• No results found

17. Del 2 (s 147-153)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "17. Del 2 (s 147-153)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bio 1 Instuderingsfrågor ekologi Grundförutsättningarna för liv

Del 1 (s.140–147)

1. Vad handlar vetenskapen ekologi om?

2. Ekosystemet är en modell för hur naturen fungerar. Vad är en modell, varför gör man modeller av verkligheten?

3. Ge några exempel på olika ekosystem.

4. Ekosystemet består av biotiska- och abiotiska faktorer. Ge några exempel på biotiska resp.

abiotiska faktorer.

5. Vad är en art? Vad är en population? Ge ett exempel på en art, en population.

6. Vatten är en förutsättning för allt liv. Varför är vatten livsviktigt för alla organismer.

7. Hur stor del av allt vatten som finns på jorden är tillgängligt som dricksvatten?

8. Beskriv vattnets kretslopp översiktligt.

9. Vad menas med ett klimat? Varför har olika delar av jorden olika klimat?

10. Vad är ett biom? Ge exempel på olika biom. I vilket biom ligger Sverige?

11. Ge exempel på olika energiformer i ett ekosystem.

12. Vilka energiformer är involverade i en hares liv?

13. Ungefär hur mycket av den solenergi som når en barrskog omvandlas till kemisk energi via fotosyntesen? Vad händer med resten av solenergin?

14. Vilka organismer är producenter i ett ekosystem? Vilka organismer är konsumenter?

15. Välj ett ekosystem och ge exempel på en producent respektive en konsument i det ekosystmet..

Del 2 (s 147-153)

16. Vad är / visar en näringskedja ?

17.

Ge exempel på en näringskedja där du namnger de olika trofi-nivåerna.

18. Vilken trofinivå befinner du dig på om du äter:

-bönsallad -ägg

-hamburgare -lax

19. Vad är/visar en näringsväv?

20. Vart tar energin vägen, vilken energiform, när den passerat ekosystemet?

21. På vilket sätt är solen en förutsättning för livet på jorden?

22. Hur mycket energi förs vanligtvis vidare från en trofinivå till en annan i en näringskedja?

23. Varför går inte all energi på en trofinivå vidare till nästa trofinivå? På vilket sätt går energi förlorad mellan olika trofinivåer?

24. *Varför är näringskedjor vanligtvis relativt korta (få trofinivåer)?

(2)

25.

Vilken roll har nedbrytarna i ett ekosystem? Ge exempel på nedbrytare.

26. Varför behöver levande organismer kol (C)?

27. Hur tar producenterna upp kol ?

28. Gör en enkel skiss över kolets kretslopp och förklara kort de olika stegen.

29. Till vad behöver levande organismer kväve (N)?

30. Luften består till största delen av kvävgas (78 %). Vilka organismer kan ta upp kväve direkt från luften?

31. Vilka former av kväve kan växterna ta upp? Hur får konsumenter i sig kväve?

32. Hur tillförs jorden kväve?

33. *Förklara betydelsen av kvävefixerare, nitrifikationsbakterier och denitrifikationsbakterier i kvävets kretslopp

34.Växter behöver mineralämnen (närsalter) som de tar upp från marken. Varifrån kommer mineralämnena från början?

35. Ge exempel på några olika näringsämnen och beskriv hur de cirkulerar i ekosystemet.

Del 3 Miljöproblem

Använd sid 248-251, 239-243 i boken. (Människan och naturen, övergödning, växthuseffekten, miljögifter)

36. Vad innebär begreppet eutrofiering (övergödning)?

37. Vilka är närsalterna (näringsämnena) som orsakar övergödning?

38. Vilka är källorna till (orsakerna bakom) utsläppen av närsalterna som leder till övergödning.

39. *Beskriv konsekvenser för övergödningen av en insjö / ett hav (östersjön) Hur kan övergödning i en sjö leda till syrebrist?

40. Förklara vad växthuseffekten är för något. Vad är en växthusgas? Ge exempel på två växthusgaser.

41. Varför ökar växthuseffekten pga oss människor?

Vad har den ökade

förbränningen av fossila bränslen för inverkan på växthuseffekten?

42. En ökad växthuseffekt är / kan bli ett stort problem i framtiden. Ge några exempel.

43. *Vad är så kallade biobränslen? Varför ger inte förbränning av biobränslen en ökad växthuseffekt?

44. Vad är ett miljögift? Vilka tre egenskaper ska ett ämne ha för att räknas som ett miljögift?

45. Ge exempel på två olika typer av miljögifter.

46. Hur kommer miljögifter ut i naturen?

47. *Varför drabbas toppkonsumenter hårdast av miljögifter?

(3)

Del 4 (s.179–185) Populationernas ekologi

48. Vad menas med en population?

49. Nämn så många abiotiska och biotiska faktorer du kan komma på som påverkar utbredningen (populationens storlek) av:

a) växter b) djur

50. Vad är ett revir, tex ett lejonrevir? Vad är fördelarna för en art att ha revir?

51. En populations storlek bestäms av fyra olika faktorer. Vilka?

52. Man brukar tala om ett miljöns bärkraf. Förklara termen bärkraf och hur den kan påverka en populations storlek.

53. En population kan inte bli hur stor som helst, man pratar ibland om ”miljöns motstånd”. Vad menas med det?

54. Förklara den ekologiska termen samhälle.

55. Vad menas med ekologisk succession? Ge något exempel.

56. Vad menas med en arts nisch?

57. Varför kan två olika arter inte leva i samma nisch?

58. *Beskriv skillnaden mellan en organisms fundamentala nisch och dess realiserade (faktiska) nisch.

(4)

References

Related documents

Det är även en utgångspunkt för RVTs uppdrag inom organisationen som ansvarar för Västerbottens regionala utveckling: Att göra Västerbotten till en ännu bättre plats att leva

Vid seminariet presenteras också nya analyser som visar grundskolans stora betydelse för hur det går för alla barn, och särskilt för barn och unga som far illa eller riskerar att

I kampen om att bli bäst i Norden får Sverige dock se sig besegrade av det danska landslaget, som har lägst odds på att gå längst av de nordiska länderna, före Sverige

Det är på samma sätt i ett elektriskt system, om det finns något som gör att strömmen inte kan flöda lätt i systemet kommer det att vara mindre ström i kretsen.. Det finns

Om röret inte är helt kommer inte vatten att flyta i röret utan läcka ut och på samma sätt fungerar ström, om det finns ett gap i ledningen kommer inte strömmen att kunna flyta

Det är hög tid att bestämma sig för hur det ska vara med dagfjärilarnas namn efter- som deras del av nationalnyckeln ska publiceras nästa höst. Resultatet av denna debatl lär bli

Riksföreningen Enskilda Vägar, vilket innebär att även parter utanför den egentliga järnvägsbranschen alltid kan komma till tals och bidra i säkerhetsarbetet. • BTO

Men Tony Barnett, professor vid London School of Economics, vill inte bara räkna i pengar utan även ta med begreppet humankapital när man talar om kostnaderna för aids.. Och då