Drama i relation till värdegrunden

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Drama i relation till värdegrunden

En intervjustudie om värdegrund- och dramaarbete på förskolor i Sverige

Lina Bulai Bernhard Stauffer

2016

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik

Handledare: Maria Andrén Examinator: Peter Gill

Abstrakt

Alla förskolor i Sverige har en gemensam läroplan som beskriver en värdegrund som ska vara grund i den dagliga verksamheten men hur arbetet ska gå till benämns inte. Drama är en metod som har visat positiva effekter och kan därför vara ett sätt för det praktiska arbetet med värdegrunden (Szecsi, 2008). Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Genom sex intervjuer på ungefär en timme var samlas resultat för att besvara frågorna “Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?”, “På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?” och “Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?” Materialet analyseras i förhållande till Deweys tankar om bland annat lärarens inblandning i undervisningen och Vygotsikijs teori om fantasi och kreativitet och kopplas sedan till tidigare forskning kring estetiska läroprocesser och lärarens inblandning i barns utveckling gjorts. Resultatet visar att pedagogerna på flera sätt arbetade med målen. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning är praktiska dramametoder som alla relaterar till värdegrunden.

Nyckelord: Drama, värdegrund, förskola, förskolans läroplan, pedagogik.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Värdegrundsarbete ... 1

Drama ... 2

Deweys och Vygotskijs teorier ... 3

John Dewey ... 3

Lev S. Vygotskij ... 4

Tidigare forskning ... 5

Estetiska läroprocesser ... 5

Lärares inblandning i barns utveckling ... 6

Problemformulering ... 7

Syfte ... 8

Metod ... 8

Undersökningens gång ... 8

Kvalitativa intervjuer ... 9

Urval och avgränsningar ... 9

Analysprocess ... 10

Etiska aspekter ... 10

Resultat och Analys ... 11

Dramaarbetet ... 11

Praktiska exempel på dramaarbete och relationen till målen i läroplanen ... 11

Problematisering utifrån Dewey och Vygotskijs teorier ... 16

Diskussion ... 19

Metod- och urvalsdiskussion ... 20

Slutsats ... 22

Referenser ... 23

1

Inledning

Sverige har idag en läroplan som strävar efter att alla förskolor ska arbeta med en gemensam värdegrund där barnen får med sig gemensamma normer och värden från förskolan. Förskolan har enligt läroplanen en viktig uppgift i att förmedla respekt för mänskliga rättigheter och de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på till alla barn i förskoleverksamheten (Skolverket, 2011).

Riktlinjerna för hur arbetet skall gå till är allmänt hållna och anger inga specifika metoder som kan anses lämpliga. En metod som visar positiva effekter i arbetet med värdegrunden är drama. En studie från Ungen (Szecsi, 2008) ger exempel på hur pedagogerna använt sig av dramaövningar för att tillexempel öka förskolebarns kunskaper, färdigheter och attityder om sig själva och världen runt omkring dem. Drama skulle därför kunna vara ett exempel på hur praktiskt värdegrundsarbete i praktiken skulle kunna gå till, vilket kan vara viktigt att veta för att förstå vilken praktisk betydelse riktlinjerna i läroplanen har för förskoleverksamheten.

Genom vänner till oss och Linas anställning på en förskola vet vi att det finns förskolor där personalen medvetet har valt att ha en dramaprofil. Då värdegrundsarbete är något alla förskolor arbetar med vill vi undersöka hur dramaarbetet relaterar till värdegrundsmålen 2.1. (Skolverket, 2011) på sex förskolor i Sverige.

Bakgrund

I detta kapitel kommer en begreppsoperationalisering av värdegrund och drama göras.

Deweys och Vygotskijs teorier kommer att redovisas för att utgöra grunden för problematiserandet av resultatet.

Värdegrundsarbete

I förskolans läroplan kapitel 2.1 (Skolverket, 2011) om normer och värden står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

 öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

 sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

2

 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

 respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Skolverket, 2011, s.

8)

Vi kommer utifrån dessa mål för att se hur förskolornas praktiska dramaarbete relaterat till värdegrunden.

Drama

Drama är ett ord med många olika betydelser. För att sammanfatta vad drama är använder vi oss av Svenska Teaterförbundets definition som dikterades på ett seminarium 1977 i Storvik (Grünbaum & Lepp, 2005, s. 47):

 DRAMA är en konstnärlig och pedagogisk arbetsform.

 DRAMA är att pedagogiskt använda sig av lekar, gruppövningar, improvisationsteater och olika teaterformer.

 DRAMA är ett skapande lagarbete, där arbetet är viktigare än resultatet.

 DRAMA är ett sätt att stimulera, tillvarata och utveckla kommunikation mellan människor.

 DRAMA tränar gemensamt beslutsfattande.

 DRAMA utgår från varje grupps och dess deltagandes förutsättningar, intressen och sociala verklighet.

 DRAMA är att genom upplevelse och bearbetning nå kunskap

Då vi i vår uppsats undersöker drama i lärande miljöer kommer vi främst i kontakt med pedagogiskt drama.

Pedagogiskt drama beskrivs i NE (2016) som en form vars syfte är att utveckla individers personlighet genom bland annat dramatiska improvisationsövningar. Några av målen för utvecklingen handlar om att våga uttrycka sig själva och fördjupa fantasin och inlevelseförmågan så att en social mognad sker. Pedagogiskt drama beskrivs som en form där det är viktigt att bli medveten om sina emotionella spänningar och att sedan ge uttryck för dessa i kroppen så väl som verbalt.

Teater är en del av drama och är ett samarbetsprojekt mellan skådespelare eller mellan skådespelare och publik där ett verk eller en historia framförs. (NE, 2016).

3 I vår uppsats kommer vi även i kontakt med begreppet forumteater. Denna form grundades av Augusto Boal som ville förändra situationen för människor i förtryck (Byréus, 2006). Metoden går till så att en liten “teater” spelas upp där någon blir förtryckt och där någon förtrycker. Teatern slutar där det är som mest kritiskt för den förtryckte.

Allt spelas sedan upp en gång till och då har publiken möjlighet att säga stopp och ge förslag hur den förtryckte kan göra på ett annat sätt. Antingen så kan den som stoppade gå upp själv och testa mot förtryckaren eller låta skådespelaren pröva metoden som har föreslagits.

Processdrama är ett annat begrepp som kommer komma upp i vår undersökning.

Processdrama handlar om hur deltagare och ledare gör en historia tillsammans i roll och där det inte finns någon publik. Historien spelas ofta upp som syfte att lösa ett problem eller dilemma av något slag och deltagarna påverkar hur historien ska se ut. Ofta används lärare i roll då pedagogen klär ut sig till en karaktär och möter deltagarna (Bowell &

Heap, 2001).

Deweys och Vygotskijs teorier

Dewey och Vygotskij härstammar från lite olika teoretiska bakgrunder. Dewey talade för en mer pragmatisk kunskapssyn där ”learning by doing” blev ett centralt begrepp medan Vygotskij fokuserade mer på skapandet av en miljö där samspel, fantasi och kommunikation är centralt för själva lärandet, det sociokulturella perspektivet. Nedan fördjupas deras teorier. (Stensmo, 2007)

John Dewey

John Dewey var pedagog och filosof och för honom var det viktigt med samspelet mellan de kollektiv fördelarna och det enskilda barnets behov, erfarenheter och intressen (Dewey, 2004). Han framhävde att utbildning var svaret på samhällsutveckling. Enligt honom ska kunskap läras ut genom handlande som omfattar både politik, estetik, etik och kunskapsteori. (Hartman, Roth & Rönnström, 2003).

Ett centralt begrepp för Dewey är erfarenhet (Forssell, 2005). För att erfarenheten ska vara lärande måste den vara kompetent vilket innebär ett reflekterade över det upplevda. I pedagogiskt syfte är pedagogen en central del för att hen ska kunna hjälpa till att skapa en gemensam förståelse för omvärlden. Det finns fyra drivkrafter och impulser som är väsentliga för att barnet skall kunna bli en del av denna gemensamma förståelse.

Social instinkt som handlar om att se behovet av att kommunicera och samspela med

4 andra. Instinkten att tillverka lyfter fram viljan att göra något. Det är också viktigt att vilja se resultat vilket handlar om instinkten att undersöka. Den sista drivkraften är att ha den expressiva och konstnärliga instinkten som har sitt ursprung i de första två. Forssell (2005) skriver att alla dessa drivkrafter och impulser är medfött hos alla människor och är en naturlig resurs.

Lev S. Vygotskij

Lev S. Vygotskij (1896-1934) var rysk psykolog, pedagog och filosof som genom sina teorier om fantasi och kreativitet i barndomen som har berikat både utvecklingspsykologin och pedagogiken (Vygotskij, 1995).

Vygotskij (1995) menar att alla, även barn, är kreativa. Detta grundar han på ett resonemang om att kreativ förmåga (vilket han beskriver som förmågan att kombinera erfarenheter till något nytt, tillskillnad från att upprepa något vi redan kan/sett andra göra), eller fantasi som han kallar det, är förmågan kan kombinera minnen från verkligheten men även det verktyg vi använder när vi skall förstå händelser som vi själva inte direkt har varit i kontakt med (en historisk händelse, ett brev om hur någon har det, när vi läser nyheter i tidningen.) Fantasi för Vygotskij är alltså ett medvetandestadie som växer ju mer erfarenheter vi får. Fler erfarenheter och upplevelser genererar mer stoff som går att kombinera till nya fantasivärldar. Fantasin tillåter personen att förvandla, särskilja, omgruppera, krympa och överdriva verkligheten och på så sätt kan erfarenheter och känslor tolkas för att förstås i eller utanför sitt sammanhang.

När barnet leker så tolkar det sina upplevelser och genom gestaltningar och dramatiseringar så ger barnet liv till situationer som det har upplevt (Vygotskij, 1995). I den här processen menar Vygotskij att det är viktigt att en vuxen finns i närheten för att genom dialog med barnet bidra till en lärande miljö och inte enbart en skapande miljö.

Psykologisk utveckling och lärande grundar sig i det sociala (Daniels, 1996). En person, och särskilt barn, måste analysera sin omgivning för att lära sig att agera, detta sker vanligtvis genom någon form av kopiering av andras beteenden och handlande. Ett barn kan till viss del kopiera och sedan utföra handlingar som ligger över dess nivå men om barnet får vägledning av en vuxen så kan denna nivå höjas, mer komplicerad utveckling kan ske. Skillnaden mellan vad barnet kan uppnå på egen hand och vad det kan uppnå med hjälp av en vuxen/någon mer kunnig kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen.

5

Tidigare forskning

I sökandet efter tidigare forskning har fokus lagts på praktiskt arbete i förskolan. Då intresset är inom det estetiska området har vi sökt efter forskning kring bild, drama och musik. Lärares inblandning i barns utveckling har också sökts upp och bearbetats. Detta har sedan kopplats till vårt material i diskussionen.

Estetiska läroprocesser

Hur bildskapande aktiviteter integrerar och skapar mening är något som Änggård (2005) har undersökt på två förskolor i Sverige. Med bildskapande aktiviteter menas målningar teckningar, collage och lerfigurer. Forskningen visar att flera olika funktioner uppfylls med hjälp av bildskapandet. Dels så kan pedagogerna hjälpa barnen att utforska särskilda material, tillverka rekvisita till lekar och under skapandet uppstod samtal och interaktion mellan barnen. Änggård (2005) tolkade utifrån resultatet att skapade aktiviteter har ett estetiskt värde för barnen

En annan metod som används är drama. En studie från Honkong tar upp hur det historiskt sett har ansetts som slöseri med tid att blanda in drama i undervisningen då denna, mindre strikta form, har skingrat den disciplin som lärarna byggt upp i klassrummen (Hui, Chow, Chan, Chui, & Sam 2015). Studien visar dock att efter ett försök där lärare och pedagoger i 20 klasser har använt sig av drama i undervisningen så har både betyg och studiemotivation ökat hos eleverna. En annan studie från Ungern har undersökt en förskolegrupps arbete med dramaarbetet Agency of Smiles¹ (Szecsi, 2008).

Denna studie har visat på hur olika dramaövningar har hjälpt pedagoger att utveckla sin verksamhet så att förskolebarn har ökat sina kunskaper, färdigheter och attityder om sig själva och världen runt omkring dem. En av de tänkbara förklaringarna till den fördjupade kunskapen ligger i att informationen lagras i fler minnesassociationer om den lärs in genom fler moment, till exempel rörelse, ljud, gestaltande, iklädande roll, visuella effekter och/eller deltagande berättande istället för endast inlyssning eller egenläsning.

I en forskning från Australien pratar Garvis (2012) om musik som ett viktigt sätt att inhämta kunskap på för yngre barn. Studien gör en översikt av två förskolor i Queensland där musiken på båda ställena är viktig i inlärningssyfte. Resultatet visade

1 Agency of Smiles är ett koncept där barnen låtsas att de arbetar på ett biståndskontor. De skickar brev, tar emot fax och förhandlar med kunder (Szecsi, 2008).

6 bland annat att musik är en grund i deras vardagliga verksamhet och hjälper lärarna att stärka barnen. Resultatet visar också på att det är viktigt att lärarna finns närvarande i undervisningen så att barnen inte lämnas ensamma i sitt kunskapssamlande. Ramsor är enligt Lefebvre, Bolduc och Pirkenne (2015) också ett bra sätt för barn att utveckla läskunnigheten samt den musikaliska utvecklingen. 88 förskolelärare har använt barnskivor i sin undervisning och utifrån detta fyllt i frågeformulär och dokument om deras reaktioner och vilka svårigheter som fanns i det språkliga och det musikaliska.

Resultatet visade att lärarna hade en positiv bild av ramsorna, barnen upplevde ramsorna som mer positivt än väntat och lärarna lade mer tid på de ramsor som var enklare både i ord och rytm. Lefebvre, Bolduc och Pirkenne (2015) vill peka på att lärarna behöver mer utbildning då enligt Ezell och Justice (2000), en större tonvikt på enklare barnvisor bara kan generera i att barn lär sig bemästra det som de redan kan vilket innebär mindre utveckling för läskunnighet och musik kunskaper.

Estetiska lärarprocesser har i Häikiös (2007) forskning visat sig vara ett meningsfullt sätt att lära på då det ger en djupare visuell förståelse och barnen får en större variation i sitt uttryck.

Lärares inblandning i barns utveckling

Det finns olika sätt att hantera etik och moral hos barn. Hilder (2005) menar att lärare har ett ansvar att utöver sitt ämne även lära ut en moralisk och etisk grund till sina elever.

Därför bör exempelvis litteraturlärare välja litteratur utifrån att det skall finnas möjlighet att fördjupa sig i moraliska dilemman eller reflektioner med hjälp av litteraturen.

Värdegrundsarbete skall alltså genomsyra hela verksamheten, oavsett vilket praktiskt moment det relaterar till.

Ibland kombineras drama och värdegrundsarbete i verksamheter och ett exempel på detta är ett processdrama som genomfördes för 24 barn i 9-10-års ålder av 10 dramalärare och studenter (Cabral 2001). “How do we take children into the discussion of attitudes and morals without stating our own beliefs” (Cabral 2001, s. 55) frågar sig lärarna som deltar i arbetet. De valde att förbereda en historia om motsättningar mellan katoliker och så kallade Vita häxor. Barnen fick gå i roll som ättlingar till ett folk som trodde på häxkrafter och som nu blev ansatta av den katolska kyrkan. Ingenting var sagt om hur historien skulle sluta eller vad barnen skulle tycka var rätt eller fel. Barnens eget deltagande och deras värderingar fick skapa berättelsen i stunden.

7 All ovanstående forskning i detta kapitel talar på ett eller annat sett om lärarens inblandning i barnens utveckling av fantasi och lärande. Detta går hand i hand med Vygotskijs (1995) idéer om den proximala utvecklingszonen. Det finns dock en studie som presenterar en alternativ syn på den vuxnas inblandning i barnens lek och fantasi.

Practising Empathy: Enacting Alternative Perspectives through Imaginative Play av Waite och Rees (2014) tar upp Rudolf Steiners Waldorfförskolor som förskoleform. På förskolan etableras ett förhållningssätt hos pedagogerna att inte gå in i eller leda barnen i lek. Tanken är att när barn leker så går de in i ett nästan drömlikt stadium och det är främst då som fantasi och identitet utvecklas hos barnet. Om en vuxen då går in och stör detta tillstånd så går barnet in i en oundviklig kognitiv process som hämmar fantasin. Artikeln lyfter också fram Steiners syn på att fantasi kommer inifrån och från verkligheten. Ett barn skall utsättas för så konstruerade fantasiintryck som möjligt. Styrd dramalek, television, uppbyggda miljöer med mera är alla format som hindrar barnets egen fantasi.

Detta står i rak motsats till Vygotskij (1995) åsikt om att fantasin genereras av en människas samlade intryck. I studien så tar forskarna även upp den aspekt av Steiners pedagogik som har med rummet att göra. En förskola, skola eller ett lekrum har oundvikliga normer och värderingar kopplade till sig. Dessa kommer alltid att påverka barnet som befinner sig i rummet men om barnet får förbli i sitt drömlika stadium av lek så kan normerna för en stund glömmas och barnet kan utvecklas fritt från påverkan.

Återigen är det viktigt att barnet inte störs när hen befinner sig i detta tillstånd.

Problemformulering

I Sverige idag finns en läroplan för förskolan som innehåller ett kapitel om normer och värden (Skolverket, 2011). Fem strävansmål är definierade men det finns ingenting specificerat kring vilka metoder som skall eller bör användas för att nå dessa. Trots det så har förskolelärare runt om i landet själva utformat koncept och idéer på vilka metoder som skulle kunna vara gynnsamma i strävan mot dessa mål.

Drama är en av dessa metoder som flera lärare använder sig av men hur de rent praktiskt arbetar med denna metod kan se mycket olika ut. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning kring praktiskt dramaarbete i relation till värdegrundsmålen på förskolor i Sverige är det intressant att undersöka hur vissa förskolelärare har valt att arbeta med just drama som sitt arbetssätt och hur det praktiska arbetet faktiskt ser ut på de olika förskolorna och förhåller sig till värdegrunden i läroplanen (Skolverket, 2011).

8 Som en fördjupning till detta är det intressant att titta på hur det praktiska arbetet och de pedagogiska valen förhåller sig till teorin kring drama, fantasi och lek i förskolor och lärande miljöer.

Syfte

Syftet är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011).

Frågeformuleringar:

 Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?

 På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?

 Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?

Metod

I metodavsnittet presenteras hur undersökningen har gått till, hur intervjuerna har förberetts, på vilket sätt materialet har analyserat samt vilka etiska aspekter som tagits i anspråk.

Undersökningens gång

Här redovisas hur vi gått tillväga när vi genomfört uppsatsen.

1. Studien började med att undersöka tidigare forskning kring praktiskt samt värdegrundsarbete i förskolan. Databasen som användes var ERIC(host) och sökorden var preschool, methods, music, drama, picture, practical work, values och ethic. Därefter intervjuades åtta förskolelärare på sex förskolor om deras praktiska dramaarbete kring värdegrunden i förskolans läroplan. Alla intervjuer spelades in.

2. När allt material var insamlat så lyssnades det igenom för att utifrån intervjufrågorna (se bilaga 2) sammanfatta alla intervjupersoners svar.

3. För att belysa hur förskolelärarna arbetade med drama relaterat till värdegrunden utgick vi från läroplansmålen 2.1(Skolverket, 2011). Det pedagogiska arbetssättet beaktades samt vilka mål som förskolelärarna strävade efter.

4. Utifrån Deweys och Vygotskijs teorier genomfördes en problematisering av förskolelärarnas praktiska dramaarbete.

9 5. En diskussion kring hur denna undersökning relaterar till tidigare forskning

gjordes.

6. Avslutningsvis så redovisas slutsatsen.

Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta förskolelärare på sex förskolor, på två av intervjuerna medverkade två förskolelärare. Cohen, Manion och Morrison (2011) beskriver kvalitativa intervjuer som en form där individualitet, tolkning och information är några nyckelord. Innan intervjuerna skickades ett missiv ut (se bilaga 1) för att informera om oss som studenter och syftet med uppsatsen samt intervjuns form.

Intervjuerna var cirka 60 minuter långa och samtliga deltagare var informerade om och hade gett sitt godkännande till att intervjun spelades in och att materialet användes i uppsatsen. Intervjuerna hölls oftast av oss båda men i två av intervjuerna hade dock endast en av oss möjlighet att medverka. I början av intervjun lästes kapitel 2.1 om normer och värden från förskolans läroplan (Skolverket, 2011) detta för att säkerställa att båda parter utgick från samma värdegrund. Intervjuformen som användes var ostrukturerad intervju (Stukát, 2011) eftersom vi var medvetna om vilket ämne vi ville utforska men ville vara flexibla och kunna anpassa frågorna utifrån de områden som intervjupersonerna valde att ta upp. En mall med grundfrågor (se bilaga 2) följdes vid varje intervju men kompletterades även med följdfrågor.

Urval och avgränsningar

I uppsatsen belystes och problematiserades hur praktiskt dramaarbete kan se ut på olika förskolor och snöbollseffekten samt bekvämlighetsurval användes för att hitta intervjupersonerna. Snöbollseffekten används för att en mindre grupp informanter med kunskap relevant för studien skall kunna hänvisa till ytterligare personer med liknande kunskap (Cohen, Manion & Morrison, 2000). Bekvämlighetsurval beskrivs som “The researcher simply chooses the sample from those to whom she has easy access. As it does not represent any group apart from itself, it does not seek to generalize about the wider population…” (Cohen, Manion & Morrison, 2000, s. 102-103) Två av förskolorna som intervjuades fick vi direkta tips om via personliga kontakter och resten av förskolorna hittades genom att söka på Internet efter förskolor med dramaprofil. För att fastställa att informationen på hemsidan och att de som hittats genom kontakter var relevanta för studien, kontaktades alla förskolor för att kontrollera om de ansåg sig arbeta med drama

10 samt med normer och värden. Om så var fallet undersöktes intresset av att medverka i studien. I detta skede frågades även om de hade tips på andra förskolor med dramaprofil.

Efter ett bekräftat intresse på att vara med i intervjun så skickades ett missiv och tid och plats för intervjun bestämdes. En avgränsning till sex förskolor i Sverige och en-två anställda per förskola gjordes. Samtliga intervjupersoner var fast anställda på sina arbetsplatser.

Analysprocess

Studien har analyserats genom att intervjuerna har lyssnats av och skrivits ner med utgångspunkt i intervjufrågorna (bilaga 2). Alla intervjuer färgkodades och sammanfördes i ett gemensamt dokument som också utgick från intervjufrågorna. Svaren kategoriserades under rubrikerna värdedgrundsarbete och dramaarbete för att ge en överblick. Svaren tolkades av oss och en sammanställning av praktiska exempel på dramaarbete som relaterar till värdegrunden gjordes.

Utifrån målen i förskolans läroplansmål 2.1 (Skolverket, 2011) belystes det praktiska dramaarbetet. Vilka mål som arbetades med och på vilket sätt undersöktes.

För att problematisera det insamlade materialet utgick vi från Deweys och Vygoskijs teorier. En undersökning kring hur det praktiska dramaarbetet förhåller sig till teorierna gjordes.

Etiska aspekter

Studien utgår ifrån Vetenskapsrådets principer om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002) Utifrån etiska övervägande och då det inte känts relevant att veta vem som intervjuats, förutom att det är förskolelärare i Sverige, valdes att inte namnge intervjupersonerna eller förskolorna i resultatet. Informationen om varför uppsatsen skrivs, varför intervjupersonerna ska medverka och att studien är frivillig och ingen ersättning kan ges, har vid ett flertal tillfällen förmedlats till intervjupersonerna. Första gången som de kontaktades, andra gången i det missiv som skickades och tredje gången när intervjun hölls.

Intervjupersonerna fick tillgång till resultatet innan examination för att korrigera eventuella fel.

11

Resultat och Analys

Resultatet och analysen utgår från vår sammanställning av intervjuerna kopplat till läroplansmålen i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011) och problematiserat utifrån Dewey och Vygotskijs teorier.

Dramaarbetet

Dramaarbetet och synen på drama skiljer sig på de olika förskolorna. Främsta skillnaden mellan de olika förskolornas syn på drama är om lek är en del av drama eller om lek och drama är samma sak. En av intervjupersonerna tycker att det är lek så länge det sker på barnens premisser men att det blir drama när en lärare kommer in och sätter ramen för leken. En annan anser att det beror på situationen och en tredje säger att all lek är drama och all drama är lek. Något gemensamt som alla intervjupersoner lyfter fram är att drama är fantasi. Alla intervjupersoner säger att detta är en viktig del och något som genomsyrar hela dramaarbetet. Förskolelärarna ser positivt på dramaarbetet och lyfter fram att barnen får med sig en “jag är bra”-känsla. De flesta av intervjupersonerna ser inga svårigheter eller hinder i dramaarbetet men tidsbrist till planering och att prata ihop sig med kollegorna kom upp.

Värdegrundsarbetet på de olika förskolorna grundar sig i läroplanens värdegrundsmål 2.1 (Skolverket, 2011) vilket alla intervjupersoner ser som ett väldigt viktigt arbete. Men hur de arbetar skiljer sig.

Praktiska exempel på dramaarbete och relationen till målen i läroplanen

Här kommer åtta exempel på praktiskt dramaarbete redovisas och belysas genom att kopplas till läroplansmålen i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011).

1. Femman: På en förskola finns Femman, ett snällt troll som en av förskolelärarna klär ut sig till. Femman kommer regelbundet till förskolan och har som nuvarande syfte att ge barnen en expertroll då det ofta blir fel för Femman. En form som de använder sig av är forumspel. Femman och en annan förskolelärare på förskolan spelar upp en scen för barnen där det blir tokigt för Femman. Ett exempel är när Femma går ut utan skor. Barnen får stoppa och ge förslag på hur Femman kan

12 göra istället. Teman som Femman tar upp är utanförskap, kompisar och vardagsrutiner som hur man borstar tänder, vikten av att tvätta händerna och att inte gå ut utan skor. När det sker en konflikt på förskolan har de även använt karaktären Femman och pratar om hur hen skulle ha löst konflikten.

Intervjupersonen uttrycker dock en oro för att Femman bara ger pekfingret till barnen om hur de ska bete sig. Förskolelärarna på förskolan planerar därför en trollfest där det bara ska vara roligt. Anledningen till att de använder sig av detta troll är bland annat för att barnen tycker mycket om troll. De leker mycket troll i sin fria lek.

I detta exempel arbetar förskolelärarna med flera av värdegrundsmålen. Tillexempel

“förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer och förmåga att hjälpa andra” (Skolverket, 2011, s. 8) vilket de gör genom att barnen hela tiden får öva på att hjälpa Femman. De får sätta sig in i det som Femman upplever som svårt och jobbigt.

På detta sätt lär de sig själva det som de lär Femman och intervjupersonen förklarar att det är förskollärarnas förhoppning att barnen sedan tar ansvar för det som de lärt sig.

Ansvar ingår i första målet i läroplanen. (Skolverket, 2011)

2. Mini-forumspel: Denna form används för att presentera etiska dilemman för barnen. “Där får man vara mer aktiv” menar intervjupersonen. Ett exempel på ett mini-forumspel som användes på en förskola handlade om en gris som inte fick komma på en nyckelpigas kalas. En förskolelärare sa mitt i spelet “Stopp, ska det få vara så här?” och så får barnen hitta alternativ. Intervjupersonen menade att spelet gick rätt in i barnen. När de gör dessa mini-forumspel används antingen små figurer som får gestalta dilemmat eller så spelar förskolelärarna själva.

Detta är ett exempel på hur en av förskolorna arbetar med läroplanen 2.1. (Skolverket, 2011, s. 8) “sin förmåga att upptäcka, reflektera och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,”. Förskolelärarna låter barnen, genom forumspelets form, ta ställning till om grisen ska få komma till nyckelpigans kalas och på vilket sätt.

3. Fantasi i vardagen: På en förskola använder sig förskolelärarna av att göra vardagssituationer till en fantasivärld, till exempel då det är stökigt i hallen. Om ett barn bara släpper sina kläder på golvet så säger inte förskolelärarna “gå och

13 plocka upp det där” utan mer “men vad nu? Det ligger någon på golvet och ropar på hjälp”. Barnen brukar då springa till sina kläder och “hjälpa” dem till sin plats.

Ur förskolelärarnas syn så tränar barnen på att ta “...ansvar,” (Skolverket, 2011, s. 8) och hjälpa sina kläder till klädhängarna genom att göra det i fantasins värld

4. Värdegrundsteater: I början av höstterminen spelar förskolelärarna upp en teater för barnen med rekvisita och kostymer. Teatern handlar om förskolans värdegrund och är uppbyggd i två delar. Efter första delen bryts det då barnen fått se en av karaktärerna som inte är snäll mot en annan. Barnen får sedan gå hem och tänka på vad som hänt för att komma tillbaka en annan dag och se del två där allt avslutas med den gyllene regeln. “Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig”.

Under terminens gång får barnen sedan skriva ner sin version av sagan, nya roller kan tillkomma och historien kan ändras lite. Meningen är att barnen under vårterminen ska få spela upp teatern fast i deras version. Fokus på höstterminen är att vara en trygg grupp, de arbetar med gruppstärkande övningar och gyllene regeln. De tillverkar också pinnfigurer och handdockor med karaktärer från teatern som barnen får använda i den fira leken eller i teaterarbetet. Till detta så samtalar förskolelärarna och barnen om vad som händer i sagan och varför, de olika rollerna har olika egenskaper som barnen kan känna igen sig i och de lär känna sina känslor, de leker även lekar som har med sagan att göra. När det närmar sig vårtermin får barnen välja om de vill ha en talroll eller en tyst roll i föreställningen. När det sedan är dags för uppspel så bjuder de in föräldrar och andra förskolor så att barnen får visa upp vad de lärt sig. En förskolelärare på förskolan vågade först inte vara med i teatern på grund ut av att hen inte kände sig bekväm. Med stöttning från kollegor ändrade förskoleläraren sig tillslut åsikt och tyckte tillslut att det var roligt att delta.

Under detta årslånga projekt ser vi främst att lärarna strävar efter att hjälpa barnen att utveckla “ öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,” och “förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer och förmåga att hjälpa andra,” (Skolverket, 2011, s. 8). Genom att de tillsammans med barnen sätter upp en teater får barnen möjlighet att träna på att respektera varandra genom att de till exempel får välja hur deras roll ska vara, om det ska vara en talroll eller inte. Barnen är olika och utmanas av olika saker och

14 det ska respekteras anser intervjupersonen. Pedagogernas intentioner är även att träna barnen på att ta ansvar för det gemensamma resultatet av teatern. Teaterns budskap handlar om hur alla ska bemöta och hjälpa varandra vilket förskolelärarna har sett sjunkit in hos barnen. Under intervjun berättar en intervjuperson att medan barnen är på väg till gymnastiksalen så ser förskolebarnen några äldre barn som är på skolgården och slåss.

Ett av förskolebarnen går rädd och nästan hukande fram till de äldre och säger “Du ska vara mot andra som du själv vill att andra ska vara mot dig.” vilket intervjupersonen menar är en effekt av teaterarbetet.

5. Årssaga: På en förskola jobbar de med ett sagoprojekt där flera förskolor medverkar. Varje år väljer de en gemensam saga som alla förskolorna i detta projekt ska arbeta med under hela året. Kriterierna för sagan är att det ska finnas flera karaktärer, en miljö som går att bygga upp och gärna ett dilemma som går att jobba med. Till sagan anpassas lokalerna, handdockor sys och förskolelärarna fixar utklädningskläder till barnen. Förskolelärarna har en förhoppning om att barnen ska leka sagan i den fria leken. I början får barnen bekanta sig med sagan genom att förskolelärarna klär ut sig till de olika karaktärerna men hur de sedan arbetar med den beror på hur barnen inspireras av sagan. Intervjupersonen berättar att sång, musik, dans och måleri är moment de försöker väva in. Under en av dessa årssagor arbetade de med att ha respekt för allt levade. De lät två rymdvarelser komma till förskolans skog för att lära sig hur alla ska bete sig i naturen. Barnen fick bli experter som berättade för rymdvarelserna vad en fick och inte fick göra, samtidigt tränades de på att lyssna på varandra i tur och ordning. Detta upplevde intervjupersonen som jättespännande. En annan metod de använt sig av är en form av forumteater där barnen får ge förslag på hur sagan ska lösas. Sagan är en del av det dagliga arbetet och handdockorna är något som används nästan varje dag, bland annat i olika dilemman som barnen möter. Intervjupersonen berättar att en av förskolelärarna på förskolan har lärt de andra att använda handdockorna då hen har fått träning i detta. Att arbeta med årssagan är denna förskolas sätt att för barnen att få till sig värdegrunden.

Årssagan behandlar värdegrunden på flera olika sätt. När förskolelärarna och barnen arbetar med forumteater så menar intervjupersonerna att barnens förmåga att ta hänsyn till andra tränas. De får tillexempel vara med och påverka hur sagan och karaktärerna ska

15 agera i slutet av sagan. I arbetet med handdockorna så är intervjupersonernas ambition att barnen ska få öva på att ”... upptäcka, reflektera och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen”, (Skolverket, 2011, s. 8). När rymdvarelserna besöker förskolans skog får barnen vara experter på hur man beter sig i skogen vilket är en övning där intervjupersonerna menar att de övar på “respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.” (Skolverket, 2011, s. 8). De arbetar också med “öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar”, (Skolverket, 2011, s. 8) då skogen är allas skog, allas ansvar. När alla barnen fick säga sina idéer på hur de ska vara i en skog tränade de även på att respektera varandra och att lyssna.

6. Lekprojekt: En förskolelärare berättar om ett lekprojekt som främst är till för de barn som har svårt att leka. De brukar blanda gruppen med vad de kallar för dragbarn, alltså barn som har enkelt för att leka. Barnen och förskolelärarna bygger upp leken tillsammans och barnen får välja vilken roll de vill spela och det är helt okej att vara samma som någon annan. Ibland får barnen välja var de befinner sig eller bor och det har hänt att förskolelärarna då låter barnen visa och beskriva sitt hem för de andra. Alla tränar då på hur de måste knacka eller ringa på innan de går in i någon annans hus för att inte förstöra huset. Andra gånger har förskolelärarna valt platsen de befinner sig på. Ett exempel intervjupersonen tar upp är att de har lekt att de är på en buss. Ett barn ville hela tiden vara den som körde bussen och lät inte någon av de andra barnen pröva. “Då fick vi öva på turtagning” berättar intervjupersonen.

I lekprojektet så utmanar förskolelärarna barnen som har svårt att leka i lekens regler genom att tillexempel att inte förstöra någon annans lek och respektera varandra. I läroplanen har detta mest att göra med att baren ska utveckla en “förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer och förmåga att hjälpa andra,” samt visa respekt och ta ansvar (Skolverket, 2011, s. 8). I exemplet med barnet som bara ville köra bussen själv övas respekt genom turtagning.

7. Barnens sagor: På en förskola så använder de sig mycket av sagor. De har sagolådor som bland annat innehåller folksagor men barnen brukar också själva hitta på egna. Ibland så bygger barnen upp en fysisk scen som de spelar upp sagan på berättar intervjupersonerna. När några barn spelar upp en sådan saga så brukar

16 de barn som tittar på också vilja vara med på scenen trots att de inte riktigt vet vad historien handlar om. Intervjupersonerna upplever att alla barn är välkomna att vara med och tror att det beror på förskolelärarnas tidigare arbete med gruppen.

De låter även barnen stå på scenen och sjunga på sina egna språk för att de ska bli

trygga.

Läroplanens mål “öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,” (Skolverket, 2011, s. 8) arbetas med när några barnen som spelar en egenpåhittad teater, låter alla barn som vill vara med även om de inte vet hur historien är. Intervjupersonerna förklarar då att deras tidigare arbete med att alla ska känna sig välkomna i gruppen är grunden för detta.

8. Förstärkning: En intervjuperson berättar om hur de arbetar med att förstärka allt de gör genom gestaltning i både sånger och ämnen de pratar om. Under denna termin har de jobbat med ett djungeltema där de blandade in mångkultur, färger, siffror och bokstäver. Under förra terminen handlade det om att alla är olika och då valde de att utgår från småkryp och tittade på deras olikheter men belyste samtidigt hur viktigt det var att alla fick vara med, oavsett utseende eller funktion.

I detta exempel så ser vi en strävan efter att arbeta med att alla människor är olika,

“förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ...” (Skolverket, 2011, s. 8) vilket de gör genom att arbetet med djungeltemat och småkryp.

Problematisering utifrån Dewey och Vygotskijs teorier

Utifrån Deweys och Vygotskijs teorier kommer vi problematisera förskolelärarnas dramaarbete genom att undersöka förskolelärarnas praktiska arbete och hur det stämmer överens med teorierna.

Femman

Dewey skriver om att det krävs fyra drivkrafter för att en gemensam förståelse ska kunna uppstå (Forssell, 2005). Social instinkt, instinkten att tillverka, instinkten att undersöka och expressiva och konstnärliga instinkten vilket enligt Dewey ska finnas inom alla

17 människor. Om vi tittar på exemplet med Femman så kan vi se att barnen i alla fall får öva på att ta fram dessa egenskaper. De tränar på social instinkt genom att de måste kommunicera med Femman för att hjälpa hen så att det blir rätt, samtidigt som alla barnen måste komma överens. De övar också på instinkten att undersöka genom att de får undersöka alternativ och se ett resultat när Femman ändrar på sig och situationen förhoppningsvis förbättras.

Mini-forumspel

Här är ett tydligt exempel på instinkten att undersöka där barnen vill se ett resultat av sina förslag på förändring (Forssell, 2005). Den lärande miljön skapas genom att pedagogerna är närvarande och hjälper barnen i reflektionen kring situationerna som gestaltas enligt Deweys teorier om närvarande pedagoger. Barnen kan använda fantasin för att förstå forumspelet även om de själva inte har varit i just den situation som spelas upp. När det är dags att komma med förslag så slås barnens tidigare erfarenheter ihop och blir till nya idéer (Vygotskij 1995).

Fantasi i vardagen

Dewey menar att det är genom den aktiva handlingen som barnen lär sig (Forssell, 2005).

Här är ett exempel på hur lärarna leder in barnen (med fantasin som motivation) till handling istället för att lärarna skall visa hur kläderna skall hängas på plats. Vygotskij (1995) menar dock att det kan finnas en risk med detta beteende. Ett barn som alltid får sina tillrättavisningar och sin uppfostran till sig genom lek och fantasi kan senare i livet få svårt att ta till sig kritik om det lekfulla momentet inte finns kvar.

Värdegrundsteater

I värdegrundsteatern kan vi se att förskolelärarna arbetar utifrån Deweys teorier om vikten av kompetent erfarenhet. Med det menar han att det måste ske ett reflekterade av den upplevda erfarenheten för att det ska kunna bli ett lärande (Forssell, 2005). För honom har också pedagogen en viktig roll när barn ska lära sig om sin omvärld. I teatern tar de upp ämnen som barnen upplever varje dag. Förskolelärarna presenterar en berättelse med känslor och egenskaper som barnen känner igen sig i och barnen får utifrån sig själva vara med och reflektera. Detta är i teorin det samma som Vygotskijs tanke om den proximala utvecklingszonen där lärarna med mer kunskap sätter barnen i utmanande scenarion för att skapa en utvecklande miljö. (Daniels, 1996)

18 Årssaga

Om vi jämför med vårt material så kan vi se att förskolelärarna även här arbetar utifrån Deweys teorier om kompetent erfarenhet. I exemplet med rymdvarelser som kommer till förskolans skog och låter barnen vara experter på hur man ska ta hand om miljön arbetar förskolelärarna igen med kompetent erfarenhet enligt Deweys teori (Forssell, 2005).

Förskolelärarna är med och leder övningen medan barnen reflekterar över den kunskap som de fått från tidigare erfarenheter genom att de är experter. Detta tyder på att förskollärarnas medverkan ger barnen förståelse för sin omvärld men samtidigt skapas insikterna genom barnens eget reflekterande.

Lekprojekt

Här samlar barnen på sig erfarenheter till verkligheten genom att simulera verkliga situationer i leken. De får agera fritt och när en handling utlöser negativa reaktioner hos de andra så hjälper pedagogerna barnen att reflektera kring varför det blev så och hur barnen hade kunnat göra istället. Tyngden i detta arbete ligger så vida i den sociala instinkten där samspel och kommunikation är i fokus (Forssell, 2005). Här skapas den proximala utvecklingszonerna i flera steg. Dragbarnen finns med för att visa de andra barnen vad lek kan innebära och samtidigt finns lärarna där för att utmana dragbarnen till stimulerande utveckling.

Barnens sagor

När barnen skapar sina egna sagor så från fantasin och inspiration från det material som finns så ligger fokus på de två drivkrafterna instinkten att utforska och instinkten att tillverka (Forssell, 2005). Vygotskij (1995) skriver om barns sätt att bearbeta sin vardag genom att gestalta den i lek och förskolelärarna ser ofta att barenen väljer att lägga in element av det som hänt dem i verkligheten i de sagor som de skapar.

Förstärkning

Lärarna förstärker eller överdriver det som de vill att barnen skall ta till sig och på så sätt förstärks även fantasin hos barnen. Vygotskij (1995) skriver att fantasin tillåter en person att förvandla, särskilja, omgruppera, krympa och överdriva verkligheten och kan på så sätt tolka erfarenheter och känslor för att de skall kunna förstås i eller utanför sitt sammanhang.

19

Diskussion

Relaterat till vårt syfte tittar vi nu på hur vår studie förhåller sig till tidigare forskning.

I vår studie är syftet att belysa och problematisera praktiskt dramaarbete i relation till värdegrundsmålen i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Värdegrunden och värdegrundsarbetet är något som enligt Hinder (2005) ska genomsyra all verksamhet oavsett vilket praktiskt moment som det relaterar till. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning relaterar alla på olika sätt till värdegrundsmålen 2.1 (Skolverket, 2011). På vilket sätt har belysts under Resultat och Analys.

Det praktiska arbetet med årssagan har innehållit flera olika moment. Ett av sätten var arbetet när barnen skulle hjälpa rymdvarelserna med hur man beter sig i naturen. Då ett processdrama handlar om att lösa ett problem utan en publik väljer vi att kalla detta processdrama (Bowell & Heap, 2001). Cabrals (2001) forskning visar på hur processdrama kan vara ett sätt att träna på att ta egna beslut och ta ställning till etiska dilemman. Upplägget i vårt exempel ser annorlunda ut än Cabrals (2001) exempel. Vi tror dock att pedagogerna i vårt exempel har en vilja att barnen genom processdramat ska lära sig att ta ställning till etiska dilemman. Att arbeta med denna form är av egen erfarenhet inte lätt. Som pedagog går man ofta in i lärare i roll och har då många saker att ha koll på. Att leda berättelsen framåt samtidigt som deltagarna ska få påverka historien kräver i de flesta fall övning. Vi ser en fara i att ovana pedagoger leder dessa övningar eftersom barnen lätt blir överkörda men vi ser samtidigt är det viktigt att pedagogerna övar för att få erfarenhet då processdrama enligt Cabrals (2001) är ett bra sätt att låta barnen träna på att ta ställning.

Pedagogernas arbete med lekprojektet har enligt intervjupersonen visat positiva effekter då en vuxen medverkat i utvecklandet av fantasin. Enligt Waite och Rees (2014) studie tyder dock på vikten av att inte gå in och störa barn i deras lek. Om vuxna går in och stör i barnens lek så hämmas fantasin. Det finna alltså olika idéer om hur vida vuxna ska gå in i fantasivärlden med barnen eller om barnen skall få vara själva.

Praktiskt arbete i förskolan kan innehålla flera olika moment. Då denna studie undersöker drama, vilket är inom det estetiska området, har vi tittat vad forskning säger om bild, musik och gestaltande. Alla dessa tre sätt att arbeta på är estetiska läroprocesser

20 vilket enligt forskning är ett meningsfullt sätt att lära på då det ger en djupare visuell förståelse och barnen får en större variation i sitt uttryck (Häikiö, 2007). Större variation i uttryck och fler erfarenheter ger i sin tur mer stoff till fantasi enligt Vygotskij (1995).

Estetiska läroprocesser ger med andra ord ett meningsfullt lärande och utvecklar fantasin hos barn.

I några av exempel från vår studie så ser pedagogerna till att barnen får skapa rekvisita. Enligt Änggård (2005) så kan samtal uppstå under skapandet och tolkningen av forskningsresultatet visade även att skapande aktiviteter har ett estetiskt värde för barnen.

Musik är något som används i dramaarbetet i vår undersökning, årssagan tog upp det specifikt medan de andra intervjupersonerna inte lyfte fram det som något centralt.

Forskning kring musik bland yngre barn har visat att det är ett viktigt sätt att inhämta kunskap (Garvis, 2012). Lefebvre, Bolduc och Pirkenne (2015) pekar också på vikten av utbildning hos pedagogerna när man använder sig av musik i syfte att utveckla läskunnigheten och barnens musikaliska förmåga. I relation till vår studie kan vi se att pedagogerna använder sig av flera metoder som de inte har så stora kunskaper i som tillexempel forumteater och processdrama. Detta handlar inte om musik och vi kan inte säga att det är samma sak, men ser det ändå som intressant. Praktiskt arbete med drama har ändå gjort att betyg och studiemotivation ökat (Hui, Chow, Chan, Chui, & Sam 2015) och att förskolebarn ökat kunskapen, färdigheterna och attityderna hos sig själva och världen runt omkring dem enligt en forskning från Ungern (Szecsis, 2008). Om vi tittar på vårt material kan vi se att i värdegrundsteatern vågar ett av barnen gå fram till ett större barn och säga “var mot andra som du själv vill att andra ska vara mot dig” vilket personen vi intervjuade menar att barnet lärt sig under dramaarbetet. Vi kan så klart inte vara säkra på att det är därifrån men kan samtidigt se en positiv koppling till forskningen från Ungern (Szecsis, 2008).

Metod- och urvalsdiskussion

Metoden vi valde för datainsamlingen var ostrukturerad intervju. Det fungerade bra då det hjälpte oss att hålla oss öppna att följa de spår som intervjupersonerna kom in på i sina berättelser om verksamheten. Denna intervjuform skapar som sagt öppningar för följdfrågor som kan vara mer ämnesspecifika, Lina är anställd på förskola och Bernhard har en bakgrund inom föreställningsarbete, det kändes därför viktigt att vi båda deltog på så många intervjuer som möjligt för att kunna ställa relevanta följdfrågor. Vi ser dock att

21 vår bristande erfarenhet som intervjuare kan ha gjort att vi inte bad om tillräckligt kompletterande svar för att kunna redovisa dem mer utförligt i vårt resultat.

Under intervjun ger vi intervjupersonerna respons genom att humma och bejaka svaren för att göra dem medvetna om att vi lyssnar och anser svaren vara intressanta. Vi är medvetna om att detta kan ha gjort att intervjupersonerna valde att gå djupare in på de spår som de uppfattade som intressanta för oss men då vi ändå inte var ute efter att samla alla exempel på hur de arbetade utan snarare ett representativt urval så ser vi det inte som felaktigt vinklat. Vi valde att hålla intervjuerna på förskolorna av två anledningar, den första var att pedagogerna ofta valde att ha intervjuerna under sin planeringstid och vi tjänade då tid genom att undvika att de behövde förflytta sig. Den andra var att vi ville att pedagogerna skulle vara i en miljö där de kunde se sig om eller visa oss runt och på så sätt associera till fler projekt eller övningar som de hade gjort och sparat material ifrån.

Det gjorde att vi lättare kunde komma in på samtal kring hur det som skapas lever kvar efter att det är avslutat.

Vårt urval av sex förskolor i Sverige är baserat på att vi gör en nationell studie där vi vill undersöka hur dramaarbete och värdegrundsarbete kan relatera till varandra. Det är därför inte mängden resultat som står i centrum i vår studie även om fler intervjuer hade lett till en mer komplett bild av hur detta arbete ser ut. Vi hade då kunnat presentera fler exempel på arbetsformer och samband och eventuellt kunnat dra andra, mer generella slutsatser.

Vi använde oss av snöbollseffekten samt bekvämlighetsurval för att hitta våra intervjupersoner. Detta föreföll lämpligt då då det inte var några specifika förskolor vi var intresserade att undersöka. Den enda avgränsningen vi gjorde var att vi frågade samtliga förskolors pedagoger om de själva ansåg att de arbetade med drama- eller värdegrundsarbete och valde bort de som inte ansåg att de gjorde det. Hade vi istället valt att inte ställa denna fråga utan be om en intervju ändå så hade det eventuellt uppdagats att förskolor arbetar med denna sorts arbete utan att själva definiera det som sådant, något som skulle kunna ses som en utveckling av denna studie.

22

Slutsats

Från intervjuerna med de åtta förskolelärarna har vi plockat fram åtta olika dramametoder.

Vi kan se att det skiljer sig mycket mellan de olika arbetsplatserna men att alla metoder på något sett relaterar till förskolans läroplan, kapitel 2.1, (Skolverket, 2011).

Förskolelärarnas arbetssätt speglar tydligt de teorier som Dewey och Vygotskij hade kring pedagogers inblandning i barns utveckling och om barns lärande genom fantasi.

23

Referenser

Bowell, P. & Heap, B.S. (2001). Planning process drama. London: David Fulton

Byréus, K. (2001). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Cabral, B. V. (2001). Ritual and Ethics--Structuring Participation in a Theatrical Mode. Research In Drama Education, 6(1), 55-67

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2000). Research methods in education [Elektronisk resurs]. (5th ed.) London: Routledge.

Daniels, H. (red.) (1996). An introduction to Vygotsky [Elektronisk resurs]. London: Routledge.

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. (4., [utök.] utg.) Stockholm:

Natur och kultur.

Forssell, A. (red.) (2005). Boken om pedagogerna. (5., [rev. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.

Garvis, S. (2012). "You Are My Sunshine My Only Sunshine": Current Music Activities in Kindergarten Classrooms in Queensland, Australia. Australian Journal Of Music Education, (1), 14-21.

Grünbaum, A. & Lepp, M. (2005). DRACON i skolan: drama, konflikthantering och medling. Lund:

Studentlitteratur.

Hartman, S.G., Roth, K. & Rönnström, N. (2003). John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl..

Hilder, M. B. (2005). Teaching Literature as an Ethic of Care. Teaching Education, 16(1), 41-50.

Hui, A. N., Chow, B. Y., Chan, A. T., Chui, B. T., & Sam, C. T. (2015). Creativity in Hong Kong Classrooms: Transition from a Seriously Formal Pedagogy to Informally Playful Learning. Education 3- 13, 43(4), 393-403.

Justice, L., & Ezell, H. (2000). Enhancing children's print and word awareness through home-based parent intervention. American Journal Of Speech-Language Pathology, 9 (3), 257-269 13p.

Karlsson Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Göteborg:

Acta Universitatis Gothoburgensis, 2007 (Göteborg: Intellecta DocuSys).

24

Lefebvre, P., Bolduc, J., & Pirkenne, C. (2015). Pilot Study on Kindergarten Teachers' Perception of Linguistic and Musical Challenges in Nursery Rhymes. Journal For Learning Through The Arts, 11(1),

Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Teater. Tillgänglig:

http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/teater

Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Pedagogsikt drama. Tillgänglig:

www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pedagogiskt-drama

Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Psykologiska perspektiv. Tillgänglig:

www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/psykologiska-perspektiv

Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan 2010. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%

2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D24

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Szecsi, T. (2008). Creative Drama in Preschool Curriculum: Teaching Strategies Implemented in Hungary. Childhood Education, 85(2), 120.

Vetenskapsrådet, (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Vetenskapsrådet Elanders Gotab

Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Waite, S., & Rees, S. (2014). Practising Empathy: Enacting Alternative Perspectives through Imaginative Play. Cambridge Journal Of Education, 44(1), 1-18.

Änggård, E. (2005). Bildskapande: en del av förskolebarns kamratkulturer. (Doctoral dissertation).

Linköping: Linköping University Electronic Press.

25

Bilaga 1

Missiv

Hej!

Vi är två studenter som studerar Pedagogik 61-90 hp på Högskolan i Gävle och som under denna termin kommer skriva en uppsats kring värdegrund- och dramaarbete på förskolor.

Drama som metod blir allt vanligare i förskolor idag och vi tror att ett forskningsbidrag kring detta är ett värdefullt arbete. Vi är inför en situation där barn idag möter allt fler kulturer och bakgrunder och arbetet med normer och värderingar blir oerhört viktigt. Vi vill därför intervjua er som har erfarenhet av och kunskap om att arbeta med normer, värden och drama i förskolan. Ert bidrag till forskningen skulle vara mycket värdefullt för oss och vi hoppas att ni är intresserade av att delta.

Vi vill spela in intervjun för lättare bearbetning och räknar med att det kommer att ta cirka 60 minuter. Materialet kommer anonymiseras, vad som kommer att framgå är att det är anställd personal på förskolor i Sverige som intervjuas. Om ni önskar så finns möjligheten att få läsa analysen av materialet innan slutgiltig inlämning samt att få del av slutresultatet.

Om ni har frågor, synpunkter eller vill komplettera i efterhand så är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare på följande kontaktuppgifter:

Lina Bulai: lina.bulai@gmail.com

Bernhard Stauffer: bernhard.stauffer@gmail.se

Handledare:

Maria Andrén: mie@hig.se

Varmt tack på förhand!

26

Bilaga 2

Intervju

VÄRDEGRUND

Förslag 1: Hur ser ni på läroplanens mål kring normer och värden utifrån läroplanens mål/delar av läroplanen?

Förslag: Vad tänker ni när ni hör/läser läroplanens fem mål för normer och värden?

 öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

 sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

 respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Skolverket, 2011, s.

8)

Hur arbetar ni med värdegrunden (läroplanen normer och värden) rent praktiskt?

- metoder - material - teorier

Vilka svårigheter och hinder finns det för arbete med värdegrunden?

Vad vinner ni/barnen på/vad ser ni för resultat av arbetet med värdegrunden?

DRAMA

Vilka tankar har ni i allmänhet om drama i förskolan/ Hur ser ni på drama i förskolan?

Vad är drama för er?

Hur arbetar ni med drama praktiskt?

- Periodvis/regelbundet

- Leder ni själva arbetet eller tar ni in utomstående?

- metoder/tekniker

27 - material

Varför har ni valt att arbeta med drama?

Vilka svårigheter och hinder finns det i dramaarbetet?

Vad vinner ni/barnen på/vad ser ni för resultat av arbetet med dramaarbetet?

(Ser ni kopplingar mellan arbetet med värdegrunden och er arbete med drama, vad i så fall?)

Något ni vill tillägga?

TACK