening Flickor Andel
Sollentunagymnasterna 36 522 18,9 %
Sollentuna Fotbollsklubb 25 766 13,3 %
Överby Hästsportförening 13 832 7,1 %
Turebergs Simklubb 12 160 6,3 %
22
Förening Flickor Andel
Sollentuna Volleybollklubb 12 147 6,3 %
Sollentuna Handbollklubb 9 964 5,1 %
Konståkningsklubben Sollentuna 9 615 5,0 %
Sollentuna Ridklubb 9 190 4,7 %
Sollentuna Tennisklubb 7 859 4,1 %
Turebergs Friidrottsklubb 7 453 3,8 %
Viby Basketklubb 6 443 3,3 %
Turebergs Basketklubb 6 146 3,2 %
Rotebro IS Innebandyklubb 5 739 3,0 %
Alla föreningar 193 737
Sollentunagymnasterna och Sollentuna FK är de föreningar som redovisar flest deltagartillfällen bland flickor.
Föreningar med flest deltagartillfällen 2013 – Pojkar
Förening Pojkar Andel
Sollentuna Fotbollsklubb 82 837 29,7 %
Sollentuna Hockeyclub 28 038 10,1 %
Sollentuna Tennisklubb 18 670 6,7 %
Rotebro IS Innebandyklubb 17 131 6,1 %
Töjnan Innebandyklubb 16 303 5,9 %
Turebergs Basketklubb 11 652 4,2 %
Sollentuna Badmintonsällskap 9 816 3,5 %
Sollentunagymnasterna 9 064 3,3 %
Sollentuna Handbollklubb 8 638 3,1 %
Rotebro IS Fotbollsförening 8 401 3,0 %
Turebergs Simklubb 8 150 2,9 %
Helenelunds Idrottsklubb 7 755 2,8 %
Alla föreningar 278 635
Sollentuna FK redovisar den klart största andelen deltagartillfällen och svara för 29,7 % av de samlade deltagartillfällena.
Övriga barn- och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten
I de allra flesta kommuner är föreningslivets verksamhet för barn och ungdomar vid sidan av idrotten ganska liten. Ofta svarar idrotten för uppemot 95 % av såväl medlemsantal som verksamhetsvolym.
Av kultur- och fritidsnämndens kontantstöd på 3 685 890 kronor går 92,3 % till
idrottsföreningar, 4,3 % till kulturföreningar och 3,4 % går till övriga föreningars verksamhet.
Av det totala föreningsstödet på 24 941 057 kronor i form av kontanta bidrag och subventioner kommer 98,4 % idrotten till del. Kulturföreningarna erhåller 0,7 % och övriga föreningar 0,9 % av det totala föreningsstödet.
Tittar vi på antalet deltagartillfällen utifrån kommunens aktivitetsbidrag 2013 – ej att förväxla med det tidigare redovisade statliga stödet - blir fördelningen ungefär densamma som fördelningen av de ekonomiska resurserna. Av totalt 449 894 genomförda deltagartillfällen
23 stod idrotten för 434 596 tillfällen eller 96,6 %. Kulturföreningarnas andel uppgick till 0,5 %
och övriga föreningars andel av de samlade deltagartillfällena utgjorde 3,0 %.
Kommunens aktivitetsbidrag 2013
Kategori Flickor Pojkar Totalt
Idrottsförening 182 937 96,2% 251 659 96,9% 434 596 96,6% Kulturförening 1 129 0,6% 1 094 0,4% 2 223 0,5% Religiös förening 452 0,2% 240 0,1% 692 0,2% Scoutkår 5 548 2,9% 6 835 2,6% 12 383 2,8% S:a deltagartillfällen 190 066 42 % 259 828 58 % 449 894
Idrotten är dominerande i alla kommuner och självklart beror detta på popularitet och stort engagemang från många ideellt arbetande ledare. De stödsystem som tillämpas i kommunerna är också skräddarsydda för idrott och framförallt lagidrott. Det kan därför finnas skäl att
diskutera med föreningar vid sidan av idrotten om hur ett optimalt stöd till dem skulle kunna se ut för att på sikt behålla och stärka deras verksamhet. Nämnas bör att varken
nykterhetsrörelsen eller politiska ungdomsorganisationer finns med bland de föreningar och organisationer som erhåller stöd från kultur- och fritidsnämnden.
Preliminära resultat från 2014 års kultur- och fritidsvaneundersökning
Du som deltagit i föreningsverksamhet minst någon gång i månaden – i vilken/vilka föreningarnas verksamhet har du deltagit?
Procent
Alla kvinnor
Alla män
Alla totalt
Kvinnor 13-20 år
Män 13-20 år
Totalt 13-20år
Idrottsförening 32,9 31,1 31,9 54,9 55,4 55,1
Annan förening* 18,8 14,1 16,2 17,2 10,8 13,6
Musikförening 6,4 5,9 6,2 4,3 12,2 8,3
Religiös förening 7,3 4,8 6,0 8,2 4,0 6,1
Hem- och skola-/föräldraförening 4,2 3,8 4,0 2,1 6,1 4,2
Kulturförening 4,3 2,4 3,3 4,2 8,2 6,2
Friluftsförening 3,1 3,5 3,3 2,2 4,1 3,2
Djurförening 5,5 0,8 3,0 4,3 0 2,1
Supporterklubb 0,9 4,5 2,9 0 7,8 4,1
Motorförening 0,6 3,7 2,3 2,1 2,0 2,1
Politisk förening 2,5 1,9 2,2 2,1 4,1 3,1
Välgörenhetsförening 2,2 1,7 1,9 2,1 0 1
Pensionärsförening 2,1 1,4 1,7 0 0 0
Invandrarförening 2,1 0,3 1,2 0 2,1 1,1
Handikappförening 0,9 0,8 0,9 0 0 0
Hembygds-/Bygdegårdsförening 1,5 0 0,7 0 0 0
Nykterhetsförening 0 0 0 0 0 0
*Annan förening gäller t.ex. skolförening, trädgårdsgille, bostadsrättsförening, samfällighetsförening, släktförening, företagarförening, matförening.
Deltagandet i idrottsföreningars verksamhet är vanligast. Nästan 32 % av samtliga svarande deltar minst någon gång i månaden i en idrottsförenings verksamhet. Andelen kvinnor som deltar är större än andelen män – 32,9 % respektive 31,1 %.
24 I de yngre åldrarna, 13-20 år, deltar 55,1 % av samtliga svarande i idrottsföreningars verksamhet
minst någon gång i månaden. Könsfördelningen är ganska jämn där andelen kvinnor utgör 54,9 % och männen 55,4 % av samtliga svarande kvinnor och män.
6. Resultat från enkäter om föreningarnas syn på kommunens bidragsgivning och lokaluthyrning
Under 2014 har undersökningar om föreningarnas attityder till såväl bidragsgivningen som lokalbokningen genomförts.
Enkäterna innehåller två delar – en viktdel och en betygsdel. Genom att mäta föreningarnas åsikter om hur viktigt ett påstående är och dessutom sätta ett betyg på påstående blir det lätt att sortera ut svaga och starka områden. Om t.ex. ett påstående anses viktigt av 85 % av de som svarat och dessa sätter ett betyg som är lågt är det allvarligt och åtgärder måste vidtas.
Om betyget däremot är gott är det ett “kvitto” på att allt fungerar som det ska.
I undersökningar som saknar vikt-del kan inte den analysen göras. Det finns då en stor risk att
”fel” områden åtgärdas t.ex. något som erhållit lågt betyg men inte är viktigt d.v.s. inte har någon betydelse för föreningen/kunden/brukaren.
Resultaten från de två undersökningarna redovisas enligt följande:
Vikt antal och procent; Antal och procent av de svarande som markerat frågan som viktig.
Betyg 1-2, 3 och 4-5, antal; antal av de svarande som viktat frågan och samtidigt angett betyget 1-2, 3 eller 4-5.
Medelbetyg utan vikt; medelbetyg utifrån samtliga svarande dvs. även från de som inte markerat respektive fråga som viktig.
Bidragsenkät – Sollentunas kommun 2014
Totalt har 26 föreningar beretts tillfälle att besvara en enkät om kultur- och
fritidsförvaltningens bidragsgivning. Nedanstående redovisning bygger på 13 inkomna svar.
Alla 13 svar Vikt Betyg antal Medelbetyg
antal % 1-2 3 4-5 utan vikt Informationen om bidragsgivning är lätt att förstå 12 92 % 1 1 10 4.00 Det går enkelt att få tag på personalen som handlägger bidrag 2 15 % 0 1 1 3.62 Normerna/villkoren för bidragsgivningen är tydliga 10 77 % 0 1 9 4.31 Normerna/villkoren för bidragsgivningen är rättvisa 2 15 % 0 2 0 3.69
Personalen som handlägger bidrag är kunnig 7 54 % 0 0 7 4.00
Jag blir alltid väl bemött av personalen som handlägger bidrag 0 0 % 0 0 0 4.00 Utbetalning av bidrag sker snabbt efter ansökan 3 23 % 3 0 0 2.69 De verksamhetsrelaterade bidragen fungerar bra för vår förening 12 92 % 1 2 9 4.08 De lokalrelaterade bidragen fungerar bra för vår förening 1 8 % 0 0 1 3.08
Totalt sett fungerar bidragsgivningen bra 0 1 12 4.00
Kommentar:
• Påståendena som berör personalen, ”Personalen som handlägger bidrag är kunnig” och
”Jag blir alltid väl bemött av personalen som handlägger bidrag” erhåller relativt höga betyg – 4,0. ”Det går enkelt att få tag på personalen som handlägger bidrag” ligger något lägre betygsmässigt – 3,69.
25
• ”Informationen om bidragsgivning är lätt att förstå” och ”De verksamhetsrelaterade bidragen fungerar bra för vår förening ” uppfattas som viktiga av 12 föreningar. De två påståendena får även höga betyg. En förening som per påstående ger betyget 1-2.
• Helhetsbedömningen ”Totalt sett fungerar bidragsgivningen bra” får ett medelbetyg på 4,0.
Ingen förening ger betyget 1-2.
Enkät om lokalbokning – Sollentuna kommun 2014
23 föreningar har beretts tillfälle att besvara en enkät om kultur- och fritidsförvaltningens lokalbokning. Svar har inkommit från 12 föreningar.
Alla 12 svar Vikt Betyg antal Medelbetyg
antal % 1-2 3 4-5 utan vikt Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 10 83 % 4 5 1 2.50 Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas
på ett riktigt sätt 8 67 % 2 2 4
3.17 Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 5 42 % 0 2 2 4.27 Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 5 42 % 3 2 0 3.17 Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår
förenings verksamhet 10 83 % 9 1 0
1.42
Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 0 0 % 0 0 0 3.67
Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 1 8 % 0 0 1 3.58 Information om lediga tider är lätt att hitta 5 42 % 2 3 0 3.00 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 7 58 % 5 2 0 2.00
Vår förening får de tider vi önskar 12 100 % 7 5 0 2.00
Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 1 8 % 0 0 1 3.92
Personalen vid lokalbokningen är kunnig 5 42 % 1 2 2 3.50
Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 6 3 3 2.75
*I de fall antalet vikt inte överensstämmer med antalet som givit betyg 1-5 beror differensen på att frågan inte besvarats, så kallat internt bortfall.
Kommentar:
• Kultur- och fritidsförvaltningens lokalbokningsfunktion får generellt sett betydligt lägre betyg från föreningarna jämfört med föreningarnas omdömen i bidragsenkäten. Exempelvis ger hälften av föreningarna betygen 1-2 på helhetsbedömningen ”Totalt sett fungerar lokalbokningen bra”.
• De 12 föreningar som besvarat enkäten anser dels att de inte blir tilldelade de tider de önskar och dels att det saknas lokaler/anläggningar som passar deras verksamhet. De anser också att principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler inte är bra. Inte någon förening som markerat dessa frågor som viktiga ger betyget 4-5 på de två första påståendena medan en förening av de 10 som markerat påståendet ”Principerna för fördelning av tider i
kommunens lokaler är bra” som viktigt ger betyget 4-5 .
• Avgifterna för hyra av kommunens lokaler anses dock rättvisa. Av de fem föreningar som markerat påståendet som viktigt har inte någon angivit betyget 1-2. Frågan får även det högsta medelbetyget från samtliga 12 föreningar – 4,27.
• Relativt höga medelbetyg ges även till personalens bemötande och kunnighet – 3,92 respektive 3,50 på den femgradiga skalan.
26
7. Taxor och avgifter
Utvecklingen i landet har gått från en situation på 1970-talet där i princip samtliga kommuner tillämpade fria lokaler för föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till ett dagsläge där endast ett 50-tal kommuner tillämpar noll-taxa. Den stora förändringen skedde på 1990-talet och var troligen främst ett resultat av det ekonomiskt besvärliga läget med stora besparingar i kommunernas driftbudgetar. Men många kommuner menade också att införandet av taxor och avgifter var ett sätt att komma tillrätta med föreningslivets överbokning av lokaler. På vissa håll angavs även pedagogiska skäl till ett avgiftsuttag. Det ansågs viktigt att markera att även lokaler kostade pengar och inte kunde ses som en fri nyttighet.
Fria lokaler eller subventionerade lokalhyror är mycket värdefullt för föreningslivet. Främst gäller det naturligtvis inom idrottsområdet där den stora verksamhetsvolymen finns och där anläggningarna ofta har höga driftkostnader.
8. Alternativa stödmodeller som används i kommunerna
Vi vill peka på några generella alternativ som kan ligga till grund för en framtida diskussion om kommunens stöd till barn- och ungdomsföreningar.
Istället för att följa ett fast regelverk - s.k. normstyrt stödsystem - när det gäller fördelning av resurser kan kommunen välja ett sätt att arbeta som i större utsträckning bygger på särskild prövning från fall till fall. Sådana system har prövats i andra kommuner t.ex. Sandviken, Karlskoga, Botkyrka och Lidköping.
Idén med ett sådant system är att på ett mer flexibelt sätt arbeta med båda stödformerna - lokaler och kontantbidrag och fördela resurserna utifrån politiska ambitioner. Detta innebär regelbundna “förhandlingar” eller dialoger med respektive förening för att få fram ett underlag för ställningstagande. Ett sådant system kommer att kräva en större arbetsinsats av
förtroendevalda, tjänstemän och de föreningar som vill ha stöd än vad som är fallet idag.
Modellen är att betrakta som ett försök att arbeta efter ett mer kvalitativt stödsystem än det traditionella som - främst inom fritidsområdet - i stor utsträckning bygger på mer kvantitativa bidragskriterier. Beslutet om hur stort kontantstöd en förening får är ett ensidigt kommunalt beslut varför beteckningen förhandlingsbaserat stödsystem som vissa kommuner och vi här valt som benämning kan vara missvisande.
Normstyrda bidrag
De flesta kommuner ger stöd till kultur-, idrotts- och ungdomsföreningars barn- och
ungdomsverksamhet via ett s.k. normstyrt stödsystem. Stödet går ut som ett kontantbidrag baserat på den verksamhetsvolym som föreningarna redovisar. Det är vanligen antal medlemmar och antal aktiviteter som är bidragsgrundande. Därutöver finns ofta reglerade normer för ledarutbildningsbidrag, lokal- och driftbidrag m.m. Bidragen anges i kommunens bidragsbestämmelser för föreningslivet och fördelas av förvaltningen på delegation. Modellen är hanterlig, någorlunda objektiv och anses enkel att förstå. Sollentuna kommun kan sägas tillämpa ett normerat bidragssystem.
En nackdel kan vara att vad som mäts är främst kvantitativa volymer medan kvalitativa värden är svårare att väga in. Dessutom får både nya och gamla föreningar vars verksamhet inte bygger på täta och regelbundna sammankomster svårare att etablera sig eller leva vidare.
