• No results found

Medalj över Ulf Erik Hagberg Lagerqvist, Lars O. Fornvännen 92, 185-186 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_185 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Medalj över Ulf Erik Hagberg Lagerqvist, Lars O. Fornvännen 92, 185-186 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_185 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Medalj över Ulf Erik Hagberg Lagerqvist, Lars O.

Fornvännen 92, 185-186

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_185 Ingår i: samla.raa.se

(2)

Korta meddelanden 1 8 5 jögeologi i GamUz UppsaUi. Studier och rapporter. Volym 2.

Occasional Papers in Archaeology 11, Uppsala: [Brev till C. W. Stål], s. 97; Carl Ståls teckningar från Upp- sala högar 1846-47, s. 98-106; Odenshögens utgräv-

ning - ett sekelminne (utdrag ur artikel från 1947), s. 107.

Sten Nyman Studentvägen 22, 752 34 Uppsala

Medalj över Ulf Erik Hagberg

Det h a r n o g inte undgått m å n g a av Fornvän- nens läsare att Ulf Erik Hagberg gått i pension hösten 1997. För att h e d r a h o n o m har hans vänner vid museet och inom diverse samman- slutningar som Historiska Museets Vänner och Svenska Fornminnesföreningen, d e n alltid ge- neröse Gad Rausing m.fl. tagit initiativet till en hyllningsmedalj, något som k o m m i t m å n g a framstående svenska arkeologer till del u n d e r gångna år - Oscar Montelius, Mårten Stenber- ger, Erik Nylén, Gustaf VI Adolf, Greta Arwids- son, Bertil Almgren, för att n u n ä m n a några.

D e n n a gång är medaljen m o d e l l e r a d av d e n kände finske skulptören och medaljkonstnären Kauko Räsänen, varom m e r a n e d a n . Vi skall först ta medaljen i skärskådande. Det är en gan- ska präktig pjäs om 80 m m diameter, som väger 493 g i brons. Det har också varit möjligt att be- ställa den i silver (573 g) och några få exemplar finns i d e n n a metall (8 ex. i silver och 135 ex. i b r o n s ) . Präglingen har utförts av AB Sporrong i Ekenäs, Finland. Dessutom har båda sidor gju- tits separat av J a r m o Saarekas som större me- daljonger i brons för att sättas u p p i museet.

Beskrivningen blir som följer:

Åtsida: Kring den porträtterades huvud, sett en face i en kvadratisk, kantställd fördjupning, läses upptill tv. vid kanten ULF ERIK t.h. HAGBERG med bok- stäver av växande resp. minskande storlek; nedtill tv.

utanför kvadraten en naken kvinnogestalt med ar- marna utsträckta nedåt, benen uppåt, t.h. ett vikinga- skepp med tretton sköldar och ett rest segel, vars övre hälft går över i porträttfyrkanten, seglande åt höger med en man vid rodret i aktern och en i fören bakom drakhuvudet.

Frånsida: En kantstålld fyrkant som på åtsidan, fö- reställande en utgrävningsplats (konstnären har av- sett Fröslunda, Sunnersberg sn, Västergötland), i vars övre hörn en arkeolog (Ulf Erik Hagberg) sitter på kanten med ett runt såll, sedd uppifrån, liksom den i mitten, som just tar fram ett större föremål, tänkt

som en av Fröslunda-sköldarna, och med en spade tv. bakom sig; tv. en liggande kvinnlig arkeolog, upp- till t.h. en sittande och i nedre hörnet ett rektangu- lärt såll, en skyffel och en borste, något ovanför mit- ten åt vänster ett par bearbetade stenar, »det första fyndet» som gav anledning till grävningen; på varje halvmänformad yta utanför rektangeln en »guld- gubbe», nederst längs kanten KAUKO RÄSÄNEN 1997.

Randen: Stämplar, i övrigt slät.

Som ytterligare k o m m e n t a r e r till ovanstående kan n ä m n a s att enligt konstnären skall kvinno- figuren representera de bortseglande vikingar- nas längtan efter h e n n e , och deras önskan att å t e r k o m m a m e d skatter och presenter. Frånsi- dans »guldgubbar» är inte från Öland, utan Rä- sänen har haft några från »den sorte muld» på B o r n h o l m som förebild. Konstnären vill att de skall ses som representanter för fyra viktiga ting i livet: kärlek, fest och musik, k a m p samt tro och mystik. O m m a n så vill kan de också få fö- r e t r ä d a d e n p o r t r ä t t e r a d e s myckna sysslande m e d guld - dvs. guldringarna i Skedemosse på Ö l a n d , g u l d r u m m e t i Statens historiska mu- seum.

Kauko Räsänen, Esbo, är född i Suistamo 1926 (i det Karelen som blev ryskt efter vinter- kriget 1940). Han började tidigt sin karriär som skulptör och studerade 1946-50 vid d e n finska konsthögskolan. Som medaljkonstnär debute- rade han 1951, då han vann den tävling som utlysts till Olympiaden i Helsingfors påföljande år. H a n gick snart i spetsen för d e m som för- nyade den f.ö. alltid pigga medaljkonsten i Fin- land, d ä r intresset för d e n n a konstgren är mycket större än i Sverige; en särskild konst- förening främjar medaljen m e d utställningar inom och utom landet, konsUecensenterna är medvetna o m ä m n e t och såväl k o m m u n a l a myndigheter som industrier beställer avance-

Fomvännen 92 (1997)

(3)

186 Korta meddelanden

Fig. 1. Medaljens åtsida. Foto: G. Hildebrand. Copy- right SHM.

Fig. 2. Frånsidan. Foto: G. Hildebrand.

rade arbeten av många verksamma konstnärer, r e p r e s e n t e r a n d e olika stilarter. Av de m å n g a som gjorde sin d e b u t på 1950-talet är Räsänen n o g d e n som fått en ovanligt stor u p p m ä r k - samhet även utomlands - och därigenom flera beställningar. U n d e r fem år var han förordnad som professor vid Konsthögskolan i Helsing- fors. Två saker gjorde h o n o m känd tidigt: dub- belmedaljen, hans egen »uppfinning», och den h a n skapade till FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972, mycket eftersökt. En a n n a n av hans m å n g a d u b b e l m e d a l j e r är d e n som n ä m n d e s i början, över Gustaf VI Adolf n ä r d e n n e varit arkeolog i 75 år (f.ö. inföll detta ju- bileum i augusti 1973, kort före h a n s d ö d ) . H a n har ställt ut sin konst över hela världen och själv h a r j a g haft nöjet att träffa h o n o m på så skilda ställen som i Helsingfors, Stockholm och Lissabon; i sistnämnda stad lyssnade vi på fado-sång och samtalade m e d hans hustru som tolk - Kauko håller sig till finskan. Hans me-

daljer samlas av m å n g a och bara för några veckor sedan fick j a g ett brev från en vän i Tysk- land m e d en lista över vad h a n fått tag på. Nu fattas det bara tre medaljer!

När medaljen p r e s e n t e r a d e s och överläm- nades till Ulf Erik H a g b e r g d e n 29 o k t o b e r 1997 i Statens historiska museum h a d e en liten utställning ordnats u n d e r medverkan av konst- n ä r e n , som besökt Stockholm veckan innan. I samband m e d det internationella guldsympo- sium - »Roman gold and the development of the early G e r m a n i c kingdoms» - som anord- nades i Stockholm 14-16 november samtidigt som ö p p n a n d e t av utställningen »Ormens eld- bädd» mottog Ulf Erik Hagberg också ett ex- emplar i silver ur d o c e n t Gad Rausings h a n d .

Lars O. Lagerqvist Söderårby gård, Vansö 645 92 Strängnäs

Fornvännen 92(1997)

References

Related documents

Skovmand annoterar i sitt arbete om de danska vikingaskatterna tillhopa 70 guldföremål frän det nuvarande danska området och når upp till siffran 93 genom upptagande av

Samma motiv, en liten kvinnofigurin som hål- ler fram ett kärl, kan man se på greppet till en bronskniv från Itzehoe i Holstein (Schwantes 1939).. Detta motiv ansluter till en

Fragment av runristad gavelhäll till en cskilstu- nakisla funna i Fors kyrka, Eskilstuna.. Gus-

I det sjette kapitel, »En diskussion om fynd- lokalerna«, diskuteres så de 8 lokaliteter én ef- ter én m e d deres gravmonumenter, kirker og spor af bebyggelse.. Endelig

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

Gåtfull Ulf – en eftersläntrare till den vikingatida myntskatten från Store Valby på Själland.. Two 15th century

Uppställningar och utställningar av äldre kyrko konst från omkring 1850 fram till idag.. Anmälan