3.2.2 Re
STRADA ä stor del n Olyckspla registrera olyckan in
Polisens r trafikmåls registrerin om denne (STRADA‐
finns en s skadade p om skade bortfall, d att fylla i.
person m kan ha va
Dödsolyck olyckor Trafikverk utbildning
Sedan år registrera Gällande akutsjukh landets a inrapport utan reg ersättning
Vissa typ ofta inte oskyddad 2007) Ge detta mör det är van söker upp denna oly
egistrerin
är ett GIS‐ba nyttjas såvä atsen positio ar med hjälp nträffat. (Väg registrering
santeckning ngen gäller e vill vara m
‐utbildning, så kallad tr personen oc
diagnos. (Vä då vårdpers
När sjukhu edan polise rit inblanda kor hantera inhämtas i kets djup g, 2011) rsskiftet 20 a och därm
sjukvården hus och är in
akutmottagn tering, 1 lan gistrering. R g från Trans
er av olyck polisen ti de trafikante
nom att äv rkertal även nligt att oly p en vårdce ycka aldrig a
ng och inr
aserat syste äl vid regis oneras på e p av kartbi gverket, 200
av informat gar. (STRA
ett så kalla med i STRADA
2011) Som rafikskadejo
ch komplett ägverket, 20 onal kan gl usen rappor n lämnar en ade). (STRAD as delvis ann information pstudier o
002/2003 med är reg ns rapporter nte rikstäcka ningar i ST ndsting har
Registrering sportstyrelse kor som int
ll kännedo er (fotgänga
en sjukhus n om det fort yckan aldrig entral efter att bli registr
rapporter
em, vilket in strering som
n karta. Det lden letar f 07)
tion om olyc ADA‐utbildni at informer A. Merparte m underlag
urnal. Om m teras sedan 007) Det är
ömma bort terar olycka n rapport pe DA‐utbildnin norlunda frå n från fler och obduk
är det ob gistreringen ring sker d ande. I apri TRADA. 18
delvis regi gen är fri en. (STRADA träffar i väg
m. Det är are, cykliste
registrerar tfarande finn g registreras
r att ha hal rerad i STRA
ing
nebär att et m vid analy tta sker gen fram den vä
ckan sker m ing, 2011) at samtyckt en av alla vä
för sjukhus möjligt fylls med sjukv troligt att d att ge patie an finns en er olycka (d ng, 2011) ån övriga ol ra olika kä ktionsprotok
ligatoriskt rikstäckan denna via e il 2011 regis landsting h istrering oc
villig med A‐utbildning gtransportsy framför a er, mopedis olyckor i S ns vissa typ s. Om en pe lkat på gån ADA.
tt kartverkt ys av olycks
nom att den äg eller gat
med hjälp av ) För sju te från pati äljer att vara sens registr s denna i av vårdens upp
det finns ett enten blank rapport för där flera per
lyckor. För källor, t.ex.
koll. (STR
för polisen nde sedan ett antal an
strerade 94 har heltäck ch 2 landsti
en ekono g, 2011) ystemet kom allt olyckor
ster). (Vägv STRADA mi per av olycko
erson t.ex. e ngbanan kom
yg till sdata.
n som ta där
deras khus‐
enten a med.
rering v den pgifter t visst ketten varje soner
dessa från RADA‐
n att dess.
nsluta % av kande ing är omisk
mmer med erket, nskar or där endast mmer
Generellt geografisk rapporter
Polisens u vilket enl det deltag Denna av singelolyc rapporter som sökt medfört p
Båda defi som kan v
1. Vä tra 2. Le 3. Gå (STRADA‐
Inrapport strävar ef övriga oly dagar ha Sjukhusen orsak är sjukhuset Statistik v inrapport
Efter att polisens o och där r kombinat sjukhuset eller både exempel f ungefär 8 endast cir 4000 ska drygt 66 %
kan sägas a k position, d r är mer kor
uppdrag är igt definitio git minst et vgränsning ckor faller b ra in skadad akutvård ti personskada nitionerna i vara något a äg, gata, torg
afik med mo ed som är an ång‐ och rid
‐utbildning, teringstiden fter att döds yckor inom r dock po n har av fle
att vissa pa t rapportera visar att d teringsnivå p
olyckorna och sjukvård rapporterna tionsmöjligh t rapportera e sjukhuset från Skåne k 300 person rka 33 %. U adade perso
%. (Vägverk
att polisens dess omstän rekta avsee
att rapport on är en hän tt fordon i
innebär t.e bort eftersom de inom väg
ill följd av h a.
innefattar b av följande:
g och annan otorfordon nordnad för
bana invid e 2011) n skiljer sig å
solyckor ska 7 dagar, v lisen rappo era olika o atienter sta ar in inom et tar cirka på 95 %. (ST har rappo dens olycko a därmed sk heter för vem ar in olyckan
t och polise kan nämnas ner i STRADA
Under samm oner av vilk ket, 2007)
rapporterin ndigheter oc
nde skador.
tera vägtraf ndelse som
rörelse och ex. att alla m de inte ä trafikmiljö v händelse so
egreppet vä
n led eller pl cykeltrafik en väg enlig
åt mellan sju a vara inrap vilket dock
orterat in rsaker läng annar på sju m 45 dagar
a 100 daga TRADA‐utbi
rterats in or för att se
ka länkas ih m som rapp n, enbart po en rapporte
att år 2005 A. Av dessa ma period r ka akutsjuk
ng är mer k h förlopp m
fikolyckor m inträffat i tr som medfö a fotgängare r ett fordon vilket defini om inträffat
äg, vilket är
lats som allm
t 1 eller 2.
ukhusen och pporterade i
inte alltid u cirka 95 % gre inrappo
ukhuset und utgår en e ar för sjukh ldning, 201 görs en m vilka olycko hop. Det fin orterar in o olisen rappo erar in sam 5 registrerad hade polise registrerade khusen hade
korrekt avse medan sjukh
med person rafik på väg fört persons e som ska n. Sjukvårde ieras som p t på väg och
en vid defin
mänt använ
h polisen. Po inom 5 daga uppnås. Ino
% av olyck rteringstide der lång tid extra ersät husen att n
1)
matchning m or som är sa nns alltså 3 olyckorna; e orterar in oly mma olycka.
de akutsjukh en kännedo e polisen un
e kännedom eende
usens
skada g, vari skada.
adas i en ska erson h som
nition
ds för
olisen ar och om 30 korna.
er. En d. Om ttning.
nå en
mellan amma olika enbart yckan . Som husen m om ngefär m om
Efter ma avidentifi (STRADA‐
Figur 11.
3.2.3 De
För denna blev i olyc två olika hur svårt följande d
Personer Olyckor
För polise bedöma h följande d
”Såsom sv sönderslit Dessutom inläggning
Sjukvårde en medic skada me Scale” (A allvarligh ihop till e sägas var multipla s
tchningen eras datan,
‐utbildning,
Uppbyggnad
efinition a
a studie är d ckan vilket f
klassificeri t skadad e definitioner Lin Lin en kan det hur svårt sk definition av vårt skadad tning, allva
räknas som g på sjukhus en diagnosti cinsk klassi ed hjälp av AIS). Det är
etsgrad utif ett ISS‐värd a ett progn skador, se T
mellan pol då bland an 2011)
d av STRADA.
av lindrig
det av intre fås genom u ngar av oly n person ä (STRADA, 2 ndrigt skadad ndrig olycka
i många fa kadade drab v svårt skada d räknas en rlig skärsk m svår person
s” (STRADA‐
iserar hur al ificering av den intern r en sexgr från risken de (Injury S
ostiskt inde Tabell 3. (V
lisens och nnat person
(Vägverket, 2
gt skadad,
sse att veta utdraget ur yckans allva är och olyc 2010):
d Svårt sk Svår oly all vara svå bbade perso
ad:
n person so kada, hjärns
nskada anna
‐utbildning, llvarligt ska allvarlighe nationellt an radig skala
att avlida.
Severity Sco ex för sanno Vägverket 2
sjukvården nnummer ta
2007)
, svårt ska
hur svårt s STRADA. I S arlighetsgra ckans svåri
kadad D
ycka D
årt att på p oner är. Till m erhållit skakning e an skada som
2011).
adad en pers etsgraden fö
nvända ”Ab som besk Därefter vä ore). ISS‐vä olikheten fö 2007) En pe
n inrapport as bort, Figu
adad, död
skadad en p STRADA anv ad. Polisen
ighetsgrad
Dödad Dödsolycka plats vid oly
sin hjälp h brott, kross eller inre s m väntas me
son är. Förs för varje en bbreviated I kriver skad ägs dessa vä ärdet (0‐75) ör överlevna erson kan a
tering ur 11.
dad
erson vänds anger enligt
yckan har de skada, skada.
edföra
t görs nskild Injury ornas ärden ), kan ad vid avlida
även av sjukvårde inga skad
Tabell 3.
ISS‐värde 0
1‐3 4‐8 9‐15 16‐
För att ku sjukvårde 4.
Tabell 4.
ISS‐värd 0 1‐8 9‐
Avliden
Fram till 2 den 1 jan 2005. Me följd att ä studie m skadestat STRADA Slutsatsen stor påve skadorna, minskar m för ISS 9 o 50 %. Det (Fredlund
3.2.4 An
Data kan genom at data från och skrivi
skador me en registrera or har regis
Indelningen a e
unna göra j ens diagnose
Översättning diagnostiseri de sjukvårde
2007 har sju uari 2007 r llan dessa b ven ISS‐vär med syfte
istiken för som en föl n av studien erkan på sta
, ISS 1‐3, ha mer och me och högre är t finns dock d, 2009)
nvändnin
hämtas fr t beställa u uttagswebb it på ett sekr
ed lågt ISS ar en olycka trerats. (STR
av ISS‐värden
Oskadad Diagnostise Diagnostise Diagnostise Diagnostise jämförelser er används
gstabell från ing i STRADA.
en Skadegr (polisen Oskadad Lindrigt Svårt sk Dödad ukvården re registreras s båda versio
det påverka att uppsk r de olika ljd av över n är att versi
atistiken. A ar ökat med er ju allvarl r ‐26 % och k stora skill
ng av STRA
rån STRADA ttag från Tr ben krävs att retessavtal.
S‐värde. ISS a där person RADA använ
na i STRADA e erad lindrigt s erad måttligt erad allvarligt erad mycket a r mellan po
en översättn
polisens be .
rad n) d t skadad kadad
egistrerat sk skadorna do ner finns st as. Transpor
atta och trafikantk rgången frå ionsbytet frå Andelen ska
d 7 % meda ligare skado för ISS 16 o lnader mella
ADA
A antingen ransportstyr
t man har re
S‐värdet 10 nen är död ndarhandled
fter allvarligh
skadad skadad t skadad allvarligt skad
lisens skad ningstabell
edömning till Svårigh (polisen Ej perso Lindrig o Svår olyc Dödsoly kador enligt ock enligt en tora skillnad rtstyrelsen h beskriva fö kategorierna ån AIS 199
ån AIS 1990 dade med d an andelen s or man jämf och högre så an olika tra
genom utt relsen. För egistrerat si
00 används vid ankoms dning, 2010
hetsgrad.
dad
debedömnin i STRADA, T
l sjukvården hetsgrad
n)
nskadeolyck olycka cka ycka
t AIS 1990. S n ny version der, vilket f har genomfö förändringar as ISS‐värd 90 till AIS 0 till AIS 200
de mest lin skadade dä för. Redukt å mycket som afikantkateg
tagswebben att kunna h ig som använ
s när st och 0)
g och Tabell
ns ISS‐
a
Sedan n, AIS får till ört en rna i den i 2005.
05 har ndriga refter tionen m 30‐
gorier.
eller hämta ndare
Sedan 20 delar av d akutsjukh polisrapp rapporter allt singel stort bort
3.3 Be
Förvaltnin att ta fra består av hemsida i
Sammans befolknin baseras p som i sin uppgifter kontroller över asy Migration totalbefol (SCB, 200
Utgångsm dödsfall, medborga Främst a folkbokfö Migration för bosätt
Befolknin antal attri
3.4 Re
För att b skadade genomsni lika finför av riskmå Valet föll nedan.
003 baseras den informa hus är a orterade o ring långt ifr lolyckor me tfall i den off
efolknin
ngsmyndigh am statistik att samman den så kalla tällningen gsstatistik o på SCBs regi
tur bygger från folkbo r och rättni ylsökande s nsverket.
kningen i S 8)
materialet fö flyt arskapsändr avser uppgi rda befolkn nsverket en tning på per gsantal går ibut där blan
esvaneu
beräkna ris och antale ittliga färdlä rdelad infor ått studerad
på att anvä
s den officie ation som fi anslutna b
olyckorna.
rån heltäcka d oskyddad ficiella statis
ngsdata
heten Statist för bland nställa befo ade statistik
av befolkn och dels as istersystem på adminis kföringen o ingar i RTB som bygge
Sammanlag Sverige fem
för uppgifte ttningar, ringar som s ifterna i to ningen. Anta
gång per år rsonnivå. (SC r i statistikd nd annat årt
undersök
skmått kräv et individer ängder per f rmation från des både RE ända RES 2
ella statisti nns i STRAD baseras sta Som tidig ande för fle de trafikante
stiken. (Väg
tiska centra annat forsk lkningsdata kdatabasen.
ningsdata b sylsökande
RTB, Regis strativa regi och på SCB la
. Den andra er på adm gt hämtar
gånger i v
erna är ra civils skattekonto otalbefolkni let uppgifte r. Då leverer CB, 2008) databasen a
tal, län, ålde
kning
vdes föruto r i samhä färdsätt, åld n samtliga d ES 2005‐20 2005‐2006 s
ken om väg DA. På grun atistiken e gare nämn
ra typer av er, vilket gör
verket, 2007
lbyrån, SCB, kning. En d a vilken pres
(SCB, 2011) bygger på
personer. D stret över to ister. Skatte agras uppgi a delen bas ministrativa r SCB u veckan från
pporter om tåndsändrin oren lämnat ngstabellern r om asylsö ras även upp
att different r och kön in
om informa llet även der och kön.
datakällor v 06 och Res som beskriv
gtrafikskad nd av att int
enbart på nts är po
olyckor, fra r att det fin 7)
, har som up del av statis
senteras på )
två delar, Den första otalbefolkni everket leve ifterna efter eras på reg uppgifter uppgifter
folkbokföri
m antal fö ngar
till Skattev na därmed ökande lämn
pgifter om g
tiera på ett ngår. (SCB, 2
ation om an information . Då det krä vid framtag svanor Syd
vs mera utf or på te alla å de lisens amför ns ett
ppgift stiken SCBs
dels delen ingen, ererar r vissa gistret från över ingen.
dslar, och erket.
d den nas av grund
stort 2008)
ntalet n om ävs en andet 2007.
förligt
3.4.1 Ba
RES 2005 vardagliga åldern 6‐8 och Banv dåvarand Datainsam 2007)
3.4.2 M
Resvaneu valdes slu slumpmäs septembe kretsat. F individen
Några undersök dagboken gjorde un t.ex. långv skulle sva undersök hur man s var utskic
SCB ringd att nå den 27 000 p Undersök undersök
I RES 200 intervjuad bostaden/
förflyttnin fjällvandr dock som resor är i samt rese indelning 2007)
akgrund
5‐2006 är e a förflyttnin 84 år genom verket, står
e SIKA mlingen gen
Metod
ndersöknin umpvis 41 00
ssigt tilldel er 2006. Det Förutom fr och hushåll
dagar ningsmateri n skulle urva
der sin mät väga resor, ara för. I u ningen men skulle fylla i cket adresse de upp perso
nna dag, gjo personer, v kningen på
ningen avse 05‐2006 ka de gör ut /tomten un ngar utanf ringar ingår m försumbar undersökni element. I d en reselem
n nationell ngar och lä mfört. En st r bakom u (Statens i nomfördes a
ngen genom 00 personer lad en mät t är sedan k ågor om s let, t.ex. ålde
innan ial utskicka alspersoner tdag. För den
angavs en utskicket fa nas med att g
i dagboken.
erat till måls onen dagen ordes nya fö vilket inneb ågick unde
er därför per artläggs alla
tanför det nder mätdag för trafikm r. Olyckor i ra. De begre ingen enligt denna studi ment som m
resvaneund ängre resor
tor beställar undersöknin
institut fö av Statistisk
mfördes geno r ut i åldrarn tdag mellan kring denna
själva resor er och kön.
mätdagen, at med post
rna anteckn n typ av akt längre tids nns också göra förflytt För barn oc sman.
efter mätda örsök i upp t
bär att sv r ett års rioden 2005
förflyttning egna arb gen. Det inn miljö såsom
denna stud epp som an t hierarkisk e är det en medelresläng
dersökning som Sveri rgrupp, däri ngen som s r kommun a centralbyr
om telefoni na 6‐84 år. V n 1 oktobe
mätdag fråg rna fanns ä
fick ten, däribla
a alla förfly iviteter som speriod som
information tningar och ch ungdomar
agen. Om pe till sex daga varsfrekvens
tid och 5‐10‐01 till 2
gar, oavsett betsstället nebär därm
m skogspr die bedöms
vänds för a ordning: hu ndast den m gderna base
som handla iges befolkn ibland Vägv samordnade nikationsan rån (SCB). (
intervjuer. T Varje individ er 2005 oc
gorna i inte även frågo
urvalspers and en dagb yttningar so m sker mer s m svarspers n om vad s instruktion r i åldern 6‐
ersonen inte ar. Totalt sv
sen blev resultaten 2006‐09‐30 t längd, som
och den med även att
romenader s i dessa m att beskriva uvudresa, de mest finförd
eras på. ( ar om ning i verket es av nalys).
(SIKA,
Totalt d blev ch 30 ervjun r om
sonen bok. I om de sällan, sonen som i er för
‐17 år
e gick varade 68 %.
från . m den
egna t t.ex.
och miljöer olika elresa delade (SIKA,
3.5 Tå
Förutsättn år 2000, upphörde
3.5.1 St
Statens in mars 201 kollektivt vägtrafik.
av den ny
Den red Trafikana togs fram under ben självmord Statistiken komment
All komm Trafik sås Inga uppg
De utfall Inga källo
3.5.2 Re
Trafikana spårvägar reslängd motsvaran anledning
Det finns enligt la statistikfö 2001:1.
ågresor
ningarna för då det un e som statlig
tatistik fö
nstitut för k 10 ansvarig rafik, komm
Verksamhe a myndighe dovisning a alys redovis m av SIKA, i nämningen dshändelser
n finns til teras kortfat mersiell ban som museitr gifter redovi
som redov or gällande li