har högst som går s framgår d samt 65‐8
Enligt den (ETSC, 19 högsta av europeisk medan en risken att på 6,9*10 Enligt ET omkomm har räkna med Traf kunna var är benägn betydand år riskmå kraft sket
6.3.2 Ri
I takt med skadade o inom omr sjukvårds skaderisk
En nyligen fotgängar vilket int skadas do till cirka 2 samma. D Resultatet resultaten att i ålde pojkar/m åldersklas risken att visade, sk
Öberg (20 görs i den
risk att omk som utmärk den höga ri 84 år som fä n Europeisk 999) ligger r v våra fram ka genomsni
nligt våra b t omkomma 0‐8. Snittet i TSC (1999) a i en MC/m at fram för d fikanalys ris
ra att svens na att använ
e skillnad li åtten basera t ett massiv
isken att s
d att statisti och svårt s rådet. Detta srapporterin ker som har s n genomförd e skadas i te kan förk ock något fle 25 års ålder Därefter sk t från Öbe n från denn
erskategorie än än flick ssen 25‐64 t skadas sv kadas betydl
011) gör än nna studie. T
komma. Fra ker sig med e
isken att om ärdas i bil.
ka samman respektive r mräknade r ittliga risken beräkningar a till fots stö i Sverige lig ) är den mopedolyck dessa färdsä skberäkning ska mopedis nda hjälm v igger också as på. I Sver vt säkerhetsa
skadas lin
iken blir bä skadade har a är främst ng. Framför studerats.
d studie av Ö ungefär du klaras av ex
er pojkar än r, är antalet kadas fler ergs studie
a studie. Fr erna 6‐14 kor/kvinnor
år skadas vårt är rela ligt fler kvin
mer detalje Tendensen
amförallt är en hög risk mkomma fö
ställningen risk per färd riskmått ino n att omkom r baserat p örst för män
gger betydl europeiska ka nära dubb
ätt. Samma g. En möjlig ster och MC vilket lindra
i när studie rige har det arbete för sa
ndrigt res
ättre och me r antalet st
tack vara a allt är det d
Öberg (2011 bbelt så sto xponeringsd n flickor. Frå
t skadade m kvinnor än , stämmer ramtagna ris
år samt 1 lindrigt el fler kvinn ativt jämnt.
nnor än män erad uppdeln
att skillnad
det kvinnor att skada si r åldersinte
av risker f dsätt att död om färdsätt mma när m å svenska n mellan 65
igt lägre än genomsnit belt så hög tendens vis g förklaring
‐förare i stö ar skadeföljd
rna är utför sedan nollv amtliga färd
spektive s
er pålitlig fö udier de se att STRADA de oskyddad
1) kom fram or omfattnin data. Till oc ån knappt un män och kvin n män i f
relativt vä skmått i akt 5‐24 år, sk ler svårt so or än män
Precis som i ålderskate ning i skade en mellan r
r mellan 65‐
ig lindrigt. L ervallet 15‐
för olika fär das högre ä tet. T.ex. är man går 7,5
datauppgift
‐84 år och n detta risk ttliga riske
som de risk sar en jämfö g till detta s örre utsträc
den avsevä ra, dvs. från visionen trä dsätt.
svårt
ör antalet lin enaste åren
även inklu de trafikant
m till att kvin ng som mä ch med ton nder 20 års nnor ungefä fotgängaroly äl överens tuell studie kadas någo om fotgäng n lindrigt m
m Öbergs s egorin 65‐8 egrad än vad riskmåttet m
‐84 år Likaså 24 år
rdsätt än det r den
* 10‐8 ter är ligger kmått.
n att ker vi örelse skulle kning rt. En n vilka ädde i
ndrigt n ökat uderar ternas
nnliga ännen, nåren ålder är det yckor.
med visar t fler gare. I medan studie 4 år.
d som mellan
män och k än allvar studierna
Larssons befolknin bland fotg och över) i denna s störst risk
Precis so singelolyc slutsats f singelolyc del med r riskmåtte risken för Samma r männens äldsta åld samt 25‐6
Niska och skadesitu generellt bland de s på STRA versionsb samma ri respektive skaderisk vuxna öve väl med skadas my kvinnor m män och vara att hjälmanvä denna stu högre ska övriga åld En skillna svårt resp
kvinnor i åld rliga avseen
.
studie (2 gsstorlek fö gängare, öv . Även detta studie. Män k att skadas om gjorts ckor bland f
från hans ckor fotgäng
resultaten f t relativt of r både lindr resonemang lindriga ska derskategor 64 år, minsk h Thulins s ation. I res finns ett sam skadade cyk ADA‐utdrag bytet från A iktning som e den äldst k. För att sk er 75 år enli våra result ycket svårt medan att sk
kvinnor. En flickor o ändning än udie visar re
aderisk att dersintervall ad mellan stu pektive myck
derskategor nde fotgän
2010) visad ör respektiv verlägset stö
a resultat öv och kvinno
svårt som f i denna s fotgängare
studie, var gare, ökar m från denna förändrat m riga och svå g gäller äv
ador i fotgän rin. Mellan kar dock risk
studie (200 sultaten dr mband mell klisterna. Ti
mellan å IS 1990 till m resultaten ta åldersgr kadas myck igt Niska oc tat. Vidare p
(ISS >15) f kada sig svå n möjlig för och äldre
pojkar och sultaten sna skadas svå l är det män tudierna är a
ket svårt i d
in 65‐84 år, gare, stäm
de att eft ve åldersgru örst i den ä verensstämm
or i åldersg fotgängare.
studie, har och cykliste r att antale med åldern.
studie. Sett mellan 6 och åra skador, ven männe
ngarsingelo ålderskateg ken.
09) handlar ra de bland
lan stigande ill skillnad fr åren 2003
AIS 2005.
n i denna s uppen, är ket svårt me
ch Thulins (2 pekar dera för cyklister årt (ISS 9‐15 rklaring enl kvinnliga h män i mo arare på att
årt i jämfö nnen som ha
att risken in denna studie
är större fö mer dock
ter att hä upp, är riske
äldsta ålder mer med fra gruppen 65
Larsson er separat. E et skadefall
Resultatet t till kvinno h 24 års ålde
precis som ns svåra s lyckor, är ri gorierna 6‐
om cyklist d annat slu e ålder och
rån vår stud och 200 Resultaten studie, d.v.s
de grupper ed cykel utm
2009) studi s resultat p
är vanligar 5) var jämn
igt Niska o cyklister otsvarande
äldre kvinn relse med ar högst risk nte uppdelad e.
ör lindriga sk överens m
änsyn tagit en för svår s rsgruppen (
amtagna risk 5‐84 år, har
(2010) stu En generali l inom gru
stämmer til ornas olyck
er. Därefter m Larsson m
skador. Set isken störst
14 år, 15‐2
ters olycks utsatsen at allvarlighet die baseras 06 d.v.s.
pekar i alla s. att den y r som har
märker sig ie vilket stäm på att riske re för män ä fördelade m ch Thulin k har en h åldersgrup nor (65‐84 å männen, m k att skadas
d på att skad kador mellan
s till skada 75 år kmått r allra
uderat iserad uppen ll viss or, är r ökar menar.
tt till t i den 24 år
‐ och tt det tsgrad deras innan a fall i yngsta högst äldre mmer en att än för mellan kunde högre per. I r) har medan svårt.
da sig
I likhet m utgör den
6.4 Ex
Från exem kort resa att ta tåg km som i detta är a större de ETSCs (19 dras sluts buss eller fotgängar (2010) st jämfört m bussresor
I Figur 42 för en res Vad dessa att när de allvarligar med cyke båda färd
ed Niska oc n domineran
xempelr
mpelresorna på 1 mil (25 et. Medan n exempelres att den höga l av resan v 999) och B satsen att fö r tåg på grun
e och cyklis tudie framk med de som å
r högre risk kan skönja a där MC är a resultat be t väl sker en re dvs. det b el. En förkla
sätten i gen
ch Thulin pe nde delen av
resor
a i denna s 5‐64 år) är d när reslängd sa D) var de a risken att
vid kortare erntman et ör vissa reso
nd av att bi ster utsätter kom att ska åkte bil. Set att skadas ä as att risken huvudresel eror på är s n olycka där blir vanligar ring till det omsnitt färd
ekar denna s v cykelolycko
studie framk det säkrare den för huv et säkrare at gå och cykl
avstånd. D t al´s (2010 or är det sä lresan inneb r sig för ofta aderisken fö tt till ett ”he än motsvara att skadas l lement och t
vårt att säg r MC är inbla re med svåra tta är skillna das i.
studie på att orna.
kom bland att ta bilen vudreseleme
tt ta tåget. V a till och frå Dessa resulta ) studier. F krare att kö bär att den a undviks. I ör busspass la resan per ande bilresa.
indrigt är st tvärt om för g men en för andat blir ko a olyckor för aderna i has
t singelolyck
annat att f i jämförelse entet ökar t Vår förklarin ån tåget utg
at stöds äv Från ETSC s
öra bil än at höga risken Berntman e sagerare va rspektiv” inn
.
törre för cyk r att skadas rklaring kan onsekvense
r MC i jämfö stigheter so
korna
för en e med till 47 ng till gör en en av studie tt åka n som et al´s ar låg nebar
kel än svårt, n vara n ofta örelse om de
7 Slu
Riskmåtte tidigare s framkomm sammank riskerna tillgänglig trafiksäke riskmåtte Hjälpmed kön, ålder Analysen kvinnor i störst risk näst störs yngsta res
Även risk moped oc ålderskate för kvinn kategorie 15‐24 år, lägre risk störst risk
Den höga och buss, korta s hållplatse
En av de göras på mer om a både ur et det är jus råka ut f transport satsninga
utsats
en (risk pe studier inom mit. Bland kopplade i e ur ett ”hel ga för de som erhetsresurs
t för hela dlet är ett E r och delreso
av riskmåt ålderskate k per person st risk att s spektive äld ken per pers ch mc de fär egorin. Risk or 65‐84 på rna är det k
på moped k att skadas
k.
risken att g i ett ”hela r sträckor.
en/terminale viktigaste s att öka säk att öka ande
tt klimat‐ oc t dessa grup för olyckor
slag bör dä rna på trafik
er
er personk m området d annat exempelreso
a resan pe m arbetar m ser har ett
resan tag Excelbaserat or med olika tten uppdel egorierna 1
nkilometer a skadas lindr dsta ålderska sonkilomete
rdsätt som ken per per å cykel följt kvinnor, 15‐2
som har st svårt men
gå och cykla resan persp
Detta be en medför s slutsatserna kerheten för elen gående ch hälsopers pper som lö i trafiken.
ärför vara a ksäkerhet b
kilometer) s t, men en
är delres or vilket ge erspektiv”. F med trafikpl
t enkelt hj gits fram i
t program a färdsätt m
at på färds 5‐24 samt att skadas li rigt är med ategorin.
er att skada sticker ut ih sonkilomete t av män i 24 år, på mo törst risk. 6 även för de
gör att de s pektiv” med eror på så stora risk a är därför a
r oskyddade e, cyklande
spektiv. Sam öper störst r
En viktig d att öka säk
ör gå till des
stämmer vä del nya re sor med er möjlighet
För att gör anering elle jälpmedel nom ramen där riskmåt matas in.
ätt, ålder o 25‐64 som indrigt. Det d cykel, och
s svårt sam hop med gå er att skada samma kate oped följt av 6‐14‐åringar em är det cy
säkraste tran för högre ri
att delr er.
att omfattan e trafikanter och kollekti mtidigt visar risk per per del i satsnin
erheten och ssa grupper
äl överens esultat har olika fär ten att anal ra dessa re er prioriteri för att be n för proj ttet beräkn
och kön visa kör mope
färdsätt som då främst
mt dödas är ång för den as svårt är
egori. I de y v män 25‐64
rna har bet ykel som m
nsportslage iskmått än b resan till
nde satsnin r. Det prata tivtrafikrese
r våra result rsonkilomet ngarna på h en stor d r.
med dock rdsätt lysera sultat ing av räkna ektet.
as då
ar att d har m har i den
cykel, äldre störst yngre 4 samt ydligt medför
en, tåg bil på l/från
ng bör as allt enärer tat att ter att dessa del av
8 Re
Arbetsmil
Ashton, S pedestrian 801315.
Berntman A travel ch Conferenc (TRANSED
Björnskau interaksjo institutt.
Davidsson Räddning
Elvik, R. &
Transport
Elvik, R., M Transport
ETSC (199 http://ww Safety Cou
Fredlund, av förändr
Hydén, C.
Larsson, J enligt poli
Niska A. &
baserad p VTI.
Pasanen, model. Pu Engineeri
eferen
ljöverket (2 S.J. (1982).
n injury redu
n, M., Wretst hain perspec ce on Mobili D 2010)”, i H u, T. (1994).
on i trafikken
n et al (1 sverket, Kar
& Vaa, T. (20 tökonomisk Mysen, A. B., tökonomisk 99). Crash ri ww.etsc.eu/
uncil.
Tomas (20 rad skadekla
(red.) (2008 . (2010). Fo israpporteri
& Thulin H. ( å sjukvårdsr
E. (1992). D ublication 7
ng,
ser
007). Arbets A prelimi uction throu
trand, A., & H ctive. Artike ity and Tran Hong Kong 2
Spillteori, tr n. TÖI rappo
1997), Värd rlstad.
004). Handbo k institutt.
, Vaa, T. (19 k institutt.
isks in EU tr /oldsite/new
09). Färre a assificering.
8). Trafiken tgängarens ing och sjukv (2009). Tem
registrerade
Driving speed 77. Helsinki
sskador 200 inary assess ugh vehicle d
Holmberg, B l presentera nsport for El
2‐4 juni 201 rafikk og uly ort 287. Oslo
dering av
ook of Road
97). Trafikk
ansport.
w_updjun99
allvarligt ska TSV 2009‐1 i den hållba trafiksäkerh vård. VTI rap ma Cykel – sk
e skadade i S
ds and pedes i University
5. Rapport 2 sment of th design. SAE,
B. (2010). Bu ad vid “12th, lderly and D 10.
ykker. En teo o: Transport
risk, Rappo
Safety Meas
ksikkerhetshå
a.htm. Europ
adade i vägtr 14721, Tran ara staden, S hetsproblem pport 671, V adade cyklis STRADA. VTI
strian safety y of Techno
2007:2.
the potentia , Technical P
us travel safe Internation Disabled Per
ori om tökonomisk
ort P21‐18
sures.
åndbok.
pean Transp
rafiken. Effe nsportstyrels Studentlitter m – skadefall
VTI.
ster. Analys I‐rapport 64
y; a mathem ology, Tran
al for Paper
fety ‐ nal
sons
k
82/97,
port
kten sen.
ratur.
44,
atical nsport
SIKA (200 SIKA Stati
Socialdata
SCB (2008 BE0401, S http://ww .pdf
SCB (2011 2010. http 06‐27.
STRADA ( http://ww informatio
STRADA‐u Transport
STRADA ( 3.0. Trans
Räddning
Räddning olycksutve
Thulin, H.
trafikantg Kommuni transport
Trafikana
Trafiksäk barometer http://ww /Aktuell‐m
Várhelyi A technology Trafiktekn
07). RES 200 istik 2007:1 a (2002). Re 8). Befolknin Statistiska ce ww.scb.se/S
1). Folkmäng p://www.ss
(2011). STRA ww.transpor
onssystem‐f utbildning ( tstyrelsen d (2010). STRA sportstyrelse sverket (20 sverket, 200 ecklingen i S
(1997). Exp grupper unde ikationsfors
forskningsin alys (2011).
erhetsbarom r.
ww.trafikver manadsstati A., (1996). D y – a theore nik, Lunds T
05‐2006 Den 19.
esvanor 2001 ngsstatistik 2 entralbyrån Statistik/BE/
gden efter lä d.scb.se/dat
ADA – inform rtstyrelsen.s for‐olyckor‐
(2011). Utbi den 15 mars
ADA använd en.
04a). Dödsb 04 (b). Olyck Sverige.
ponering, ris er dygnet. N skningsbere nstitut (VTI) Vägtrafiksk metern (201
rket.se/Priv istik/Trafiks Dynamic spee tical backgr Tekniska Hö
n nationella r
1 Borlänge, t 2007. Beskri n.
/BE0101/_d
än, civilstrån tabaser/ma
mationssyste se/sv/Vag/S
‐skador/, hä ldningsdag
2011 respe darhandledn
bränder 2003 kor i siffror ‐
sk och skade Nr 17, 1997, dningen (KF ).
ador 2010. S 11) Trafikve vat/Trafiksa sakerhetsba ed adaptatio round. Bullet ögskola.
resvaneunde
tabellsamlin ivning av sta dokument/B
nd, ålder och kro/start.as
em för olyck STRADA‐
ämtad 2011‐
i STRADA an ktive 13 apr ning för uttag
3.
‐ en rapport
konsekvens f FB) & Staten
Statistik 201 rkets trafiks akerhet/Olyc arometern/, on based on tin 142. Inst
ersökningen
ng.
atistiken.
BE0101_BS_
h kön. År 196 sp, hämtad 2
kor och skado
‐06‐15.
nordnad av ril 2011.
gswebb vers
t om
för olika ns väg‐ och
11:15.
säkerhets‐
cksstatistik/
, 2011‐03‐0 information titutionen fö .
_2007
68‐
2011‐
or.
sion
/Vag 1 n ör
Vägverket olyckor in rapport 2
Öberg, G.
analys av
t (2007). Ny om hela väg 007:147.
(2011). Ska sjukvårdsreg
ytt nationellt gtransportsy
dade fotgän gistrerade s
t informatio ystemet, STR
ngare. Fokus skadade i STR
nssystem för RADA Slutrap
på drift och RADA. VTI r
r skador och pport. Vägve
h underhåll v rapport 705
h erket
vid . VTI.