j . . V E L Ä N D E R S
RÄKNEBOK FÖR FOLKSKOLAN
I . H E L A T A L .
F O L K S K O L A N S FÖRSTA O C H A N D E A Å R S K U R S E R .
SOOO U P P G I F T E R
J Ä M T E N Ö D I G A A N V I S N I N G A R .
P .
STOCKHOLM, 1884.
.V. N O R S T E D T k S Ö N E R . K O X G L . B O K T R Y C K A R E . .
F Ö R O R D .
Denna b o k har för enkelhetens och redans s k u l l b l i f v i t k a l l a d
»Velanders räknebok». Men den är altigenom e t t alster af samarbete m e l l a n m i g och Folkhögskoleläraren V. Sjögren, h v i l k e n följaktligen i de förtjänster b o k e n k a n äga h a r f u l l t l i k a stor d e l som j a g .
T i d u t a r b e t a n d e t ha v i sökt a t t genomföra följande grundsatser.
1) Noggrann öfverensstämmelse med normalplanens föreskrifter iakt- tagen, äfven i f a l l där våra egna åsigter gå i en något o l i k a r i k t n i n g .
2) Endast med verkligheten öfverensstämmande uppgifter användas:
i n g a o r i m l i g a eller på måfå tagna pris- eller mått-uppgifter; exempel u r l i f v e t eller sådana som där möta.
3) Fastän de konkreta exemplen utgöra hufundmassan, lägges dock stor vigt på utbildningen af mekanisk räknefärdighet, b l . a. därigenom a t t ofta samma fråga gäller flera o l i k a sifferuppgifter: tankeöfningen k o m m e r då hufvudsakligen på uppgiften a), och räkneöfningen på b), c) och d).
4) Blott en sak åt gången ta ges före och inläres: på ordningsföljden härvidlag eller den pedagogiska utvecklingsgången är stor v i g t l a g d , u t a n a t t dock lärarens f r i h e t v i d undervisningen någonstädes inskränkts, om ej möjligen i början af division, h v a r o m närmare i facithäftet.
6) Inga, svårigheter lemnas åsido, men de fördelas planmässigt på hela lärotiden. Så t . ex. användas i första k o r s e n b l o t t m y n t , r e d a n kända talstorheter, stycketalsräkning och årtal; metermått upptagas först i andra årskursen och förbindas då med t a l under tusen, h v a d a n dithörande f y r a §§ l a g e n l i g t kunna genomgås under första året, om så medhinnes; de f y r a räknesättens t e o r i behandlas likaledes först i andra5 årskursen och där på i n d u k t i v väg, så a t t däråt anslagna 7 1/2 sidor t i l l i k a upptaga 80 öfningsexempel.
6) Repetition af det förut inlärda företages esomoftast. Därför före- k o m m a additionsexempel i alla räknesätten o. s. v., och r u b r i k e r n a skulle i allmänhet k u n n a fullständigas m e d e t t t>här börjar» framför, t y de utmärka hufvudsakligen nya steg i utvecklingen.
7) På bokens lätthandterlighet för läraren lägges särskild vigt:
fortlöpande nummerföljd för hvarje årskurs t i l l underlättande af hän- v i s n i n g a r och b r u k af f a c i t ; underrubriker för vinnande af större öfver- skådlighet: och en stor mängd exempel, lämpade för t y s t a öfningar.
8) Innehållet sammantränges och u t r y m m e sparas, så långt m e d t y d l i g h e t och p r y d l i g h e t är förenligt, så a t t priset blir mycket billigt 1 förhållande till innehållsrikedomen. T i l l jämförelse meddelas, a t t endast d e t t a häfte innehåller öfver 2 000 uppgifter, medan Nyströms stora räknelära i a l t b l o t t har 2 470 och Zweigbergks » L ä r o b o k i räkne- konsten m e d t a l r i k a öfningsexempel» först i tjugofemte u p p l a g a n 2 750 med f a c i t försedda uppgifter. Vår grundsats härvidlag har v a r i t : många, och lätta-, ej få och svåra uppgifter. — På det bokens pris ej må höjas af det för barnen v a n l i g e n obehöfliga facithäftet, säljes detta, som äfven innehåller anvisningar för läraren, särskildt för 10 öre.
Ett t r y c k f e l t o r d e påpekas för b a r n e n : i första k o l u m n e n af t a b . å sid. 14 står 7 . 4 = 29 i st. f. 28.
E b b e t o r p v i d K a l m a r i J u l i 1884.
J . P. Velander.
F O L K S K O L A N S F Ö R S T A Å R S K L A S S .
T A L U N D E R 1 OOO.
§ i . Talsystemet. Repetition af småskolans kurs.
Förhållandet m e l l a n enheter oeh t i o t a l .
1. H u r många ettöringar får man v i d vexling a) för en femöring, ta) för en tioöring, c) för två tioöringar, d) för fyra tio- öringar, e) för en femtioöring, f) för tre tioöringar och en femöring?
2. H u r många enkronor motsvara a) en tiokrona, b) två tiokronor och 5 enkronor, o) tre tiokronor och en tvåkrona, d) fyra tiokronor och en femkrona?
3. H u r många enheter innefattas i a) två tiotal, b) tre t i o - tal, o) fem tiotal, d) ett tiotal 5 enheter, e) 4 t i o t a l 7 enheter?
4. H u r många tioöringar kan du få för a) tjugo ettöringar, b) sextio ettöringar, e) trettio ettöringar, d) åttio ettöringar?
5. H u r inånga tioöringar kan du tillvexla d i g för a) sjutton ettöringar, b) tjugonio ettöringar, c) fyrtiotvå ettöringar, d) n i t t i o - sex ettöringar, e) 8 ettöringar? H u r många ettöringar får du i hvarje fall öfver?
6. H u r många tiokronor kan man få a) för en femtikrone- sedel, *b) för en postanvisning på tjugosex kronor?
7. H u r många t i o t a l finnas i a) fyrtio, b) n i t t i o , c) fem- tio, d) tjugo, e) tio?
8. Uppdela i t i o t a l och enheter a) fyrtiotre, b) trettiofem, c) sextiosju, d) sjuttiosex, e) nitton.
Tvåsiffriga t a l s t e c k n i n g .
9. Skrif på tafian så här: tio-ör. ett-ör.
Skrif sedan med siffror
följande t a l , och sätt därvid ettöresiffran t i l l höger och tioöre- siffran t i l l venster om strecket: a) två tioöringar sju ettöringar, b) fem ettöringar oeh åtta tioöringar, c) nio ettöringar och sju
* utmärker ex. afsedda för endast de bättre i klassen.
Velandera räknebok.
