– uppföljning och

2004

Nyckeltal

– uppföljning och

utvärdering inom skolan

2

Innehåll

Förord ... 3

Utbildningsgruppen – en kort presentation ... 4

Om källmaterialet ... 5

Om uppföljning och utvärdering ... 5

Kommungrupperingar ... 5

Förskola (kostnad per inskrivet barn) ... 6

Förskoleklass (kostnad per elev) ... 6

Grundskola (kostnad per elev) ... 7

Grundskola (lärartäthet och pedagogisk examen) ... 8

Grundskola (meritvärde årskurs 9) ... 10

Grundskola (behörighet årskurs 9) ... 11

Gymnasieskola (kostnad per elev) ... 12

Gymnasieskola 2002, genomsnittlig betygspoäng, jämförelse med 2001 ... 13

Gymnasieskola: Andel avgångselever som är behöriga till universitet och högskola, procent ... 14

Gymnasieskola: Jämförelse mellan definitivintagningen år 2002 och 2003 inom GR-regionen. Procentandel elever antagna i fristående skolor, i annan kommun eller i hemkommunen. ... 15

Gymnasiesärskola - uppföljning av antalet elever ... 16

Gymnasiesärskola - uppföljning av elever ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning ... 16

Kommunal vuxenutbildning – kostnad per heltidsstuderande elev ... 17

20-åringars utbildning år 2002 ... 18

Andel 30-åringar med eftergymnasial utbildning ... 19

Attityder till skolan ... 20

Strukturell faktor – andel lågutbildade av befolkningen ... 21

Strukturell faktor – medelinkomst i GR-kommunerna 2001 ... 22

3

Förord

Intresset för

Göteborg den 20 april 2004

Frank Andersson Ingegerd Löfqvist

Ordförande Vice ordförande

i Utbildningsgruppen i Utbildningsgruppen

4

Utbildningsgruppen – en kort presentation

G

Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga lärandet.

Målgrupper är personal och elever på skolor, skolleda- re samt tjänstemän och förtroendevalda i kommuner och samarbetet omfattar idag alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning.

Nedan följer några rader som kort presenterar Ut- bildningsgruppen och dess verksamhet.

På www.grutbildning.to samt på www.gr2005.to finns mer information.

SATSNINGAR PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET – EN REGIONAL FRAMGÅNGSFAKTOR

Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Genom att samverka och samarbeta över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas förutsättningar för att Göteborgs- regionen skall förbli en dynamisk region. Detta gäller inte minst på det livslånga lärandets område.

Motiven för det regionala samarbetet på utbildnings- området hämtar alltså sin kraft i konstaterandet att sats-

ningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångs- faktorn för en region/ett land. De är centrala i skapan- det av hållbart välstånd.

REGIONAL SAMVERKAN BIDRAR TILL KVALITETSUTVECKLING OCH

KOSTNADSEFFEKTIVITET

Utbildningsinvesteringar är dock kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Samverkan inom ramen för GR grun- das därmed på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden såsom:

• Arena för sambruk

Regionen som helhet utgör ett större underlag än var- je enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare.

Bland Utbildningsgruppens verksamhetsområden in- går till exempel kompetensutveckling i form av se- minarier och kurser, sambruk och service på lärome- delsområdet, skapande av kontakter mellan skola och arbetsliv samt ett ansvar för gymnasieintagningen i Göteborgsregionen.

• Katalysator – forum för idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kom- muner kan i det regionala samarbetet göras tillgäng- liga för och tillämpbara i övriga kommuner i regio- nen. I detta sammanhang spelar de många nätverk som administreras av GR stor roll.

• Regional styrka

Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skul- le kunna åstadkomma genom enskilt agerande.

Saxat ur Gymnasiekommitténs slutbetänkande:

”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildnings- området i de 13 kommuner som ingår i GR.”

5

U

Inom GR Utbildning finns sedan 2002 denna funktion för Uppföljning och Utvärdering. Resultatet av arbetet presenteras kontinuerligt under rubriken Uppföljning och utvärdering på webbplatsen www.grutbildning.to.

Denna broschyr är ett litet urval på vad som finns på denna webbplats och syftar till att göra den mer känd och använd i våra medlemskommuner.

GR Utbildning svarar för det kontinuerliga arbetet inom Uppföljning och Utvärdering. En arbetsgrupp som består av representanter från kommunerna deltar ak- tivt i utvecklingen av arbetsområdet. Arbetsgruppen består av Andréas Mårtensson (Mölndal), Göran Ohls- son (Göteborg), Ingibjörg P. Olofsson (Härryda), Rac- hel Törnell (Alingsås), Margrethe Kristensson (GR Ut- bildning) och Carl Heath (GR Utbildning).

Kontakt: u2@GRutbildning.to

www.GRutbildning.to (Uppföljning och utvärdering)

Om uppföljning och utvärdering

Om källmaterialet

D

Vår redovisning återger källornas uppgifter utan förändringar. Framställningen är dock avgränsad till de 13 GR-kommunerna. I jämförande syfte har vi också räknat fram summan för alla kommuner i GR, alterna- tivt ett vägt snittal. Att snittalen är vägda innebär att respektive kommuns storlek slår igenom. Täljaren be- står av en summa i vilken varje kommuns värde är mul- tiplicerat med det antal individer/enheter i kommunen som värdet avser. Nämnaren utgörs av summan av alla individer/enheter som är inräknade i täljaren.

Uppgifter om resurser eller resultat från enskilda utbildningsanordnare som exempelvis friskolor, studie- förbund eller privata utbildningsföretag är ej medtagna i denna redovisning. Med begreppet ”skolkommun”

avses den kommun där skolan är belägen och innefat- tar samtliga elever i kommunens skola, oavsett var de är folkbokförda.

Dessutom finns uppgifter för riket som helhet i form av max- och minvärden samt rikets median.

Attityder till skolan är hämtade från undersökning- en Samhälle Opinion Massmedia – Västra Götaland, förkortad Väst-SOM. Den genomförs årligen av SOM- institutet vid Göteborgs universitet. De tillfrågade ut- gör ett urval om cirka 3 promille av befolkningen. An- talet tillfrågade i varje kommun blir därmed så litet, bortsett från Göteborg, att uppgifter för enskilda år inte kan redovisas. De presenterade uppgifterna summerar resultaten från de fyra senaste undersökningarna, som gjordes åren 1999-2002. Eftersom attityder ändras över tid är det viktigt för läsaren att vara medveten om att det är snittvärden för en fyraårsperiod som redovisas.

Kommungrupperingar

S

Storstad: Göteborg

Förortskommun: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö

Medelstor stad: Alingsås

Större övrig kommun: Stenungsund Mindre övrig kommun: Tjörn Industrikommun: Lilla Edet

6

Förskola

(kostnad per inskrivet barn)

Förskoleklass

(kostnad per elev)

Kommentar: Diagrammet visar totalkostnaden för förskola för barn i åldrarna 1-5 år. I kostnaden ingår administration, lokal- kostnad, kapitalkostnad, löner och personalomkostnader. Dess- utom ingår kommunala bidrag till enskilda anordnare. Total- kostnaden har sedan dividerats med genomsnittligt antal in- skrivna barn.

Diagrammet visar på stor variation mellan GR-kommunerna.

Den högsta kostnaden per inskrivet barn har Göteborg och Tjörn (96 800) och den lägsta kostnaden har Lerum (77 600).

Kommentar: På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad, såväl personal- som lokalmässigt, med grund- skola och fritidshem har uppgiftslämnarna tvingats att göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostna- der för både personal och lokaler. Resultaten för förskole- klass bör därför tolkas med viss försiktighet.

DIAGRAM 2 DIAGRAM 1

Förskoleklassen är en egen skolform. Grundskolans läroplan Lpo 94 gäller även förskoleklassen. Utbild- ningen i förskoleklass ska därmed ses som det första steget mot läroplanens mål. Förskoleklassen är obli- gatorisk att anordna för kommunen och innebär att alla sexåringar ska erbjudas plats minst 525 timmar.

För barnen är deltagandet frivilligt.

Jämfört med år 2001 har det totala antalet elever som är inskrivna i förskoleklass minskat med 4 pro- cent i riket. De närmaste tre åren förväntas antalet elever minska ytterligare på grund av att antalet sexå- ringar minskar. En ökning beräknas inträffa först då barn födda år 2000 börjar i förskoleklass.

Kommunen är enligt Skollagen skyldig att tillhandahålla barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarn- somsorg för barn i åldrarna 1-12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna arbeta eller stu- dera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten.

Skyldigheten att erbjuda förskoleverksamhet har utö- kats under senare år till att gälla även föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga.

Förskolans kostnader har varit relativt stabila mellan år 1997 och 2001, men under 2002 har kostnaden i riket ökat med nästan 8 procent. Detta år infördes maxtaxere- formen och antalet barn i förskolan ökade med 3,6 pro- cent. Kostnaderna har emellertid ökat ännu mer än barn- antalet, i genomsnitt 3,8 procent. Under 2002 var 81 pro- cent av rikets alla barn 1-5 år, inskrivna i förskola eller familjedaghem.

7

Grundskola (kostnad per elev)

DIAGRAM 3

Kommentar: Kostnaden per elev ökade i riket mellan år 2001 och 2002. Denna kostnadsökning avspeglar sig i GR-kommuner- na där alla utom en redovisar en högre kostnad.

I totalkostnaden per elev ingår inte kostnader för skolskjuts och reseersättning.

I diagrammet görs en särredo- visning mellan kostnader för un- dervisning och övriga kostnader.

Med undervisningskostnad av- ses främst lönekostnad för lära- re samt vikarier. Undervisnings- kostnaden utgör ungefär hälften av de totala kostnaderna per elev. Skillnaden mellan högsta undervisningskostnad per elev (Göteborg) och lägsta (Lilla Edet) är 8 300 kr.

För kommunerna Härryda och Öckerö saknades uppgift för 2001.

Kostnaden för den kommunala grundskolan i riket har fortsatt att öka under 2002 med ungefär 3 procent. Vid en jämförelse längre tillbaka i tiden, mellan åren 1991 och 2002, har kostnaden per elev i grundskolan ökat med ungefär 5 procent eller 2 900 kronor per elev. Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Under den första halvan av 1990-ta- let minskade undervisningskostnaden, främst på grund av att lärartätheten minskade. Sedan 1997 har under- visningskostnaderna ökat med 24 procent. Kostnads- ökningen har dock inte medfört någon markant högre

lärartäthet utan beror istället till stor del på en högre lönenivå inom sektorn.

Skillnader mellan kommuner när det gäller kostnad per elev beror såväl på strukturella faktorer som på kommunernas egna prioriteringar. De strukturella fak- torerna kan förklaras av ekonomiska, sociala, geogra- fiska och demografiska förhållanden. Jämför man oli- ka kommungruppers genomsnittliga kostnader för sko- lan visar det sig att dessa är högst i gruppen Storstad.

Detta hänger samman med att där finns fler elever som behöver undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Dessutom är lokalkostnaderna per elev högst i gruppen Storstad medan den är lägst i gruppen Industrikommun.

8

Grundskola (lärartäthet och pedagogisk examen)

DIAGRAM 4

Lärartätheten beräknas som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever. I riket uppgick lärartät- heten hösten 2002 till 7,9, vilket innebar en högre nivå jämfört med de sex föregående åren. Verksamheten i

Kommentar: Diagrammet visar antalet lärare i grundskolan med repektive utan pedagogisk examen per 100 elever. Av dia- grammet framgår en del variationer mellan kommunerna beträffande dels det totala antalet lärare per 100 elever, dels lärarnas pedagogiska utbildningsbakgrund.

Det totala antalet lärare per 100 elever ökade något från året innan i både riket som helhet och i GR-området. Det totala antalet lärare per 100 elever ökade i åtta GR-kommuner, var oförändrat i tre och minskade i två.

Antalet lärare med pedagogisk examen per 100 elever var nästan oförändrat för såväl riket som helhet som för GR-området.

Den största ökningen av antalet behöriga lärare ägde rum i Ale kommun och den största minskningen i Lilla Edet.

förskoleklass, grundskola och fritidshem integreras i allt större utsträckning vilket innebär att fler personalkate- gorier än tidigare kommer in i skolan. Detta gäller fram- förallt i de lägsta årskurserna.

9

Kommentar: Diagrammet förtydligar fördelningen av lärare med respektive utan pedago- gisk examen i grundskolan. GR-snittet hade något större andel med pedagogisk examen än riksgenomsnittet. Bland GR-kommunerna hade Alingsås, Mölndal och Tjörn – i nämnd ordning – störst andel med pedagogisk examen och Lilla Edet störst andel lärare utan peda- gogisk examen.

Jämfört med året innan minskade andelen lärare med pedagogisk examen något både i riket som helhet och i GR-området.

10

Grundskola (meritvärde årskurs 9)

Kommentar: Det genomsnittliga meritvärdet i riket för de elev- er som slutade årskurs 9 var 203,8 poäng, vilket var något högre än föregående år då meritvärdet var 202,2. För GR- kommunerna gemensamt var höjningen större än i riket, 209,7. Partille och Kungsbacka hade högst genomsnittligt me- ritvärde och Lilla Edet lägst.

Det är viktigt att komma ihåg att resultaten i en kommun kan variera mellan åren. En kommun vars elever presterar mindre bra ett år, kan mycket väl ha haft bra resultat föregå- ende år.

Slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt kurs- planerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av årskurs 9 och med hjälp av de betygskriterier som fastställts. I juni 2002 fick eleverna i grundskolan för femte gången slutbetyg enligt det nya kunskapsrelaterade betygssys- temet. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elev- ernas meritvärde. Detta är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvär-

det för godkänd är 10, väl godkänd 15 och mycket väl godkänd 20. Det högsta möjliga meritvärde som kan uppnås är 320.

Högst genomsnittligt meritvärde finns i kommun- grupperna Förortskommun och Storstad. Lägst genom- snittligt meritvärde har kommuner med 10 000 till 15 000 invånare.

DIAGRAM 6

FÖR MER INFO:

www.GRutbildning.to

(klicka på Uppföljning och utvärdering)

11

Grundskola (behörighet årskurs 9)

Kommentar: I landet som helhet var det 89,4 procent som uppnådde behörighet till gymnasieskolans nationella och spe- cialutformade program. Detta var en för- bättring jämfört med tidigare år. GR- kommunerna tillsammans uppvisade ett ännu bättre resultat då 90,5 procent av eleverna blev behöriga. En del variatio- ner mellan kommunerna förekommer.

Kungsbacka har störst andel behöriga elever och Lilla Edet och Göteborg minst.

DIAGRAM 7

För att vara behörig till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. I de ämnen som krävs för behörighet var

det vanligast att eleven saknade betyg i matematik. För de elever som saknar behörighet finns det individuella programmet.

12

Gymnasieskola (kostnad per elev)

Gymnasieutbildning anordnas av kommun, landsting eller i fristående skolor. Den innefattar 17 nationella program samt specialutformade och individuella pro- gram. Kommunen är skyldig att erbjuda utbildning på individuella program för de elever som inte tagits in på

DIAGRAM 8

Kommentar: Diagrammet visar skolkommunens genomsnittskostnad per gymnasieelev i kommunens skolor. Skillnaden i kost- naden per elev varierar stort beroende på vilka program som kommunen erbjuder. Den totala kostnaden ökade jämfört med året innan i såväl GR-området som i riket totalt. Ökningen var större i GR-området. Samtliga kommuner fick ökade kostnader utom två (Stenungsund och Ale).Ökningarna var ungefär lika stora för undervisningskostnaden och övriga kostnader i såväl GR-snittet som i rikets genomsnitt. Störst förändring av fördelningen mellan de båda kostnadsslagen bland GR-kommunerna ägde rum i Tjörn där övriga kostnader ökade kraftigt.

Lilla Edets kommun har ingen gymnasieskola (förutom individuella programmet) och saknas därför i diagrammet. Öckerös gymnasieskolas verksamhet var mycket begränsad de aktuella åren och är därför inte medtagen. För Härryda kommun saknas uppgift för år 2001.

ett nationellt eller specialutformat program fram till det år de fyller 20 år. Inom GR finns ett samverkansavtal för gymnasieskolan som 2002/2003 gav alla elever möj- lighet att söka gymnasieskola fritt inom regionen, oav- sett var man är bosatt. Det individuella programmet är dock undantaget i samverkansavtalet.

I diagrammet nedan redovisas kostnaden för skol- kommunen.

13

Gymnasieskola 2002, genomsnittlig betygspoäng, jämförelse med 2001

Elever som slutade gymnasieskolan läsåret 2001/2002 är den sjätte kullen som fått slutbetyg enligt det nya betygssystemet. Detta innebär att de fått bokstavsbetyg enligt en målrelaterad skala. Betygspoängen räknas en- ligt Högskoleverkets modell för meritvärdering av slut- betyg vid intagning till högre utbildning. Alla betygs- satta kurser är medräknade, där kursens poäng multip- licerats med vikt för betyg (IG= 0, G= 10, VG= 15, MVG= 20) samt dividerats med poängsumman för res- pektive nationellt program.

DIAGRAM 9

Kommentar: Diagrammet visar skolkommunens genomsnittli- ga betygspoäng. Jämfört med året innan ökade snittet för GR-området något, vilket ock- så gällde snittet för riket som helhet. Det är god överens- stämmelse mellan de båda snit- ten. Det höga snittvärdet för Öckerö kommun förklaras av att kommunen hade en utbild- ning med ett litet antal elever.

Eftersom programmet är efter- traktat krävs höga betyg för att komma in på utbildningen.

Detta förhållande avspeglar sig i betygspoängen för kommu- nen. Även Tjörn har en gym- nasieskola med ett litet antal elever. Ingångsvärdena för att komma in på utbildningen är där lägre och detta slår även här igenom i betygspoängen.

Lilla Edets kommun saknar gymnasieskola (förutom indi- viduella programmet) och finns därför inte med i diagrammet.

I riket är den genomsnittliga betygspoängen högre i kommungrupperna Storstad, Förortskommun och Större stad medan den är lägre i kommungrupperna Industri- kommun och Mindre övrig kommun. Vid jämförelser mellan olika kommuner är det viktigt att notera att den genomsnittliga betygspoängen i små kommuner är ba- serad på ett litet antal elever. Detta innebär att enskilda elevers resultat påverkar den genomsnittliga betygspo- ängen i högre grad än vad som är fallet för kommuner med ett större antal elever.

14

Gymnasieskola: Andel avgångselever som är behöriga till universitet och högskola, procent

DIAGRAM 10

Kommentar: Diagrammet visar andel avgångselever per skolkommun som är behöriga till universitet och högskola. Jämfört med året innan gick snittet upp något för både GR-området och riket som helhet. Rikets genomsnitt är dessutom något högre.

Det är betydande skillnader mellan kommunerna även inom GR-området. I Öckerö är 100 procent av eleverna behöriga och i Göteborg 79 procent. Man bör vid denna jämförelse ta hänsyn till att Öckerö har en mycket liten gymnasieskola med ett program som kräver höga betyg vid antagningen.

Grundläggande behörighet till universitet och högskola har den som i slutbetyg från nationellt eller specialut- format program har lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för full- ständigt program. Variationen mellan kommuner i ri-

ket är stor. Andelen 20-åringar med grundläggande uni- versitetsbehörighet är minst i kommungruppen Storstä- der och Förortskommuner och störst i kommungrup- pen Större stad.

FÖR MER INFO:

www.GRutbildning.to

(klicka på Uppföljning och utvärdering)

15

Gymnasieskola: Jämförelse mellan definitivintagningen år 2002 och 2003 inom GR-regionen. Procentandel elever antagna i fristående skolor, i annan kommun eller i

hemkommunen.

Kommentar: Andelen elever som togs in i fristående gymnasieskolor ökade marginellt inom GR-regionen. Störst andel har Göteborg och minst andel Tjörn. Närheten till fri- stående gymnasieskolor har troligen en viss betydelse.

DIAGRAM 11

Utbildningsgruppen har sedan 1995 verkat för ett för- djupat samarbete på skol- och utbildningsområdet med- lemskommunerna emellan. För gymnasieskolan har ett omfattande samverkansavtal vuxit fram. Läsåret 2002/

2003 gavs eleverna möjlighet att söka alla program och inriktningar inom regionen, med undantag av det indi-

viduella programmet. Ett syfte är att därigenom stimu- lera elevens fria val. De kommunala gymnasieskolorna får på detta sätt samma premisser som de fristående ifråga om valfriheten. I nedanstående diagram görs en jämförelse mellan intagningen år 2002 och 2003.

16

Gymnasiesärskola - upp- följning av antalet elever

Gymnasiesärskola –

uppföljning av elever ett år efter avslutad gymnasie- särskoleutbildning

Enligt samverkansavtalet för gymnasiesärskolan ska varje kommun redovisa vad eleverna gör ett år efter att de lämnat gymnasiesärskolan.

Redovisningen nedan avser de elever som slutade sin utbildning i juni 2002.

96 elever avslutade sin utbildning inom gymnasiesär- skolans nationella, specialutformade eller

individuella program i juni 2002:

62 av dessa finns idag inom Daglig verksamhet, 17 har någon form av Lönebidragstjänst,

10 personer har arbetspraktik eller andra åtgärder beslutade av Arbetsförmedlingen,

7 har fortsatt på Folkhögskola.

Förklaring: Daglig verksamhet är de insatser som ges enligt Lag om Stöd och Service (LSS) till vissa funktionshindrade.

Insatsen består av stöd i den dagliga sysselsättningen och syf- tar till ökad självständighet och ökat deltagande i samhället.

Lönebidragstjänst är en form av anställning där staten beta- lar en del av lönen.

DIAGRAM 12

Utbildningen inom gymnasiesärskolan ska ge utveck- lingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Denna ska så långt det är möjligt motsvara utbildningen inom gymnasieskolan. Utbild- ningen är fyraårig och yrkesutbildning erbjuds i natio- nella, specialutformade eller individuella program. Det individuella programmet i gymnasiesärskolan riktar sig främst till elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program.

Antalet elever inom gymnasiesärskolan har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. I riket totalt var elevökningen 69 procent inom gymnasiesärskolan medan antalet elever inom gymnasieskolan ökade med 4 procent för samma tioårsperiod.

En orsak till denna ökning är att skolformen blivit mer accepterad. En annan är kommunaliseringen av skolan, som bidragit till att närheten till särskolan ökat.

På så vis har det blivit lättare för elever och föräldrar att välja.

Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansav- tal för gymnasiesärskolan. Enligt detta finns två avstäm- ningsdatum: 15 oktober och 15 februari, där elevanta- let rapporteras.

Nedanstående redovisning (Diagram 12) avser 15 oktober 2003:

17

Kommunal vuxenutbildning – kostnad per heltids- studerande elev

DIAGRAM 13

Kommentar: Diagrammet redovisar totalkostnaden dividerat med antal heltidsstu- derande med kommunal utbildningsanordnare. I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, läromedel, utrustning, skolbibliotek, elevvård, lokaler samt övriga kost- nader. Det vägda GR-snittet är något lägre än medianen för riket. Stora variationer mellan kommunerna förekommer där Öckerö och Härryda har den högsta kostna- den och Stenungsund den lägsta.

Endast utbildningar med kommunen som utbildningsanordnare är inräknade.

Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt på- byggnadsutbildning. Antalet studerande inom kommu- nal vuxenutbildning har sedan 1992/1993 påverkats av statens satsningar på utbildning för arbetslösa och kort- utbildade, Kunskapslyftet. Under år 2001 finansierade

FÖR MER INFO:

www.GRutbildning.to

(klicka på Uppföljning och utvärdering)

staten 52 procent av den kommunala vuxenutbildnings- verksamheten genom Kunskapslyftet. Kommunerna har valt att upphandla en allt större del av utbildningen från andra utbildningsanordnare, till exempel från studie- förbund, folkhögskolor eller privata utbildningsföretag.

18

20-åringars utbildning år 2002

DIAGRAM 14

Kommentar: Diagrammet visar att det finns variation mellan kommunerna inom GR-om- rådet dels beträffande andelen 20-åringar med slutbetyg från gymnasieskola dels grundläg- gande behörighet till högskola. Störst andel 20-åringar med slutbetyg från gymnasieskola har Härryda (79 procent) och Kungsbacka (78 procent). Minst andel har Stenungsund (60 procent).

Störst andel behöriga till högskola har Öckerö (66 procent) och minst andel har Tjörn (53 procent).

Ett av de regionalpolitiska utbildningsmålen inom Göteborgsregionen anger att alla invånare födda 1980 eller senare ska erhålla gymnasial utbildning, med hän- syn tagen till att tiden för att uppnå detta är individuell.

Nedanstående diagram visar dels andelen 20-åringar som nått detta mål, dels andelen som har grundläggan- de behörighet till högskola. Redovisningen utgår från den kommun där 20-åringen är folkbokförd.

19

Andel 30-åringar med eftergymnasial utbildning

DIAGRAM 15

Kommentar: Diagrammet visar att an- delen 30-åringar med eftergymnasial ut- bildning har ökat i såväl riket som i GR- kommunerna totalt. GR-snittet är högre än riksgenomsnittet. Variationen är stor mellan kommunerna. Göteborg har den största andelen 30-åringar med efter- gymnasial utbildning och Lilla Edet den minsta. En förklaring till detta kan vara att storstaden är mer attraktiv som bo- stadsort efter avslutad utbildning. Efter- frågan på högutbildad arbetskraft är större där och viljan att bo kvar på ut- bildningsorten har troligen en viss bety- delse.

I de regionalpolitiska utbildningsmålen inom Göteborgs- regionen anges att minst 50 procent av invånarna i re- gionen, födda 1983 eller senare, ska ha genomfört ef- tergymnasial utbildning cirka 12 år efter avslutade gym- nasiestudier.

Med eftergymnasial utbildning menas all avslutad utbildning som kräver gymnasiekompetens vid antag- ningen. Exempel på sådan utbildning är påbyggnadskur- ser, högskole- eller universitetsutbildning samt forskar- utbildning.

20

Attityder till skolan

DIAGRAM 16

Kommentar: Det förekommer en betydande variation ifråga om nöjdhet med grundskolan mellan kommunernas invånare. Från drygt 20 procent mycket eller ganska nöjda (Göteborg) till 45 procent (Tjörn). Även andelarna mycket och ganska missnöjda varierade en del. Från drygt 24 procent mycket och ganska missnöjda (Lilla Edet) till 5 procent (Tjörn).

Det förtroende för skolan som medborgarna känner kan ses som ett övergripande uttryck för hur väl skolan be- döms fungera.

Kommuninvånarnas attityder till grundskolan har hämtats från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

De genomför årligen opinionsundersökningar med hjälp av frågeformulär. Varje år tillfrågas 2 900 personer från 15 till 80 år genom ett obundet slumpmässigt urval.

Nedanstående diagram visar ett genomsnitt för de läm- nade svaren under en fyraårsperiod. Den variabel som redovisas är: Vad anser du om servicen i din kommun ifråga om kommunal grundskola?

21

Strukturell faktor – andel lågutbildade av befolkningen

DIAGRAM 17

Kommentar: GR-området har något mindre andel lågutbilda- de invånare än riket totalt. Jäm- fört med året innan minskade snittet svagt i GR-området som helhet och mer i riket som hel- het. Sex av kommunerna hade minskningar som uppgick till en hel procentenhet. Lilla Edets kommun avviker mest från GR- snittet. Förklaringen till detta kan vara att Lilla Edet är den enda kommun inom GR som hör till kommungruppen Industri- kommun. Denna grupp har ge- nomsnittligt en större andel låg- utbildade invånare.

Andelen lågutbildade invånare i de yrkesverksamma åldrarna är en av de strukturella faktorer för kommu- nerna som redovisas i Skolverkets statistik. Med lågut- bildad menas att individen har grundskola eller folk- skola som högsta utbildning.

22

Strukturell faktor – medelinkomst i GR-kommunerna 2001

Inkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt att beskriva ekonomisk standard; här redovisas med- elinkomsten. Sammanräknad förvärvsinkomst består av

DIAGRAM 18

Kommentar: Diagrammet visar medelinkomsten i GR-kommunerna 2001. Siffrorna inom parentes efter varje kommuns namn visar rang efter samtliga kommuner i riket. Diagrammet visar att medelinkomsten för hela riket är 194 tkr/år.

De kommuner inom GR som hamnar under detta genomsnitt är Lilla Edet (183 tkr), Alingsås (191 tkr) och Göteborg (192 tkr). Övriga kommuner är över genomsnittet. Kungsbacka är den kommun som hamnar högst (228 tkr/år).

inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.

Uppgifterna avser inkomståret 2001.

23

FÖR MER INFO:

www.GRutbildning.to

(klicka på Uppföljning och utvärdering)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Väst- sverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 865 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kom- mungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsut- byte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl a följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, väl- färd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbunds- styrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 35 procent) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utrednings- arbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 | Fax 031–335 51 19

e-post gr@gr.to | www.gr.to

Göteborgsregionens kommunalförbund

Goda GRannar.