Figur 33.
5.2.2 An
Generellt år medan mellan 65 gånger så cykel har skadas sv mellan 65 för en lind lindrigt el åldersinte för män m skadas lin avsevärt m Likaså äl kvinnor i
Risken at männen i har varit barn mell Dock bör är få vilke
Risken att s som färdsätt
nalys efte
visar result kvinnor har 5‐84 år att s å stor i jäm r kvinnorna vårt eller om 5‐84 år som
drig olycka ller svårt vid ervallen 6‐1 mellan 15‐2 ndrigt eller s mycket hög dre vuxna samma inte tt omkomm jämförelse möjligt att b an 6‐14 år s tilläggas att et medför att
skadas svårt t.
er kön
taten för gån r högre skad skadas lindr mförelse med
a högre ska mkomma ä
cyklar är de som för mä d bilfärd är 14 år respek 24 år och nå
svårt vid bil gre för män män har b ervall.
ma per kilom med kvinn beräkna ett som färdas t antalet död
t validiteten
respektive at
ng på att mä derisk på äld rigt när hon
d en man i aderisk att är högre ris et nästan du ännen i sam ganska lika ktive 25‐64
ågot lägre f färd. Risken än för kvin betydligt hö
meter är en orna bland värde. End i bil blev nå dsolyckor to n är låg.
tt dödas per
n har högre dre dar. Risk
är ute och samma åld skadas lin k för männ ubbelt så sto mma ålder. R mellan kvin år. Däremot för män me n att omkom
nnor i 15‐2 ögre risk at
ligt denna 93 % av ris ast risken a ågot högre fö
otalt för dett
kilometer m
e skaderisk i ken för en k går är nästa dersinterval ndrigt meda nen. För kv or risk att rå Risken att sk
nnor och mä t är risken h llan 65‐84 mma vid bilfä
4 års interv tt omkomm
studie högr skmåtten dä att omkomm ör tjejer än tta åldersint
ed tåg
i unga kvinna an tre ll. För an att vinnor åka ut kadas än för högre år att ärd är vallet.
ma än
re för är det ma för killar.
ervall
5.2.3 An
Ett av de f de oskyd men främ som utgör studerade åldersinte av olyckor Singelolyc En tende singelolyc dessutom
Sett till sk gångtrafik Motsvaran utgörs kn av singelo när man g att omko dödsolyck av singel männen.
Figur 34.
nalys av s
färdsätt som dade trafik mst för ålder
r en stor an es vilken oly ervall och fö rna som led ckor vid gån ens är at ckorna av de m denna tend
killnader m kskadorna
nde siffra fö appt 80 % olyckor. Ris går och är m omma i en korna, med g
olyckor för
Risken att s skada är till
singelolyc
m har utmär kanterna. De
rsintervallet ndel av antal yckstyp som ör båda köne dde till lindri
ng
tt ju högr et totala an dens ju svåra
ellan könen av singelol för männen av olyckorn ken per kilo mellan 65‐84
n bilolycka gång som fä r kvinnor m
skadas lindri följd av en sin
ckor för g
rkt sig ha hö etta gäller t 65‐84 år.
let lindrigt o m var vanliga en utgjorde iga och svår
re ålder d talet olycko are skadegr n så utgörs lyckor för är knappt na för män o
ometer att 4 års ålder i
när man ärdsätt, utgö mellan 65‐8
igt vid gång ngelolycka.
ång och c
ga riskmått för samtlig Då detta är och svårt sk ast i denna
singelolyck ra skador.
desto störr or. Sett till sk
aden är, Fig mer än 90
kvinnor m 90 %. Av d och kvinnor
omkomma samma stor
är mellan örs en femte 84 år och
samt risken
cykel
t per kilome ga åldersint r en åldersg kadade total
grupp. I sam korna majori
re andel kadegraden gur 34‐36.
% av de lin mellan 65‐8 de svårt ska r mellan 65‐
i en singelo rleksordning n 15‐24 år edel av olyck drygt 40 %
att denna lin
ter är ervall grupp lt sett mtliga iteten
utgör n ökar
ndriga 84 år.
adade
‐84 år olycka g som r. Av korna
% för
ndriga
Figur 35.
Figur 36.
Singelolyc Precis som singelolyc mellan 56 singelolyc
Risken att sk till följd av e
Risken att om följd av en s tabell 13.
ckor med cy m för gångo ckor. Av de 6 – 76 % oav
ckor finns
kadas svårt v en singelolyck
mkomma vid singelolycka.
ykel
olyckorna u e lindriga s vsett kön ell
i gruppen
vid gång samt ka.
gång samt ris Vilka riskmå
tgörs major kadorna fö ler åldersint
kvinnor 1
risken att de
sken att denn ått som sakna
riteten av cy r cykel utg tervall, Figu 5‐24 år. Se
enna svåra sk
na dödsolycka as kan utläsa
ykelolyckor gör singelol ur 37. Lägst ett till de
kada är
a är till
as från
rna av yckor andel svåra
skadorna Dvs. det utgör. Läg medan st Andelen skadegrad 44 % för d
Figur 37.
Figur 38.
utgör singe är större s gst andel si törst andel
singelolyck den, dvs. för de riskmått
Risken att s skada är till
Risken att sk till följd av e
elolyckorna spridning p ingelolyckor
har gruppe kor av tota r dödsolyck som är berä
skadas lindri följd av en sin
kadas svårt p en singelolyck
mellan 33‐7 å hur stor r har grupp en män och alt antal c korna utgör äknade, Figu
igt på cykel ngelolycka.
på cykel samt ka.
72 % av oly andel som pen kvinnor h kvinnor m cykelolyckor
singelolyck ur 39.
samt risken
risken att de
yckorna, Figu m singelolyck r mellan 6‐
mellan 65‐8 r minskar korna mella
att denna lin
enna svåra sk
ur 38.
korna 14 år 84 år.
med an 18‐
ndriga
kada är
Figur 39.
Risken att dö av en singel 13.
ödas på cykel
olycka. Vilka l samt risken
riskmått somatt denna död
m saknas kandsolycka är ti n utläsas från
ll följd
tabell
5.3 Ex
För att ex ett ”hela varje ex kedjan/fä totallängd exempelre endast ett medan ex
I Figurern de 5 exe färdsätt/å bort från den övre den nedr risken att
Vid en jäm kort resa att ta tåge km är det att gå och kortare av
För stude som har s även har d dock för cykel än f skadas sv
För exem år) står uteslutand år) är det men det ä
xempelr
xemplifiera o resan persp xempelresa ärdsättet va d där den k
esorna är ju t åldersinte xempelresa E
na 40 till 46 empelresorn åldersinterv exempelres grafen tota e är en ”in skadas svår mförelse av på 1 mil (25 et. Däremot t säkrare att h cykla till oc
vstånd.
rade exemp störst risk, n det med avs exempelres för en resa årt, Figur 42 mpelresa E)
resalterna de mest risk t fortfarand är tätt följt av
resor
och visa på pektiv” har
är den arierar. Ex kortaste är p
ust exempel ervall varit t E) represent visas risken na. Riskmåt vall/kön vilk
sorna. I figu alrisken att
nzoomning”
rt.
v exempelre 5‐64 år) är d
när resläng t ta tåget. En ch från tåge
pelresor är d näst störst r seende på li sa C). Där ä
där MC är 2.
framgår att ativet med
kfyllda alter de bil som h v buss och t
hur framtag fem exemp
totala res xempelresor på 3 km oc l och inte p till underlag terar 3 ålde n att skadas tt för omko
ket gjorde a rerna över skadas lind av den öv
esorna fram det säkrare gden för huv n förklaring
t, vilken utg
det generell risk, osv. me ndriga skad är risken at huvudresel
t för ungdom bil som rnativet, me huvudresele tåg.
gna riskmåt elresor arb slängden k rna A) till h den längs å något vis g för exemp rsintervall.
lindrigt res omna sakna att denna s
exempelres rigt respekt vre grafen o
mkom bland att ta bilen vudreselem till detta är gör en större
lt så att sam ed avseende dor. Ett unda
tt skadas lin lement och
mar och un huvudrese edan för äld ement som
tt kan använ etats fram.
konstant m l E) varie sta är 93 km
heltäckand pelresa A) t
spektive svå as för ett f skadegrad v sorna illustr
tive svårt m och visar e
annat att f i jämförelse mentet ökar t r den höga r e del av resa
mma resalter e på svåra sk
antag till de ndrigt störr
tvärt om f
nga vuxna (1 lement för dre vuxna (6
är mest ris ndas i
Inom medan rar i m. Då de har till D)
årt för flertal valdes reras i medan endast
för en e med till 47 risken an vid
rnativ kador etta är re för ör att
15‐24 r det 65‐84 skfyllt
5.3.1 Ex
För exemp ung vuxe säkraste f högst risk
Figur 40.
xempelre
pelresa A), s n (15‐24 år färdsättet ä kmått var att
Den totala r kvinnor me färdmedelsk att skadas sv
sa A) Utb
som jämför r) på en to är med gång
t färdas med
risken att sk ellan 15‐24 kombinatione vårt och har e
bildningsr
5 alternativ otal sträcka
g‐buss‐gång d moped.
kadas lindrigt år som färd er. Den nedre en annan skala
resa 3 km
va resor för på 3 km, f g. Det resalt
t respektive das 3 kilom e grafen är et
a än den övre
en ungdom framkom at ternativ som
svårt för mä meter med 5 tt utsnitt av e grafen.
m eller tt det m gav
än och
olika risken
5.3.2 Ex
För exemp på en tota färdsättet riskmått v
Figur 41.
xempelre
pelresa B), s al sträcka på t med gång‐b var att cykla
Den totala r kvinnor me färdmedelsk att skadas sv
sa B) Kor
som jämför å 10 km, fram
buss‐gång. D a.
risken att sk ellan 25‐64 å kombinatione vårt och har e