• No results found

- M. från Baltikum

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "- M. från Baltikum"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ent.

Tidskr.

115

(1994)

Fjärilskataloger från Baltikum

Nationella listor över insektsgrupper har under

de senaste

årtiondena i allt stridare ström sett dagens ljus. Antalet länder i Europa har sedan de omväl- vande händelserna i Sovjetunionen ökat markant och varje land med självaktning vill naturligtvis ha en förteckning över vilka växt- och djurarter, som förekommer inom dess gränser.

1924 kom W. Petersen ut med sin "Lepidopte- ren-Fauna von Estland". I denna katalog tog han inte bara med arter från Estland, utan också

såda- na

potentiella arter, som var kända från grannska- pet eller längre bort från Estland. Till

en

del bygg-

de

han sin katalog

Staudinger-Rebels standard- verk från l90l över de palearktiska fjärilsarterna.

Aven om antalet entomologer i dagens Estland, Lettland och Litauen inte är stort. görs betydande framsteg vad gäller insektsfaunistiken. Arligen hittas mängder av nya arter för

dessa

länder, fram- för allt av två skäl: (1) den personliga friheten har ökat,

att i stort sett alla områden nu är tillgäng- liga för undersökningar, och (2) den intensifierade utforskningen av den egna faunan är ett utslag

av

skapandet av den nationella identiteten.

I samband med Sovjetunionens upplösning och därefter har de baltiska entomologerna inspirerats att i katalogform presentera insektsfaunan inom sina respektive landamären. Två av

dessa

katalo- ger anmäls nedan, en från Estland och en från Litauen. Visserligen har kataloger eller liknande verk över Litauens fjärilsfauna tidigare publice- rats (Priiffer, 1947 och Kazlauskas, 1984), och be- träffande Estland utkom 1977 och 1986 kataloger över storfjärilar, men för småfjärilar gällde hittills

Petersens

numera helt inaktuella verk. Under detta eller nästa år kommer även en förteckning över den lettiska fjärilsfaunan att

ges

ut.

Martin, M. 1991. Catalogus Microlepi- dopterorum Estoniae. - Abiks Looduse-

vaatlejale Nr. 91.56 s. Pris okänt. Kan be- ställas frän: 202 400 Tartu, Kompanil 3,

ELLUS-I Entomoloogiasektsioon, Est- land.

Efter ett kort förord

ges

en förteckning över samt- liga småfjärilsarter som noterats för Estland, inal- les 961. Systematiken följer uppläggningen i

de

nordiska katalogerna. Synonymer är sparsamma och

ges

bara för arter som under lång tid haft annat namn eller i övrigt förtjänar att uppmärksammas.

Förutsättningarna för forskning, både fcir pro- fessionella och amatörer, har självklart varit

Recensioner

mycket olika i Estland och i

de

nordiska länderna.

Därför kan man hålla för helt säkert, att många ar- ter fortfarande finns att upptäcka. Naturligtvis fö- rekommer också arter i katalogen, vilka vi ännu inte påträffat i Sverige. Därför är det intressant att noterajust

sådana

arter och söka efter dessa i vårt land.

I slutet av katalogen finns ett register med sid- hänvisningar för arter, släkten och familjer.

Häftet är trycktekniskt ganska anspråkslöst och priset torde vara lågt.

Ivinskis, P. 1993. Checklist of Lithuanian Lepidoptera. Vilnius. 210 s. Pris okänt.

Kän båställas från: Institute of Ecology.

Akademijos 5t.2,232 600 Vilnius, Repub- lic of Lithuania.

Som titeln anger omfattar denna häftade bok alla arter som är funna i Litauen. Men författaren har också tagit med alla arter funna i Estland, Lettland och Vitryssland, vilket ökar informationsvärdet på katalogen. Inledning och historik över litauisk lepidopterologi är korta, skrivna på litauiska och engelska. Bibliografin, som följer därpå, upptar mer eller mindre kända artiklar och andra verk från Östeuropa. En översikt över sliikten och fa- miljer med artantal föregår den egentliga listan, som omfattar 2273 arter, grannländernas arter ej medräknade.

Katalogen upptar inte bara namn (med enstaka synonymer), utan också frekvens, geografisk ut- bredning i Litauen, flygtid samt värdväxt(er).

På så

sätt utgör denna katalog en intressant komplet- tering till den katalog över nordeuropeiska fjärils- arter, som Ingvar Svensson nyligen givit ut. Den sistnämnda katalogen ger i symbolform dock nå- got fler biologiska uppgifter om varje art och

är

ett

"måste" för den nordiske fältentomologen.

Namnen på arter från Estland, Lettland och Vitryssland har tryckts med kursiv stil och är där- för lätta att hitta. Biologin för varje art bygger dels på författarens egna observationer under drygt 20 år, dels på litteraturuppgifter. Här och var kan vi hitta en del nya rön vad gäller biologin, framför allt i fråga. om arter, som ännu inte påträffats i Sverige. Aven om Ostersjön är en effektiv spridningsbarriär, torde det finnas hittills oupp- täckta arter i vårt land, som finns med i den an- mälda katalogen. Den är därför väl värd ett köp.

Bengt Å. Bengtsson

179

References

Related documents

BVC-sköterskan har en viktig uppgift att i stödja mammor genom transitionen och för att kunna ge ett bra stöd och relevant information till mammorna i frågor kring barnet är

Men också att ta bort vissa undantag i lagstiftningen som möjliggör för parlamentariker att vara korrupta, exempelvis det undantaget som tillåter parlamentariker att ingå

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 3 december 2012 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se..

Palm, E.: Nye arter og landskabsfund for snudebiller (Coleoptera: Curculionidae) i Sverige.. [New species and new province records of weevils (Coleoptera:

Frireliggande uppsats ar ett resultat av insam- lingsresor i Sverige under 1992-1996 samt ge- nomging av museimaterial frin Entomologiska museet i Lund,

Streets and roads lit by mercury vapour street- lamps provide important feeding habitats for several species of bats, because the lights attract insects, including

Denna proportion, 90 % av den kiinda totala nordiska aftmAngden' kan rimligt an- tas vara tiimligen attmiingiltigt giillande, fbrutsatt dels att det kiinda nordiska

svinnafrdn landet. Fdr att de platser drir dessa arter alltitimt lever kvar skall kunna skyddas tir det viktigt att samlare rapporterar sina fynd till..