Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att under- lätta livet i hela Sverige.

(1)

Färjerederiets

årsrapport 2019

(2)

Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur.

Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att under- lätta livet i hela Sverige.

Innehåll

(3)

Innehåll

Rederichefen har ordet 4

Färjerederiet i Sverige 5

Färjeverksamheten 2019 6

Tellus har levererats 11

Färjetrafiken 12

Finansiell ställning 13

Revisionsberättelse 22

Internstyrelse och ledningsgrupp 23

Innehåll

(4)

Rederichefen har ordet

Färjerederiet lägger ytterligare ett år till historien. Som alltid har mer än 99 procent av våra avgångar gått i tid. Över 8 av 10 kunder är nöjda med servicen och leveranser till våra resenärer och uppdragsgivare har på det hela taget fungerat bra.

Ett antal åtgärder har genomförts för att öka takten i förändringsarbetet genom att öka chefsnärvaron och förbättra ledarskapet. Bland annat har vi genomfört en mindre organisationsjustering.

Antalet distrikt har minskat från 16 till 13 och sex leder har blivit sektioner samtidigt som flera av distriktscheferna är nya på sin befattning. Flera av dem har rekry- terats utifrån, och i vissa fall, från andra branscher. Våra interna trainees har efter avslutat traineeprogram fått prova på rollen som tillförordnad distriktschef.

Samtliga distriktschefer har under året påbörjat en Färjerederianpassad ledarskapsutbildning.

Även om mycket gått bra blir inte allt riktigt som vi vill. Färjerederiet drabba- des av en större incident under hösten i form av att en flytdocka, där färjan Neptunus låg indockad, fick slagsida och höll på att kapsejsa. Neptunus fick stora skador på skrov, propelleraggregat och elutrustning, då färjan gled av blocken och ned på dockbotten i flytdockan.

Bland annat så vattenfylldes delar av ma- skinrummet. Olyckan skedde på externt varv. Även om Färjerederiet inte hade nå- got ansvar för det inträffade, så kommer

vi drabbas av kostnader och lång stille- ståndstid på grund av olyckan

Färjerederiets arbete med att nå en klimatneutral färjeflotta knyts ihop i Vision 45. Arbetet med detta fortsatte som planerat. I juni döptes rederiets för- sta hybridfärja, Tellus, av GD Lena Erixon. Tellus är en dieselelektrisk färja som ska drivas som helelektrisk så snart laddutrustning vid färjelägena finns på plats. I augusti togs den sjunde helelek- triska linfärjan, Annie, i drift på Lyrleden. Färjerederiet ligger på fram- kant med klimat- och miljöarbetet.

Färjerederiet känner ett ansvar att inte bara få vårt rederi att bli klimatneutralt och miljövänligare, vi måste arbeta ak- tivt med att få med hela det maritima klustret. Som en viktig del av vårt arbete delger vi regelbundet branschen, mest skärgårdsredare, vad vi gör och vad vi lärt oss. Kollegor på rederiet, och jag själv, har vid flera tillfällen medverkat på konferenser, eller träffat redare och leve- rantörer en och en, för att vara öppna och informera vad vi gör och vad som pågår i branschen.

Vad som blir framtidens bränsle och drivlinor på fartyg är komplext och beror

Rederichef Erik Froste. Foto: Truls Persson.

till mycket stor del på fartygens driftpro- fil. Det finns inte ett svar som passar alla.

Personalen är vår viktigaste tillgång, därför genomförde vi under samlings- namnet ”Hälsoåret” ett flertal åtgärder för att främja friskvård och hälsa för våra anställda. Under första kvartalet fick alla genomgå en hälsokontroll med efterföl- jande rådgivande samtal. Både kost och rörelse/motion uppmärksammades och uppmuntrades regelbundet genom vårt intranät. I slutet av året, under våra Rederidagar hade vi prisutdelning för ge- nomförda resultat i hälsoinriktade täv- lingar och visade på positiva exempel där kollegor förändrat sin livsstil under året.

Personalen är som sagt det viktigaste i Färjerederiet. Med kommunikation och information kommer vi lyckas engagera vår personal och vi kommer få ytterligare ett spännande år.

Vaxholm i mars 2020 ERIK FROSTE Rederichef

4

Rederichefen har ordet

(5)

Färjerederiet i Sverige

traﬁkverket.se/farjerederiet

Norrbotten Röduppleden, Bohedeleden, Avanleden

Holmön Holmöleden

Hemsön Hemsöleden

Norra Roslagen Blidöleden, Furusundsleden

Uppland Gräsöleden, Ljusteröleden

Södra Roslagen

Vaxholmsleden, Oxdjupsleden Tynningöleden

Stockholm Ekeröleden, Skanssundsleden

Fårö

Fårösundsleden Mälaren

Adelsöleden, Arnöleden

Mellansverige Vinöleden, Skenäsleden Stegeborgsleden

Vättern Visingsöleden

SydAspöleden, Ivöleden, Bolmsöleden HönöHönöleden

Norra Göteborg Nordöleden Norra Bohuslän

Hamburgsundsleden, Gullmarsleden, Bohus-Malmönleden

Hisingen Björköleden Kornhallsleden

Inland Högsäterleden Sund-Jarenleden

Orust Ängöleden, Malöleden, Lyrleden, Svanesundsleden

Rederikontor, Utbildningscentrum Jämtland

Håkanstaleden, Isöleden, Ammeröleden Härke slip

Huskvarna docka Fridhems

varv och verkstäder

Distrikt Sektion Färjeled Varv

Kontor, utbildning

5

Färjerederiets distrikt

(6)

FÄRJEVERKSAMHETEN 2019

Verksamheten 2019

(7)

Färjeverksamheten 2019

En god tillgänglighet är nöd- vändig för ett fungerande och hållbart samhälle. Trafikverket har ansvar för att utveckla till- gängligheten på ett hållbart sätt.

Färjerederiet är en av många aktörer som kan göra skillnad i transportsystemet.

För att uppnå målet krävs en omfattande teknikomställning och automatisering, men också en förändring av vårt synsätt på hur trafiken ska genomföras:

Den ska vara funktionellt styrd av resenärernas efterfrågan och samtidigt hållbar vad gäller klimat och ekonomi.

Vägfärjan är ett betydelsefullt inslag i bygden. Den hjälper till att forma ett levande samhälle i kustnära trakter, dit vanliga vägar inte bär. För öbor är vägfärjan en nödvändig livlina som gör det möjligt att smidigt resa till jobb och utbildning eller fritidsaktiviteter.

Färjetrafiken har en hög punktlighet.

I de fall störningar eller avbrott inträffar, leder det omedelbart till synpunkter och frågor. Det gäller även i de fall där det finns möjlighet att välja en annan väg.

Det är viktigt att vår trafikinformation når resenärerna när de behöver den.

Den enskilde resenären har önskemål om tillgänglighet och kapacitet, samtidigt som samhället ställer ökande krav på klimatneutralitet. Färjerederiet har därför en omställningsresa framför sig.

Ett stöd för vårt uppdrag är FN:s Agenda 2030 med de 17 globala målen för en omfattande och nödvändig om- ställning. Sverige har åtagit sig att arbeta för ett förverkligande av FN:s målbild genom att fastställa klimatmål för transportsektorn. Det betyder att vi behöver öka takten för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Transportsystemet, och därmed väg- färjorna, är en integrerad del av dessa tre

dimensioner. Utmaningen har påbörjats bland annat genom Färjerederiets lång- siktiga tonnageplan Vision 2045 som beslutades 2018 och vidareutvecklades 2019.

Nöjda kunder

Mätningen av Nöjd kundindex på samtliga färjeleder, gjordes i år i maj månad.

Tidpunkten valdes för att i större ut- sträckning spegla attityder hos pendlare och vaneresenärer. Utfallet låg i linje

med de senaste årens resultat som visar att nio av tio resande är nöjda med färje- resan som helhet.

Årets trafik har haft såväl medgång som motgång. Vintermånaderna i början av 2019 var tuffa, men under färjornas högsäsong juni-augusti, löpte verksamheten utan några större incidenter.

Hösten innebar dock flera händelser som påverkade rederiet.

Vägfärjan Neptunus som normalt trafikerar Gullmarsleden, skadades allvarligt vid en olycka i samband med

Skenäsleden införde en klimatanpassad tidtabell. Med halvtimmestrafik sparas på bränsle och utsläpp och passagerarna är nöjda med den enklare tidtabellen. Foto: Kasper Dudzik

Ökad affärsmässighet. Rederiet och Fridhems varv och verkstäder ska ha goda, affärsmässiga relationer.

Foto: Kasper Dudzik

7

(8)

varvsöversyn.

Neptunus låg i en flytdocka som fick slagsida varvid även färjan gled snett.

Omfattande skador uppstod på propelleraggregat i maskinrum och på elektronisk utrustning. Istället för sedvanligt under- håll enligt rutin vidtog ett omfattande re- parationsarbete och färjan beräknas tidigast kunna tas i trafik sommaren 2020.

I oktober upptäcktes ett mindre oljeläck- age vid färjan på Skenäsleden över Bråviken i Östergötland, på grund av fel i propelleraggregatet. Reparationsarbetet medförde stillestånd i två veckor.

Underhåll av färjor/färjelägen på Isöleden i Jämtland och på

Svanesundsleden och Kornhallsleden i Västra Götaland gav också en del in- skränkningar i trafiken, som i samband med andra reparationsarbeten i vägtrafi- ken innebar vissa störningar för resande.

Den 9 november genomfördes en dra- matisk räddningsinsats i hårt väder på Holmöleden utanför Umeå. Färjan hade drabbats av motorstopp och saknade ma- növerduglighet. De fyra ombordvarande passagerarna räddades med stöd av Sjöfartsverkets helikopter och färjan kunde senare bogseras iland av

Kustbevakningen. Färjerederiets medarbetare ombord gjorde en stark insats och efter händelsen genomfördes debriefing både för resenärer och besättning.

Mot slutet av året kunde isvägar an- läggas på färjelederna i Norrbotten.

I december genomfördes Rederidagarna 2019 med temat Utveckling och förändring. Rederidagarna är ett möte för alla medarbetare i Färjerederiet där vi möts, blir informerade och inspirerade, grupparbetar och har workshops.

Hälsoåret satte sina spår när vi pausgympade tillsammans. Foto: Kasper Dudzik

Vi behöver röra oss mer! Färjerederiets tema under 2019 var Färjehälsan och under året har personalen deltagit i olika aktiviteter med syfte att inspireras till en hälsosam livsstil. Här joggar personal från Distrikt Södra Roslagen och personal från rederikontoret. Foto: Truls Persson

Motiverade medarbetare

Ett viktigt förbättringsarbete kunde under 2019 genomföras, nämligen Färjerederiets rapporteringssystem FRAS. Här redovisas händelseavvikelser, genomförda egenkontroller, skydds- och miljöronder, genomförd revision samt förbättringsförslag. Detta viktiga arbets- verktyg ökar effektiviteten i den dagliga driften och gör det möjligt för alla att ta del av viktig information.

Ledarskapet har blivit en allt viktigare uppgift i rederiet. De yttre kraven har ökat. Det gäller exempelvis egenkontroll, hårdare arbetsmiljölagstiftning, upp- handling, planering och uppföljning. En redan påbörjad organisationsförändring beslutades under 2019, nämligen införan- de av sektioner. Det innebär att

ledarskapet kommer närmare den enskilde medarbetaren.

2019 har varit ett år med många ny- rekryteringar, inte minst på chefssidan.

Fem nya chefer har tillkommit. Rederiets eget ledarprogram har blivit väl mottaget och 2019 rekryterades tre nya kandidater som under ett och ett halvt år kommer att genomgå ett antal utbildningsmodu- ler, mentorskap och projektarbete.

På arbetsmiljösidan finns även infö- randet av hastighetsbegränsningen 20 km/h vid på- och avkörning av färjan, vilket bidrar till att miljön ombord blir säkrare både för resande och rederiets personal. Från och med 2019 införs hjärt- startare ombord på vägfärjorna.

En särskild satsning på hälsa har ge- nomförts under året, med syfte att inspi- rera till mer rörelse och en sundare livsstil. Alla medarbetare hade möjlighet att genomgå en Hälso- och arbetsmiljö- profil och att delta i lagaktiviteter.

Lönsamhet och resultat

Rederiets stora utgiftsposter är personalkostnader samt drivmedel- och under- hållskostnader.

En översyn av personalkostnader har påbörjats och fortsätter under 2020. En del i detta är att ett nytt avtal om disponi- bla dagar har införts, vilket erbjuder ett mer effektivt sätt att fördela arbetstid.

På underhållssidan var 2019 ett inten- sivt år. Totalt genomfördes 20 varvsöver- syner varav 16 genomfördes torrsatta och fyra i sjön genom dykbesiktning.

När det gäller drivmedel har trenden under många år varit att förbrukningen ökat, vilket kan härledas till växande verksamhet och nya färjeleder. Rederiets

8

(9)

mål är att genom åtgärder minska för- brukningen. De senaste två åren har den ökande trenden brutits. Från och med 2019 införs ett energimätningssystem på rederiets frigående färjor, vilket ger tyd- lig data om hur vi ligger till. Detta ger även återkoppling till den återkommande träningen i ecoshipping, en bränslebe- sparande körstil, som vår sjögående personal fortbildas i.

Rederiets klimatsatsning på att ersät- ta miljödiesel med fossilfri syntetisk diesel, sk HVO på vår största färjeled Hönöleden har tekniskt detta fungerat mycket bra, men ekonomiskt har det varit en utmaning.

Att ta tillvara medarbetarnas kunskaper och engagemang är ännu ett sätt att i större utsträckning nyttja våra egna re- surser. Att skapa enhetliga styrhyttsmil- jöer är ett exempel på en åtgärd som både sparar kostnader och ökar säkerheten.

Här har en arbetsgrupp bestående av medarbetare från flera olika färjeleder, varit engagerade. På samma sätt har rederiet inom ramen för kommande stora nybyggnadsprojekt, inbjudit vår egen personal att lämna synpunkter på den kommande utformningen av digitala styrsystem uppe på bryggan.

Affärsmässighet är ett av rederiets honnörsord. Det är ett område där

Högsäterfärjan en viral succé. Polisen la upp denna bild på sin instagramsida och nådde 93 927 personer. Det är betydligt fler än antalet resande på rederiets minsta färjeled, på ett år. Foto: Lars Hedelin, Polisen

Vägfärjan Christina Brahe på Visingsöleden medverkade vid den stora militärövningen Våreld 19. Det blir allt viktigare i samhället att öva krisberedskap med många berörda myndigheter involverade, och Färjerederiet är en del av detta. Foto: Hasse Wetterlind

Fridhems varv och verkstäder arbetat för att på ett effektivt sätt stå till tjänst med såväl planerade som akuta insatser på färjelederna. När det gäller vår utbild- ningsverksamhet i simulatoranläggning- en på Vaxholms kastell, har avtal tecknats med ett externt rederi, för ge- nomförande av träning för lotsdispens.

Hållbar miljö

Det finns inte ett enda självklart sätt att införa klimatneutralitet och fossilfrihet i rederiet. Många metoder, åtgärder och ideer behövs för att vi ska hitta rätt sätt att minska utsläpp av koldioxid och par- tiklar och stoppa kemikalieberoende och buller.

9

(10)

Framtidens bryggor formas med stöd av medarbetarnas synpunkter. Här deltar Stefan Sörensson, befälhavare Hönöleden, i en workshop med utgångspunkt i en fullskalig modell av vår vanligaste arbetsplats.

Foto: Lena Nordlund Våren 2019 levererades rederiets första

laddhybridfärja Tellus för trafik på Gullmarsleden över Gullmarsfjorden och under sommaren elektrifierades vår sjunde linfärjeled, Lyrleden på Orust.

Färjan får sin energi från elnätet i land.

Hon drivs av el via en kabel som matas in och ut på ett hjul som sitter monterat på sidan av fartyget. Det är en bullerfri gång och energiförbrukningen halveras, jäm- fört med dieseldrift. Under sina första två månader som Lyrleden drivits elektriskt var förbrukningen 1700 kWh per månad - ungefär detsamma som en nor- malvilla.

Under hösten 2019 påbörjades instal- lationen av nya hjälpmaskiner på Hönöledens fyra ordinarie vägfärjor. De minskar utsläppen från vägfärjetrafiken.

När installationerna är klara innebär det 97 procent minskade partikelutsläpp och ca 90 procent reduktion av kväveoxider och koloxid. Därmed ligger vägfärjornas utsläpp betydligt lägre än vad de lagliga gränsvärdena kräver.

Ett förslag från personalen har lett till att solpaneler har satts upp på en av våra färjevaktstugor, och fler är på väg. Ett annat gemensamt upplägg har varit för- ändringen av tidtabellens turer på Skenäsleden i Östergötland.

Avgångstiderna har i större utsträckning anpassats efter efterfrågan och det betyder att antalet turer med få fordon ombord har minskat – med minskad bränsleåtgång och minskade utsläpp som följd.

I december genomförde Trafikverket landets första resultatkonferens för transportsektorns klimatmål, Grönt ljus 2030, på uppdrag av regeringen.

Målgruppen var samhällsaktörer och Färjerederiet var inbjudna för att berätta mer om metod och effekter av simulator- utbildningen i ecoshipping.

Hönöledens hypermoderna hjälpmaskiner började installeras under hösten 2019. De minskar partikelustläppen med 97 procent. Foto: Björn Strömberg

Målbild 2030 Trafikverket

Transportsystemet är inkluderande och erbjuder god tillgänglighet för både medborgare och näringsliv oavsett var vi bor eller verkar i landet.

Transportsystemet är fossilfritt och dess miljöpåverkan så liten att naturen kan skapa ekosystemtjänster även i framtiden.

Ingen dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet, varken i olyckor eller av luftföroreningar eller buller.

Färjerederiets långsiktiga mål. (Modell: Färjerederiet) Avsnittsrubrik här

En underrubrik på det här viset

10

(11)

Första frigående laddhybridfärjan Tellus har levererats

Namnet Tellus påminner om att vi behö- ver ställa om av omsorg om vårt jordklot.

Fartyget är Sveriges första frigående väg- färja som byggts med alternativa system för framdrift; antingen elektriskt med batteridrift eller konventionellt.

Batteridriften minskar kraftigt den nega- tiva klimatpåverkan och bidrar till en hållbar utveckling och främjar klimat och miljö. Liknande färjor går redan i trafik i Norge och Finland.

Tellus är också en av landets största vägfärjor. Hon går i trafik på

Gullmarsleden mellan Lysekil och Uddevalla.

Rederichef Erik Froste hejar på medan Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon svingar champagne- flaskan för att döpa rederiets första laddhybridfärja.

Parallellt med bygget av färjan pågår ett utvecklingsarbete för att anlägga ladd- stationer på Gullmarsleden. Rederiet ställer mycket höga krav på att laddnin- gen kan göras snabbt och med stor effek- tivitet, med tanke på turtätheten på Gullmarsleden. Det kommande systemet ska vara specialanpassat för dessa krav.

För att framhålla Färjerederiets sats- ningar mot klimatneutralitet hölls i di- rekt anslutning till dopet ett seminarium på temat Vision och realism för klimatneutral färjetrafik, med medverkan av bland andra Svante Axelsson nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Pia

Tisdag 11 juni 2019 döptes Trafikverkets laddhybridfärja Tellus vid Stigbergskajen i centrala Göteborg. Dopet innebär att färjan över- lämnas till tjänst för allmänheten, där hon är en del av ett smidigt grönt och tryggt trafiksystem.

Tellus är byggd 2019 av Baltic Work Boats AS, Estland.

Kapacitet: 297 passagerare och 80 personbilar Längd: 99,7 m inkl ramper

Bredd: 18,2 m

Djupgående: 2,08 m exklusive propelleraggregat Fart: 11 knop

Lastförmåga: 636 ton Framdrift: Laddhybrid

Lastprov med Tellus, maj 2019. Foto: Jonatan Svensson

Berglund nationell samordnare inrikes sjöfart och närsjöfart, Oscar Fors Northvolt och Erik Froste rederichef.

Bland de synpunkter som framfördes nämdes, att branschen har behov av att staten går före och visar vägen när det gäller framdriftsystem och bränsle. Det fordras kunskap kring att spara energi likväl som ökad produktion av olika ty- per av fossilfria energislag. Det fordras även ett tydligt och engagerat ledarskap för att få förändringen att äga rum.

Fakta om vägfärjan Tellus

Avsnittsrubrik här En underrubrik på det här viset

11

Första frigående laddhybridfärjan Tellus har levererats

(12)

Trafikstatistik

2019 2018 2017 2016 2015

Färjeleder, statliga 38 38 38 38 38

Färjeleder, ej statliga 2 3 3 3 2

Fartyg 71 70 70 69 69

Transporterade fordon,

tusental 12 717 12 686 12 940 13 073 12 712

Antal Personbilsekvivalenter

(PBE), tusental¹ 15 901 15 806 15 905 15 441 15 053

Passagerare utan fordon,

tusental² 1 375 1 492 1 427 1 367 1 950

Antalsuppgifterna avser både statliga och ej statliga färjeleder. Antalet beräknas med utgångspunkt i sk personbilsekvivalent (PBE).

1) Fordon <6m = 1 PBE, 6-15m = 2,5 PBE, 15-24m=4,5 PBE, Dispensfordon = 9 PBE samt from 2011 Bussar=9 PBE

2) På vissa av västkustens leder har vi automatisk traﬁkräkning som inte registrerar fotgängare.

Nöjd kundindex Nöjdhet per

kvalitetsområde 2019 2018 2017 2016 2015

Tillförlitlighet 94% 94% 94% 93% 93%

Säkerhet 91% 91% 91% 90% 91%

Turlistan 91% 90% 90% 91% 89%

Personal 87% 86% 87% 86% 85%

Information 78% 77% 77% 75% 73%

Komfort 77% 76% 77% 77% 76%

Tillgänglighet 74% 75% 76% 76% 76%

Färjeläget 74% 75% 74% 74% 74%

Informationsstöd och miljö 72% 73% 73% 72% 71%

TOTALINDEX 82% 82% 82% 82% 81%

HELHETSINTRYCK 92% 93% 93% 93% 92%

Förvaltningsberättelse

Färjetraﬁken

(13)

FINANSIELL STÄLLNING

Fem år i sammandrag

Resultaträkning, Kkr 2019 2018 2017 2016 2015

Nettoomsättning 869 772 844 829 805 916 762 309 742 752

Rörelseresultat 12 874 21 989 39 706 45 100 33 559

Resultat efter ﬁnansiella poster 12 725 21 689 38 714 42 825 28 591

Årets resultat 10 002 16 917 30 197 33 403 22 301

Balansräkning, Kkr

Anläggningstillgångar 1 161 496 1 023 073 1 027 232 955 208 979 454

Omsättningstillgångar 115 823 119 624 121 506 142 671 126 110

Eget kapital 442 059 432 057 415 140 384 943 351 539

Lån hos central ﬁnansfunktion 604 000 504 000 504 000 484 000 524 000

Kortfristiga skulder 231 259 206 640 229 598 228 936 230 025

Balansomslutning 1 277 318 1 142 697 1 148 738 1 097 879 1 105 564

(14)

Verksamheten 2019

Färjerederiet har under 2019 bedrivit vägfärjetrafik på sammanlagt 40 leder och underhållit isvägar vid Storsjön och i Norrbotten. Utbildningsverksamheten i simulator, förlagd till Vaxholms kastell, har utvecklats under året med nya kur- ser, som också vänder sig till den externa marknaden. Under året togs rederiets första färja med laddhybridteknik i drift på Gullmarsleden. Ett nytt digitaliserat rapporteringssystem infördes. Det sam- lar händelseavvikelser, revisioner och ut- förda kontroller i ett gemensamt system, vilket förenklar och förbättrar möjlighe- ten till uppföljning. Säkerhetsarbetet stärks för att möta nya omvärldshot, detta för att alltid leverera en trygg och sä- ker färjeresa. Rederiets

processorienterade arbetssätt utvecklas som en viktig del av Färjerederiets digitala ledningssystem FLS.

Ledningssystemet är också en förutsätt- ning för att möta kraven inom standar- derna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001, vilka rederiet är certifierade efter.

Under året har rederiets ledarprogram fortsatt och nya medarbetare har fått möjligheten att efter ansökan och urval delta i programmet. Ett program har också startats för att stärka rederiets

chefer på lokal nivå i sina roller och för- bättra deras kunskaper som ledare.

Vision 45, rederiets långsiktiga tonnageplan, har vidareutvecklats. Planen syftar till att nå klimatneutral färjedrift senast 2045.

Beträffande Neptunus skada, förs en diskussion med Kammarkollegiet om er- sättning.

Årets omsättning och resultat

Nettoomsättningen 2019 uppgår till 869,8 (844,8) Mkr vilket motsvarar en omsättningsökning på 3,0 %. (Diagram 1), av rederiets nettoomsättning utgörs 12 procent av intäkter från externa uppdragsgivare, i huvudsak Ekerö respektive Jönköpings kommun (Diagram 2).

Resultatet efter finansiella poster 2019 uppgår till 12,7 (21,7) Mkr vilket är 9,0 Mkr lägre än föregående år (Diagram 1).

Literpriset för diesel har i stort varit oförändrat under året, dock har prisdiffe- rensen mellan diesel och HVO ökat.

(Diagram 3). Rederiet noterar en lägre total förbrukning drivmedel. HVO-diesel har upphandlats och används av färjorna på Hönöleden. Priset för HVO-diesel är dyrare än konventionell diesel och en sär- skild ersättning har erhållits från bestäl- laren för delar av merkostnaden.

Likviditet och finansnetto

Rederiets räntebärande finansiering upp- går till 604 (504) Mkr vid utgången av 2019 (Diagram 4). Den genomsnittliga räntan på nyupptagna lån har minskat under året till följd av gällande ränteläge.

Räntekostnaden uppgick till 0,2 (0,3) Mkr.

Finansiella risker

Utestående lån har i sin helhet upplånats i Trafikverkets internbank. Färjerederiet använder ej andra finansiella instrument såsom derivat eller terminer. Som en del av Trafikverket är bedömningen att Färjerederiet har en mycket låg expone- ring för kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödesrisk. Prisrisker hanteras genom avtalade indexregleringar av priser- na för färjedriften.

Finansiering och finansiell ställning

Soliditeten uppgick vid utgången av 2019 till 34,6 (37,8) %. Det egna kapitalet uppgick till 442,1 (432,1) Mkr, bestående av bundet kapital om 40 (40) Mkr, balanse- rat resultat på 392,1 (375,1) Mkr och årets resultat på 10,0 (16,9) Mkr (Diagram 5).

DIAGRAM 1

Omsättning och resultat, miljoner kronor

900

800 850

750

700

650

2015 2016 2017 2018 2019

60 50 40 30 20 10

OMSÄTTNING 0 RESULTAT

Omsättning Resultat

DIAGRAM 2

Fördelning uppdrag, miljoner kronor

900 800 700 600 500 400 300 200 100

0 2015 2016 2017 2018 2019

Externa kunder Uppdrag åt Trafikverket

DIAGRAM 3

Drivmedel

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 2015 2016 2017 2018* 2019*

7 6 5 4 3 2 1 0 Kronor/liter Miljoner liter Miljoner kronor

Miljoner kronor/Miljoner liter Kronor/liter

* I utfallet 2017, 2018 och 2019 ingår HVO bränsle vid Hönöleden. Kompensation har erhållits för dyrare bränsleslag. 800 700 600 500 400 300 200 100 DIAGRAM 4

Lån, miljoner kronor

2016 2017 2018 2019

2015

Avsnittsrubrik här

En underrubrik på det här viset

14

(15)

Anläggningstillgångar

Under 2019 investerades 208,9 (64,5) Mkr i anläggningstillgångar (Diagram 6). Det bokförda värdet av anläggnings- tillgångar uppgår till 1 161,5 (1 023,1) Mkr (Diagram 7).

Nyckeltal personal

Kostnaden för löner och ersättningar, in- klusive traktamenten och bilersättning- ar, var 313,6 (302,5) Mkr

Lönebikostnader uppgick till 163,3 (153,6) Mkr. I kostnaden ingår 1,4 (1,4) mkr till rederichef och externa representanter i internstyrelsen. Antal tillsvidareanställ- da uppgick vid årets slut till 509 (503) varav 59 (57) kvinnor och 450 (446) män (Diagram 8).

Trafikverket Färjerederiet

Färjerederiet är en resultatenhet inom Trafikverket vilket innebär att rederiet arbetar under bolagsliknande former med krav på lönsamhet. Finansiella nyckeltal upprättas årligen. Dessa och övriga verksamhetsspecifika måltal följs upp systematiskt.

Internstyrelse

Internstyrelsen har under året haft fyra protokollförda sammanträden.

Framtidsbedömning

Arbetet med att planera för klimatneutral färjedrift fortsätter. Nybyggnation av fyra 60-bilsfärjor projekteras, leverans 2023-2025. Klimatplanen, Vision 45 upp- dateras årligen. Tonnageplaneringen, den tekniska inriktningen samt den lång- siktiga finansiella planen omarbetas med nu kända förutsättningar. Detta arbete görs i samarbete med Trafikverket som ägare till rederiet och som beställare av färjetrafik.

Rederiets ledningssystem vidareut- vecklas med nya och förbättrade funktio- ner vilket är nödvändigt för att bedriva arbetet med ständiga förbättringar.

Trafiken förändras och antalet resenärer kan öka eller minska beroende på regio- nal befolkningsutveckling.

Klimatförändringar påverkar såväl möj- ligheterna att anlägga isvägar som vat- tenmängden i våra insjöar, det sistnämnda leder till anpassningar av färjornas framdrivningssystem.

Förslag till disposition av resultat, enligt balansräkning

I syfte att stärka Färjerederiets kapital- bas för framtida investeringsprogram är det Internstyrelsens uppfattning att ingen utdelning ska lämnas för verk- samhetsåret 2019. Soliditeten kommer fortsatt att ligga på nivån drygt 30 %.

Med en god självfinansieringsgrad kan Färjerederiets behov av upplåning begränsas. Internstyrelsen och rederichefen föreslår att

Balanserad vinst, kronor 392 057 481 Årets vinst, efter skatt, kronor 10 002 123

Summa 402 059 604

disponeras så att 402 059 604 kr balanseras i ny räkning.

DIAGRAM 5

Finansiell ställning, miljoner kronor

500 450 400 350 300 250 200 150 100 50

0 2015 2016 2017 2018 2019

40% 35 30 25 20 15 10 5 0 Räntabilitet Eget kapital Soliditet

DIAGRAM 6

Investeringar i anläggningstillgångar, miljoner kronor

2016 2017 2018 2019

2015 250 200 150 100 50 0

DIAGRAM 7

Bokfört värde anläggningstillgångar, miljoner kronor

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200

0 2015 2016 2017 2018 2019

DIAGRAM 8

Fördelning antal anställda män och kvinnor

600 500 400 300 200 100 0

2015 2016 2017 2018

2014 Antal kvinnor Antal män

Avsnittsrubrik här En underrubrik på det här viset

15

(16)

Finansiell redovisning Noter

Resultaträkning

Kkr Not 2019 2018

Nettoomsättning 1 869 772 844 829

Kostnad för drift 2, 10 -856 912 -826 868

Bruttoresultat 12 860 17 961

Övriga rörelseintäkter (försäkringsersättning, försäljning anläggningstillgångar) 14 4 028

Rörelseresultat 12 874 21 989

Finansiella intäkter 6 5

Finansiella kostnader -155 -305

Resultat efter finansiella poster 12 725 21 689

Intern skatt 21,4% -2 723 -4 772

Årets resultat 10 002 16 917

Avskrivningar, utrangeringar och nedskrivningar som ingår i kostnaderna ovan: -70 535 -69 111

Nyckeltal

Se deﬁnitioner nedan 2019 2018

Nettoomsättning 869 772 844 829

Resultat efter ﬁnansiella poster 12 725 21 689

Andel extern försäljning av total % * 11,8 12,0

Nettomarginal % (resultat före skatt) 1,5 2,6

Vinstmarginal % (resultat efter skatt) 1,1 2,0

Rörelsemarginal % 1,5 2,6

Räntabilitet på eget kapital % 2,3 3,9

Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital % 1,3 2,4

Andel räntebärande skulder % 47,3 44,1

Soliditet % 34,6 37,8

Antal anställda vid utgången av året 509 503

* Extern försäljning avser de externa intäkterna vid Fridhem varv samt Ekerö-, Kastellet- och Visingsölederna.

Förvaltningsberättelse Resultaträkning Nyckeltal

16

(17)

Balansräkning

Kkr Not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och fast egendom 3 208 654 203 413

Färjor, maskiner och inventarier 4 819 961 738 699

Pågående investeringar 3, 4 132 881 80 961

Summa materiella anläggningstillgångar 1 161 495 1 023 073

Omsättningstillgångar, varulager m m

Verkstadslager 5 175 3 763

Fordringar

Kundfordringar 5 73 522 74 951

Övriga kortfristiga fordringar 1 764 1 756

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 6 5 260 8 749

Checkräkningssaldo, likvida medel 30 102 30 405

Summa omsättningstillgångar 115 823 119 624

SUMMA TILLGÅNGAR 1 277 318 1 142 697

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 7

Bundet kapital 40 000 40 000

Balanserad vinst 392 057 375 140

Årets resultat 10 002 16 917

SUMMA EGET KAPITAL 442 059 432 057

Långfristiga skulder

Lån hos centrala ﬁnansfunktionen 604 000 504 000

Summa långfristiga skulder 604 000 504 000

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 8 113 380 90 317

Övriga skulder 2 370 0

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 115 509 116 323

Summa kortfristiga skulder 231 259 206 640

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 277 318 1 142 697

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Förvaltningsberättelse Balansräkning

17

(18)

Kassaflödesanalys

Kkr Not 2019 2018

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 12 874 21 989

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar och utrangeringar 70 535 69 111

Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 0 -204

Erlagd ränta + ﬁnansiella intäkter -149 -300

Betald skatt 0 -17 939

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 83 260 72 657 Förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning varulager -1 412 275

Ökning/minskning fordringar 4 910 -8 293

Ökning/minskning leverantörsskulder 23 063 -535

Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder -1167 -9 256

Kassaflöde från den löpande verksamheten 108 654 54 848

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 -208 957 -64 952

Försäljning av anläggningstillgångar 0 204

Kassaflöde från investeringsverksamheten -208 957 -64 748

Finansieringsverksamheten

Upptagande av lån 100 000 0

Utbetald utdelning 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 100 000 0

Ökning/minskning av likvida medel ^-303 ^{-9 900}

Likvida medel vid årets början 30 405 40 305

Likvida medel vid årets slut (checkräkningssaldo + likvida medel) 30 102 30 405

Förvaltningsberättelse Kassaflödesanalys

18

(19)

Finansiell redovisning Noter Förvaltningsberättelse Deﬁnitioner Redovisningsprinciper

Deﬁnitioner

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat efter skatt, i förhållande till eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter ﬁnansnetto plus räntekostnader, i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning, minskad med icke räntebärande skulder.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat, i förhållande till nettoomsättning.

Nettomarginal

Resultat efter ﬁnansnetto, i förhållande till nettoomsättning.

Vinstmarginal

Resultat efter skatt, i förhållande till nettoomsättning.

Andel räntebärande skulder Andel av summa eget kapital och skulder Soliditet

Eget kapital, i förhållande till balansomslutningen på balansdagen.

*Från 2019 tillämpas komponentavskrivning vid nyanskaffning av färjor.

Redovisningsprinciper

Färjerederiets årsrapport är upprättad enligt de principer och förord- ningar som gäller för statliga myndigheter samt, i allt väsentligt, även enligt årsredovisningslagen.

Värderingsprinciper

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om ej annat anges.

Fordringar

Fordringar har tagits upp, till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Reservering för osäkra fordringar har gjorts efter individuell prövning.

Verkstadslager

Verkstadslager värderas på balansdagen enligt lägsta värdets princip.

Vid värderingstillfället har erforderliga inkuransavdrag gjorts.

Anläggningstillgångar

Färjor och reinvesteringar i färjor över 1 Mkr eller minst 10% av an- skaffningsvärdet deﬁnieras som anläggningstillgång.

Övriga tillgångar, vars anskaffningsvärde överstiger 22 Kkr samt vars ekonomiska livslängd är tre år eller längre, deﬁnieras som anläggnings- tillgång.

Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Avskrivningar enligt plan, beräknas linjärt på tillgångarnas anskaff- ningsvärde.

Avskrivningstider fastställs efter bedömning av tillgångarnas nyttjan- deperiod.

För nyanskaffade färjor tillämpas från 2019 komponent avskrivning.

Avskrivningstider i intervallet 10-50 år efter bedömning av komponen- ters livslängd.

Pensionsförpliktelser

Statens åtagande för de anställdas pensioner tas i sin helhet upp av Statens Pensionsverk (SPV).

Intäkter

Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassiﬁceras kassa- eller banktillgodo- havanden.

Avskrivningstider

År

Maskiner och inventarier 3-10

Båtar 10-15

Färjor* 10-50

Utbytesenheter färjor 10

Byggnader 20-25

Markanläggningar 10-20

Immateriella tillgångar 5

19

(20)

Not 2 Driftskostnader per resultatområde

Kkr 2019 % 2018 %

Ej konkurrensutsatta uppdrag åt

Traﬁkverket -755 561 88 -724 038 88

Uppdrag åt utomstående 2) -101 351 12 -102 830 12

Summa kostnader -856 912 100 -826 868 100

- Varav revisionsarvoden -157 -108

Noter

Not 1 Nettoomsättning per resultatområde

Kkr 2019 % 2018 %

Ej konkurrensutsatta uppdrag åt

Traﬁkverket 766 827 88% 743 412 88

Uppdrag åt utomstående 1) 102 945 12% 101 417 12 Summa nettoomsättning 869 772 100% 844 829 100

Not 3 Byggnader, mark och markanläggningar

Kkr 2019123120181231

Ackumulerade anskaffningsvärden byggnader

Ingående anskaffningsvärde 72 495 72 495

Årets aktivering från pågående investeringar 0 0

Årets externa anskaffningar 0 0

Försäljningar/utrangeringar 0 0

Utgående anskaffningsvärden 72 495 72 495

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar enligt plan -48 362 -45 741

Årets avskrivningar -2 528 -2 621

Försäljning 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -50 890 -48 362 Utgående bokfört värde byggnader 21 605 24 133

Pågående investeringar 89 026 64 525

Utgående bokfört värde inkl pågående

investeringar 110 631 88 658

Ackumulerade anskaffningsvärden markanläggningar

Ingående anskaffningsvärde 320 247 317 815

Årets aktivering från pågående investeringar 21 786 2 432

Utgående anskaffningsvärden 342 033 320 247

Ingående avskrivningar enligt plan -142 235 -127 970 Årets avskrivningar enligt plan -14 542 -14 265

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -156 777 -142 235 Utgående bokfört värde markanläggningar 185 256 178 012

Pågående investeringar 0 0

investeringar 185 256 178 012

Ackumulerade anskaffningsvärden mark

Årets anskaffning 525 0

Utgående bokfört värde mark 1 793 1 268

Summa bokfört värde byggnader och fast

egendom 208 654 203 413

Pågående investeringar 89 026 64 525

investeringar 297 680 267 938

Not 4 Färjor, maskiner och inventarier

Kkr 2019123120181231

Färjor, maskiner och inventarier

Ackumulerade anskaffningsvärden färjor

Ingående anskaffningsvärde 1 648 6841 604 043 Årets aktivering från pågående investeringar 133 948 40 676

Årets externa anskaffningar 0 3 965

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

färjor 1 782 6321 648 684

Ingående avskrivningar enligt plan -921 862 -873 386

Årets avskrivningar -49 510 -48 476

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -971 372 -921 862 Utgående bokfört värde färjor 811 260 726 822

Pågående investeringar 0 16 436

investeringar 811 260 743 258

Ackumulerade anskaffningsvärden, maskiner och inventarier

Årets aktivering från pågående investeringar 0 1 686

Årets externa anskaffningar 778 1 883

Försäljning/utrangering -57 -494

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 46 913 46 192 Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar enligt plan -34 506 -31 393 Årets avskrivningar enligt plan -3 811 -3 606

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -38 260 -34 505 Utgående bokfört värde maskiner och

inventarier 8 653 11 687

Pågående investeringar 0 0

investeringar 8 653 11 687

Ackumulerade anskaffningsvärden förbättringsutgifter på annan fastighet

Ingående anskaffningsvärde 427 427

Årets aktivering från pågående investeringar 0 0

Försäljning/utrangering 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 427 427 Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar enligt plan -237 -95

Årets avskrivningar enligt plan -142 -142

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt

plan -379 -237

Utgående bokfört värde förbättringsutgifter på

annan fastighet 48 190

Summa bokfört värde maskiner och inventarier 819 961 738 699 Pågående investeringar, färjor 43 855 16 436 Utgående bokfört värde inkl pågående

investeringar 863 816 755 135

Förvaltningsberättelse Noter

20

(21)

Not 7 Eget kapital

Kkr 2019123120181231

Ingående eget kapital 432 057 415 140

Årets resultat efter skatt (intern skatt 21.4 %). 10 002 16 917

Utdelning 0 0

Utgående eget kapital 442 059 432 057

Not 8 Leverantörsskulder

Kkr 2019123120181231

Leverantörsskulder hos andra Traﬁkverksenheter 55 719 45 367

Leverantörsskulder hos övriga 57 661 44 950

Summa leverantörsskulder 113 380 90 317

Not 9 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Kkr 2019123120181231

Upplupna löner inkl sociala avgifter 7 737 7 548 Över-/mertid och semesterlön inkl sociala av-

gifter 47 041 45 726

Avsättning för pensioner 1 377 3 061

Upplupna utgiftsräntor 176 673

Övriga upplupna kostnader 4 246 801

Övriga förutbetalda intäkter 54 932 58 514

Summa upplupna kostnader 115 509 116 323

Not 10 Personal

Kkr 2019 2018

Antal tillsvidareanställda3 509 503

varav kvinnor 59 57

varav män 450 446

Antal i ledningsgrupp 7 7

varav kvinnor 3 3

varav män 4 4

Antal årsarbetskrafter 553 523

Antal i internstyrelsen 6 6

varav kvinnor 3 3

varav män 3 3

Lön och ersättning till rederichef och externa

styrelseledamöter 1 416 1 354

Lön till övriga anställda 313 599 302 495

Lönebikostnader enligt lag och avtal 163 337 153 626

Total sjukfrånvaro % av arbetstid 4,5% 5,1%

varav kvinnor, % 12,4% 11,,6%

varav män, % 3,6% 4,3%

Sjukfrånvaro - 29 år, % 4,2% 2,6%

Sjukfrånvaro 30 - 49 år, % 2,7% 4,0%

Sjukfrånvaro 50 - år, % 4,6% 5,1%

Långtidssjukskrivningar (över 22 dagar) % av total

sjukfrånvaro 79,0% 78,0%

Not 11 Årets investeringar

Kkr 2019 2018

Fastigheter och övrig fast egendom 22 311 2 432

Färjor 134 726 44 641

Maskiner och inventarier 0 3 569

Förändring pågående investeringar 51 920 14 308 Justering förgävesavskrivning i pågående

investeringar 0 0

Summa investeringar 208 957 64 950

Anskaffningskostnad sålda objekt/nedskrivningar -57 -494 Nettoinvesteringar exkl realisationsvinst 208 900 64 456

Fotnoter

1) I uppdrag till utomstående redovisas de externa intäkterna vid Fridhem varv samt Ekerö-, Kastellet- och Visingsöleden.

2) För Fridhem varv har kostnaderna för den externa verksamheten räknats fram enligt schablon.

3) Färjerederiets tillsvidare-, visstids- och timanställda uppgår totalt till 790 (798) personer.

Förvaltningsberättelse Noter Årsrapportens undertecknande

Årsrapportens undertecknande

Vaxholm den 17 februari 2020

Internstyrelsen är rådgivande i förhållande till internstyrelseordföranden, som har det fulla ansvaret för verksamheten. Internstyrelsens syfte är att verka för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten.

Bo Netz Ordförande Anna Hammargren Victoria Andersson

Erik Froste Rederichef Mats Rosin

Peter Fyrby

Helena Sundberg

Not 5 Kundfordringar

Kkr 2019123120181231

Kundfordringar hos andra Traﬁkverksenheter 62 249 65 322

Kundfordringar hos övriga 11 273 9 629

Summa kundfordringar 73 522 74 951

Not 6 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Kkr 2019123120181231

Försäkringsavgift Kammarkollegiet 3 859 2 954 Produkter i arbete i varvsverksamheten 261 51 Övriga förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 1 140 5 744

Summa upplupna kostnader 5 260 8 749

21

(22)

22

Revisionsberättelse

(23)

Färjerederiets internstyrelse

Ledningsgrupp

Färjerederiets organisation

Från vänster:

Erik Froste rederichef, Susan Jonsson Heidrich rederisekreterare, Ellen Norr- gård operativ chef, Anders Nordqvist ekonomi- och ITchef, Margus Pöldma trafikchef, Åsa Nordström HR-chef och Ingrid Jarnryd kommunikationschef.

På bilden saknas:

Fredrik Almlöv miljö- och teknikchef.

Foto: Truls Persson Från vänster:

Helena Sundblad, Erik Froste (rederichef), Anna Hammargren, Victoria Andersson, Bo Netz (ordf).

Saknas på bilden:

Mats Rosin och Peter Fyrby.

Färjeled A Färjeled B Färjeled C Färjeled D Färjeled E Färjeled F Distrikt

Distrikt Distrikt

Kommunikation HR Teknik

Operativ ledning

Rederiledning

IT

Verksamhetssystem, FLS Ekonomi Internrevision

Nautisk utbildning Miljö Styrelse

Fridhems varv och verkstäder

Färjerederiets organisation utgår från resenärerna. Organisationen har anpas- sats efter lokala förhållanden. I vissa fall har sektioner bildats, för att minska de geografiska avstånden inom distriktet.

23

Revisionsberättelse Färjerederiets internstyrelse ledningsgrupp

(24)

24

Trafikverket Färjerederiet, Box 51, 185 21 Vaxholm. Besöksadress: Norrhamnsgatan 3.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00.

trafikverket.se/farjerederiet

TRAFIKVERKET. PUBLIKATIONSNUMMER: 2020:102. ISBN: 978-91-7725-635-9. UTGÅVA: MARS MÅNAD 2020. PRODUKTION: GULLERS GRUPP. TRYCKERI: BRANDFACTORY. FOTO: TRAFIKVERKET, MOSTPHOTOS, KASPER DUDZIK.

Bilfärjor

Färja Signal

Gullbritt SEZV 80 297

Neptunus SKIC 80 297

Saturnus SKXI 80 297

Tellus SBAW 80 297

Ada SFHA 75 297

Beda SFHO 75 297

Göta SFHQ 75 297

Marie SFHZ 75 297

Gullmaj SFIV 60 297

Jupiter SFKL 60 397

Merkurius SLEK 60 297

NB 359 - 60 297

NB 360 - 60 297

NB 361 - 60 297

NB 362 - 60 297

Pluto SFDU 60 397

Venus SCEJ 60 397

Braheborg SJFW 34 394

Fragancia SJFZ 36 247

Freja SJFV 36 247

Fredrika SDWU 30 197

Gerd SFEP 36 197

Hymer SFGJ 33 147

Kornelia SFKN 32 147

Linea SJEC 30 247

Maria SFLI 32 197

Tora SLKJ 36 197

Aspö II SLEY 24 197

Aspö III SHIW 24 197

Ebba Brahe SMRY 22 297

Embla SIQN 24 98

Karin SMJQ 22 147

Karna SEHT 21 190

Leeflora SDZK 21 98

Linda SMQR 20 197

Maj SBXQ 21 197

Malin SFLT 21 147

Nora SMQV 20 120

Saga SIQM 18 98

Skidbladner SEUN 21 147

Svea SFEB 22 147

Ulrika SEGV 20 197

Passagerarfartyg

Bettan SFE 2434 - 12

Gnidde SFE 2452 - 12

Gulingen SFE 2451 - 12

Olsson SFE 2453 - 12

Pigge SFE 2450 - 12

Vaxholmen SFKY - 80

Vintergatan svävare - 12

Österlen SCZE - 12

Annie SFKV 12 98

Arnljot SEUR 8 48

Bolmia SEHN 8 98

Byälvan SFNA 4 25

Capella SMAB 5 157

Carolina af Arnö SFGA 10 59

Carolina Nord SEXG 6 50

Christina Brahe SJGH 14 200

Helena Elisabeth SFEH 1 59

Elvira SFMX 10 80

Karna II SIVM 8 100

Lina SFKT 10 80

Nordö III SIJE 12 98

Paulina SKAL 12 51

Sanna SMQT 14 122

Sedna SKHP 14 122

Theresia SMJV 13 70

Vinösund SFEU 12 122

Bodilla SHZL 50 297

Castella SMJR 50 297

Frida SMJT 50 297

Kajsa-Stina SMKJ 50 297

NB 350 - 50 297

Nina SFIC 50 297

Veronica SFED 48 247

Aurora SDZE 46 297

Fröja SFEV 42 147

Gulli SFIO 38 297

Svanhild SFIB 40 297

Vivi SFIA 40 197

Yxlan SBLO 46 297