BUDGETÄSKANDE Stadsbyggnadsnämnden

(1)

BUDGETÄSKANDE 2021-2022

Stadsbyggnadsnämnden

(2)

2 (42)

1.Inledning

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för de kommunala verksamheterna inom detaljplanering, bygglovshantering samt mätning och kartframställning. Nämnden ansvarar för kommunens vägar, parker, vatten- och avloppsverksamhet, är kommunens myndighet i trafikfrågor och hamnfrågor samt myndighet för adresshantering och lägenhetsregister. I nämndens verksamhet ingår även Kommunal Lantmäterimyndighet (KLM).

Stadsbyggnadsförvaltningen består av förvaltningschef med stab samt avdelningarna bygglov, geografisk information, park och natur, plan, teknik samt vatten och avlopp (VA). Totalt arbetar ca 185 personer inom förvaltningen. Respektive avdelning är en egen resultatenhet där avdelningschefen har ett helhetsansvar för avdelningens budget, resultat och personal. Inom avdelningarna geografisk information, park och natur, teknik samt vatten och avlopp finns underliggande enheter med ansvariga enhetschefer. Under avdelningarna bygglov och plan finns gruppindelning i team med ansvarig teamledare.

Organisationen ser ut som följande:

Inom staben finns specialister och olika funktioner som har i uppgift att stötta förvaltningschefen i ledning och styrning av förvaltningen, bidra till att säkerställa att

(3)

3 (42)

förvaltningens avdelningar drivs utifrån ett helhetsperspektiv och med hög effektivitet.

Funktionerna (totalt 6 anställda) inom staben är;

 Verksamhetscontroller med fokus på verksamhetsutveckling, verksamhetsplanering och uppföljning.

 Administration för stöd i ledning- och styrning,

 Nämndsekretariat och registratur

 Arkiv och dokumenthantering.

 Förvaltningsledning IT samt IT-strateg.

 Stadsarkitekt med fokus på gestaltningsfrågor.

Som stöd för förvaltningen finns även resurser som är anställda på kommunstyrelseförvaltningen, men köps in och fungerar som ”partners” till förvaltningen. Dessa är totalt fyra resurser inom områdena;

 Kommunikation

 HR

 Ekonomiredovisning

Stadsbyggnadsförvaltningens verksamhet är helt beroende av externa leverantörer både avseende teknikkonsulter och entreprenörer. För att säkerställa att ramavtal med rätt kompetens finns, att leverantörer och affärsrelationer följs upp och utvecklas systematiskt både avseende kvalitet, tid och kostnad så behöver förvaltningen under 2020 och framöver förstärka sin centrala organisation med kompetens inom upphandling och juridik.

(4)

4 (42)

2. Omvärldsanalys

Stadsbyggnadsförvaltningen har ett brett uppdrag med stark påverkan både på och av kommunens samtliga verksamhetsområden. Det tar tid att planera och bygga både bostäder och infrastruktur, därför gäller det att ha framförhållning och vara proaktiv i både planering och beslutsfattande. Liksom andra verksamheter inom kommunen påverkas samhällsbyggnadsfrågorna av både globala, regionala och lokala trender och tendenser i samhället. De övergripande samhällstrenderna som vi bedömer påverkar samhällsbyggnadsfrågorna i Haninge kommun mest är;

- Den pågående urbaniseringen som leder till förtätning och snabb tillväxt, - Digitaliseringen och automatisering som ändrar förutsättningarna i

samhällsbyggandet och i planering- och förvaltning av den fysiska miljön, samt - Behovet av att hantera viktiga miljöfrågor såsom klimatförändringar och

biologisk mångfald.

Urbaniseringen - Befolkningsutvecklingen visar på en fortsatt tillväxt i storstadsregionerna och efterfrågan på bostäder i kollektivtrafiknära lägen är fortsatt hög även om en avmattning på bostadsmarknaden skett. Vi kan förvänta oss en fortsatt hög befolkningstillväxt i Haninge då Haninge har ett strategiskt geografiskt läge i Stockholmsregionen. Det innebär att förtätning även framöver kommer att vara viktigt.

En förtätning i kombination med klimatförändringar, ett åldrande ledningsnät, stopp för mer utsläpp till Drevviken etc. ställer samtidigt ökade krav på att grönytor behöver bevaras eller nyanläggas och utformas så att de kan ta emot eller fördröja dagvatten. En tätare stadsplanering innebär också att nyttjandet av mark måste optimeras och i vissa fall samnyttjas. Exempelvis kan det vara svårare att bygga skolor och förskolor med

”standardutförande” avseende både byggnader och utemiljöer och nya kreativa lösningar med exempelvis samordning med och samnyttjande av parker, idrotts- och lekytor och allmän plats kan vara nödvändiga. Även nya tekniska lösningar och ny utrustning/nya maskiner kan komma att krävas för drift och underhåll av gator och allmän platsmark i

(5)

5 (42)

den mer täta staden. Förtätning skapar möjligheter utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv då man med en lyckad planering där större hänsyn tas till trygghets och jämlikhetsfrågor kan lyfta socioekonomiskt svagare områden. Gestaltning och utformning av den offentliga miljön är viktiga frågor som diskuteras i ett allt bredare sammanhang.

Digitaliseringen och automatiseringen har bland annat redan gett oss nya kommunikationskanaler och skapar möjligheter för människor att delta i och påverka planeringsprocessen bl.a. genom sociala medier, webbplatser för diskussioner och opinionsbildning etc. Digitaliseringen är samhällsomvälvande och kommer att ställa helt andra/nya krav, men också skapa möjligheter i samhällsbyggnadsprocessen.

Stadsbyggnadsförvaltningen har kommit långt med digitalisering av verksamhetens olika delar både internt och externt. En kartläggning har genomförts för att se vilka förbättringar eller förändringar som behövs för att vi ska bli bättre och kunna fortsätta digitalisera våra verksamheter på rätt sätt. Förvaltningen står nu inför att ta nästa steg för att åstadkomma en obruten digital informationshantering i samhällsbyggnadsprocessen.

Nya system planeras som ska underlätta både arbetet för anställda men även underlätta för medborgaren att förstå till exempel detaljplaner som ska kunna ses i 3D framöver.

Vi ser ett stort behov på förvaltningen av att öka kompetensen och anställa fler medarbetare inom IT-systemområdet då förvaltningen är en mycket systemtung verksamhet.

Behovet av att hantera klimatförändringar och hotet mot den biologiska mångfalden innebär att miljömässigt hållbara lösningar alltid måste eftersträvas i samhällsplaneringen.

Stadsbyggandet ska inkludera lösningar som kan hantera både förändringar i klimatet som exempelvis mycket stora nederbördsmängder och längre perioder med torka och därmed stor risk för vattenbrist. Stadsbyggandet måste även ske med målet att kraftigt minska koldioxidutsläpp vilket förutsätter att energiförsörjning och resor och transporter är hållbara. Även biologisk mångfald och ekosystemtjänster är grundläggande förutsättningar för vår överlevnad och välfärd. Städer påverkar den biologiska mångfalden

(6)

6 (42)

direkt via urbaniseringens effekter. I den hållbara staden är ekosystemtjänster både i och utanför stadskärnan en nyckeltillgång. Exempelvis ger urban grönska och vatten mycket positiva effekter på biologiskt mångfald men även på klimatreglering och inte minst på folkhälsa och livskvalitet.

Andra viktiga händelser som påverkar samhällsbyggnadssektorn är att det i princip i alla kommuner vid sidan om ett stort investeringsbehov finns ett stort underhålls- och reinvesteringsbehov. De stora utbyggnaderna av anläggningar och infrastruktur på 60- och 70-talet behöver renoveras och uppgraderas. Det ökar konkurrensen om både kompetens och resurser ytterligare.

(7)

7 (42)

3. Investeringsbudget

Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbehov ökar i takt med kommunens utbyggnadsplaner och de krav på underhåll och förnyelse som ställs på befintliga anläggningar.

För 2021 ökar framförallt investeringstakten för VA-verksamheten. Förnyelsetakten för ledningsnätet för att säkra god leverans av vatten och säkra framtida avloppshanteringen och minska driftstörningar kräver en ökad investeringsram. Nya områden som Vega och förtätning och kapacitetsökning i centrala Haninge m.fl. belastar också VA-avdelningens driftbudget med ökade kapitalkostnader som ska finansieras inom VA-kollektivet med en taxeökning över tid.

De största investeringarna år 2021 är VA-ledningsförnyelse, VA-verk, Fors reningsverk, Dalarö avloppledningsverk samt utbyggnad huvudvattenledningar, dagvatten mm. Och dessa uppgår tillsammans till 190 mnkr. Sedan tillkommer utbyggnad av överföringsledningar samt ledningar inom detaljplanerade områden som Dalarö, Tungelsta, Vendelsö och Västerhaninge för år 2021 sammanlagt med 43 mnkr.

Övriga avdelningar inom förvaltningen har ett investeringsbehov på 59,4 mnkr för år 2021 och omfattar projekt som digitalisering inom bygglov, plan och geografisk information, park- och lekplatsupprustning, inköp av tunga fordon, trafiksäkerhetsinvesteringar och broupprustning samt belysningsprojekt mm.

När det gäller ombyggnad av Poseidons torg finns investeringsmedel sen tidigare reserverat. Projektet är framflyttat och utökat, utgifterna kommer tidigast under år 2022- 2023 och behovet av budget kommer att öka med ca 35 mnkr till totalt ca 50 mnkr.

(8)

8 (42)

Verksamhet Behov Kap kostn

2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

BYGGLOV 200 44 200 200 200 200

GEOGRAFISK INFO. 3 250 848 1 300 1 500 800 0

PARK OCH NATUR 9 600 703 8 100 8 600 6 600 8 600 TEKNIK - FORDON / VERKSTAD 9 000 1 157 6 000 6 000 7 000 7 000 TEKNIK - TRAFIK 17 000 907 17 000 17 000 17 000 15 000 TEKNIK - VÄG 20 300 1 190 20 300 20 300 20 300 18 300

ÖVRIGT FÖRVALTNNGSLEDN. 0 0 5 000 30 000 0 0

Delsumma: 59 350 4 849 57 900 83 600 51 900 49 100

Verksamhet Behov Kap kostn

2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

VA - FÖRNYELSE, OMBYGGNAD, VERK, NÄT 190 000 8 563 203 500 213 000 224 000 175 000 VA - UTBYGGNAD* 43 000 1 720 69 000 72 000 63 500 53 300 Delsumma: 233 000 10 283 272 500 285 000 287 500 228 300

TOTALT Behov Kap kostn

2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

BYGGLOV, LANTMÄTERI, PARK

OCH NATUR, PLAN, TEKNIK 59 350 4 849 57 900 83 600 51 900 49 100

VA 233 000 10 283 272 500 285 000 287 500 228 300

Totalsumma: 292 350 15 132 330 400 368 600 339 400 277 400 Se vidare respektive avdelnings investeringsbilaga.

Stadsbyggnadsförvaltning ansvarar för markskötseln vid kommunens fastigheter, t.ex.

skolor, förskolor och äldreboenden. Förvaltningen tar fram en flerårig investeringsplan för Tornberget. Nedan följer det sammanställda behovet för år 2021 samt plan för åren 2022-2025.

Verksamhet Behov Plan Plan Plan Plan

2021 2022 2023 2024 2025

Fastighetsmark - park 6 500 6 500 6 500 6 500 6 500 Fastighetsmark - teknik 5 600 5 600 5 600 5 600 5 600 Fastighetsmark - VA 4 400 4 400 4 400 4 400 4 400 Totalsumma: 16 500 16 500 16 500 16 500 16 500

Investeringsunderlag till Tornberget, se vidare bilagor respektive avd.

(9)

9 (42)

4. Driftbudget

Förvaltningen har fått en preliminär ramuppräkning på 3 500 tkr med anledning av ökad befolkning. Ramuppräkningen ska finansiera kostnaden för tillkommande ytor såsom markskötsel vid nya fastigheter, lekplatser, allmänna platser samt vid gång- och cykelvägar.

Den ska också ge täckning för kapitalkostnadsökningar och eventuella kvalitetshöjande åtgärder.

En generell ramsänkning på 1,6 % har lagts på samtliga nämnder, vilket för stadsbyggnad innebär en minskning av budgetramen med 2 500 tkr, dvs. ingen kompensation för att täcka pris- och löneökningar som enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) beräknas öka med 2,8 procent, vilket motsvarar 4 298 tkr, vilket innebär ett totalt effektiviseringsåtagande på sammanlagt 6 798 tkr (inkluderat ramsänkning på 1,6 %).

Delar av förvaltningens budget är intäktsfinansierad. Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och en viktig utgångspunkt för arbetet med taxeunderlagen är att handläggningskostnaden täcks. Intäktssidan bedöms därmed kunna öka för att kunna täcka eventuella kostnadsökningar inom vissa delar av verksamheten.

Nedan beskrivs de olika verksamhetsdelarnas volymförändringar, lokalbehov, behov av kapitalkostnadstäckning för gjorda och kommande investeringar, personalsituation, effektiviseringar, samordningsförslag samt övriga förändringar som kan komma att påverka driftsbudgeten.

Skötsel av fastighetsmark

Tornberget äger och förvaltar skolor, förskolor samt specialfastigheter i Haninge kommun. Markskötseln på dessa objekt ligger sedan 2006 på stadsbyggnads-förvaltningen att sköta. Anledningen till detta var i huvudsak att lösningen var kostnadseffektiv och att man såg samordningsvinster med övrig markskötsel i kommunen. I uppdraget låg att sköta marken med befintliga resurser och använda personal i arbetsmarknadsåtgärder.

Kraven på skötsel och service har de senaste åren ökat markant och både utförare och hyresgäster har idag svårt att acceptera standarden. Nyproduktionen av skolor/förskolor

(10)

10 (42)

är idag omfattande, samtidigt som det genomförs stora markreinvesteringar i befintligt bestånd. Det behövs en organisation som kan hantera förvaltningen av de 130 fastigheter som stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att sköta.

Organisationen behöver utökas med resurser för planering och samordning inom förvaltningen och gentemot övriga förvaltningar, lokalförsörjningen och Tornberget. Det behövs även markförvaltare som hanterar behoven på varje enskilt objekt.

Idag kostar stadsbyggnadsförvaltningens markskötsel 10 miljoner kronor. Behovet, för att få verksamheten att fungera, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt, är ytterligare 5 miljoner kronor. Av dessa är 3,5 miljoner en förvaltningsorganisation och 1,5 miljoner upprätthållande av leksäkerheten enligt gällande lagstiftning.

Den utökade budgeten ger en möjlighet att kunna hantera frågorna på ett professionellt sätt. Den ger ingen standardhöjning, men möjligheter till förbättrad prioritering och effektivisering inom budgetramen.

(11)

11 (42)

4.1 Volymförändringar

Bygglovsverksamheten volymförändringar beror på ökade intäkter. Plan och bygglagen är tydlig med vad vi får ta betalt för och vad vi inte kan ta betalt för i form av avgifter. Dessa delar skall finansieras med anslag och där ingår service och rådgivning. Med en förändrad lagstiftning och en högre grad av serviceskyldighet så överensstämmer inte det anslag på 10 % mot den arbetstid som läggs ner på service och rådgivning. I jämförelse med några andra kommuner inom Stockholmsregionen har Haninge även ett mindre anslag.

Haninge 10 % Huddinge 23 % Upplands Väsby 25 % Täby 25 %

För att kunna ge den rådgivning som krävs och stötta medborgarna i bygglovsprocessen så behöver anslaget öka från 2 miljoner kr till 4 miljoner kr.

Geografisk informationsavdelningen påverkas också av en avmattad konjunktur genom en lägre ärendeingång. Inom nybyggnadskartor, husutstakningar och lägeskontroller ger en nedgång snabba konsekvenser, då dessa har korta handläggningstider och därmed en låg ärendebalans. Vad det gäller kommunala lantmäterimyndigheten (KLM) har ingen nedgång ännu märkts av och påverkan vid en eventuell nedgång är inte lika snabb, då lantmäteriförrättningar har längre handläggningstider och en ärendebalans motsvarande ca ett års arbete. Två samtidiga förväntade föräldraledigheter kommer att påverka handläggningstider under 2020-21 såvida inte nyrekrytering sker. Arbetsmarknaden för förrättningslantmätare är så god att visstidsanställning eller konsultstöd i stort sett är omöjlig.

(12)

12 (42)

Under 2021 utökas parkavdelningens skötselåtagande med parkytor, naturmark, lekplatser, trädalléer och städning i Vega, Haningeterrassen och Albyberg.

På fastighetsmark tillkommer två nya skolor och tre nya förskolor. Under 2022 tillkommer ytterligare skötsel i Albyberg och Vega. Samtliga områden medför ökade skötselkostnader.

Planavdelningen sköter detaljplaneläggning av omvandlingsområden där planintäkten kommer flera år senare än kostnaden, för åren 2021-2023 ökar antal omvandlingsområden som ska planläggas, detta medför kostnadsökningar för planavdelningen på 1 500 tkr per år.

SBF ansvarar för 130 lekplatser. Dessa besiktigas 1 gång/år. Enligt EU-standarden ska även funktionskontroller utföras minst 4 ggr/år. Vi bedömer att besiktningen räknas som funktionskontroll, vilket innebär att det behövs ytterligare 3 kontroller. Kostnad för detta är 350 tkr/år.

Utbyggnaden av Vega, Haningeterrassen, södra Handen (Örnensväg) och Hermanstorp medför ökade driftskostnader för teknikavdelningen år 2021 med 220 tkr och år 2022 med 1 940 tkr.

Haninges VA-anläggningar börjar bli föråldrade och behovet av förnyelse ökar snabbt.

Därför prioriteras förnyelsearbete i syfte att förbättra verksamhetens planering och ge ett gott underlag för en robust och långsiktig VA-anläggning, vilket ska resultera i en sund ekonomisk utveckling med en jämn taxeutveckling.

(13)

13 (42)

Sammanställning ökat behov år 2021:

Prio Avd Objekt Typ 2021

1 Park o natur Vega, Albyberg H-terassen, Västerhaninge Tillkommande ytor 3 130

2 Teknik Södra Handen (Örnens väg), Tillkommande ytor 220

3 Park o natur Skötsel, tillkommande 5 st skolor/förskolor Tillkommande fastighetsmark 1 350

4 Park o natur Parkupprustning enl parkplan Kapitalkostnad 140

5 Teknik Utbyggnad cykelplan/busshållplatser/trafiksäkerhet Kapitalkostnad 504

6 Teknik Upprustning /utbyte broar Kapitalkostnad 525

7 Park o natur Lekplatsupprustning, kapitalkostnad Kapitalkostnad 200

8 Plan Omvandlingsområden Lagkrav 1 500

9 Park o natur Lekplatser, funktionskontroll Lagkrav 350

10 Bygglov Råd och upplysningar underfinansierad Lagkrav 2 000

11 Park o natur Renhållning, ökade kostnader Kvalitetshöjande 800

12 Geografisk info Web-GIS (komuncentral finansiering) Kvalitetshöjande 1 100

13 Geografisk info Öppen geodata kostnadsfritt för alla förvaltningar Kvalitetshöjande 1 400

14 Geografisk info Öppen geodata fritt för samhället Kvalitetshöjande 500

15 Geografisk info Kvalitetsförbättringar i fastighetsregistret Kvalitetshöjande 500

16 Teknik Beläggning utökat behov Kvalitetshöjande 1 000

17 Gemensamt SBF Förvaltningsorganisation markskötsel Kvalitetshöjande 5 000

Pris- och löneökning enl SKR 2,8 % 4 298

Totalt: 24 517

(14)

14 (42)

4.2 Lokaler

Det finns behov att öka antalet kontorsplatser på såväl Anläggarvägen som i kommunhuset för att få plats till ett ökat antal medarbetare och för att möta behovet av en fysisk närhet till såväl driftsorganisationen som kollegorna i kommunhuset. Moderna och ändamålsenliga arbetsplatser med en kombination av fasta och flexibla platser samt utökat antal möteslokaler, kan vara lösningen. I kommunhuset har planavdelningen under 2019 fått klart sitt flexrum som rymmer åtta platser som tio personer delar på och personalen är väldigt nöjd med den lösningen, man har ökat effektiviteten under arbetsdagen.

Ett samlat helhetsgrepp behöver tas på såväl Anläggarvägen som på Fors avloppsreningsverk för att få optimerade lokaler för driftverksamheten gällande verkstäder, lagerlokaler, omklädningsrum och garageplatser för arbetsfordon.

Det är dock ovisst hur länge kommunen kan ha kvar sina lokaler på Anläggarvägen med tanke på stadsutvecklingsplanens bärande idéer.

(15)

15 (42)

4.3 Kapitalkostnader

En fortsatt hög investeringstakt innebär att kapitalkostnaderna ökar för varje år, kostnader som läggs på driftbudgeten. En ramuppräkning i motsvarande grad behövs för att kapitalkostnaderna inte ska urholka driftsbudgeten.

För år 2021 innebär budgeterad investeringsvolym år 2020 exklusive VA en ökad kostnad inom driftbudgeten på 3,4 mnkr, varav 1,4 mnkr äskas och 2,0 mnkr finansieras inom befintlig ram. Beaktat att räntenivån högst sannolikt kommer att gå upp framöver ökar denna kostnadsbelastning ytterligare med tiden. En fortsatt ambitiös utvecklingstakt gör att kapitalkostnaderna ackumuleras.

Saknas garantier för kompensation för kommande kapitalkostnader, minskar möjligheterna till investeringssatsningar eftersom kommande driftbudget påverkas negativt.

Digitalisering av bygglov fortsätter under 2021 och 2022, kapitalkostnaden för det finansieras i befintlig ram.

Under 2020 kommer Geografisk informationsavdelningen fortsatt investera i kommunens 3D-modell ihop med planavdelningen, flygfotografering och framställande av Web-GIS. Detta kommer att leda till ökade kapitalkostnaderna om ca 544 tkr totalt och finansieras i befintlig budget delvis inom de avdelningar som nyttan uppstår inom förvaltningen.

Enligt den fastställda parkplanen ska en medborgardialog och upprustning av en befintlig park påbörjas vartannat år. Detta medför ökade kapitalkostnader på 140 tkr/år. Under 2019 genomfördes en Nyfiken Parkdialog i Höglundaparken i Jordbro, vilken resulterar i investeringar år 2020 och 2021.

I samband med upprustningen av kommundelsparkerna finns ett behov att utveckla lekplatserna inom dessa. Utöver en önskad utveckling av befintliga lekplatser föreligger

(16)

16 (42)

även ett stort reinvesteringsbehov. Den ökade investeringsvolymen på lekplatser medför ökade kapitalkostnader på 200 tkr/år.

Underhåll och förnyelse av kommunens konstbyggnader och trafiksäkerhetsåtgärder medför ökade kapitalkostnader år 2021 på ca 1030 tkr och från 2022 med ca 1500 tkr om äskade medel erhålls.

Förnyelse och utbyggnad av VA-anläggningen under år 2020 medför en ökad kapitalkostnad på ca 7000 tkr från och med år 2021. Och det ökade investeringsbehovet för år 2021 beräknas öka kapitalkostnaden med 10000 tkr för VA-kollektivet år 2022 och finansieras genom VA-taxan.

(17)

17 (42)

4.4 Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är för Stadsbyggnadsförvaltningen ett högprioriterat område och ett viktigt strategiskt verktyg för att möta framtiden utmaningar. Det finns ett ökat resursbehov främst på grund av kommunens ambitiösa utbyggnadstakt. Det kommer krävas fortsatt förstärkning inom flera områdens b.la planering och ledning av projekt i form av utredare, projektledare samt drift- och underhållskompetens. Vi ser även att ingenjörer inom VA-området kommer vara en strategiskt viktigt funktion kommande år.

Förvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete för att skapa en attraktiv verksamhet och organisation där många vill jobba och som har fokus på effektivitet, samsyn och helhet.

Under kommande år fortsätter arbetet med att se över och tydliggöra roller och funktioner som organisationen behöver i framtiden samt att öka kompetensmedvetenheten inom hela förvaltningen. Arbetet med att utveckla chefs- och ledarskap fortsätter också och målet är bl.a. ett genomgående ”transformativt ledarskap” samt ett medarbetarskap som i hög grad kännetecknas av personligt ledarskap och professionalism.

Kompetensförsörjning ska bli en integrerad del i verksamhetsutvecklingen på alla nivåer i organisationen och förvaltningsledningen kommer att arbeta med hela chefsgruppen för att nå detta.

(18)

18 (42)

4.5 IT och ny teknik som stöd för verksamheten

Regeringen har tagit fram en strategi för hur digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. De fem delmålen som satts upp handlar om digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur.

Stadbyggnadsförvaltningen bevakar och följer nationella riktlinjer för digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen och fokus ligger på delmålet digital infrastruktur som lyfter fram betydelsen av att så kallad hård och mjuk infrastruktur förbättras och förstärks för att data ska kunna levereras och utbytas så effektivt som möjligt.

De tre myndigheter som huvudsakligen samarbetar och driver arbete inom digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen är DIGG, Lantmäteriet och Boverket.

DIGG är myndigheten för digital förvaltning som ska vara ett nav för digitalisering av den offentliga sektorn. DIGG har fått två nationella uppdrag för att i samverkan utveckla gemensamma IT-lösningar. Uppdrag ett är att samordna ett nationellt ramverk för grunddata. Exempel på grunddata är uppgifter i folkbokföringsregistret, näringslivsregistret och fastighetsregistret. Uppdraget sker i samverkan med bl.a.

Bolagsverket och Lantmäteriet. Det andra uppdraget en förutsättning för att det offentliga Sverige ska komma vidare med digitaliseringen. Uppdraget ska leda till en gemensam infrastruktur för att förenkla och effektivisera elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter, regioner och kommuner.

Lantmäteriet är utvecklingsmyndighet för smartare samhällsbyggnadsprocess och har fått flera regeringsuppdrag som har stor påverkan på kommande investeringar inom Stadsbyggnadsförvaltningen inom IT-verktyg och infrastruktur:

(19)

19 (42)

Grunddatauppdraget med syfte att skapa en säker och effektiv tillgång till grunddata, genom att bl.a. tydliggöra ansvaret för att öka standardiseringen av sådan data.

Uppdraget med ett säkert och effektivt elektronisk informationsutbyte inom den offentliga sektorn (ihop med DIGG) har syfte att skapa ökad säkerhet och effektivitet i samband med elektronisk informationsutbyte inom den offentliga sektorn.

Det tredje uppdraget är att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess som ledande utvecklingsmyndighet i nära samarbete med bl.a. Boverket. Fokus ligger på hur infrastrukturen för geodata bör utvecklas samt utreda behov och möjlig lösning av en nationell tillgängliggörande av detaljplaner. Likaså utreds behovet av utökad byggnadsinformation i processen. ”Digital först lösningar” är ett av andra uppdrag.

Boverket är den tredje myndigheten som samverkar i uppdraget för en obruten digital samhällsbyggnadsprocess. Det främsta uppdraget att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen samt digitalisering av plan, lov-, bygg- och tillsynsprocessen. Projektet ”Får jag lov?” fokuserar på att det i en nära framtid ska utvecklas digitala tjänster som stimulerar samhällsbyggandet.

Utifrån dessa nationella uppdrag bedrivs arbete inom Stadsbyggnadsförvaltningen att i allt större utsträckning erbjuda våra medborgare ”Digitalt först” dvs. möjliggöra kontakt och olika tjänster elektroniskt t.ex. som e-tjänster. Även för de anställda ligger fokus på att kunna se informationen i alla steg i processen digitalt dels genom integrationer och bredare användning av befintliga verktyg, men också genom att ta bort olika manuella steg och möjliggöra mobila lösningar ute i fält.

Under 2021-2022 kommer fokus för digitaliseringen att ligga på följande insatser:

Regeringen har bestämt att 2022 ska all produktion av detaljplaner ske digitalt. Därför behövs investeringar och resursinsatser för att påbörja arbetet med digitalisering av de befintliga detaljplaner och utredningsmaterial. Tillgängliggörande av dessa via den

(20)

20 (42)

nationella plattformen samt utveckling av lämpliga e-tjänster inom området ingår i den digitala handlingsplanen.

Synkronisering och migrering av e-tjänster för Bygglov till den nya gemensamma e- tjänstplattformen samt utökad användning av systemstödet för Bygglov inom närliggande områden (t.ex. Kart & Mät) påbörjas under 2020.

Migrering av det befintliga e-arkivet till kommungemensam e-arkiv och avveckling av den föråldrade versionen för arkivering av Bygglovs- och delar av VA-handlingar.

Fortsatt arbete med att tillgängliggöra geodata för alla interna användare genom att alla förvaltningar inom kommunen kan nyttja avdelningens geodata avgiftsfritt samt möjliggöra publicering av öppna geodata på ett effektivare sätt. Insatsen kräver ett utökat anslag från och med 2021 om ca 2 500 tkr/år (fritt internt Webb-GIS/CSM).

Ett ökat nyttjande av uppdaterat digitalt kartmaterial för medarbetare i alla kommunens förvaltningar skulle ge stor nytta. Vissa avdelningar och enheter på förvaltningen nyttjar redan idag Webb-GIS: et på ett effektivt sätt. Driften och andra förvaltningarna nyttjar det i mycket låg utsträckning och har endast ett fåtal användare idag. Exempelvis skulle alla lärare med fritt Webb-GIS kunna använda kart lösningen i sin undervisning, tjänstemännen kunde använda det i planering av utbildningsverksamhet, fastigheter, antal elever i olika åldrar, kategorier per skolenhet etc.

Till 2022 föreslår förvaltningen att Öppna geodata införs i kommunen, dvs. all kommunal geodata (som inte är säkerhetsklassad) kan då nyttjas kostnadsfritt av hela samhället via digitala tjänster. Detta skulle kräva ett utökat anslag från och med 2021 om ytterligare ca 500 tkr/år.

För att uppnå målet att säkerställa kapaciteten i den allmänna VA-anläggningen både för nuvarande behov samt för den utbyggnad och förtätning som kommunen planerar behöver arbetet med att ta fram hydrauliska modeller för olika geografiska områden prioriteras. VA-banken är det kart- och dokumentationssystem som Haninge kommuns

(21)

21 (42)

VA-avdelning i huvudsak använder för att dokumentera sin anläggning. Ett kontinuerligt arbete pågår för att ständigt uppdatera och utveckla systemet.

För att säkra den framtida driften av Haninge kommuns VA-anläggning behövs en förnyelse av drift- och övervakningssystemet. Förstudie pågår och beräknas vara klar under 2020.

(22)

22 (42)

4.6 Risker och osäkerhet

Förvaltningen står inför flera stora utmaningar de kommande åren som i huvudsak är kopplade till tillväxten och innebörden av att ”gå från förort till stadskärna”, klimatförändringarna och digitaliseringen.

Tillväxten som Haninge kommun och många andra kommuner i storstadsregionerna är inne i innebär dels att konkurrensen om duktiga medarbetare ökar, dels att stora investeringar i infrastruktur och allmänna anläggningar behöver göras. Exempelvis behöver Haninge kommun göra stora investeringar i VA-systemet framöver och även i vägnätet. Investeringar i VA-systemet är nödvändiga inte bara för att koppla på nya bostäder och andra fastigheter utan även för att öka kapaciteten i befintligt VA-system.

De stora investeringsbehoven påverkar inte bara investeringsbudgeten framöver utan även förvaltningens driftsbudget eftersom kapitalkostnaderna kommer att öka kraftigt framöver.

Konkurrensen om duktiga medarbetare gör det extra viktigt att arbeta med attraktiviteten som arbetsgivare, dels för att kunna rekrytera duktiga medarbetare, dels för att utveckla och behålla befintlig personalstyrka. I detta ligger att kunna erbjuda löner som ligger på rätt nivå utifrån marknadens löneläge. Detta påverkar också förvaltningens driftbudget eftersom de ökade kostnaderna för löner idag inte kan täckas fullt ut av ökade intäkter från avgifter på exempelvis detaljplaneuppdrag som finansieras av exploatör, eller från bygglov och parkeringsintäkter. De ökade kostnaderna för åtgärder i VA-systemet täcks upp av VA-taxan, som ökar kraftigt kommande år för att finansiera dessa, men när det gäller investeringar i och drift av olika dagvattenlösningar är finansieringsfrågorna inte klargjorda. Hur dagvattenanläggningar som behövs för att förbättra vattenkvalitén i våra viktiga vattendrag och för att hantera både ökade regnmängder och allt fler hårdgjorda ytor ska finansieras är alltså inte tydligt.

Förvaltningens planavdelning kommer tillsammans med VA-avdelningen intensifiera arbetet med omvandlingsplaner framöver för att klara de miljökvalitetsnormer som finns i utsatta vattendrag, som exempelvis Drevviken. Förvaltningen har tidigare år fått i uppdrag att fokusera på en omvandlingsplan åt gången som kan täckas av befintlig budget.

(23)

23 (42)

Nu har vi uppdrag på fem omvandlingsplaner och det räcker den befintliga budgeten inte till för. Kommunen får i ett senare skede täckning för kostnaderna för dessa omvandlingsplaner men det är först när fastighetsägare söker bygglov vilket innebär en förskjutning av kostnadstäckningen på många år.

Den pågående klimatförändringen innebär att Haninge liksom andra kommuner behöver vidta klimatanpassningsåtgärder. Utöver investeringar för att hantera ökade mängder dagvatten så behöver åtgärder (ofta investeringar) göras för att förbättra förutsättningarna för fler att välja cykel och kollektivtrafik samt att fasa ut fossildrivna fordon. En utmaning som följer av klimatförändringarna är också att bevara den biologiska mångfalden, det vill säga balansen i naturen. Exempelvis har vi fått ökade problem med granbarkborren som förstör granskog. Detta problem berör flera förvaltningar inom kommunen och samordning kommer att behövas framöver. Det innebär framför allt ökade kostnader för förebyggande trädfällning och markröjning.

En utmaning vi ser framöver som är kopplat till den fortsatta digitaliseringen är att vi behöver hantera att vi har många olika IT-system som införts de senaste åren och som inte är sammankopplade och samordnade. Detta ökar administrationstid exempelvis avseende tidrapportering och blir därför inte effektivt. Förvaltningen står även inför att ta nästa steg för att åstadkomma en obruten digital informationshantering i samhällsbyggnadsprocessen. Vi ser därmed ett stort behov på förvaltningen av att öka kompetensen och anställa fler medarbetare inom IT-systemområdet då förvaltningen är en mycket systemtung verksamhet.

Även inom upphandlingsområdet ser förvaltningen utmaningar som måste hanteras.

Förvaltningens verksamhet är helt beroende av olika leverantörer inom både konsultbranschen och entreprenadbranschen. För att förbättra effektiviteten i upphandlingsprocessen samt för att öka professionaliteten som beställare så ser förvaltningen ett behov av en resurs inom som har kompetens inom upphandling samt konsult- och entreprenadjuridik, och som kan samarbeta effektivt med Södertörns upphandlingscenter.

(24)

24 (42)

Avslutningsvis lyfter vi en sista men viktig utmaning att hantera. Det är att både organisation och finansiering för förvaltning av kommunens fastighetsmark behöver förstärkas. Vi behöver förstärka organisationen för att hantera skötseln av fastighetsmarken med tillräckligt bra kvalité. Görs inte detta kan det få konsekvenser för leksäkerheten på förskolor och skolor.

(25)

25 (42)

4.7 Prioriteringar

NÄMND/STYRELSE SBN

2020 års budgetram 153 500

Preliminär ramökning (volymökning + generell) 1 000

2021 års preliminära ram 154 500

Prio Kostnadsförändringar 2021 jämfört med budget 2020 Årsbelopp Förändr.

1

1.1 Volymförändringar för tillkommande ytor 4 700 3,1%

1.2 Pris- och lönekostnader 2,8 % enligt SKR 4 298 2,8%

1.3 Kapitalkostnader 1 369 0,9%

1.4 0,0%

1.5 0,0%

S:a 1 Summa prio 1 10 367 6,8%

2

2.1 Omvandlingsområden, Plan 1 500 1,0%

2.2 Lekplatser funktionskontroll, Park och natur 350 0,2%

2.3 Råd och upplysningar, Bygglov 2 000 1,3%

2.4 0,0%

2.5 0,0%

S:a 2 Summa Prio 2 3 850 2,5%

Summa kostnadsförändringar 2021 14 217 9,3%

Preliminär ramökning -1 000 -0,7%

Avvikelse mellan kostnadsförändring 2021 mot preliminär ram 2021 13 217 8,6%

Effektiviseringsåtagande 2021 enligt anvisning 0,0%

Andra kostnadsminskningar/intäktsökningar 0,0%

Se spec och prioritering separat tabell -13 217 -8,6%

Summa finansiering 0 0,0%

Opåverkbara faktorer eller redan beslutade åtgärder

Opåverkbara faktorer utan specifika beslut om avsatta medel fattade av KF/KS

(26)

26 (42)

4.7.1 Effektiviseringsförslag

Förvaltningsledningen har bedömt att förvaltningen 2021 behöver 13,2 miljoner kronor i medel utöver den tilldelade ramen för att under 2021 bedriva verksamheten utan kvalitetsförsämringar i jämförelse med 2019 och 2020. Utöver detta äskar förvaltningen 10,3 miljoner kr för kvalitetshöjningar. Vilka besparingar/effektiviseringar som kan genomföras för att få förvaltningens verksamheter att fungera med den givna ramen behöver analyseras djupare. Inför 2020 har redan neddragningar genomförts inom driften exempelvis avseende parkskötseln genom att minska antalet sommarblommor, inte göra några nya lökplanteringar, inte anställa ferieungdomar, minska säsongsrekryteringen samt fördröja planerade bilutbyten. När det gäller väg- och gatudriften så har förvaltningen inför 2020 omfördelat resurser från barmarksunderhåll till att utföra markarbeten åt Kultur- och fritidsförvaltningen samt Kommunstyrelseförvaltningen, neddragningar har även gjorts avseende underhåll/lagning av kantstenar och asfalt, nedskärning av dikning och slåtter, samt minskningar i brounderhållet. En ytterligare kostnadsbesparing skulle kunna göras 2021 genom att sluta med sopsaltning. Ytterligare besparingar inom driften som skulle kunna göras 2021 är att ta bort sommarblommor helt och hållet och att lägga ner (ta bort) ett antal lekplatser. Dock innebär att ta bort lekplatser endast en besparing på sikt. I ett första skede kostar det mer, då utrustningen behöver tas bort och platsen återställas. När det gäller väg- och gatudriften så har förvaltningen inför 2020 omfördelat resurser från barmarksunderhåll till att utföra markarbeten åt Kultur- och fritidsförvaltningen samt KSF, minskat underhåll/lagning av kantstenar och asfalt, nedskärning av dikning och slåtter, samt minskningar i brounderhållet. En kostnadsbesparing skulle kunna göras genom att sluta med sopsaltning.

Genom att minska antalet investeringar skulle vi kunna minska kapitalkostnadsökningen.

Det skulle dock få negativa effekter på Haninges tillväxtmöjligheter.

Förvaltningen kan även, för att täcka kostnadsökningarna, genom höjda avgifter öka intäkterna av olika slag. Exempelvis avseende parkeringar, bygglov, nybyggnadskartor,

(27)

27 (42)

plankostnader etc. Konsekvenserna av höjda avgifter måste dock analyseras och vi måste säkerställa att dessa är möjliga att genomföra.

Eventuellt skulle organisatoriska förändringar (exempelvis genom att slå ihop avdelningar) kunna öka effektiviteten genom en minskad ”overhead-kostnad”. En konsekvensbedömning av det skulle behöva göras.

4.8 Samarbetsförslag

Utvecklingen av arbetsmetoder inom samhällsbyggnadsprocessen pågår och behöver fortsatt förstärkas med förvaltningsövergripande gemensamma rutiner, mallar och styrdokument och därmed utgöra ett kvalitetsstöd för organisationen. Det skapar också förutsättningar för ett strukturerat erfarenhetsåterföringsarbete.

Med ett processorienterat arbetssätt inom kommunen överbryggar vi stuprörstänk och fokuserar på helheten. Det är framförallt samarbetet mellan Stadsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningens avdelning Samhällsutveckling (Strategisk planering och MEX) som kan stärkas ytterligare för att säkerställa ett effektivt samhällsbyggande med samordningsvinster.

Teknikavdelningen planerar att utrusta en del av KoFs maskinpark för att kunna delta i kommunens vinterväghållning.

(28)

28 (42)

4.9 Kvalitetshöjande förändringar

Inom förvaltningen finns önskemål om kvalitetshöjande förändringar enligt nedan:

Kvalitetshöjande förändringar Beskrivning

Effekt 2021, Tkr 1 Öppen geodata internt, Geografisk informationsavd. 1400

2 Web-GIS, Geografisk informationsavd. 1 100

3 Satsning på öppen geodata, Geografisk informationsavd. 500 4 Kvalitetsförbättringar i fastighetsregistret 500

5 Renhållning, Park och natur 800

6 Beläggning utökat behov, Teknik 1 000

7 Förvaltningsorganisation markskötsel och leksäkerhet 5 000

Summa 10 300

Förklarande text:

1. Fritt nyttjande av Geodata för alla förvaltningar.

2. Fritt nyttjande av Web-GIS för alla förvaltningar.

3. Fritt nyttjande av Geodata för alla

4. Kvalitetsförbättringar i fastighetsregistrets text och kartdel

5. Idag finns c:a 700 papperskorgar, vilka tidigare tömts av personal i

arbetsmarknadsåtgärder. Pga förändrat arbetssätt hos social- och äldreförvaltningen har tillgången till personal minskat. För att klara uppdraget behöver två personer anställas.

6. Under 2018 har Sweco genomfört en beläggningsinventering som visar att på ett utökat beläggningsbehov. För att bibehålla dagens standard krävs en utökad budget. En årlig ökning av budgetramen med 1,0 mnkr föreslås för att på sikt nå en optimal nivå i kommunen och därmed också en optimal ekonomisk underhållssituation motsvarande en total budgetökning på 7 mnkr.

(29)

29 (42)

7. Idag kostar stadsbyggnadsförvaltningens markskötsel 10 miljoner kronor. Behovet, för att få verksamheten att fungera, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt, är ytterligare 5 miljoner kronor. Av dessa är 3,5 miljoner en förvaltningsorganisation och 1,5 miljoner upprätthållande av leksäkerheten enligt gällande lagstiftning.

Bilaga 1. Investeringsäskningar per avdelning

INVESTERINGSÄSKANDEN 2021 - INVESTERINGSPLAN 2022 - 2025 (TKR)

BYGGLOV

Rang- Projektbenämning Typ- Behov Kap kostn

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 Digitalisering N 200 44 200 200 200 200

SUMMA 200 44 200 200 200 200

Typkod:

R = rationaliseringsinvestering N = nyinvestering E = ersättningsinvestering Kommentarer:

1 Digitalisering av bygglovshanteringen

(30)

30 (42)

Geografisk infoavd (Lantmäteri)

Rang- Projektbenämning Typ- Behov Kap kostn

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 GPS / Mätningsutrustning E 250 55 500

2 Flygfotografering E 0 0 800

3 3 D modell N 0 0 500 500

4 Snedbilder N 1 000 353 1 000

5 WebGIS E 0 0 300

6 Kartsystem E 2 000 440

SUMMA 3 250 848 1 300 1 500 800 0

Typkod:

1 Enmansstation, GPS, rationalisering av lantmäteriverksamhetens mätmetoder.

2 Flygfotografering för framställning av ortofoto hela kommunen och kartering av delar av kommunen.

3 3D karta över Haninge Kommun, samarbetsprojekt med planavdelningen 4 Snedbilder

5 Byta kartmotorn till Web-GIS

6 SGD, ny upphandling av kartproduktiionssystem.

(31)

31 (42)

PARKVERKSAMHET

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 Parkupprustning Nyfiken Park E, N 3 000 151 1 000 3 000 1 000 3 000

2 Lekplatsupprustning E, N 4 000 280 5 000 5 000 5 000 5 000

3 Lekplats Söderhags udde N 1 500 105 1 000

4 Mindre maskiner R, E, N 600 132 600 600 600 600

5 Hundrastgårdar N 500 35 500 0 0 0

SUMMA 9 600 703 8 100 8 600 6 600 8 600

Typkod:

1 Upprustning av parker efter framtaget parkprogram.

År 1 Nyfiken park-dialog, år 2 investering 1 miljon, år 3 inverstering 3 miljoner.

Total investering/park = 4 miljoner.

2 Renovering och utveckling av kommunens lekplatser

Det finns 47 lekplatser på allmän platsmark. Livslängden är 15 år.

3 Ny lekplats Söderhagsudde.

Det saknas lekplatser i området, vilket belysts i skrivelser till SBN.

Omgivande trafikbarriärer hindrar nyttjande av lekplatser i intilliggande områden.

4 Förnyelse av maskinpark

5 Tre nya hundrastgårdar per år enligt plan

(32)

32 (42)

FORDON / VERKSTAD

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 Fordon, maskiner och utrustning E 6 000 977 6 000 6 000 7 000 7 000

2 Om- och tillbyggnad anläggarv. N, E 3 000 180 0 0 0 0

SUMMA 9 000 1 157 6 000 6 000 7 000 7 000

Typkod:

1 Ospecificerade objekt enligt normal utbytestakt för stadsbyggnadsförvaltningens egna verksamheters fordon och maskiner.

OBS ! Ej medräknat andra förvaltningars fordon/maskiner och utrustning som respektive nämnd / förvaltning själv äskar och som senare kan hamna i stadsbyggnadsförvaltningens ägo för uthyrning mm.

2 Behov av renovering och tillbyggnad av kontor, verkstad- och lagerlokaler.

(33)

33 (42)

TRAFIKVERKSAMHET

Rang- Projektbenämning Typ- Behov Kap kostn

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 Cykelplan N 10 000 533 10 000 10 000 10 000 5 000

2 Trafiksäkerhetsprogram N 5 000 267 5 000 5 000 5 000 5 000

3 Kollektivtrafik N 2 000 107 2 000 2 000 2 000 5 000

SUMMA 17 000 907 17 000 17 000 17 000 15 000

Typkod:

1 För att följa intentioner med cykelplanen, utbyggnad av gång- och cykelstråk total investering 10 mnkr/år. Statlig medfinansiering söks årligen.

2 Genomförande av trafiksäkerhetsprogrammet med tex. säkra övergångsställen och gångbanor.

3 Medel äskas för kollektivtrafikåtgärder tex att tillgänglighetsanpassa busshållplatser delvis med hjälp statlig medfinansiering. Fram tom 2020 har projketbenämningen varit "busshållplatser tillgänglighetsanpassning"

(34)

34 (42)

INVESTERINGSÄSKANDEN 2021 - INVESTERINGSPLAN 2022 - 2025(TKR)

VÄGVERKSAMHET

Rang- Projektbenämning Typ- Behov Kap kostn

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 Mindre ny- och ombyggnad E 1 000 70 1 000 1 000 1 000 1 000

2 Div utrustning vinterväghållning N 300 66 300 300 300 300

3 Brounderhåll och förnyelse E 12 000 604 12 000 12 000 12 000 12 000 4 Utbyte till LED armaturer N 5 000 350 5 000 5 000 5 000 5 000 5 Utbyte av rostiga belsolpar E 2 000 101 2 000 2 000 2 000

SUMMA 20 300 1 190 20 300 20 300 20 300 18 300

Typkod:

1 Ospecificerade objekt

2 Plog och sandnings utrustning

3 Plan för underhåll och förnyelse av kommunens brobestånd, enligt prioriteringslista

4 Utbyte av armaturer till LED

5 Utbyte av rostiga belysningsstolpar

(35)

35 (42)

ÖVRIGT FÖRVALTNINGSLEDNING

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 Poseidons Torg 0 0 5 000 30 000

SUMMA 0 0 5 000 30 000 0 0

Typkod:

1 Kommande utgifter åren 2022-2023 för ombyggnad av Poseidons torg

(36)

36 (42)

(37)

37 (42)

Vatten och avlopp Förnyelse, ombyggnader verk och ledningsnät

Rang- Projektbenämning Typ- Behov Kap kostn

ordn kod 2021 tkr år 2022 2022 2023 2024 2025

1 VA-förnyelse ledningsnät E, N 46 000 1 840 43 000 32 000 32 000 30 000

8 VA-serviser, utbyggnad N 3 000 120 3 000 3 000 3 000 3 000

2 VA-verk och anläggningar E, R 12 000 720 11 000 11 000 11 000 11 000

4 Mindre ny-och ombyggnader N, E 6 000 240 6 000 3 000 3 000 3 000

3 Huvudledningar N 63 000 2 100 62 000 52 000 52 000 50 000

5 Fors RV Ombyggnad/utbyggnad N, R 37 000 2 313 26 000 70 000 102 000 73 000

7 Dagvatten, åtgärdsplan N 10 000 600 23 000 20 000 7 000 5 000

6 Dalarö avloppsreningsverk Utbyggnad N 7 500 450 15 000 7 500 0

9 Strömslunds pumpstation, inkl. ledningar N, E 0 0 0 0 14 000

10 Klimatanpassningsåtgärder N 4 500 180 4 500 4 500

11 VA-utbyggnad inom verksamhetsområdet N 1 000 10 000 10 000

SUMMA 190 000 8 563 203 500 213 000 224 000 175 000

Typkod:

1. VA-förnyelse ledningsnät

Med förnyelse menas reinvestering i det befintliga ledningsnätet för att förlänga livslängden samt förbättra ledningens kapacitet och funktion. Exempel på förnyelse är omläggning, spräckning och infodring (relining).

Objekten hämtas från rörnäts behovslista som rangordnas utifrån vissa kriterier. Förnyelsearbetet samordnas

så långt det är möjligt med kommande exploateringar. Behovet av att förnya det befintliga ledningsnätet är stort, då ledningsnätet är gammalt.

I takt med ett ökat utredningsarbete ökar antalet identifierade projekt och därmed budgetäskande. Ca 1 år innan får vi uppfattning om utgiften 8. VA-serviser, utbyggnad

Anläggande av VA-servisledningar till en fastighet efter en färdig detaljplaneutbyggnaden. Ger anläggningsintäkter.

Ligger erfarenhetsmässigt runt 3 mkr per år.

2. VA-verk och anläggningar

Om- och tillbyggnad av vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer, trycksstegringsstationer, skalskydd och driftövervakning. Särskild satsning på pumpstationer kommande år enligt reinvesteringsprogram.

Vidare finns på sikt behov av förnyelse på Hanveden VV, Dalarö VV och ev Muskö VV. Framtida beslut kan även resultera i ny- och reinvestering vid Pålamalm. Endast reinvestering av Pålamalm VV bedöms uppgå till ca 15-20 mkr.

Redovisade äskningar är preliminära.

4. Mindre ny- och ombyggnader

Beteckningar, mindre oplanerade utbyggnader av ledningsnätet, skalskyddsåtgärder, VA-karta mm.

Utbyggnad av sk vattenkiosker för säkert och kontrollerat uttag av vatten på nätet (1 per år).

3. Huvudledningar

Avser förnyelse eller nya ledningar i större dimensioner som är kritiska för VA-försörjningen. 2017-2018 ny huvudvattenledning till Handens vattentorn samt ny högzon för centrala Handen. Från 2019 och framåt påbörjas

renovering och kapacitetsförstärkning av befintliga huvudledningar för spill och vatten längs sträckan Torfastleden/Gudöbroleden - Handen/Brandbergen.

Ingår också byggnation av fasta flödesmätare samt utredning av andra huvudledningar inom kommunen 5. Fors reningsverk

Ombyggnad/utbyggnad av Fors avloppsreningsverk.

Under 2016 upprättades en investeringsfond för ombyggnationen av Fors avloppsreningsverk.

Syftet med fonden är att få en jämnare taxenivå över tid och undvika kraftiga höjningar under enstaka år på grund av stora investeringar.

Totalt kommer ca 54 mkr fonderas.

7. Dagvatten, åtgärdsplan

Rening av dagvatten är en viktig åtgärd för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag och för att följa miljökvalitetsnormerna.

Åtgärder i Drevvikens avrinningsområde som är utpekade i gamla åtgärdsplaner, framtagning av hydrauliska modeller samt lokalt omhändertagande av Drevvikenbehöver utredas närmare, kostnader ej klara. Andra avriningsområden berör budgeten.

Det finns ett antal frågor där kommunen behöver att se över kostnads- och ansvarsfördeling mellan skattekollektivet och VA-kollektivet.

6. Dalarö avloppsreningsverk Utbyggnad

Utbyggnad av verket från dagens 2000 personekvivalenter till 5000 personekvivalenter för att klara ökad avloppsanslutning.

Kostnaderna för utbyggnaden är uppskalad från tidigare framtagna siffror för ett verk med kapacitet för 4000 pe.

Förstudie färdigställd vid slutet av 2020.Nästa steg är upphandling av projektering. Beräknad byggstart 2021.

9. Strömslunds pumpstation, inkl. ledningar

En huvudpumpstation från 1960-talet som skall totalrenoveras. Idag svåråtkomlig placering varför ny station planeras byggas på lämpligare plats. Kostnaderna kan komma att ändras beorende på vilka inriktningsbeslut som tas.

Osäkerheter kring kostnader kvarstår under 2018 och 2019 pga den samordning som kommer krävas med TRV och detaljplanearbetet i området och dessa arbeten är fortfarande i ett tidigt idé - och planeringsskede.

Eventuellt måste projekten tidigareläggas om omläggning av VA-ledningar krävs innan projekten Tvätförbindelse genomförs.

10. Klimatanpassningsåtgärder

Dagvattenåtgärder i befintlig anläggning för att minska risk för översvämningar. Bl a utbyggnad av dagvattenledningar i kombinerade och halvkombinerade områden, fördröjningsmagasin mm. Omfattningen på behovet är idagsläget inte känt.

Projektet inkluderar uppbyggnad av hydrauliska modeller, ett avrinningsområde per år. Ett långsiktigt arbete.

11. VA-utbyggnad inom verksamhetsområdet

I takt med att tillskottsvatten utreds uppstår behov av att bygga nya dagvattenledningar där det inte har funnits några tidigare.

Detta är vanligt i områden byggda under 60-70 talet, till exempel Tungelsta/Krigslida samt Vendelsö/Gudö. Omfattningen är mycket osäker.

Flera områden kan vara berörda.

Investeringskostnad totalt för hela ombyggnationen av Fors är för närvarande ca 330 Mkr. Byggnation bedöms kunna påbörjas 2022. Projekt påverkas löpande av ökande miljökrav samt vilka åtgärder som genomförs av KSF inom ramen för lokalt omhändertagande för Vitså/Husbyån för att nå miljökvalitetsnormen, MKN 2027.