3.5 Tå
Förutsättn år 2000, upphörde
3.5.1 St
Statens in mars 201 kollektivt vägtrafik.
av den ny
Den red Trafikana togs fram under ben självmord Statistiken komment
All komm Trafik sås Inga uppg
De utfall Inga källo
3.5.2 Re
Trafikana spårvägar reslängd motsvaran anledning
Det finns enligt la statistikfö 2001:1.
ågresor
ningarna för då det un e som statlig
tatistik fö
nstitut för k 10 ansvarig rafik, komm
Verksamhe a myndighe dovisning a alys redovis m av SIKA, i nämningen dshändelser
n finns til teras kortfat mersiell ban som museitr gifter redovi
som redov or gällande li
eslängder
alys tar fram r och tun hos komm nde uppgift g av sekretes
en skyldig agen om örordningen
r insamling nder detta gt verk.
r skadade
kommunikat myndighet munikations eten vid SIKA eten Trafikan av olycksh sar (Olycksh samarbete Bantrafiksk vid järn llgänglig i ttat i kortare ntrafik ingå
rafik och tra isas på detal visas är end indrigt skad
r
m statistik so nelbana. U mersiell pass
er. Inga upp ss.
ghet att läm den off n (SFS 200
av statistik år tillkom
e samt om
tionsanalys för statistik smönster, lu
A har sedan nalys.
händelser händelser vi
med SJ och kador och om
nvägar, sp serier för e publikatio år i redovis afik inne på ljerad nivå, dast omkom dade har gåt
om beskrive Uppgifterna sagerartrafi pgifter redov
mna uppgift ficiella sta 01:997) och
k gällande tå tågoperatö
mkomna u
(SIKA) var k inom omr uftfart, post, n den 1 april
vid järnvä id järnvägsd h Banverket.
mfattar olyc pårvägar o r egen be
ner.
sningen av industriom med anledn mna samt al tt att få tillgå
r utveckling åskådliggö ik. Tidigare visas på deta
ter till denn atistiken ( h SIKAs fö
ågresor änd örer samt a
under tåg
fram till de rådena bant
, tele, sjöfar l 2010 över
ägstrafiken sdrift 1991‐2
. Statistik sa ckshändelse och tunnel earbetning,
bantrafiksk mråden ingår ning av sekre llvarligt ska ång till.
gen för järnv ör bland e tog SIKA
aljerad nivå
na undersö (SFS 200 öreskrift SI
drades att SJ
färd
en 31 trafik, rt och rtagits
som 2009) amlas er och lbana.
samt
kador.
r inte.
etess.
adade.
vägar, annat fram å, med
kning 1:99), IKAFS
4 Me
4.1 Ur
Vid framt parametra på individ att tillgå i överensst datakällor
4.1.1 Sk
Då STRAD har en dif omkomna svårt skad en annan sjukvårde individris från angiv
IS
IS
I vissa av polisens k togs de pe
4.1.2 Ol
I projekte såsom t.e undantag riskmått t allmänt k del av oly
4.1.3 Ge
En första region, t.e Sverige fr framför al göras för tid. Denn fulltäckan
etod
rval för v
tagandet av ar, t.ex. traf derna. Vilka de olika da tämmer i så
rna.
kadegrad
DA gör det m fferentiering a. Såsom be dad, dödad, n. Polisens k
ens är per ker, har sju vet ISS‐värd
S 1‐8: Lindr S 9 och högr v fallen har
klassificerin ersoner bort
lyckstyp
et har inge ex. singelol är dock f tagits fram f känt att för g
ckorna.
eografi oc
bedömning ex. Skåne, ef rån STRADA
llt för dödad att hitta till a avvägnin nde registre
vägtrafi
v riskmåtte fikantkatego urval som g atakällorna.
å stor utst
möjligt att di g gjorts mel eskrivits un använder p klassificerin rsonanknute
ukvårdens e enligt följa rigt skadad
re: Allvarlig inte sjukvå ng av olycka t som angav
en differenti lyckor elle för gående för singeloly gående och
ch tid
g var att und ftersom det A. Det visad de och svårt lräckligt må g slutade m ering sedan
ik
et har ett orier, geogr gjorts tar sin
Utmaningen räckning so
ifferentiera llan lindrigt nder 3.3.3 D polisen en k ng är knute en. Efterso skadegrad ande skala:
gt skadad ården angiv an använts vs som oskad
iering gjort r mötesoly och cyklis yckor. Anled cyklister st
dersökninge inte skulle g de sig dock
t skadade. E ånga län som med att 9 l
minst 200
antal urval afisk omfat n grund i de n har varit a om möjligt
skadorna u t skadade, sv Definition av klassificering
n till själva m detta p använts me
vit någon sk istället. När dda.
ts mellan o yckor, utan ter, där äv dningen till d tår singeloly
en behövde gå att plocka att underlag En avvägning m registrera
län valdes u 7‐01‐01. Da
l gjorts av ttning samt en data som att hitta data
mellan de
utifrån skade vårt skadad v lindrigt sk g och sjukvå a olyckan m projekt stu
ed utgångsp
kadegrad. D r urvalet gj
olika olyckst alla ingår ven ett spe detta är att d yckor för en
avgränsas t ka ut data fö
get blev för g behövde d at tillräcklig
ut som alla ata från STR
olika ålder finns a som olika
egrad, de och kadad, ården medan uderar punkt
Då har ordes
typer, r. Ett ecifikt det är n stor
till en r hela r litet, därför t lång a haft RADA
hämtades följande 9
Bl
Ha
Jä
Ka
Kr
Sk
Vä
Vä
Vä
En fördel spridning maj 2011 cirka 95 %
För att få som STRA fördelat p
Det som versionsb skadeklas litteraturs statistisk respektive
Gällande data som viktigare man rese genomsni detta ha åldersinte Resvaneu att ha da Medelresl 2005‐10‐0
s för perio 9 län:
lekinge län allands län mtlands län almar län ronobergs lä kåne län
ärmlands län ästernorrlan ästmanlands l med valet g, se Figur 1
. Enligt stat
% vid den hä å antal expo ADA gav, hä på olika ålde också låg bytet i ST
ssificering studien fra
påverkan e svåra.
medelreslä m gäller för att få så st er i genoms
ittslängden ar vi anta ervall och ndersöknin ata som öv längden/per 01 till 2006‐
den 2007‐0
n än n nds län
s län t av dessa 12. Uttagen g
tistik från ST är tiden på å onerade ind ämtades ant
rskategorie g till grund
TRADA frå gjordes amkom att
av vilka
ngd per pe hela Sverig tort statistis snitt per fä baseras på agit att m h kön ngar görs int
verensstämm rson och tr
‐09‐30.
01‐01 till
län är att gjordes den TRADA ligge året.
divider i för tal invånare
r, från SCBs d vid vale ån AIS 1 mellan 2 t versionsb skador som
erson och t ge. En bedö skt underlag ärdsätt, ålde enbart per medelreslän är snarl te varje år oc
mer i tid m ansportelem
och med 2
de har en n 27 april 20
er inrapport
rhållande til i samma ov befolknings t av studi 1990 till
2006 och bytet hade
m klassade
transportele ömning gjo g som möjl ersintervall rsoner från ngden för ik över ch det var d med övriga ment gäller
2010‐12‐31
n god geog 011 samt d teringsgrad
ll den olyck vanstående sstatistik.
ieperiod va AIS 2005 h 2007.
en betyd es som lin
ement, häm rdes att de ligt för hur och kön ä de 9 länen
olika fär hela la därför inte m a två datak för tidsper
från
rafisk en 19 den på
ksbild 9 län
ar att 5 för Från dande ndriga
mtades et var långt än att . Med rdsätt, andet.
möjligt källor.
ioden
Figur 12.
4.1.4 Tr
I undersö Endast l nedanståe
Representer
rafikantgr
ökningen ha landbaserad ende trafik
rade län vid u
rupper
ar trafikante de transpo kantgrupper
ttag av data fr
erna delats i ortslag ha r baserar s
rån STRADA
in i grupper r valts. U sig på den
r utifrån fär Uppdelning n indelning
rdsätt.
gen i som
STRADA trafikantg
Gå
Cy
Bi
Bu
M
M
Ingen skil trafikantg
I STRAD
”Trafikele olyckan. O motsvaras
Gå
Cy
Bi
Bu
M
M vi
I RES 200 färdsätt fö undersök
Gå
Cy
Bi
Bu
M
M
Varken i S som ingår de olika. I som ringe transport
respektive grupper. De
ång ykel il uss
oped C
llnad har gjo grupperna.
DA har ut ementtyp”. M
Ovan nämna s i STRADA ång = Fotgän ykel = Cykel il = Personb uss = Buss
oped = Mop C = Lätt m ktklass 05‐2006 ha ör att beskr ning katego ång = Gick ti ykel = Cykel il = Personb uss = Buss
oped = Mop C = MC STRADA elle
r i respektiv I RES 2005‐
er upp respo medel sker
e RES 200 färdsätt/tra
orts mellan
tdrag gjort Med trafike a trafikantg av följande ngare
il
ped klass 1 + otorcykel +
ar svarspers riva sina för oriseras enlig
ill fots
il‐förare och ped
er RES 2005 ve kategori
‐2006 fylls ondenten vi av få person
05‐2006 a afikantgrupp
förare och p
ts som b element avs grupper som
trafikeleme
+ moped kla + tung moto
sonerna fått rflyttningar.
gt följande i
h personbil‐
5‐2006 ges n och hur grä uppgifterna ilket medför ner och ökar
nvänder s per som und
passagerare
aserar sig ses de enhe m används i
nttyper:
ss 2 + mope orcykel + m
t väja mella Aktuella fä RES 2005‐2
‐passagerare
någon exakt änsdragning a om färdme r att bedömn r därmed til
sig av gäl dersöks är:
e utan alla in
g på begr eter som in
undersökn
ed okänd kla motorcykel o
an ett antal ärdsätt för d
2006:
e
definition a gen ser ut m edelsval i a ningen om v llförlitlighet
llande
ngår i
eppet ngår i ningen
ass okänd
olika denna
av vad mellan v den val av ten.
Gång Gränsen Personer rullstol, vägtrafikd (1 kap 4§)
En gen trafikelem normalt t genom at inlines, s Därmed h gruppen g med är at som iblan Cykel Vad som definition
En översi nästan al exempel p det ibland att leda observatio Bil
Med begr skillnad p trafikelem av fordon taxiresor I RES 200 kategorin kategori v och STRA Buss Ett mindr att trafika när fotgän just i fase
mellan vad som t.ex.
är per definitioner
) följa regler omgång a menttypen f
tänker på so tt gå. I STRA
kateboard, har valet gj gång. En ann tt det i viss nd ersätter e
ingår i beg nsmässigt en iktlig genom
la fall rör på att cykel d är en svår cykeln öve oner som är
eppet bil me på olika type mentstyp. ST n, där person och färdtjän 05‐2006 ing bil. Dock vilket medfö
DA.
re frågetecke anten är bu
ngaren gått en att gå på
d som är gå åker inline definition SFS 2001:2 rna för gåen av registr fotgängare om gång, de
ADA klassif sparkcykel orts att des nan anledni sa ålderskat en förflyttnin
greppet att nkelt när de mgång av cy
sig om ren ln varit en s r gränsdragn
er gatan. T r oklara.
enas i det hä er av bilar så TRADA utgå nbil tillhör f nst. I definit går resor s ingår inte ör att det är
en i STRADA ussresenär e
t ombord p å/av buss k
ående eller es, rullskido n fordonsf 259) men s nde.
rerade oly visar att h et vill säga f ficeras även l, rullstol o ssa trafikan ing till varfö tegorier är e
ng till fots.
transporter fyllt i resed ykelolyckorn na cykeloly sparkcykel.
ning där en Totalt sett
är fallet pers åsom lastbil
år från ford fordonklass tionen av pe
om gjorts a taxiresor el en liten skil
A finns gälla eller fotgäng å bussen b kan oklarhet
inte är int or, spark, s förare (en ka enligt tr
yckor i här inte ba
fotgängare n t.ex. perso och spark, ntgrupper i
ör dessa gru ett vanligt s
ra sig med agboken till na i STRAD ckor. Det fi Man kan oc cyklist hopp
rör det s
sonbil. STRA ar eftersom donsregistre
personbil, h rsonbil ingå av förare oc ller färdtjän llnad mellan
ande var grä gare. I princ lir denne b ter uppstår
te helt själ skateboard nligt lag rafikförordn
STRADA ara ryms d
som tar sig oner som a som fotgän
analysen in upper valts sätt att färd
cykel antas l RES 2005‐2 DA visar att
finns dock ckså tänka s
par av cyke sig dock o
ADA gör en m dessa är en ets klassific här ingår så år även min
ch passager nstresor i d n RES 2005‐
änsen går m cip kan säg bussresenär, r. Här blir d
vklar.
eller om ningen
med det vi g fram nvänt ngare.
ngår i att ta das på
s vara 2006.
det i något sig att eln för om få
tydlig n egen cering åledes ibuss.
rare i denna
‐2006
mellan as att , men det en
bedömnin korrekt fä
I STRADA Ett val ha denna stu färdsätt.
trafikelem resenären resvaneun Moped I trafikant finns inge MC En översik visar att fyrhjulad motorcros
4.1.5 Ål
En avgrän baserar si 2006. I ST paramete STRADA.
För unde ålderskate med unde
För att åldersinte intervall varje inte stora skill mellan in
ngsfråga för ärdsätt.
A finns möjli ar därför gj udie är intr Där ingår mentet ”buss
n eller ch ndersökning
tgruppen m en ytterligar
kt av olycko förutom van
motorcyk sscykel i kat