R
‐ d fä
Riskm
differ rdsät
måt
rentie tt, kö
tt fö
erat p ön oc
ör h
på sk ch åld
ela
kadeg dersin
res
grad, nterv
san
,
vall
Fin
Trafi Skylt 781 8 Slutr ekon Skylt rapp övere med sluts ämne Fram Chris Tyrén Datu
nansiär
kverket tfonden
89 Borlänge
rapporten nomiskt st
tfond. Stånd orten refle ensstämmer Trafikverk atser esområde.
msidan är ska stianson
ns rapportn m: 2011‐10
e
är fram öd från dpunkter oc
ekterar för r inte med kets stånd
inom
apad av Sop nummer: 22 0‐13
mtagen me Trafikverke ch slutsatser rfattaren o
nödvändigh punkter o
rapporte
phia 7991
ed ets r i ch het ch ns
K
Ty Is 2 T P H
In K H H 0
Konsult
yréns AB sbergs gata 1
05 19 Malm el: 010 452 rojektansva Handläggare
ntern gransk Kontaktuppg Hanna Larsso Hanna.larsso
10‐452 25 5 15 mö
20 00 arig: Hann
: Cecil Emm Lisa Soph Dani kare: Mart gifter till pro on, Tyréns A n@tyrens.se 57
na Larsson lia Sandströ ma Holgerss
Sakshaug hia Christian
iel Lundberg tin Kylefors ojektansvari AB Malmö
e
öm on nson
g
g:
För
Förfa från forsk och b även Trafi RES 2
rord
attarna tack Trafikverke kning. Det h berikande p
framföras t kanalys som 2005‐2006.
kar för eko ets Skyltfon har varit e projekt. Ett e
till Andreas m bidragit
nomiskt stö nd till denn tt spännand extra tack v
Holmstöm p med uttag
öd na de vill på ur
Sam mman nfattni
Årligen sk 300 perso och skada kön.
Bedömnin mått av os risker i tr som jobba
Antalet st trafiken tillförlitlig Däremot välstuder
Syftet me färdsätt, å samt död skadade p olycka nä jämföra r riskmått
”hela res samtliga r
De färdsät
Gå
Cy
Bi
M
M
Bu
Tå
För färdm för singelo
Genom a genomsni geografisk differentie
ng
kadas cirka oner dör (Tr as skiljer sig
ng och upps säkerhet. De rafiken samt ar med väg‐
tudier som u är omfatta g tack vare
är risken at.
ed detta pro åldersinterv ade i trafike per person är man rör riskerna me
tagits fram an perspek reselement.
tt som riskm ång
ykel il
otorcykel oped uss åg
medlen gång olyckor.
att kombin ittliga reslän kt område v erades på fä
3000 perso rafiksäkerh g dock åt m
skattning av etta projekt t att ge ett b
och järnväg undersöker ande. Denna
e polisens att skada
ojekt är att vall och kö en. I denna kilometer, sig en viss ellan färdsä
appliceras ktiv”. I dett
måtten togs
g och cykel
nera datak ngder samt t var det möjl färdsätt, ska
oner svårt i etsbaromet ellan faktor
v risker är sv är tänkt att bättre beslu gstransporte var, när, hu a statistik krav på s s lindrigt
t ta fram så n för både
studie stud dvs. sannol sträcka. Må ätt, åldersin detta mått ta steg sum
fram för är:
har riskmå
källor som totalt antal ligt att ta fr adekonsekve
trafiken i S ern, 2011).
rer såsom fä
vårt, och inn t bidra till ök utsunderlag
er.
r och vilka s har under sig att rapp
respektive
å kallade ri lindrigt oc deras risk i likheten att åttet innebä ntervall och t på fem ex mmeras risk
tt även tagi
beskriver personer so ram så kalla ens, åldersin
Sverige och Risken att d ärdsätt, ålde
nehåller ett kad förståel för olika ak
som omkom r lång tid
portera oly svårt inte
iskmått för ch svårt ska
betydelsen t råka ut fö är att det g
h kön. Efte xempelresor ken från r
its fram spe
antal oly om reser ino ade riskmåt
ntervall och cirka dödas er och
t stort se för ktörer
mmer i varit yckor.
e lika
olika akade antal ör en år att er att r i ett resans
ecifikt
yckor,
om ett
t som
h kön.
Riskmåtte möjliggör mellan tv hämtades olycksstat Statistiska färdsätt fr
Befolknin differentie Medelresl ålder och
Vid framt källor, då tidigare S allvarligt skadade avseende tåg: 1) p allvarligt år. Riskm ålder, då under fär tidsperiod
Totalt ha beräknad svårt (54 presenter Riskmåtte perspekti riskmåtte fram risk verktyg i samt res genererar skadekon
Några gen skadekon
Fö st läg
en är tänkta a beräknin vå målpunk s: 1) antalet
tistikdataba a centralbyr rån den nati
gsstatistike erades på längden frå
kön men gä tagandet av
samma käll SIKA) tar år skadade oc har inte fu
tågfärd anv persontrafik skadade res åtten för tåg
endast ett rd med tå d om 10 år.
r 146 riskm e riskmått f
st) och någ ras dels i ta en exemplifi v”. I ett vi n att de ska en för hela
Excel tagit längd för r r ett samma
sekvens.
nerella anal sekvens, åld ör samtliga f örst att råka gst risk att d
a att använd ngar på vilk kter. För s
lindrigt ska asen STRAD
råns befolk ionella resva
n från SCB ålder och ån RES 200 äller för hela v riskmått
lor inte till f rligen fram ch omkomn unnits tillgä vänds till fra i form av senärer per gfärd var in fåtal männi åg. Uppgifte
mått beräkn finns det fö got färre fö abellform oc fieras även m
idare persp a vara så an
resan. För ts fram där respektive anslaget ris
lyser av hur dersinterval
färdsätt och a ut för en li dödas.
das i ett ”he ken totalris samtliga stu adade, svårt
A, 2) antale ningsdata o aneundersö B och olyc kön och g 5‐2006 är a Sveriges be
för resande fullo täcker
uppgifter o na. Heltäck ängliga för amtagandet v sträcka pe
år och 3) an nte möjliga a iskor skadas erna för tå
nats som r ör att skada ör risken at ch dels i olik
med fem ex pektiv är m nvändarvänl
att underlä användare reselement skmått för h
r riskmåtten ll och kön är h åldersinde
indrig skada
ela resan pe k som olik uderade fär skadade oc et exponerad och 3) mede kningen RE cksstatistike gäller för 9
även den d efolkning.
e med tåg in tågfärd. T om resandel
ande uppgi tågfärd. Fö av riskmått er person o ntal omkom att different s allvarligt ågfärd saml
redovisas i s lindrigt (5 t dödas (38 ka kombina empelresor målet med
iga att bruk tta detta ha n själv mat t, varpå m hela resan
n skiljer sig r att:
lningar är r a, därefter e
erspektiv” f ka reskedjo rdsätt utom ch omkomna de individer elreslängde
S 2005‐200 en från STR
9 län i Sv differentiera
användes a Trafikanalys
längd samt ifter om lin öljande upp
t för resande och år, 2) mna resenäre
tiera på kön eller omkom lades in fö
rapporten.
54 st) respe 8 st). Riskm ationer av g r i ett ”hela de framräk karen själv k ar ett tillhör tar in ålder modellen dä differentier
g mellan fär
risken som v en svår skad
för att or ger m tåg a från r från n per 6.
RADA verige.
ad på
andra s (och antal ndrigt pgifter e med antal er per n eller mmer ör en
Flest ektive måtten grafer.
resan knade kan ta rande , kön, refter rat på
rdsätt,
väntat
da och
Vi va En pe fra in st cy
Fö all hö fö
Fö sin m
En ko m lin fö
Ri de
Ri ål kv sv m
Vi re öv jäm så
Ri gå at
Fr på ta re til ut
ilket färdsät arierar bero nligt denna ersonkilome amräknade, te inkludera örst olycks yklister mell ör de gåend la åldrar för ögre. Denna rutom att d ör gående u
ngelolyckor än.
n tendens onsekvenser
än medan ndrigt, är hö
r färdmedle isken att ska e höga ålder isken att s
dersinterva vinnor är do vårt skadad än mellan 1 id en jämför espektive att ver 90 gång
mförelse fö å stor risk at isken per kil år och är me tt omkomma rån exempel å 1 mil för m
bilen i jäm esa på exemp
ll detta är d tgör en störr
tt som har oende på v a studie h eter att ska , att skadas ad) medan srisk att sk
lan 65‐84 år de är det un rutom kvinn a tendens gä et här gäller utgörs unge r. Strax över
för cykel rna, att skad
de mindre ögre för kvi en gång, mop
adas lindrig rsintervallen skadas lind allet 15‐24 ock margine när man fär 15‐24 år.
relse mellan t åka tåg en ger så stor r män i sam tt färdas me
lometer att ellan 65‐84 a i en bilolyc lresorna fra män och kvi mförelse med
pelvis 5 mil den höga ris re del av res
störst olyc vilken skade
ar mopedi da sig lindr lindrigt m kvinnliga cy kada sig al r har störst o ngefär lika s
nor 65‐84 år äller även fö r för båda kö efär 90 % r 90 % för k
är att r das svårt el allvarliga k innorna. De ped och MC.
gt på cykel ä n.
drigt när år. Risksk ll för de lind rdas i bil är
risken att s kilometer fö
risk att fä mma åldersi
d bil.
omkomma år ligger i s cka när man amkom blan nnor mellan d att ta tåge l är det säkr sken att gå san vid korta
cksrisk per ekonsekven
ster störst rigt (för de
ed MC för 1 yklister mel
lvarligt res olycksrisk at
tor risk att r där risken ör risken att
önen.
av de lindr kvinnor och risken för
ller omkom konsekvens enna tenden
.
är högst i de man åker killnaden m driga skador däremot be kadas svårt ör kvinnor i ärdas med b
intervall är i en singelo samma stor n är mellan 1 nd annat att n 25‐64 år ä et. Är det dä are att ta tå och cykla ti are avstånd.
personkilom ns som stud
t olycksrisk riskmått so 15‐25 åring llan 65‐84 å spektive ma att omkomm
skadas lind är cirka 4 g t bli svårt sk riga skadorn knappt 90
de allvar mma, är högr
serna, att sk ns kan även
e låga respe bil är hö mellan män rna. Risken a etydligt stör t när man åk i 15‐24 år bl bil. Motsvar
över 140 g olycka när m
rleksordning 15‐24 år.
t vid en kort är det säkra äremot en l åget. Anledn till och från
.
meter deras.
k per om är gar är år har anliga ma.
drigt i ånger kadad na av
% för
ligare
re för
kadas
n anas
ektive
ögst i
n och
att bli
re för
ker bil
lir det
rande
ånger
man är
g som
t resa
are att
ängre
ningen
tåget
Inn
SAMM 1
1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2
2.1 2 2 2 2 2 2.2
2 2 3 A 3.1
3 3 3.2
3 3 3 3 3.3 3.4 3 3 3.5
3 3 4
4.1 4 4 4 4
nehåll
MANFATTNIN INLEDNING ..
1 B AKGRUN
2 S YFTE ....
3 M ÅL ...
4 O MFATTN
5 D ISPOSITI
LITTERATURS 1 R ISKER OC
2.1.1 Hur d
2.1.2 Männ
2.1.3 Hur v 2.1.4 Riske 2.1.5 Hur d 2 R ISKER I T
2.2.1 Vad p 2.2.2 Tidiga ANVÄNDA DA 1 V AL AV DA
3.1.1 Vägtr 3.1.2 Tågtr 2 STRADA 3.2.1 Bakgr 3.2.2 Regis 3.2.3 Defin 3.2.4 Använ 3 B EFOLKNI
4 R ESVANEU
3.4.1 Bakgr 3.4.2 Meto 5 T ÅGRESO
3.5.1 Statis 3.5.2 Reslä METOD ...
1 U RVAL FÖ
4.1.1 Skade 4.1.2 Olyck 4.1.3 Geog 4.1.4 Trafik
sförte
NG ...
...
ND ...
...
...
NING OCH AVGRÄ ION OCH LÄSANV
STUDIE ...
CH RISKHANTERIN
definierar man niskors uppfat värderas risker r i samhället ..
definierar man
TRANSPORTSYSTE
påverkar riske are genomför ATABASER ....
ATABASER ...
ransporter ...
ransporter ...
A ...
rund ...
strering och in ition av lindrig ndning av STR
INGSDATA ...
UNDERSÖKNING rund ...
od ...
R ...
stik för skadad ängder ...
...
ÖR VÄGTRAFIK ....
egrad ...
kstyp ...
rafi och tid ....
kantgrupper ..
eckning
...
...
...
...
...
ÄNSNINGAR ...
VISNING ...
...
NG ...
n risk? ...
ttning av risk . r? ...
...
n risker i trans
EMET ...
erna i transpor rda studier i äm
...
...
...
...
...
...
rapportering gt skadad, svå RADA ...
...
...
...
...
...
de samt omko ...
...
...
...
...
...
...
g
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
sportsystemet ...
rtsystemet? ..
mnet ...
...
...
...
...
...
...
...
årt skadad, dö ...
...
...
...
...
...
omna under tå ...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
t?...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
ödad ...
...
...
...
...
...
...
ågfärd ...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
... 5
... 10
... 10
... 10
... 11
... 11
... 12
... 13
... 13
... 13
... 13
... 13
... 15
... 16
... 17
... 17
... 20
... 30
... 30
... 31
... 31
... 31
... 31
... 32
... 34
... 35
... 36
... 36
... 37
... 37
... 38
... 38
... 38
... 39
... 39
... 39
... 39
... 39
... 41
4 4 4.2 4.3 4.4 4.5 5
5.1 5.2 5 5 5 5 5 5.3
5 5 5 5 5 6
6.1 6.2 6.3
6.4 7 S 8
4.1.5 Ålder 4.1.6 Geno 2 U RVAL AV
3 B ERÄKNIN
4 E XEMPELR
5 A NALYSST
RESULTAT ....
1 R ISKMÅTT
2 A NALYS A
5.2.1 Analy 5.2.2 Analy 5.2.1 Analy 5.2.2 Analy 5.2.3 Analy 3 E XEMPELR
5.3.1 Exem 5.3.2 Exem 5.3.3 Exem 5.3.4 Exem 5.3.5 Exem DISKUSSION . 1 O SÄKERH
2 J ÄMFÖRE
3 R ISKMÅTT
6.3.1 Riske 6.3.2 Riske 4 E XEMPELR
SLUTSATSER . REFERENSER
r och kön ...
msnittlig reslä
V JÄRNVÄGSTRAF NG AV RISKMÅTT RESOR ...
TÖD I E XCEL ...
...
T ...
AV RISKMÅTT ...
ys mellan skad ys mellan färd ys mellan ålde ys efter kön ....
ys av singeloly
RESOR ...
mpelresa A) Utb mpelresa B) Ko mpelresa C) Kor mpelresa D) Lån mpelresa E) Lån ...
ETER KRING RISK LSE MED ANDRA T ...
n att omkomm n att skadas l
RESOR ...
...
...
...
ängd...
FIK ...
...
...
...
...
...
...
dekonsekvens dsätt ...
ersintervall ...
...
yckor för gång ...
bildningsresa rt inköpsresa rt arbetsresa ng arbetsresa ng fritidsresa ...
KMÅTTENS VALID RISKER I SAMHÄ
...
ma ...
indrigt respek ...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
g och cykel ...
...
3 km ...
10 km ...
19 km ...
a 47 km ...
93 km ...
...
DITET ...
ÄLLET ...
...
...
ktive svårt ...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
... 44
... 45
... 45
... 46
... 48
... 52
... 53
... 53
... 56
... 56
... 59
... 66
... 69
... 70
... 74
... 75
... 76
... 77
... 78
... 79
... 82
... 83
... 85
... 87
... 87
... 88
... 90
... 91
... 92
1 In
1.1 Ba
Årligen sk 300 perso dokument olika färd skador se
Enligt Tra Sveriges o av alla so invånare Statistiken risk i trafi
För att ku dock nödv är. Europ 1999 visa än att åka gånger far
Att ta fram en möjligh andra sam eller ej o samhällsp anger san dygnet ru
1.2 Sy
Projektet fram så k respektive tas fram f
Gå
Cy
Bi
M
M
Bu
Tå
lednin
akgrund
kadas cirka oner dör (Tr terad statist dsätt. Känt ä
r ut och hur afikanalys r officiella sta om omkom har grupp n visar ocks iken än skyd unna göra jä vändigt att r eisk data fr ar t.ex. att d a buss i förhå
rligare än at m så kallade het att jämf mmanhang f och för inb planering a
nnolikheten nt samt att m
fte
är uppdela allade riskm e omkomma ör följande l ång
ykel il
otorcykel oped uss åg
ng
d
3000 perso rafiksäkerhe tik för hur m är också hur
r skadorna v rapport Väg atistik för ol
under 201 perna 18‐24
så att oskyd ddade trafik ämförelser m
relatera olyc rån ETSC (E
et är 200 gå ållande till d tt åka bil sam e riskmått fö föra var risk för värderin bördes jäm används ex n att en mä
man ej förfl
at i två etap mått som be a för olika t landbaserad
oner svårt i etsbaromete många som r fördelninge varierar bero gtrafikskado yckor i vägt 10 män. Hö
4 år och p ddade trafik kanter.
mellan olika cksstatistike uropean Tr ånger farliga den sträcka mma sträcka ör olika tran kerna är stö
g av huruvid mförelse me
empelvis r änniska om yttar sig elle
pper där sy eskriver risk transportme de färdsätt:
trafiken i S ern, 2011). I
skadas och en mellan li oende på åld or 2010 som transportsys
gst risk i a personer 7 kanter löper
a grupper oc en till hur st ansport Saf are att köra man färdas a. (ETSC, 19 nsportmedel
rst. Riskmåt da en situat
llan olika riskmåttet i mkommer, g er agerar i h
ftet med et ken att skad edel per kilo
Sverige och I Sverige fin
omkommer indriga och der och kön m samman stemet, var antal dödad 5 år och r betydligt h
ch färdsätt ä tor exponer fety Council a moped elle s. Att gå är ci 999)
l och färdsä tt används i tion är accep alternativ.
individrisk, givet expon händelse av
tapp ett är das lindrigt,
ometer. Risk cirka ns väl r med svåra n.
nfattar 75 % e per äldre.
högre
är det ringen ) från er MC irka 9
ätt ger i flera ptabel Inom som nering fara.
att ta
svårt
kmått
Riskmåtte gång och c
För att k färdmede krävs det ofta av fle cyklar någ några hun exemplifie respektive perspekti anger hur konsekve
1.3 Må
Bedömnin mått av o öka först beslutsun järnvägstr
Målet är a fram riskm ålder, kö genererar skadekon
1.4 Om
Riskmåtte endast ap regionala differentie Riskmåtte oavsett ol
Studien är ingår såle
Det finns tidpunkt u skillnader motivatio att differe
en different cykel har ris kunna jämfö
lsval eller f att risken fr era reselem gon kilomet ndra meter.
era riskmått e omkomm v”. Denna a r troligt de ns längs sin
ål
ng och upps säkerhet. Fö åelsen för nderlag för
ransporter.
att riskmåtte mått per kilo n, samt re r modellen e
sekvens.
mfattnin
en som tas pplicerbara
skillnader i ering har d en gäller al
ycksplats.
r avgränsad des inte.
många tänk under året, r egenskape
n att använd entiera utifr
tieras på kö skmått även öra risken färdsätt, när rån alla rese ment där t.ex
ter till hållpl I projektet ten. Detta g ma under fem
ndra del av t är att ma färd från dö
skattning av örhoppning risker i tra r olika ak
en ska bli an ometer för o eslängd för
ett samlat r
ng och a
fram är ba i Sverige. D i riskmåtten dock inte v lla olyckor
d till att omf
kbara faktor när på dyg er hos trafik
da skyddsut rån kön och
ön och ålde n tagits fram att skadas r man färda element sum x. en bussre latsen och av ts andra eta
örs genom a m olika exe
projektet g an råkar ut örr till dörr.
v risker är sv gen är att de
afiken och ktörer som
nvändarvänl olika resor. A r respektive riskmått för
avgränsn
aserad på s Det är trolig n, t.ex. beroe
varit möjlig inom vägtr
fatta landba
rer att diffe gnet, väderle
kanten, sam trustning. I h ålder. Främ
ersintervall.
m specifikt fö eller omk as mellan p mmeras. En h
esa kan sta vslutas med pp är syftet att jämföra empelresor gör riskmått för en olyc
vårt, och inn etta projekt
bidra till a m jobbar
liga så att an Användaren e reseleme
hela resan
ningar
svensk data t att det ino ende på klim g att göra
ransportsys
aserade färd
erentiera ris eksförhållan mt trafikante denna studi msta anledn
För färdm ör singelolyc komma vid punkten A o
huvudresa b arta med att d en promen t att tillämp risken att sk i ett ”hela tet reellt, dv
cka med en
nehåller ett t ska bidra t att ge ett b
med väg‐
nvändaren k n får själv m ent och dä differentier
a, och är så om Sverige mat. Någon s
i denna s stemet i Sv
dsätt. Båt oc
skmåtten på nden, geogra ens beteend
ie har valet ningen till d
medlen ckor.
olika och B, består t man nad på pa och kadas resan vs. det n viss
t stort till att bättre och
kan ta mata in refter rat på
åledes finns sådan tudie.
verige,
h flyg
å, t.ex.
afiska
de och
gjorts
denna
differentie antal olyc denna upp
1.5 Di
Rapporten kapitel föl till projek data som
Kapitel 2 riskhante transport resultat f presenter resultaten
Kapitel 3 hämtats f för att för ligger till g
I kapitel 4 har gjorts exempelre tagits fram validitet.
Kapitel 5 kapitlet p sammanfa skadekon appliceras
Kapitel 6 de resulta en återko avslutas m
ering är att ckor, befolkn
pdelning.
spositio
n består av ljer tre kapi ktet och för ligger till gr 2 ”Litteratu ring i sam systemet. S från tidigar ra dessa res n från detta
”Använda d från och hur
rstå vilka st grund för fr 4, ”Metod”, b s. Därefter b
esorna, sam m fungerar.
, ”Resultat”
presenteras attande ta sekvens, åld s de framtag
”Diskussion at som fram oppling till med en refer
t underlagsd ningsdata o
on och lä
v totalt åtta itel som alla rståelse för rund för risk urstudie” be mhället för Sista delen
re genomfö sultat är att projekt med databaser”
r dessa data tyrkor och b ramtagandet
beskrivs för beskrivs hur mt hur det
Slutligen di
”, är rappo de riskmåt abell och
der, färdsät gna riskmåt n” samt kapi mkommit och
tidigare ge renslista i ka
datan som b ch medelre
äsanvis
a kapitel. E a har till syft hur riskmå kmåtten.
eskriver för r att däref av kapitel 2 örda studie
t senare i a d tidigare re förklarar ut abaser är up
brister som t av riskmåt rst vilka urv r riskmåtten enkla berä iskuteras os
ortens huvu tt som tagi därefter tt och kön.
ten på olika itel 7 ”Slutsa
h dra slutsa enomförda s
apitel 8.
behövts, båd slängd, finn
ning
Efter detta te att ge läsa åtten tagits
rst allmänt fter fokuse 2 är en sam r i ämnet.
analysskede esultat.
tförligt vilka ppbyggda. K m finns i dat
tten.
val som gjor n räknats fr äkningsverk äkerheter k
udkapitel. I ts fram, för
i grafer I andra de exempelres atser” syftar atser utifrån
studier i äm
de med tan ns tillgänglig
inledande f aren en bakg fram och v
t om risker era på risk
mmanfattnin Syftet me et kunna jäm
a databaser Kapitlet är v tamaterialet
rts och hur ram, metode ktyg i Excel
kring riskmå
första dele rst i form a uppdelade elen av kap
sor.
r till att anal n dessa. Här mnet. Rapp
ke på g med
första grund vilken
r och ker i ng av ed att mföra
r data viktigt t, som
dessa en för l som åttens
en av av en e på pitel 5
lysera
r görs
porten
2 Lit
2.1 Ris
I följand riskhante process i acceptera
2.1.1 Hu
Ordet risk exempel p som mått en viss hä fram i före
2.1.2 M
Dagens sa utsätts m kemikalie aktivitete skadas ti människo bortses fr uppfattas (upplevd) frivillig el offer, upp men som
2.1.3 Hu
Risker ka samhället att alla rim acceptabe chaufföre köra bil a detta. Fig 1997)
tteratu
sker och
e avsnitt ring på en ö
vilken risk as eller redu
ur definie
k har flera på denna an på en samm ändelse, vilk
eliggande ra
Människor
amhälle inn medborgarna ehantering o r som pågå ll följd av ors uppfattn rån, medan beror på ) kontroll, p ller ej. Sälls plevs ofta so enbart har e
ur värder
an kategori t kan anses mliga åtgärd el risk und
n innehar k alkoholpåve gur 1 beskri
urstud
h riskha
behandlas översiktlig n ker identifie
ceras samt ä
erar man
betydelser, nvändning i manvägning ket har övere
apport.
rs uppfatt
nebär komp a för riske och fallskär år i samhä dessa. Bet ning av riske andra ger u en mängd ersonlig erf synta men k om mer risk
ett fåtal offe
ras risker
iskt placera vara oacce der vidtas, e der förutsä
körkort. Dä erkad och e iver princip
die
antering
utvalda a nivå. Begrep eras, analyse
även kontro
risk?
, såsom hot avsnitt 2.2) g av sannolik
ensstämmel
ning av ri
plexa och s r av skilda rmshoppnin ället, trots teendeveten er och hot är upphov till s olika fakto farenhet sam
katastrofala kfyllda än d er per olycka
?
as i tre fac eptabla, acc
eller små. A ttning att äremot anse en promilleg pen för risk
g
aspekter kr ppet riskhan eras, värder olleras och ö
t, fara eller ). Ytterligare kheten och k lse med det
isk
årbara syst a slag. Bilk ng är samtl
vetskap om skaplig for r komplex. V starka reakt orer, exemp mt huruvida händelser, e olyckor so a.
ck då de a eptabla und Att köra bil f
trafikregler es det vara
gräns är sat värdering. (
ring risker ntering avse ras och slu övervakas.
r sannolikhe e en definiti
konsekvens riskmått so
tem och dä körning, rök tliga exemp m att männ rskning visa Vissa risker tioner. Hur r pelvis grade a exponering , med stort om inträffar
av individer der förutsät får anses va r följs sam oacceptabe tt för att re (Davidsson
r och er den tligen
et (se ion är sen av om tas
ärmed kning, el på niskor ar att tycks risker en av gen är antal r ofta,
r och
ttning
ara en
mt att
elt att
eglera
et al,
Figur 1.
För att av principer probabilis även för h Ett annat innebär a case”.
I Sverige finns dock risk” (Dav samhällss probabilis
In oa
In år ris
In to
Det är ock diskutera är dels p med ank Oskyddad Denna ind enskilda
Område me oaccptabla
Område dä kan tolerer alla rim liga är vidtagna
Område dä kan anses Område me oaccptabla
Område dä kan tolerer alla rim liga är vidtagna
Område dä kan anses
Princip för u 1997)
vgöra om en för riskvär stiska kriter hur många sätt att vär tt gränsvärd
saknas allm k praxis och vidsson et a skydd och
stiska kriter ndividrisker acceptabla o ndividrisker r anses vara sken ska tol ndividrisker lereras därm kså nödvän r kriterier f ersoner ur knytning ti de trafikant delning gru grupper in
ed a risker
är risker as om a åtgärder a
är risker små ed a risker
är risker as om a åtgärder a
är risker små
uppbyggnad
n risk är acc rdering. Ett rier, dvs. grä som omkom rdera risker den anges fö
männa natio h en skrift al, 1997), u
beredskap.
rier används som över och ej tolera som är i int a sådana att
lereras.
som under med.
digt att skil för risktoler allmänhete ill, och ny ter är exem ndar sig i f nte skall va
av riskvärde
ceptabel elle sätt att vä änsvärden fö
mmer (ofta r är determi
ör en viss d
onella kriter som ofta hä utgiven av n
I denna s:
rstiger 10 ‐5 bla.
tervallet me t alla rimliga rstiger 10 ‐7
lja på två gr rans för män en, s.k. ”tred ytta av, de mpelvis att b
fördelningsp ara utsatta
Ris
Ris ej p kos
To ris
Nö bib Ris
Ris ej p kos
To ris
Nö bib
eringskriterie
er inte anvä rdera risker ör hur ofta o
vid ett och inistisk risk efinierad oly
rier kring ri änvisas till nuvarande skrift föres
per år an ellan 10 ‐5 pe a åtgärder s per år ans
rupper av p nniskors liv dje man” oc en analyse betrakta so principen, vi för opropo
sk tolereras ej
sk tolereras en praktiskt geno stnader är helt
olerabel risk om kreduktion öve
ödvändigt visa behålls på den sk tolereras ej
sk tolereras en praktiskt geno stnader är helt
olerabel risk om kreduktion öve
ödvändigt visa behålls på den
er (Davidsson
änds metode r är att anv olyckor sker
samma till kvärdering, ycka, t.ex. ”w
iskvärdering är ”Värderi Myndighete slås att föl
nses vara er år och 10 ska vidtas, f es vara låg
ersoner när v och hälsa.
ch dels per erade riskk om ”tredje vilken inneb
ortionerligt
ndast om riskre omförbart eller
t oproportione
m kostnader fö erstiger nyttan
att risker na låga nivå ndast om riskre omförbart eller
t oproportione
m kostnader fö erstiger nyttan
att risker na låga nivå
n et al,
er och vända r samt fälle).
vilket worst
g. Det ng av en för ljande
höga, 0 ‐7 per för att a och
r man Dessa soner källan.
man”.
är att stora
eduktion om rliga
ör n
eduktion om rliga
ör
n
risker fr verksamh
För ”tredj utgöra en grupp uts nytta av a
2.1.4 Ri
Som antyt rimlig i fö samhället
I denna ra andra likn följer en Risknivåe Räddning
Tabell 1.
Dödsorsak Träffas av b Omkomma Omkomma Omkomma Omkomma Alla dödso personer 2 Alla dödso personer 6
*avser de pe
I denna personkilo ovanståen
Riskmåtte
5 ), vilket ä ofta för r
rån en ve heten innebä
je man” inn n betydande
sätts för eft att utsättas f
isker i sam
tts ovan bör örhållande t
t.
apport tas e nande mått sammanst erna gäller e
sverket, 200
Årlig genoms Sverige k
blixten och o a på grund av a i arbetsolyc a i trafiken a i hem‐ och f
rsaker samm 20‐40 år gaml rsaker samm 60 år gamla
ersoner som arb
studie st ometer med nde siffror.
en i Tabell 1 är ett sätt at iskmått. De
rksamhet är för dem.
ebär detta a e del av de tersom ”tre för risken.
mhället
r omfattning till andra ris
ett probabili t som är in tällning av en svensk m 04b; Arbets
snittlig risk
omkomma v brand
ka*
fritidsolycksfa mantaget för
la
mantaget för rbetar heltid
tuderas ris d en viss
1 anges som tt presenter t går att to
i förhållan
att risken fr en totala ris dje man” h
gen av de ris sker som vi
istiskt riskm tressanta v
risknivåer medelperson
miljöverket
att omkomm
Årli 1*10 0,00 1,4*
0,00 1,3*
0,00 5*10 0,00
fall 2,2*
0,02 1*10 0,1 % 1*10 1 %
sk i betyd konsekven
negativa tio a mycket sm lka de nega
nde till de
rån ett analy sken som p
ar mycket
sker som stu människor
mått fram oc id en jämfö avseende n. (Räddnin
, 2007)
ma på grund
ig individrisk 0
‐7per år (1/
0001 % per å
*10
‐5per år (1 014 % per år)
*10
‐5per år (1 013 % per år) 0
‐5per år (1/
05 % per år)
*10
‐4per år (1 22 % per år)
0
‐3per år (1/
% per år) 0
‐2per år (1/
per år)
delsen ant ns, vilket s
opotenser (e må tal. Detta ativa tiopote
e fördelar
ysobjekt int personer i d
liten, eller
uderas även utsätter oss
ch därmed ä örelse. I Tab individuell ngsverket, 2
av olika ors
k
/10 000 000 p år)
1/71 500 per )
1/77 000 per )
/20 400 per å 1/4 550 per å /1 000 per år, /100 per år,
tal olyckor skiljer sig
exempelvis a system anv
enserna som som
te bör denna ingen
n vara s för i
är det bell 1 risk.
004a;
aker i
per år, r år, r år, r, år,
,
r per från
1*10 ‐
vänds
m hur
ofta en hä som en gå Eller att o ett år så aktuellt ri
2.1.5 Hu
Olyckspro dimension riskhante samt ko trafiksäke från vanli
Det finns studerar mopedåka sannolikh leder till såsom d exponerin att händel
I denna personkilo (konsekve begreppet använder
Ett annat standardi för att ku med den (genom a direkt gen för en oly cyklister.
Kostnads‐
Det inneb uträttat t med denn är inte sjä t.ex. kan g
ändelse intr ång per 10 6 om en miljo förväntas e iskmått).
ur definie
oblemet i t nerna expon
ringsteori ä onsekvens.
erhet ofta so gt förkomm
mycket sto olyckor u ande ofta f het för olyck stora kons dödsfall). F
ngen som do lsen inträffa
studie st ometer, dv ens) när m t risk i be
samma defi t sätt att b seringsansa unna jämför
ansatsen är att man har nom att det ycka på en (Hydén, 200
‐nyttoansats är att man f rafikarbete) na ansats är älvklart nyt göra sina ink
räffar. Exem
6 år, eller än on människo en påverkas
erar man
trafiken bru nering, risk är (i samma
Begreppet om synonym mande defini
ora skillnad utifrån de förknippat ka) medan o
ekvenser (i För person ominerar, d ar förhålland
tuderas ris vs. sannolik man rör si
skrivningen finition av ri beskriva ris atsen. Det in
a platser m r att trafikm
r olika utfo t.ex. är myc plats med 08)
sen är ett tr försöker jäm ) med kost r svårighete ttigare att t köp på båda
pelvis inneb nnu tydligar or utsätts fö (omkomm
risker i tr
ukar beskr k och konsek
ordningsfö
”risk” a mt med san tion inom (t der mellan o tre dime med väldig olyckor med i bemärkels nbilförare‐
dvs. en anse devis ofta.
sk i betyd kheten att
g en viss n av risk‐ex
sk.
ker i trafik nnebär att m med helt olik mängden bå
ormning vid cket större r få cyklister
redje sätt a mföra nyttan
tnaderna i f en att beskri a sig två m distanserna
bär 1*10 ‐6 p re; en gång p ör den aktue
a eller skad
ransports
rivas med kvens. Mots
ljd) expone nvänds fö nnolikheten, teknisk) risk olika transp nsionerna.
gt stor risk d motorcykl sen allvarlig och passa nlig tid elle
delsen ant råka ut sträcka. A xponering‐k
ken är med man normera
ka trafikmän åde påverka
d olika traf risk för en c än på en p
tt beskriva n med trafike
form av oly iva nyttan m
il än två kil a. (Hydén, 2
per år det sa per en miljo ella risken u das, beroen
systemet?
hjälp av d svarigheten ering, sanno öljaktligen
vilket skilj khantering.
portslag när Exempelvi k (i bemärk lister och gå ga konsekve agerare är er sträcka m
tal olyckor för en o Användninge konsekvens
d den så ka ar trafikmän ngder. Prob ar risken ind
fikmängder cyklist att rå plats med m
risker i tra ken (ofta i fo
yckor. Prob med trafiken
lometer om 2008)
amma on år.
under de på
?
de tre inom likhet inom er sig
r man
is är kelsen ående enser, r det medför
r per olycka en av ovan
allade ngden lemet direkt ) och åka ut många
afiken.
rm av
lemet
n. Det
m man
2.2 Ris
I samhälle färdas so Sverige är fallolycko trafikslag, sker nästa skadade i
2.2.1 Va
Denna stu stor kons skadegrad veta vad agera och och konse 2005 års säger någ
An kv
Fl oc
De sv ell
Nä st
M m
Nä sin
Elvik et a faktorer s i andra f påverkar
Fä
Vä tu
Fy år
Tr
sker i tr
et finns idag m trafikant r ungefär 18 r är detta , där förutom an alla olyck
Sverige i tra
ad påverk
udie handlar sekvenserna d. För både
som påverk h vidta åtgär
ekvenserna, olyckor i S ot om vad s ntalet dödad vinnor.
est olyckor ch minst i jan
en absoluta vårt gjorde d
ler 50 km/h ästan 2/3 av
räckor mella er än 70 % otorfordon.
ära hälften ngelolyckor al (1997) sk som påverka fall skiljer d antalet olyc ärdsätt ägsystemet unnlar och re
ysiska miljö ret och väde rafikanterna
ranspor
g en mängd t är en av a 8 % orsakad
den ensk m vägtrafik kor inom vä afiken, sked
kar risker
r både om r a blir av o samhället o kar riskerna rder. Det fin , vilket gör ä Sverige med om påverka de män var med dödad nuari.
a majoritete det på väga h.
v de som sk an korsning
% av de dö .
av de skad r. (Hydén, 20 kiljer på fak
ar konsekve de sig åt. E ckor per per
(t.ex. oli egleringsfor öfaktorer (t.
erlek) a (t.ex. kön, å
rtsystem
risker som alla dessa r de av vägtraf ilt största
även luftfar gtrafiken. 9 dde inom väg
rna i trans
risken för at olyckorna m och individe
a och konse nns dock my ämnet komp d svåra elle ar riskerna i tre gånger e och skada en av de so ar med hast kadades svår
gar.
dade och s dade i moto
008)
ktorer som p enserna. I nå Elvik et al d
sonkilomete
ka vägtype rmer)
.ex. tidpunk ålder, använ
met
vi människo isker. Av al fikolyckor. T dödsorsake rt, bantrafik 9 % av alla d gtrafiken. (H
sportsyste
tt en olycka med tanke
n är det av ekvenserna, ycket som p plext. Följan er dödliga s
trafiken:
så stort som ade personer om dödades tighetsbegrä rt och dödad
vårt skadad orfordonsoly
påverkar oly ågra fall är d delar upp r er i följande
er, korsnin kt under da ndning av al
or utsätts fö lla dödsolyc Tillsammans en. Sett til
och sjöfart dödade och Hydén, 2008
emet?
a ska ske oc på individ stort intres , så att man påverkar ris
nde statistik skador som
m antalet dö r inträffade s eller skad änsningen 9
des gjorde d de färdades yckor skada
ycksriskern de samma m
riskfaktorer e grupper:
ngsutformn agen, veckan
lkohol, trötth ör. Att
ckor i s med l alla ingår, svårt 8)
ch hur dernas sse att n kan kerna k över m följd
ödade i juni dades 90, 70 det på s i ett ades i
na och medan r som
ingar,
n och
het)
Under sen åtgärder elektronis övervakni olycksrisk
Faktorer (Elvik et a
Fo
Ko
Tr
An på vi
Förutom rehabilite olycka till
Hastighet trafikolyc sätt:
Vi sk ök
Vi St
En norsk starkt sta hastighete trafikante eller skad
Enligt Pas faktorn fö olyckorna 40 % risk på 30 km påkörda o 1992) kan med en vi
nare år har som minsk sk stabilitet
ing och kerna. (Hydé
som påverk al, 1997):
ordonets vik ollisionshast rafikanterna nvändning å/runt perso
d vägarna) ovanståend ringen skad behandling en anges o kor sker. S
id en sänkni ka inträffa e
kar.
id en sänkn törst blir för
studie av El atistiskt sam en går ner er i 95 % av dade trafikan
sanen (1992 ör både ant a blir. Om en k att fotgäng m/h minskar omkommer.
n sambande iss fordonsh
det även k kar riskern tskontroll. Ä informatio én, 2008) kar skadegr
kt och det sk tighet a (särskilt ål
av skyddsu oner (t.ex. b
de faktorer p degraden av g på sjukhus oftast som Sänkt hastig
ing av hasti eftersom fö ning av ha rändringen f lvik och Vaa mband mel
så minska fallen. Om h nter i 71 % a 2) är hastig talet olycko n bil kör på garen omkom
r risken till . I en studie et mellan sa hastighet V c
ommit olika na, t.ex. ko Även mjuka
n samt
raden kan
kydd den ger lder)
utrustning i bilbälte, hjäl
påverkar äv v en olycka.
s viktigt. (Hy den enskil ghet påverk
gheten min rarens möjl astigheten b för de svårar a (2004) vis llan hastigh ar också an hastigheten
av fallen.
gheten på fo or och hur en fotgänga mmer, meda att drygt 5 av Ashton annolikheten
(m/s) uttry
a former av ollisionsvarn faktorer så utbildning
delas in i f
r trafikanter
i och utanf m, bilbarnst
ven räddnin Här är t.ex ydén, 2008) t viktigaste kar trafiksä
skar risken lighet att fö blir skadefö re olyckorna sade att det het och tra talet olycko går upp öka
ordonet den svåra kons are i 50 km/
an om bilen % av fotgä (1982, illust n att dödas
ckas med fö
v fordonstek ningssystem åsom lagstif
kan på
följande gru
rna
för fordon tol, sidobarr
ngsinsatsern x. korta tider
e faktorn ti äkerheten p
för att en o örhindra oly öljden lindr
a. (Hydén, 2 t finns ett m afiksäkerhet or eller ska ar antalet ol
n mest betyd sekvenserna /h är det un n har en hast ängarna som
trerad i Pas (D) i en kol öljande ekva
kniska m och ftning, verka
upper
samt riärer
na och r från
ill att på två
olycka yckan rigare.
2008) mycket
t. När adade yckor
dande
a från
ngefär
tighet
m blir
sanen,
llision
ation:
3 1
1
D där
D = sanno V C = kollis
Ekvatione
Figur 2.
I en mode antalet s fordonsha att:
A1/A2 = ( S1/S2 = (V F1/F2 = (V
där A1 och A2 V1 och V2 S1 och S2 F1 och F2
T.ex. om h F1 är 3 ko F2 blir 11
7 027 . 1
017
2.
0
V
Ce
olikheten at sionshastigh en illustrera
Sambandet förolyckas vi
ell framtage svårt skad astigheten ö
(V1/V2) 2 V1/V2) 3
V1/V2) 4
2 är antalet s 2 är fordonsh
är antalet s är antalet o hastigheten ommer A2 b ,5 omkomna
027 .
0
tt dödas (om heten (m/s) as i Figur 2.
mellan fordo id kollision m
en av Nilsso dade och ökar eller m
skadade för hastighet, svårt skadad
omkomna (V ökar från 5 bli 5,9 lindrig
a.
m en olycka i
onshastighet med personbil
on (1982) k antalet o minskar. (Vár
e och efter e de före och e Várhelyi, 19 50 till 70 km
gt skadade,
nträffar)
och risk för
l (Pasanen, 19
kan antalet omkomna
rhelyi, 1996
en hastighet efter en hast
96).
m/h och A1 S2 blir 8,2 s
att en gåend 992)
lindrigt ska uppskattas 6) Modellen
tsändring, tighetsändri
är 3, S1 är svårt skadad
de ska
adade, när visar
ing,
3 and
de och
