5.3.2 Ex
För exemp på en tota färdsättet riskmått v
Figur 41.
xempelre
pelresa B), s al sträcka på t med gång‐b var att cykla
Den totala r kvinnor me färdmedelsk att skadas sv
sa B) Kor
som jämför å 10 km, fram
buss‐gång. D a.
risken att sk ellan 25‐64 å kombinatione vårt och har e
rt inköpsr
5 alternativ mkom att äv Det resaltern
kadas lindrigt år som färd er. Den nedre en annan skala
resa 10 km
a resor för v ven här är de
nativ som ga
t respektive as 10 kilom e grafen är et a än den övre
m
vuxna (25‐6 et säkraste av högst
svårt för mä
meter med 5 tt utsnitt av e grafen.
64 år)
än och olika risken
5.3.3 Ex
För exemp på en tota färdsättet riskmått a när huvud reslängd o med bil i j
Figur 42.
xempelre
pelresa C), s al sträcka på t med gång‐b att skadas lin dreselement
och färdmed ämförelse m
Den totala r kvinnor me färdmedelsk att skadas sv
sa C) Kor
som jämför å 19 km, fram
buss‐gång. D ndrigt var a tet var med delskombina med tåg som
risken att sk ellan 25‐64 å kombinatione vårt och har e
rt arbetsre
5 alternativ mkom att äv Det resaltern att cykla med MC . Observ ation ger en m huvudrese
kadas lindrigt år som färd er. Den nedre en annan skala
esa 19 km
a resor för v ven här är de
nativ som ga dan att skad vera att det e n lägre total r element.
t respektive as 19 kilom e grafen är et a än den övre
m
vuxna (25‐6 et säkraste av högst das svårt var
enligt denna risk att färd
svårt för mä
meter med 5 tt utsnitt av e grafen.
64 år)
r det a das
än och olika risken
5.3.4 Ex
För exemp på en tota övergått f resalterna
Figur 43.
xempelre
pelresa D), s al sträcka på från gång‐bu ativ som gav
Den totala r kvinnor me färdmedelsk att skadas sv
sa D) Lån
som jämför å 47 km, fram uss‐gång till v högst riskm
risken att sk ellan 25‐64 å kombinatione vårt och har e
ng arbetsr
3 alternativ mkom att de
gång‐buss‐
mått var att
kadas lindrigt år som färd er. Den nedre en annan skala
resa 47 km
va resor för v et säkraste f
tåg‐buss‐gå färdas i bil.
t respektive as 47 kilom e grafen är et a än den övre
m
vuxna (25‐6 färdsättet ha ång. Det
svårt för mä
meter med 3 tt utsnitt av e grafen.
64 år) ar
än och olika risken
5.3.5 Ex
För exemp ungdom e säkraste f resalterna
Figur 44.
xempelre
pelresa E) ( eller ung vux färdsättet är ativet att fär
Den totala ri kvinnor mel färdmedelsk att skadas sv
sa E) Lån
15‐24 år), jä xen på en to r med att ta rdas i bil gav
isken att skad llan 15‐24 år s kombinatione vårt och har e
ng fritidsr
ämförs 3 alt otal sträcka p
tåget som h v högst total
das lindrigt re som färdas 93 er. Den nedre en annan skala
esa 93 km
ernativa res på 93 km, fr
uvudreselem lt riskmått.
espektive svår
3 kilometer m grafen är ett u a än den övre
m
sor för en ramkom att
ment medan
rt för män och med 3 olika
utsnitt av risk e grafen.
det n
h ken
För exem på en tota att ta tåge gav högst
Figur 45.
pelresa E) ( al sträcka på et som huvu
totalt riskm
Den totala r kvinnor me färdmedelsk att skadas sv
(25‐64 år), j å 93 km, fram udreselemen mått.
risken att sk ellan 25‐64 å kombinatione vårt och har e
ämförs 3 al mkom att de nt medan re
kadas lindrigt år som färd er. Den nedre en annan skala
ternativa re et säkraste f esalternativ
t respektive
as 93 kilom e grafen är et a än den övre
esor för en v färdsättet är vet att färda
svårt för mä meter med 3
tt utsnitt av e grafen.
vuxen r med s i bil
än och olika risken
För exemp vuxna på är med att färdas i bi
Figur 46.
pelresa E) (6 en total strä t ta tåget so il gav högst
Den totala ri kvinnor mel färdmedelsk att skadas sv
65‐84 år), jä äcka på 93 k m huvudres totalt riskm
isken att skad llan 65‐84 år s kombinatione vårt och har e
ämförs 3 alt km, framkom
selement me mått.
das lindrigt re som färdas 93 er. Den nedre en annan skala
ernativa res m att det säk edan resalte
espektive svår 3 kilometer m grafen är ett u a än den övre
sor för äldre kraste färdsä ernativet att
rt för män och
med 3 olika utsnitt av risk e grafen.
e ättet t
h ken
6 Di
Varje traf dessutom var risken resurser s de svåra o upp, där b har större sjukvård r och cykel har komm som det d betydligt respektive med övrig kan samh komma i hälsofräm trafikolyc livsstilssju studie me undvika a t.ex. fler a fotgängar
Riskmåtte sig säger stort anta ett stort a därmed a grupper p grupp. Et några kilo Resultaten till exemp möjligt an ålderskate att resa h för en säk utkanten undersök en ökad ri
iskussi
fikolycka in m kostar de s
n är störst o sättas in där olyckorna o både polis o e andel lind rapporterar
trafikanter mit in i stati därmed bliv högre risk e att omkom ga åldersinte hället spara
håg att fys mjande egen ka är stor m ukdomar nä en det inneb att gå och cy använder cy e och cyklis en är basera inget om ex al personkil
antal olycko allvarligare p.g.a. att mån
tt högt riskm ometrar inom n är även tä pel i ett tid nvändningso egorier förv it respektiv krare hållba av staden, s a möjliga re isk för just d
ion
nnebär lida samhället s och vilka so r de mest be och att mins ch sjukvård drigt skadad r delvis olika polisanmäl stiken tack vit mer foku k än andra mma när de ervall. Geno a stora sum
sisk aktivit nskaper. Sam med dessa t
är man rör bär att resu ykla utan sna ykelhjälm sa
ster vistas.
ade på bl.a. g xponeringen lometrar inn or. Vissa gru ur en sam nga exponer mått är int m denna kat änkta att ku digt skede område är a väntas röra s ve härifrån o ar reskedja.
som riktar si eskedjor och de människo
nde för de tora belopp om exponera
ehövs. Tidiga ska dessa. I d rapportera
de kommit a sorts olyc s exempelv vare sjukvå s på är äldr ålderskate e är ute och om att sätta mmor peng tet, som at mtidigt som transportsla
på sig. De ltaten inte s arare att stö
mt bättre ut
genomsnittl n. Kombina nebär stor upper som mhällsekon ras under fl te lika allva
tegori.
unna använd vid framtid att som plan
sig till och fr och hur kan
Vid anlägga ig till en äld h upptäcka v or som man
drabbade p pengar. Ge
as mest för are har foku
och med att ar olyckor oc med i stati kor. Singelo is sällan me årdsregistre re vuxna (65 egorier att
går eller cy in rätt resu ar. Det är t gå och c m risken att ag minskar r t har inte b ska avläsas
rre insatser tformning o
liga reslängd tionen av h exponering har en hög omisk synv er personki arligt om de
das som pla da utbyggna
erare ställa rån området man som pl ande av ett
re befolknin vilka elemen vänder sig t
individerna enom att stu dessa riske us främst leg
t STRADA b ch antal ska istiken. Poli olyckor med en dessa ol ringen. En g 5‐84 år) som
skada sig yklar i jämfö urser på rätt
dock viktig cykla, också t råka ut f risken för e beaktats i d
som att ma r bör göras f och underhå
der men må högt riskmåt och ger dä g skaderisk
vinkel än a ilometrar i d et knappt f
aneringsund adsområden a sig frågan – t, hur komm lanerare utf bostadsomr ng, kan plan nt som bidr till.
a och udera er kan gat på byggts adade, is och d gång yckor grupp m har svårt örelse t plats gt att å har för en en rad denna an ska för att åll där
åtten i tt och ärmed anses andra denna färdas
derlag, n. Ett –vilka mer de forma råde i nerare rar till
6.1 Os
Framtaga från ett f osäkerhet för sannin uppstår ä komment
Viss osäk mörkertal gående oc olyckor o halkar oc istället fö inblandad olyckan b för vissa dessa gru studie.
En annan uppgifter STRADA r är den dat bedöms ä in uppgift individen att komm små korta 4.1.4 Traf ibland har
Trafikana bantrafik rapporter Trafikana historiskt för att de metoder f
Det geogr län. Länen till STRAD att de olyc
säkerhe
ndet av risk flertal olika t i materiale ngar. När sta än fler osäke teras nedan.
kerhet finns l bland fram ch cyklister.
och persone ch stukar fo
ör akutsjuk de tillkallas
lir registrer grupper, så upper har e
osäkerhet s baseras på registreras o ta som fyllts ändå att vara terna. Uppg
svarat om ma ihåg så at a promenad fikantgrupp r svårt att av alys och SIK och bantraf ringen före alys och/elle t material. V e som lämn för framställ rafiska områ n valdes ut DA mellan år
ckor som sk