E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara Torsås kommun, Kalmar län Samrådsunderlag

(1)

Samrådsunderlag

E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara Torsås kommun, Kalmar län

Vägplan, 2021-02-01

(2)

Sida 2 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara Trafikverket

Postadress: Trafikverket, 551 91 Jönköping E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara

Författare: Kristina Hermansson, Anna Brånhult Hasemann, Helena Fennö, Emil Gottberg, Daniel Hellqvist, Daniel Lennartsson, Anna Lyth, Cecilia Rätz, Göran Sevelin, Joséphine Tardy, Fredrik Thurfjell och Hampus Wallin.

Kreera Samhällsbyggnad Dokumentdatum: 2021-02-01 Ärendenummer: TRV 2020/76129 Åtgärdsnummer: 16043

Uppdragsnummer: 167678 Version: 1.1

Kontaktperson: Lovisa Bjarting, projektledare Trafikverket Kartunderlag: Geodatasamverkan, Lantmäteriet

Foton: Om inget annat anges har foton tagits av personer inom projektorganisationen.

(3)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 3 av 48

Innehåll

1. Sammanfattning ... 4

2. Inledning ... 5

2.1. Planläggningsprocessen ... 5

2.2. Bakgrund ... 6

2.3. Tidigare utredningar ... 6

2.4. Angränsande planering ... 9

3. Beskrivning av projektet ... 11

3.1. Mål med projektet ... 11

3.2. Avgränsningar ... 11

3.3. Framtida väganläggning ... 13

4. Förutsättningar ... 14

4.1. Befintlig väganläggning ... 14

4.2. Landskap ... 19

4.3. Kulturmiljö ... 24

4.4. Naturmiljö ... 31

4.5. Boende och hälsa ... 34

4.6. Hushållning med mark- och vattenområden ... 35

5. Effekter & deras tänkbara betydelse ... 37

5.1. Miljökvalitetsmål ... 37

5.2. Hänsynsregler ... 37

5.3. Hushållningsbestämmelser ... 38

5.4. Miljökvalitetsnormer ... 38

5.5. Förändringar i miljökvalitet – effekter ... 39

6. Fortsatt arbete ... 44

6.1. Planläggning ... 44

6.2. Fortsatta utredningar ... 45

7. Källor ... 46

(4)

Sida 4 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara

1. Sammanfattning

Detta samrådsunderlag är första steget i Trafikverkets arbete att ta fram en vägplan för E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara med målet att öka framkomligheten och

trafiksäkerheten på E22 samt förbättra boendemiljön i Bergkvara. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan.

E22 är en viktig länk för godstransporter till och från sydöstra Sveriges hamnar samt för industrin i området. E22 ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Trafikverket har därför de senaste åren genomfört flera projekt längs E22 och planerar för flera åtgärder längs E22 genom Kalmar län och södra Sverige. E22, sträckan Karlskrona-Söderåkra som innefattar aktuell delsträcka förbi Bergkvara, har utretts av Trafikverket flera gånger de senaste decennierna. Delen förbi Bergkvara är ett av de återstående projekten på E22 genom södra Sverige.

Den aktuella sträckan inom utredningsområdet föreslås bli en mötesfri 2+1 väg med fysisk mötesseparering (mitträcke). Det förväntas ske delvis på befintlig väg och delvis som ny vägsträckning. Redan nu kan konstateras att byggandet av en ny väg, delvis i ny sträckning, kommer att innebära en ny barriär i utredningsområdet där det inte finns en väg idag samtidigt som barriärverkan i Bergkvara minskar. Ny E22 kommer att få en mer enhetlig vägstruktur och förbättrad standard med mittseparering från länsgränsen Blekinge/Kalmar till Söderåkra. Vägen genom Bergkvara kan därmed fungera som en lokalväg istället för kombination av större genomfartsled och lokalväg.

En ny dragning av E22 kommer att skapa en ny struktur i landskapet vilket förändrar hur landskapet ser ut, upplevs och fungerar. En ny väg kommer också att påverka områdets natur- och kulturmiljövärden.

Trafikverket gör bedömningen att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, eftersom projektet innebär en nysträckning av E22, i någon omfattning, utanför Bergkvara och utredningsområdet har väldigt höga värden. Trafikverkets inriktning för nästa skede är därför att göra en lokaliseringsutredning. Parallellt med lokaliseringsutredningen påbörjas en miljökonsekvensbeskrivning.

I det fortsatta arbetet är det centralt att korridorer formas utifrån att lösa uppsatta mål för projektet. Därför kommer fördjupade utredningar att göras för att införskaffa mer kunskap om området. Det är även viktigt att funktionen uppnås i kombination med att anläggningen blir kostnadseffektiv utifrån alla former av kostnader såväl i pengar som andra effekter på människor natur och miljö.

(5)

2. Inledning

Trafikverket planerar för en ny sträckning av E22 förbi Bergkvara. Detta dokument utgör samrådsunderlaget i den processen och är det första steget i framtagandet av en vägplan.

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se Figur 1.

Trafikverkets planeringsprocess regleras i väglagen (VL 1971:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning.

I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget utgör därmed ett tidigt skede i arbetet med att ta fram ett förslag till vägplan.

Figur 1 Samrådsunderlaget tas fram i början av processen som ska leda fram till en vägplan.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med berörd allmänhet, andra myndigheter och organisationer för att

Trafikverket få in deras synpunkter och kunskap samt möjliggöra deras inflyttande.

Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

(6)

2.2. Bakgrund

Ostkuststråket, där den aktuella sträckan ingår, fyller en viktig funktion på

internationell, nationell, regional och lokal nivå, se sträckning i Figur 2. E22 är en viktig länk för godstransporter till och från sydöstra Sveriges hamnar samt för industrin i området. E22 ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

Trafikverket har därför de senaste åren genomfört flera projekt längs E22 och planerar för flera åtgärder längs E22 genom Kalmar län och södra Sverige.

Den aktuella sträckan av E22 är inte mötesseparerad och genom Bergkvara är vägen hastighetsbegränsad till 50 km/h.

Befintlig E22 bidrar till negativ påverkan på boendemiljön i Bergkvara med bristande säkerhet för oskyddade trafikanter, barriärverkan, buller och vibrationsstörningar. E22 genom Bergkvara används såväl som genomfartsled, lokalgata och skolväg vilket leder till svårigheter att uppnå

fullgod trafiksäkerhet. Dagens sträckning försvårar även för utveckling av tätorten och begränsar möjligheterna att planlägga nya bostadsområden.

2.3. Tidigare utredningar

E22, sträckan Karlskrona-Söderåkra som innefattar aktuell delsträcka förbi Bergkvara, har utretts av Trafikverket flera gånger de senaste decennierna. Utredningarna ligger som underlag för detta projekt.

2.3.1. Lokaliseringsutredning E22 Karlskrona-Söderåkra, 1993

År 1993 togs en lokaliseringsutredning fram med syftet att utreda en ny sträckning av E22 på sträckan Karlskrona–Söderåkra, se Figur 3. Två alternativ utreddes;

Det så kallade kustalternativet som innefattade en utbyggnad i huvudsak i E22:s befintliga läge och en genare sträckning som kallades inlandsalternativet.

Figur 2 Översiktskarta, E22 i ett större perspektiv. Röd prick visar Bergkvara.

(7)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 7 av 48 Figur 3 Kartan redovisar alternativen som utreddes i lokaliseringsutredningen 1993. Norr är snett åt höger, Söderåkra och Bergkvara ligger långt till höger i bild, Karlskrona längst till vänster. De röda korridorerna utgör ’inlandsalternativet’ och de blåa utbyggnad i huvudsak i befintlig sträckning.

2.3.2. Fördjupad vägutredning E22 Karlskrona–Söderåkra, 1996

År 1996 togs en fördjupning av lokaliseringsutredningen från 1993 fram. Syftet med denna fördjupning var att närmare beskriva effekter och konsekvenser av en omläggning av vägen.

Det innebär att denna utredning innefattar samma alternativ som den tidigare studien från 1993. Utredningen syftade till att utgöra underlag för beslut om val av sträckning.

Beslut av alternativ togs i 1998-05-14 och kustalternativet valdes att ligga till grund för arbetet med nationell plan vägtransportsystemet 1998–2007. Till grund för beslutet låg framförallt synpunkter och värderingar från Karlskrona och Torsås kommun samt från Länsstyrelserna i Blekinge och Kalmar län bland annat med hänsyn till natur- och

kulturvärden. Inlandsalternativet avfördes till förmån för kustalternativet. Övriga alternativ avfördes från vidare utredning.

2.3.3. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) 2015

År 2015 togs en åtgärdsvalsstudie fram för E22 förbi Bergkvara, se utredningsområde i Figur 4. E22 genom Bergkvara var då en av de återstående flaskhalsarna på E22 genom Kalmar län och de tidigare utredningarna från 1993 och 1996 hade visat på behovet av en nydragning av E22 och att åtgärder i befintlig sträcka inte ger önskvärda förbättringar i stråket.

I den regionala transportplanen för Kalmar län 2014–2025 beskrevs att Ostkuststråket (E22) fyller en viktig funktion från lokal till internationell nivå. Stråket har en stor betydelse för att uppnå regionens mål om förstorade arbetsmarknadsregioner samtidigt som det är en

(8)

Sida 8 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara viktig sammanhållande länk för sydöstra

Sverige och dess kontakter med omkringliggande regioner.

Syftet med åtgärden E22 förbi Bergkvara uttrycktes i ÅVS:en som, förutom förbättrad trafiksäkerhet:

• Att förkorta restiden och

• förbättra kopplingen mellan de två regionala centren Kalmar–Karlskrona,

• att förstärka E22 som sydöstra Sveriges viktigaste väg och därigenom

• förbättra kommunikationerna mellan Öresundsregionen och

Stockholmsområdet å ena sidan och sydöstra Sveriges regioncentra och hamnar å andra sidan,

• skapa högre framkomlighet och tillförlitlighet i transportsystemet,

• bättre miljö- och utvecklingsmöjligheter lokalt samt att

• stärka effektiv kollektivtrafik.

Då E22 genom Bergkvara inte fanns med i den dåvarande nationella planen (2014–2025) var målet i ÅVS:en att få med projektet i nästa nationella plan och att ÅVS:en därmed var ett steg mot en fysisk planeringsprocess enligt väglagen.

Eftersom det saknas alternativa transportsätt såsom järnväg är E22 mycket viktig för sydöstra Sverige. Besöksnäringen är en av Kalmar läns starkast växande branscher med destinationer, i och utanför länet, som Öland, Gotland, Västerviks skärgård, Kalmar stad, Glasriket, Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, samt de intilliggande Karlskrona stad med sitt världsarv och Blekinge skärgård, för att nämna några.

Projektet har också möjlighet att bidra till att kunna erbjuda goda och snabba lösningar för kollektivt resande i starka stråk. Detta eftersom en nydragning av väg E22 förbi Bergkvara ger goda möjligheter till lokalisering av en större kollektivtrafikanläggning i Torsås kommun vilket kan gynna pendling med buss vilket är positivt såväl för regional som lokal utveckling.

Frågan om en förbifart förbi Bergkvara har diskuterats länge. Osäkerheten och irritationen som det innebär när ”inget händer” beskrivs som stor och det fanns en stor enighet bland samrådsparterna i ÅVS:en kring behoven av en ny förbifart väster om Bergkvara. Parterna utgjordes av Torsås kommun, både tjänstemän och politiker, Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar länstrafik samt företrädare för lokala intressenter såsom LRF. Inom ramen för ÅVS:en hölls också ett möte med allmänheten.

Åtgärdsvalsstudien förkastade att problemen skulle lösas genom stegen (1) tänk om, (2) optimera enligt fyrstegsprincipen och (3) åtgärder på befintlig E22 genom Bergkvara

Figur 4 Åtgärdsvalsstudiens utredningsområde.

(9)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 9 av 48 enligt fyrstegsprincipen¹. Åtgärdsvalsstudien landar i slutsatsen att det inte är möjligt att åstadkomma de trafiksäkerhetshöjningar som krävs och att förbättra tillgängligheten inom Bergkvara utan att leda trafiken utanför samhället.

Fyra alternativ av steg 4 i fyrstegsprincipen (det vill säga ”bygg nytt”) utreddes:

• Kustjärnväg

• Förbifart öster om Bergkvara

• Förbifart väster om Bergkvara

• ”Skogsalternativet” dvs ny väg genaste vägen Karlskrona-Söderåkra

Åtgärdsvalsstudien förordade att objektet skulle föras in i nästa nationella transportinfrastrukturplan och fysisk planering enligt Väglagen påbörjas för ny väg väster om Bergkvara (anslutning till redan utbyggd mötesfri väg i norr och söderut) samt ombyggnad av befintlig E22 söder om Bergkvara (ungefär från Kärrabo till Bröms) som en möjlig etapp i projektet för ny väg väster om Bergkvara.

Den 25 mars 2020 togs beslut om inriktning och rekommenderade åtgärder efter genomförd ÅVS att objektet förs in i nästa nationella transportinfrastrukturplan och att processen drivs vidare genom upprättande av vägplan för mötesfri motortrafikled för nydragning väster om Bergkvara samt mötesfri landsväg längs befintlig E22 mellan nydragningens södra

anslutning till befintlig E22 och Blekingegränsen.

2.4. Angränsande planering

I detta avsnitt redogörs för angränsande planering av Torsås kommun som har betydelse för detta projekt samt för pågående planeringsprojekt längs E22.

2.4.1. Övriga åtgärder längs E22

E22 förbi Bergkvara ingår i ett paket med åtgärder längs E22 i Skåne, Blekinge, Kalmar och Östergötland. Projekten föranleds av att E22 som helhet idag är hårt trafikerad och

olycksdrabbad. Vidare ligger det längs med vägen fastigheter nära vägen och boende störs av buller och barriäreffekter av trafiken. Genom att bygga om E22 till mötesfri väg blir vägen säkrare och miljön bättre för dem som bor längs med vägen. Utbyggnaden bidrar också till att utveckla näringslivet och öka rörligheten på arbetsmarknaden.

I Kalmar län ingår fyra delprojekt varav detta projekt är ett. Övriga är:

• Nygård – Gladhammar

• Gladhammar – Verkebäck

• Trafikplatser i Oskarshamn

1Fyrstegsprincipen är Trafikverkets arbetsstrategi och den tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Som namnet indikerar innehåller den fyra steg: 1 Tänk om, 2 Optimera, 3 Bygg om och 4 Bygg nytt.

(10)

Sida 10 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara I Blekinge län pågår två delprojekt:

• Lösen – Jämjö

• Viltåtgärder Norra Binga (Jämjö) – Brömsebro

2.4.2. Torsås kommun

Översiktsplan

Kommunens översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2010-10-27 och vann laga kraft i juni 2011. Kommunen är i uppstarten med att uppdatera sin översiktsplan.

Den gällande översiktsplanen anger att ur ett kommunalt och regionalt utvecklings- och säkerhetsperspektiv bör E22 i sin helhet ges en högre standard. Vidare anges att en förbifart för E22 bör anläggas av Trafikverket väster om Bergkvara för att avleda tung trafik från samhällets centrala delar. Förbifarten bör ej hindra samhällets expansionsmöjligheter eller påverka befintligt vattenskyddsområde negativt. Kvaliteten på befintliga avfarter från E22 bör ses över och skyltningen bör göras tydligare för att underlätta för turister och

besökande.

Orten Bergkvara anges ha ett utmärkt kommunikationsläge invid väg E22 där expressbussar kan underlätta arbetspendling till Karlskrona och Kalmar. Vid anläggande av förbifart för E22 kan nya tillgängliga markområden för handel och service etableras utifrån hänsyn till jordbruksverksamheten i området (sådana har dock inte markerats på markanvändnings- kartan då sträckningen av E22 ej var klarlagd då översiktsplanen togs fram).

Vidare konstaterar översiktsplanen att en förbifart för E22 runt Bergkvara skulle minska andelen tung trafik genom samhället och öka säkerheten. Dessutom bidrar sträckningen till nya möjligheter för exploatering av tillgängliga verksamhetsområden väster om samhället.

En anknytning till hamnen från E22 är av stor vikt.

E22:ans framtida expansionsmöjligheter bör enligt kommunen säkras och ingen ny

bebyggelse tillåtas närmare vägen än 50 meter (områden i samhällen undantagna). Åtgärder bör vidtas av Trafikverket vid utbyggnader för att motverka barriäreffekter och buller.

Detaljplaner

Inom utredningsområdet, se avgränsning i Figur 5, finns en detaljplan; Förslag till

byggnadsplan för Söderåkra kyrkotrakt i Söderåkra socken och kommun, Kalmar län, laga kraft vunnen 25 mars 1954, aktbeteckning 08-SÖD-794, intern aktbeteckning S005.

Byggnadsplanen omfattar en större del av Söderåkra samhälle. Planens östra del, som går in i utredningsområdet är planlagd som allmän plats; park och plantering. Ett delområde upphävdes 1962-10-03.

(11)

3. Beskrivning av projektet

3.1. Mål med projektet

3.1.1. Nationella mål

Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop.

2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Förutom det övergripande målet finns ett Funktionsmål och ett Hänsynsmål.

Funktionsmål – Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov.

Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

3.1.2. Ändamål

Ändamålet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på E22 längs aktuell sträcka samt förbättra boendemiljön i Bergkvara.

3.1.3. Projektmål

Lokaliseringsutredningen ska utreda flera korridorer och föreslå en korridor för ny vägsträckning som på ett kostnads- och resurseffektivt sätt möter uppställda ändamål och därmed ger den samlat mest fördelaktiga lösning för sträckningen av E22 förbi Bergkvara.

3.2. Avgränsningar

Utredningsområdet sträcker sig från Bröms i söder till Söderåkra i norr och ligger därmed mellan redan utbyggda sträckor med mötesseparering, se Figur 6. Utredningsområdet är cirka 14 km från söder till norr och som bredast 4 km. Jämfört med Åtgärdsvalsstudien 2015

(12)

Sida 12 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara har utredningsområdet utökats västerut för att säkra att processen inte behöver backas i ett senare skede och att den lösning som förordas är den sammanvägt bästa.

Beskrivning av förutsättningar, effekter och konsekvenser är fokuserat på utrednings- området. Där det är relevant omfattar beskrivningarna i rapporten ett större område än det definierade utredningsområdet, ett så kallat influensområde. Beskrivningen av

förutsättningar och intressen i området inriktas på det som kan komma att påverkas av projektet och som bedöms ha betydelse för den fortsatta planläggningen.

Figur 5 Utredningsområdet samt platsnamn för orientering.

(13)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 13 av 48 Bergkvara tätort ligger utanför utredningsområdet men kommer att beskrivas för att kunna utvärdera hur projektet påverkar miljön och problemen som befintlig E22 medför i orten.

Prognos- och horisontåret för projektet är 2040. Arbetet med lokaliseringsutredningen kommer att avslutas under våren 2022 med ett ställningstagande av förordad korridor.

Projektet har en planerad byggstart till år 2027.

3.3. Framtida väganläggning

Den aktuella sträckan inom utredningsområdet föreslås bli en mötesfri 2+1 väg med fysisk mötesseparering (mitträcke). Det förväntas ske delvis på befintlig väg och delvis som ny vägsträckning. Kortare avsnitt med 1+1 kan tillämpas längs vägen om de dimensionerande förutsättningarna kräver det, vilket framförallt är relevant för ombyggnation av befintlig sträcka längs E22. Slutresultatet kommer att påminna om utformningen av väg E22 söder om utredningsområdet. Där det mindre vägnätet påverkas av en ny vägsträckning, alternativt av ombyggd befintlig väg E22, kan det bli aktuellt med nya lokala vägar som samlar upp det, mindre vägnätet i gemensamma korsnings- och anslutningspunkter till ny väg E22. Den nya anläggningen kommer också att omfatta en ny större korsningspunkt mellan väg 504 och E22 där även en ny omstigningsplats för regional busstrafik vid E22 anläggs.

Åtgärderna längs sträckan kommer generellt att bidra till en förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet för genomfartstrafik, samt en möjlighet att höja hastighetsbegränsningen.

(14)

4. Förutsättningar

I detta kapitel beskrivs kända värden inom utredningsområdet som kan komma att påverka val av lokalisering och bedömning av projektets miljöpåverkan, kallat ’förutsättningarna’.

Kapitlet är indelat i delavsnitt och under rubriken 4.1 Befintlig väganläggning beskrivs hur den nuvarande vägen är utformad, trafiken på den samt större anslutande vägar. Under rubriken 4.2 Landskap beskrivs hur området upplevs och indelning i landskapstyper. Under rubriken 4.3 Kulturmiljö beskrivs områdets kulturhistoria och vilka avtryck i form av bland annat fornlämningar människan har lämnat i landskapet. Under rubriken 4.4 Naturmiljö beskrivs djur och växtlivet i området med fokus på de områden som bedöms ha högst värde för den biologiska mångfalden. Under rubriken 4.5 Boende och hälsa beskrivs kortfattat området bebyggelsestruktur och boende. I avsnittet 4.5.1 Rekreation och friluftsliv beskrivs utmärkta vandrings- och cykelleder i området samt målpunkter avseende rekreation. Under rubriken 4.6 Hushållning med mark- och vattenområden beskrivs jord- och skogsbruket samt grund- och ytvattenförekomster inom området.

Samrådsunderlagsskedet är det inledande skedet då kunskap börjar samlas in om utredningsområdet och dess förutsättningar. Kunskapsnivån byggs därefter på efterhand vägplaneprocessen fortskrider. I detta skede har brist på underlag, kunskapsluckor, konstaterats avseende framförallt geotekniska förutsättningar och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och vattenmiljöer. I kapitel 6 Fortsatt arbete och delkapitel 6.2 Fortsatta utredningar beskrivs vilket underlag som redan planeras fördjupas.

Det är också viktigt att löpande värdera vilken kunskap som finns och vad kunskapen behöver fördjupas.

4.1. Befintlig väganläggning

I ett större perspektiv utgör väg E22 delen förbi Bergkvara en del i ett större transportvägnät och är en viktig sammanhållande länk för godstransporter och arbetspendling i sydöstra Sverige. E22 är också utpekad som en rekommenderad led för farligt godstransporter. En sammanvägd bedömning av standarden på väg E22 är att den inte anses vara förenlig med de anspråk som ställs på en funktionellt prioriterad väg. Den bristande standarden gör att hastighetsbegränsningarna är låga, framkomligheten dålig och restiden onödigt lång. Den tunga trafiken som går längs sträckan i kombination med den låga standarden skapar också brister i trafiksäkerheten.

Befintlig väg genom Bergkvara medför också en del samhällsproblem för orten. Problemen är bland annat buller och vibrationsstörningar, bristande säkerhet för oskyddade trafikanter och bristande trafiksäkerhet då E22 används som lokalgata, skolväg och genomfartsled.

Dagens sträckning försvårar dessutom utvecklingen av samhället som till exempel möjligheten att planlägga för nya bostadsområden.

Den aktuella sträckan är 14 km lång och sträcker sig från Bröms i söder till Söderåkra i norr.

Sträckan ligger mellan vägsträckor som sedan tidigare är ombyggda till mötesseparerade.

Inom utredningsområdet är befintlig väg en tvåfältsväg som är ca 9 meter bred utan mittseparering. Hastigheten längs sträckan är begränsad till 80 km/h med undantag för delen genom Bergkvara där hastigheten är begränsad till 50 km/h. Standarden och funktionen på vägen varierar således. Genom orten Bergkvara är vägen smal och har tät bebyggelse längs sidorna där många direktutfarter från fastigheter finns längs sträckan.

Vägen kantas också av kantsten och trottoarer på ömse sidor, se Figur 6. Gång- och cykelväg

(15)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 15 av 48 finns på sträckor längs vägen genom Bergkvara. E22 utgör riksintresse för kommuni- kationer enligt miljöbalken kapitel 3 § 8.

Utanför tätorten är E22 utformad som en landsväg utan mittseparering och med många anslutande sidovägar, se Figur 6. Nära vägkant finns gårdar, stora träd, stenmurar och stenrösen. Sidoräcken förekommer på delar av sträckan. Dessa olika delar påverkar, i olika grad, möjligheter och förutsättningar att passa in en ny väg i området. Utrustning som hastighetskameror, pollare, belysning med mera förekommer också längs vägen.

Utanför tätort avvattnas befintlig väg med diken och infiltration. Genom tätorter avvattnas vägen generellt med rännstensbrunnar med dagvattenledningar.

Figur 6 Bilderna visar E22:s olika utformning där bilden överst visar hur vägen utgör en lokalgata i Bergkvara och bilderna därunder visar E22 utanför tätorten, som landsväg.

(16)

4.1.1. Trafik

Aktuell sträcka har stor andel långväga transporter, det vill säga trafik som är passerande fordonstrafik med trafikanter som inte har målpunkt inom utredningsområdet.

Årsdygnstrafiken² (ÅDT) på den cirka 14 km långa sträckan ligger på cirka 4300 fordon/dygn söder om Bergkvara och cirka 4400 fordon/dygn norr om Bergkvara. E22 genom Bergkvara har en ÅDT på cirka 4700 fordon/dygn.

Vägarna E22 och 504 trafikeras av både regionala och lokala busslinjer. E22 trafikeras idag av tre busslinjer söder om Bergkvara och en norr om. Två lokalbusslinjer har stopp i Bergkvara på turen till Torsås, samt expressregionbuss (kustbussen) passerar genom Bergkvara på turen mellan Karlskrona och Kalmar. Väg 504 trafikeras av två lokala busslinjer.

Trafikflödet (ÅDT) på den aktuella sträckan på väg E22 är förhållandevis lågt jämfört med andra delar av E22 och andra europavägar. Andelen tung trafik på sträckan är cirka 15 % vilket är i storleksordningen av hur det förhåller sig på andra europavägar. Kartan, Figur 7, visar trafikuppgifter med mätdata från senast utförda mätningar på olika delsträckor och andra vägar än väg E22. Kartan innehåller även uppgift om andel tung trafik och

trafikprognos för år 2040.

2 Årsdygnstrafik (ÅDT) är det genomsnittliga trafikflödet mätt som fordon per dygn under ett år.

(17)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 17 av 48 Figur 7 Kartbild med punkter för redovisning av trafikdata.

(18)

4.1.2. Byggnadstekniska förutsättningar

Geoteknik

Jordartskartan, se Figur 8, visar att jordlagren i området generellt består av fastmark i form av morän (blå), sand (orange) eller

isälvssediment (grön) med områden lokalt av lösare sediment som torv eller lera/silt (brun och gul). Berg i dagen eller mycket tunt jordtäcke är registrerat väster om

utredningsområdet och lokalt också i den västra delen av utredningsområdet. I de östra delarna är det registrerat mycket sandmassor.

Stora delar av utredningsområdet är ej kartlagt av SGU och översiktlig information saknas därför i området norr om Bergkvara. Befintlig väg E22 är generellt grundlagd på sand och morän.

Det är vid samrådets start upplyst av SGU att ytkartering av området som saknar detta är utfört under hösten 2020. Resultatet av detta arbete kommer att bli tillgänglig efter

årsskiftet 2020/2021.

Ledningar

Söder om Torsås går en högspänningsledning genom utredningsområdet i öst–västlig riktning, för att sedan sträcka sig norrut mellan Bergkvara och Torsås. En luftledning från kraftringen går i öst–västlig riktning söder om Torsås och sydväst om Bergkvara.

Skanova har ledningar utspritt i

utredningsområdet och följer strukturen av vägar eller diken. Tele 2 har en mindre kabelsträckning i området väster om Bergkvara.

I Bergkvara och Torsås finns ett kommunalt ledningsnät för vatten och spillvatten.

Fjärrvärme finns i centrala Torsås och i tätorterna finns även i viss mån ett fibernät.

Ett viktigt område är den gamla banvallen mellan Torsås och Bergkvara som kallas Lionsleden där allt spillvatten går från Torsås till reningsverket i Bergkvara. I denna öst–

västliga led ligger även dricksvattenledning genom hela utredningsområdet. Ledningarna ligger på ett djup mellan 1,5 m och 3 m.

Figur 8 Jordartskartan.

(19)

4.2. Landskap

En landskapsanalys håller på att tas fram i enlighet med Trafikverkets inarbetade arbetssätt.

Landskapsanalysen inleds med att landskapet delas in landskapstyper, och det är detta första steg som sammanfattat redovisas i detta samrådsunderlag. Landskapstypsindelning utgår ifrån faktorer som geologi, geomorfologi, ekologi, vatten, vegetation, historia och människors verksamhet i landskapet. I landskapet inom och kring utredningsområdet har fyra landskapstyper identifierats, se Figur 9. Av dessa innefattar utredningsområdet två typer; Jordbrukslandskap och Mosaiklandskap.

Figur 9 Kartbilden visar de landskaps-typer som finns i och omkring utrednings- området.

(20)

4.2.1. Jordbrukslandskap

Utbredning

Landskapstypen begränsas i öster av Grund sundskust och i väster av Mosaiklandskap.

Gränsen åt öster bestäms av fastlandets möte med strandzonen, där strandzonen (schablonmässigt 10 m från vattennivån) tillhör Grund sundskust. Gränsen i väster mot Mosaiklandskapet är vag men bestäms av förändring av marktäcke, markanvändning, jordart och landform. Gränsen söderut bestäms av förändring av berggrunden.

Beskrivning

Landskapstypen är ett låglänt och kustnära landskap som är starkt påverkat av mänskligt brukande under lång tid. Landskapstypen ligger till största delen lägre än ca 15 m över havsytan och sluttar svagt upp från kusten genom en serie strandvallar som bildats av de olika havsnivåerna genom tiderna. Littorinavallen, som bildades under Littorinahavet för 10 000–3000 år sedan, är den största av dessa. E22 och tidigare historiska vägdragningar följer Littorinavallen. Landskapet är böljande/ondulerande i låga mjuka former. Jordarterna domineras av morän och sandig morän med relativt stora inslag av postglacial sand och mindre inslag av sandgrus, isälvssediment, torv och lera. Berggrunden är sandsten. Ytvatten är främst samlat i relativt små och glesa vattendrag eller diken.

Landskapstypen utgörs av ett jordbrukslandskap där främst medelstora landskapsrum avlöser varandra och skärmas av från varandra, helt eller delvis, av bevuxna diken, tunna trädridåer eller skogsdungar. Vissa längre utblickar finns mot havet eller längs med infrastruktur. Åkrarnas gränser markeras ofta av stenmurar och trädridåer. Tillsammans med de medelstora landskapsrummen gör dessa att inga tydliga riktningar skapas i landskapstypen. E22 och Littorinavallen, med dess långa kontinuitet av väg, är dock en tydlig och emellanåt synlig riktningsgivare i landskapstypen som tillsammans med närvaron av kusten ger landskapstypen en nord–sydlig huvudriktning. Övriga vägar i landskapstypen är små eller mycket små och har ofta en korsande öst–västlig riktning. Detta vägnät är småskaligt och har troligen en lång platskontinuitet. Energiutvinning i form av vindkraft förekommer utspritt. Den största delen av marken i landskapstypen är åkermark med främst stråsäd och foderodling men även andra grödor. Landskapstypen är del av den kulturhistoriska regionen Möre slätt- och centralbygd, den är tydligt färgad av mänsklig påverkan med 1800-talets skifte som synligaste lager och brukarkontinuitet från stenåldern och framåt. Bebyggelsen varierar mellan utspridda gårdar, mindre kluster av gårdar

och/eller bostadsbebyggelse samt mindre samhällen (Bergkvara, Söderåkra, Påboda, Järnsida, Björkenäs, Djursvik). Samhällena är fokuserade längs E22:s sträckning och kusten.

Landskapets åkerstruktur bryts regelbundet upp av trädridåer, stenmurar, skogspartier och gräsmarker (företrädelsevis vallodling med visst inslag av enstaka naturbetesmarker) vilket ökar landskapets konnektivitet och biologiska mångfald. Dungar och trädridåer utgörs främst av löv-, ädellövträd och tall.

Se exempel på jordbrukslandskapets karaktär i Figur 10.

(21)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 21 av 48 Figur 10 Fotona visar olika platser och vyer i jordbrukslandskapet. De visar exempel på det öppna odlingslandskapet där perspektiven bryts av trädrader, träd och dikesvegetation. De visar på

stenmurar som ligger i gränserna mellan olika åkrarna samt på de utspridda gårdarna och den ibland böljande topografin.

(22)

4.2.2. Mosaiklandskap

Utbredning

Landskapstypen begränsas av Jordbrukslandskap i öster och av Flackt skogslandskap i väster. Gränsen åt öster, mot Jordbrukslandskap, är vag men bestäms av marktäcke, markanvändning, jordart och landform. Gränsen i väster, mot Flackt skogslandskap bestäms av marktäcke, jordart, berggrund och en i mosaiklandskapet mer utpräglad kulturbygd. Gränsen söder ut bestäms av berggrunden.

Beskrivning

Landskapstypen är ett låglänt och kustnära landskap som är starkt färgat av mänskligt brukande under lång tid. Landskapstypen ligger till största delen mellan 10–25 m över havsytan och sluttar svagt upp från mer kustnära områden. Landskapet är småskaligt böljande/ondulerande i varierande böljor, som ibland ger påfallande höjdskillnader.

Landformen moränbacklandskap eller kullig morän finns över stora delar av

landskapstypen. Jordarterna domineras av morän med små inslag av lera–silt och torv.

Berggrunden är sandsten. Ytvatten är främst samlat i relativt små och glesa vattendrag, diken och dammar.

Landskapstypen är ett mosaiklandskap av främst skogs-, betes-, naturbetes- och vallodlingsmark där de olika markanvändningarna blandas om vart annat och olika

markanvändning dominerar i olika delar av landskapstypen. Landskapsrummen är små till medelstora och utblickarna oftast relativt korta med undantag framförallt i gränszonen mot Jordbrukslandskapet där längre utblickar finns. Ofta delas de olika landskapsrummen och markanvändningarna in av vällagda stenmurar som, i de fall de omgärdar betesmarker, ofta förstärkts med stängsel. Landskapstypen har få genomgående eller stora riktningsgivande element, istället ges små riktningar av vägar, kraftledningar, murar, diken, trädridåer och skogsbryn. Dessa följer inte tydliga övergripande mönster eller riktningar. Vägarna i landskapstypen är små eller mycket små, där de små främst går i nord–sydlig eller öst–

västlig riktning.

Landskapstypen är del av den kulturhistoriska regionen Möre slätt- och centralbygd och har ett högt tidsdjup. Den har små jordbruk med odlingar och naturbetesmarker där många skiften idag odlats med produktionsskog eller lämnats att växa igen. Bebyggelsestrukturen är varierad från främst enskilda gårdar eller samlad i glesa byar till ett större samhälle (Torsås). Bebyggelsen är främst belägen i de öppnare delarna av landskapstypen. Skogen i landskapstypen utgörs till största delen av produktionsskog. Trädbeståndet består främst av gran och tall men innehåller även blandskog, löv- och ädellövträd som bok och ek.

Se exempel på mosaiklandskapets karaktär i Figur 11.

(23)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 23 av 48 Figur 11 Fotona visar olika platser och vyer i mosaiklandskapet. De visar exempel på landskapets variation från medelstora till främst små öppna rum, olika skogslandskap och typer av skog. Bilderna visar även variationen i de många stenmurarna, den böljande topografin och den glesa bebyggelsen.

(24)

4.3. Kulturmiljö

4.3.1. Beskrivning av kulturmiljön

Översiktlig kulturhistorisk karaktärisering

Utredningsområdet ingår i sin helhet i den väsentligt större kulturhistoriska regionen södra Smålands kustbygd och mer specifikt Möre slätt- och centralbygd. Tillsammans med Öland har området under historisk tid utgjort sydöstra Sveriges främsta jordbruksbygd (Regional indelning och karaktärsbeskrivning av kulturlandskap i Kalmar län, s 39 ff).

Landskapet i utredningsområdets östra del är av typen jordbrukslandskap. Bebyggelsen består av ensamgårdar eller mindre, löst sammanhållna klungbyar eller släktbyar, ofta med ortnamn som visar på lång bosättningskontinuitet, se exempel Figur 12. Den agrara

bebyggelsen i denna del av utredningsområdet är i många fall lokaliserad till tidigare strandvallar som uppkommit till följd av stora fluktuationer i vattennivån i samband med inlandsisen. Mot de öppna landskapsrummen i öst kontrasterar det i väster belägna

småkuperade mosaiklandskapet bestående av barrträdsdominerande områden omväxlande med mindre områden med lövinslag i form av framför allt bok och ek. Det agrara inslaget utgörs här av mindre ensamgårdar och småskalig odlingsmark med tyngdpunkt i bete.

Utmärkande för utredningsområdet som helhet, både inom jordbrukslandskapet och inom den öppna delen av mosaiklandskapet, är förekomsten av ett stort antal stenmurar. Deras funktion var att skydda grödorna från betande boskap och vilt. De kom i huvudsak till vid laga skiftet på 1800-talet och när åkermarken utvidgades i samband med att sjöarna dikades ut. På så sätt fick man avsättning för all den sten som kom i dagen. Det ihärdiga

stenmurandet har fått till följd att grusvägarna i området ofta har stenmurar på bägge sidor och att murar även finns mellan olika typer av markslag. Bebyggelsen i utredningsområdet är generellt glest lokaliserad. Väster om utredningsområdet ligger centralorten Torsås, öster om ligger Bergkvara och i norr Söderåkra. Utanför utredningsområdet återfinns även småorterna Påboda i norr och Brömsebro i söder.

Förhistorisk landskapsutveckling

Topografiskt ligger utredningsområdet mellan 5–25 meter över havet (Knaton, s. 7 ff).

Inlandsisen smälte bort från detta område för cirka 14 000 år sedan och därefter har strandlinjen flyttat sig genom årtusendena och gjort avtryck i kustlandskapet genom att bilda strandvallar. Hela området låg för 12 000 år sedan under högsta kustlinjen och var täckt av vatten. 1000 år senare hade landet höjt sig och strandlinjen låg som längst cirka en kilometer längre österut än idag. Under årtusendena i slutet på stenåldern (8000–6000 år Figur 12 Jordbrukslandskapets bebyggelse karakteriseras av ensamgårdar eller mindre, löst sammanhållna klungbyar (t.v.) lokaliserade till höjdpartier i landskapet (t.h).

(25)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 25 av 48 sedan) skedde ett flertal transgressioner varav en resulterade i den Litorinavall som löper längs kusten. Vallen har sedan tusentals år tillbaka fungerat som transportled vilket visas av hålvägar och flera gravfält som kantar den. E22:an är idag en moderniserad variant av den förhistoriska transportleden och löper i ungefär samma sträckning. När havet hade dragit sig tillbaka bildades ett landskap präglat av små sjöar s.k. mörar, vilket även givit området dess namn. Det finns ett stort antal boplatser registrerade i åkermarkerna vilket visar att det sjörika området måste ha varit en gynnsam boendemiljö under förhistorisk tid. Andra talrika fornlämningar är de fossila åkrarna som troligen har tillkommit under olika perioder, både under historisk och förhistorisk tid. De återfinns idag i betesmarkerna, i

skogspartierna och nära de historiska bytomterna.

Historisk landskapsutveckling

Utredningsområdet ligger i sin helhet inom Torsås kommun. Den historiska administrativa tillhörigheten var Södra Möre härad och delar av socknarna Torsås och Söderåkra. Namnet Möre nämns första gången i skrift på 900-talet som Meore och syftar troligtvis på de tidigare förekommande grunda kärr- och sankmarkerna, de s.k. mörarna. Under 1200-talet och 1300-talet tillhörde Möre Kalmar slottslän och ingick i Linköpings stift fram till 1557 då delar av Kalmar län bröts ut och bildade eget stift. Kalmar stift fanns kvar till 1915 då det slogs samman med Växjö stift (Framtida minnen, s13 ff).

Flera av gårdarna inom utredningsområdet har troligen anor från de medeltida byar som finns förtecknade i skriftliga källor (DMS 1987). Det visar sig även genom de olika platsnamnens efterled (fr.a. -måla, -hylta, ryd). I Torsås kommun som helhet var mer än hälften av de 247 gårdar som finns omnämnda på 1540-talet så kallade kronogårdar där marken arrenderades ut av kronan. Närheten till Blekinge, som då utgjorde en del av det dåvarande Danmark, innebar att det under mitten av 1500-talet pågick ständiga mindre stridigheter samtidigt som gränsbönderna tog egna beslut om sk. bondefreder för att underlätta gränshandel. Genom gränshandeln och Danmarks kontakt med nordtyska hansastäderna fick bönderna i Möre slätt- och centralbygder möjlighet till större avsättningsmarknader för sina produkter vilket utgjorde incitament för en ökad grad av uppodling. Med tiden blev jordbruksmarken så uppsplittrad och fragmentarisk av ägodelningar att jordbruket blev olönsamt och tungrott. Som ett försök till lösning på problemen lanserades under 1700-talet storskiftet, baserat på utländska förebilder.

Storskiftet kom dock inte att genomföras i den utsträckning som var tänkt. Under 1800- talets första hälft kom istället enskiftet och laga skiftet vilka fick större betydelse. Den här gången fanns en bättre beredskap för förändringarna och man hade insett fördelarna. De mycket spridda ägorna samlades i mindre skiften. Ett annat påtagligt resultat blev utflyttningen av gårdsbebyggelsen från den gamla bytomten.

4.3.2. Skyddade eller utpekade värden

Riksintresse för kulturmiljö och kulturreservat

Kulturreservat saknas men utredningsområdet berör två riksintresseområden - Gamla riksgränsen och Södra Mörekusten, se karta Figur 13.

Gamla riksgränsen [H39]

Riksintresseområdet är beläget i utredningsområdets södra del. Tidigare utgjordes det av två riksintresseområden; Grisbäck [H101] och Bröms [39] men dessa två slogs ihop år 2016 (Beslut från 2016-11-07). Motiveringen lyder:

(26)

”Ett till stora delar öppet kust- och odlingslandskap i en gammal gränsbygd med skansmiljöer och kommunikationsmiljöer som här speglar Mörebygdens strategiska betydelse från medeltid till 1600-tal.”

Södra Mörekusten [H40] (delen Söderåkra sn)

Riksintresseområdet ligger utanför utredningsområdet men gränsar till detta i områdets nordöstra del. Det finns med här för att det kan påverkas av nya inslag som planeras i nära anslutning. Motiveringen till riksintresset lyder:

”Ett till stora delar öppet kust- och odlingslandskap med kommunikationsmiljöer, handelsplatser, skepparsamhällen och varv som sammantaget återspeglar den

ekonomiska utvecklingen inom Kalmar läns södra delar från äldre järnålder till nutid”.

Kända fornlämningar

Utredningsområdet utgörs av en fornlämningsrik bygd med förhistoriska lämningar från både stenålder, bronsålder och järnålder, se Figur 13. De äldsta spåren har påträffats söder om Söderåkra kyrka och är 10 000 år gamla. Landskapet hyser även kulturlämningar och spår efter markanvändning och bebyggelse från historisk tid fram till idag. De två

fornlämningsinventeringar som genomfördes i trakten av Riksantikvarieämbetet 1956 och 1974 var troligen inriktade på att genomsöka inägomarken eftersom skogsområdena har mycket få registrerade fornlämningar. Någon skog- och historiainventering har heller inte genomförts inom utredningsområdet. En utredning med syftet att peka ut områden med potential för okända fornlämningar inom det aktuella utredningsområdet genomfördes år 2020 (Knaton). Denna visade på områden där kunskapsunderlaget är undermåligt, bland annat inom mosaiklandskapets skogspartier. Utredningen genomfördes som en

skrivbordsprodukt och visade även att det totalt finns 125 kända lämningar inom utredningsområdet. Fornlämningarna fördelar i kategorier enligt följande:

• Boplatser - 29 st

• Fyndplatser - 29 st (exempelvis stenåldersredskap)

• Fossil åker eller röjningsrösen - 28 st

• Enstaka gravar eller gravfält - 25 st

• Övriga - 14 st

(27)

Figur 13. Kartan redovisar riksintresseområden, sockengränsen i utredningsområdet samt

fornlämningarna i området. De gula och gröna objekten (punkt, linje och områden) är bedömningar av möjliga fornlämningar och områden med möjliga röjningsrösen och högriskområden för boplatser.

Detta underlag kommer från ”Översiktlig arkeologisk utredning inför ny sträckning av väg E22 Söderåkra–Brömsebro. Knaton AB 2020”

(28)

Sida 28 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara Tidigare inventeringar och arkeologiska undersökningar

Flera utredningar och inventeringar med inriktning på fornlämningar har tidigare genomförts längs vägsträckan förbi Bergkvara.

• Översiktlig arkeologisk utredning inför ny sträckning av väg E22 Söderåkra–Brömsebro.

Knaton AB, 2020. (LST d.nr 431-1809-2020).

• Förstudie av tre olika alternativ för ett vägbygge med avseende på konsekvenser för kulturmiljö. Kulturhistorisk förstudie, Diarienummer hos utförare: 838/94, Kalmar länsmuseum 1995 (LST d.nr 220-4247-94).

• Fornminnesinventeringen år 1956 och 1974 (RAÄ och Fornsök).

• Länsstyrelsen i Kalmar har genomfört mindre granskningsinsatser vad gäller nyanmälda boplatser i området (Knaton, s. 11)

• Torsås kommuns tätortsinventering, 2017. Innehåller information om enskilda byggnader belägna i Torsås, Bergkvara, Söderåkra och Djursvik. Ingen av dessa byggnader ligger inom utredningsområdet.

Övriga utpekade värden Kommunens kulturmiljöprogram

Kommunen antog i mars 2020 ett nytt kulturmiljöprogram, Framtida minnen, vilket ersatte det gamla kulturminnesvårdsprogrammet från 1990. Det nya programmet är uppdelat i olika områden som beskrivs utifrån kärnområden med höga kulturmiljövärden, se karta Figur 14. Utredningsområdet berör fyra av programmets kärnområden; Bröms, Grisbäck, Järnsidaområdet samt Påboda. Nedan beskrivs dessa områden översiktligt:

Bröms

Området ligger i utredningsområdets södra del. Kärnområdet ligger strax utanför och sydöst om utredningsområdet och är mest känt för att förhandlingarna till freden i Brömsebro hölls här år 1645. Den gräns som idag utgör gränsen mellan Småland och Blekinge, Brömsbäcken, har rötter så långt tillbaka som till 1000-talet och var en gång gränsen mellan Sverige och Danmark. Bevarade gränsmarkeringar och lämningar efter försvarsanläggningar präglar området kring den forna landsgränsen. Bröms omgärdas av en bördig slättbygd med odlingsmarker, äldre vägsträckor, stenmurar och äldre gårdar. Miljön ingår i riksintresset Gamla riksgränsen [H39].

Grisbäck

De utpekade värdena utgörs främst av Grisbäcks by som är belägen i Söderåkra socken vid kusten. Byn är en klungby belägen kring ett vägkors. Den omgärdas i av ett öppet, kuperat odlings- och ängslandskap och med strandängar och skog mellan byn och kusten. Byn, som har medeltida belägg, låg längs den gamla landsvägen mellan Kalmar och Karlskrona som en gång var vägen mellan Sverige och Danmark. Vägen är troligen förhistorisk och

vägmiljön innehåller en rad landskapselement som murar, trästaket och hamlade träd. Vid stränderna ligger ålbroar kvar efter det viktiga ålfisket som området är känt för. Bebyggelsen som finns kvar i byn härrör från 1800–1900-talen. Miljön ingår i riksintresset Gamla riksgränsen [H39].

Järnsidaområdet

Området innefattar Järnsida, Kabbetorp, Gata, Torestorp, Skeppevik och Kärrabo. Genom området löper en åssträckning, Litorinavallen, som bildats genom havets svall för tusentals års sedan. På åsen ligger vägen som passerar genom området men här finns även

förhistoriska hålvägar, gravar och gravfält som visar på vägens höga ålder. Hela området är rikt på fornlämningar från alla tider, stenålder till järnålder. Områdets kustnära och

(29)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 29 av 48 utpräglade jordbruksbygd utgör en typisk del av Möres slättbygd. I det flackt böljande och öppna landskapet har bebyggelsen kunnat skiftas ut och spridas. Mindre vägar, ibland kantade av stenmurar, ligger i ett finmaskigt vägnät som förbinder gårdarna. Bebyggelsen präglas av småhus, i huvudsak från 1800-talet, men det finns även större herrgårdar med stora ekonomibyggnader från senare tider.

Figur 14 Kartan redovisar riksintresseområdena för kulturmiljö, Gamla riksgränsen och Södra Mörekusten samt huvudområdena i Torsås kommuns kulturmiljöprogram.

(30)

Sida 30 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara Påboda

I utredningsområdets norra del ligger Påboda. Kärnvärdet i det utpekade området utgörs av två gravfält som består av stensättningar och en skeppssättning från järn- och bronsålder. I området kring Påboda finns både brons- och stenåldersboplatser registrerade. Bebyggelsen består av småhus liksom av större gårdar med arbetabostäder och stora ekonomibyggnader.

Vägnätet är både av äldre och yngre datum med vissa raka sträckningar som inslag.

Vattenanknutna kulturmiljöer

Vid Torestorp finns en vattenanknuten kulturlämning som ingår i Länsstyrelsens inventering.

Kulturväg väg 514 mellan Gettnabo–Bergkvara

Väg 514 är 7,3 km lång och utpekad av Trafikverket som kulturväg, se bild Figur 15. Den bedöms ha högt bevarandevärde. Vägen korsar utredningsområdet i väst–östlig riktning och löper genom skogsmark och i skiljelinjer som visar övergång mellan mosaiklandskap och bördig slätt. En lanthandel och kopplingen till järnvägen med tillhörande grind- och banvaktarstuga är komponenter som medverkar till vägens höga kulturmiljövärde.

Figur 15 Väg 514, kulturväg mellan Gettnabo och Bergkvara.

(31)

4.4. Naturmiljö

En naturvärdesinventering på förstudienivå enligt svensk standard har genomförts av Calluna under hösten 2020. Förstudien har utförts genom fjärrkartering via ortofoto och analys av tillgängliga underlag och informationskällor, till exempel tidigare artfynd. Förstudien har resulterat i avgränsade potentiella naturvärdesobjekt, vilka bedömts ha positiv betydelse för den biologiska mångfalden, se karta Figur 16. Bedömningen av naturvärdesklass görs på två grunder: art och biotop, som sedan vägs samman. Bedömningen i en

naturvärdesinventering på förstudienivå är alltid preliminär och bör kompletteras med en bedömning i fält, vilket också kommer göras under 2021. Naturvärdesinventeringen har gjorts med tillägget generellt biotopskydd som innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 § och förordning om områdesskydd oavsett storlek har identifierats och kartlagts. Sannolikt finns fler element som omfattas av generellt biotopskydd än de som kunnat identifieras med fjärranalys. Arbete med att utreda förutsättningar för vilt, fåglar, fladdermöss och grod- och kräldjur pågår.

De större sammanhängande skogsområde78na finns framförallt i mosaiklandskapet i den västra delen av utredningsområdet och består främst av barrskog med inslag av löv, främst björk och ek. Lövträden förekommer främst i gränsområdet mellan mosaik- och

jordbrukslandskapet samt i jordbrukslandskapet. Flera ytor med öppet vatten förekommer i form av framförallt småvatten, våtmarker och grunda sjöar, men även som diken, bäckar och vattendrag. I främst jordbrukslandskapet förekommer flera typer av småbiotoper som omfattas av generellt biotopskydd. Dessa utgörs framförallt av alléer, stenmurar,

åkerholmar, diken, småvatten och odlingsrösen.

I den inledande naturvärdesinventeringen identifierades 34 naturvärdesobjekt med preliminär naturvärdesklass 2, se karta Figur 16. Generellt för naturvärdesobjekten med preliminär klass 2 kan främst knytas till mosaiklandskapet. Majoriteten av dessa

naturvärdesobjekt utgjordes av öppet vatten och vattendrag. I utredningsområdet finns en stor mängd diken och det förekommer även andra fuktiga miljöer som småvatten,

våtmarker, öppna vatten och sumpskogar som är relativt små. De öppna vattnen finns inom hela utredningsområdet men flest förekomster har preliminärt utpekats i ett västligt stråk i nord-sydlig riktning i mosaiklandskapet.

Två områden med ädellöv har identifierats inom utredningsområdet och är utpekade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Båda områdena ligger i mosaiklandskapet, det ena i nordvästra delen av utredningsområdet, vid Sjömanstäppan–Äskebäcksmåla, öster om Torsås, och det andra i den sydvästra delen, vid Laduryd.

4.4.1. Skyddade eller utpekade värden

Det finns inga riksintressen för naturvård inom utredningsområdet.

I främst jordbrukslandskapet finns ett antal viktiga strukturer som skapar variation och utgör livsmiljöer för många arter. Vissa av dessa omfattas av det generella biotopskyddet och skyddas genom lag (7 kap 11§ miljöbalken). Dessa strukturer är; alléer, pilevallar, källor, småvatten, åkerholmar, odlingsrösen och stenmurar. I förstudien identifierades totalt 204 preliminära objekt som omfattas av generellt biotopskydd. Majoriteten av de generella biotopskydden utgörs av stenmurar följt av åkerholmar. Stenmurarna förekommer i såväl jordbruks- som mosaiklandskapet. Detsamma gäller förekomsten av åkerholmar men med en potentiellt högre förekomst i de västra delarna av utredningsområdet.

(32)

Sida 32 av 48 Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara I den nordvästra delen av utredningsområdet, vid Ekelunda, finns en slåtteräng som är 0,8 hektar stor och är ett Natura 2000-område utpekat enligt art- och habitatdirektivet

(SE0330241). Natura 2000-området är skyddad enligt 4 och 7 kap miljöbalken. Området utgör en av de få kvarvarande hävdade slåtterängarna i denna region. Huvudsyftet med Natura 2000-området är att vårda och bevara den värdefulla naturtypen slåtteräng och de typiska växt- och djursamhällen som är karakteristiska för denna livsmiljö vid gynnsamt tillstånd. Objektet är öppet med inslag av enstaka träd i kanterna och centralt. Det finns även ett fuktdråg som gör partier mer fuktiga. Hävdgynnade arter som gullviva och mandelblomma har noterats.

Delar av Bruatorpsån/Torsåsån rinner genom utredningsområdets nordvästra del och vattenförekomsten omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap miljöbalken 13 §. I Torsåsån, norr om utredningsområdet, finns flera fynd av naturvårdsarter som

hårklomossa, vimma och lake. Vattendraget Grisbäcken rinner genom stora delar av utredningsområdet i väst–östlig riktning och mynnar ut i Östersjön. I höjd med Bergkvara finns ett vattenskyddsområde som delvis ligger inom utredningsområdets

mellersta/nordöstra del.

4.4.2. Skyddade arter

Bland naturvårdsarterna i området kan särskilt nämnas hallonbjörnbär som är endemisk för Sverige, långbensgroda som är knuten till de småvatten och lövträdsmiljöer som

förekommer i mosaiklandskapet samt åkersyska som är knuten till jordbrukslandskapet.

Av relevanta naturvårdsarter i området är följande rödlistade:

• Akut hotad (CR): storkägelbi.

• Starkt hotad (EN): grusnejlika, hallonbjörnbär, klubbfibbla, klätt, korndådra, kransborre, vit lavmätare.

• Sårbar (VU): grenigt kungsljus, grågult kapuschongfly, gulbrunt nejlikfly, gulpudrat nejlikfly, hasselsnok, hjärtstilla, knutört, kvällsmaskros, lake, lindfläckbock, ljungsnärja, ljusgrått kapuschongfly, lundticka, lungrot, nyponsandbi, nätådrig parkmätare, rödsäv, skillerticka, smal käringtand, storfibblebi, strandviol, sydpipistrell, vit kattost,

åkerrättika, åkersyska, ålgräs, flenörtskapuschongfly.

Utöver dessa finns ett antal nära hotade arter (NT).

Vid utdrag från Artdatabanken återfanns fynd (från åren 1999–2020) av flera arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen och som även är så kallade skyddsklassade arter.

Skyddsklassad art innebär att artens förekomstdata är skyddad av 10 kap. 1 § sekretesslagen.

Sökning från Analysportalen databaser hösten 2020 visade att det inom inventerings- området förekommer 20 arter som omfattas av skydd enligt artskyddsförordningen (2007:845). Dessa skyddade arter utgörs av:

• Djurarter skyddade enligt 4 §: större vattensalamander, utter, brunlångöra, dvärgpipistrell, fransfladdermus, hasselsnok, långbensgroda, nordfladdermus, trollpipistrell, vattenfladdermus, skogsödla.

• Djurarter skyddade enligt 6 §: skogsödla, huggorm, kopparödla, vanlig padda, vanlig snok.

• Arter skyddade enligt 8 §: kransborre, grenigt kungsljus, jungfru marie nycklar, murgröna.

(33)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 33 av 48 Fynden av de strikt skyddade arterna är framförallt kopplade till mosaiklandskapet i den västra delen av utredningsområdet. Fynden av de hotade arterna är mer spridda i landskapet.

Figur 16 Naturvärdesobjekt med preliminär klass 2, artfynd och generella biotopskydd som identifierats i naturvärdesinventeringen (Calluna, 2020).

(34)

4.4.3. Övriga värden

Pollinanatörer & steklar

Trakten hyser en mycket artrik och exklusiv pollinatörsfaunan som kan anses vara av nationellt intresse. I trakten finns till exempel ett av landets starkaste fästen för ölandsgökbi och slåttersandbi, båda klassade som sårbara (VU) i den svenska rödlistan (ArtDatbanken 2020). Inom utredningsområdet förväntas finnas en ovanligt hög artrikedom av gaddsteklar samt ett 30-tal rödlistade arter av gaddsteklar.

4.5. Boende och hälsa

Utredningsområdet ligger mellan de två orterna Torsås och Bergkvara. Norr om utredningsområdet ligger orten Söderåkra. Inom utredningsområdet bor omkring 350 personer och bebyggelsen är delvis spridd och förekommer delvis som kluster längs med E22 och andra vägar i utredningsområdet. I utredningsområdets närhet (omkring två kilometer) bor ytterligare ungefär 5000 personer, merparten i tidigare nämnda orter men liksom i utredningsområdet finns även där spridd bebyggelse och byar.

Utredningsområdet och dess närområde utgörs av landsbygd med ovannämnda småorter. I princip all bebyggelse utgörs av fristående hus.

Buller från trafik ett utbrett hälsoproblem varför Trafikverkets ambition vid

ombyggnad och nybyggnation av vägar är att gällande riktvärden för buller och

vibrationer inte överskrids.

4.5.1. Rekreation och friluftsliv

Inom utredningsområdet finns fyra vandrings- och cykelleder: Skeppelederna, Torsåsleden, Slöjdleden och Lionsleden, se Figur 17. Utöver dessa leder finns det inga utpekade eller iordningsställda

rekreationsområden inom

utredningsområdet men flera platser kan förväntas användas för rekreation och då särskilt bostadsnära rekreation.

Inom utredningsområdet finns två identifierade målpunkter i Fajans krukmakeri och Norra Kärrs golfbana.

Fajans krukmakeri har drivit verksamhet på platsen under lång tid och utgör ett

besöksmål för turism samt har

kursverksamhet. Norra Kärrs golfbana har nio korthåll med en banlängd mellan 50 och 140 meter vilket innebär att den kan klassas

Figur 17 Karta som redovisar vandringslederna i utredningsområdet.

(35)

Samrådsunderlag E22 Karlskrona–Kalmar, delen förbi Bergkvara sida 35 av 48 som en mindre golfbana. Utanför området

finns det fler målpunkter i de närbelägna orterna såsom till exempel butiker och service.

Längs med hela kusten finns badplatser.

Genom och från utredningsområdet kan det förväntas förekomma en generell förflyttning mot kusten i öster och tillbaka både på sommar- och vinterhalvåret.

De största idrottsplatserna i

utredningsområdets närhet är Hagaborgs IP i södra utkanten av Bergkvara intill E22 samt Torshammar IP i Torsås.

Riksintresse högexploaterad kust Kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden i Bohuslän till Simpevarp, norr om Oskarshamn, och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö är utpekade som riksintresse för högexploaterad kust enligt Miljöbalken kapitel 4 § 4 för dess värden för friluftslivet.

Gränserna för dessa riksintresseområden är inte absoluta, utan indikerar att värden eller egenskaper av högt allmänt intresse enligt Hushållningsbestämmelserna i 4 kap. miljöbalken finns att ta hänsyn till.

Riksintresseområdet tangerar

utredningsområdet, då gränsen är dragen i befintlig E22.

4.6. Hushållning med mark- och vattenområden

Markanvändningen i utredningsområdet består till största del av jordbruks- och

skogsbruksmark. Byggande på jordbruksmark och skogsmark regleras bland annat plan- och bygglagen och miljöbalken, där det övergripande syftet kan sammanfattas med att marken ska användas till det den är mest lämpad till, och att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Figur 18 Karta som redovisar riksintresset högexploaterad kust och vattenskyddsområde Bergkvara.

(36)

4.6.1. Yt- och grundvatten

Inom utredningsområdet finns tre vattendrag; Brömsebäck, Grisbäcken och Torsåsån (se bild Figur 19) och små ytvatten så kallade mörar.

Hela utredningsområdet ligger inom Kalmarkustens sandstensformation vilket är en grundvattenförekomst (VISS EU_CD: SE628995-153160). Med anledningen av projektet har Trafikverket tagit fram en översiktlig riskanalys avseende risknivån för yt- och grundvatten inom utredningsområdet (Ramböll 2020).I den senaste förvaltningscykeln bedömdes grundvattenförekomsten till god kemisk status, men den kvantitativa statusen bedömdes som otillfredsställande. Den otillfredsställande kvalitativa bedömningen grundar sig på att man har upplevt problem med förhöjda kloridhalter i ett antal brunnar belägna nära kusten i Blekinge. Man bedömer att de förhöjda kloridhalterna kommer av

saltvatteninträngning från kustvatten på grund av ett överuttag av grundvatten. VA- förvaltaren i Blekinge län har också sett en trend av sjunkande grundvattennivåer som inte återhämtar sig till normala nivåer under vinterhalvåret. Man bedömer alltså att de höga kloridhalterna kommer av att man tagit ut för mycket grundvatten ur formationen, och klassas därför som ett kvantitetsproblem, kemin i övrigt anses vara god (VISS, 2020).

Befintlig del av väg E22 korsar ett gällande vattenskyddsområde för Bergkvara reservvattentäkt Bergkvara (NVR-ID2011688), se Fel! Hittar inte referenskälla..

Vattenskyddsområdet beslutades av Länsstyrelsen 1998-12-29, skyddsområdet omfattar ca 131 hektar (Naturvårdsverket, 2020 a). Vattentäkten har tidigare använts för

vattenförsörjning för orterna Bergkvara, Torsås och Söderåker, men på grund av kvalitets- och kvantitetsproblem har brunnarna endast varit kvar som reservvatten de senaste 10 åren.

Orterna Bergkvara, Torsås och Söderåker förses numera med vatten via ledning från Kalmar.

Figur 19 Torsåsån strax utanför utredningsområdet.

(37)

5. Effekter & deras tänkbara betydelse

Detta kapitel innehåller en första bedömning av projektets effekter och deras tänkbara betydelse.

5.1. Miljökvalitetsmål

Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 17 etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och klimat.

Generationsmålet går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, och ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen ersätter det som tidigare kallades delmål och ska vägleda och hjälpa till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Region Kalmar har tagit fram en regional utvecklingsstrategi – klimat att växa i – en

gemensam färdplan för Kalmar län 2030 framtagen av länets aktörer tillsammans. Strategin har fyra prioriterade områden:

• Delaktighet, hälsa och välbefinnande

• God miljö för barn och unga

• Hållbar samhällsplanering

• Stärkt konkurrenskraft

Det fortsatta arbetet med lokaliseringsutredningen kommer att utreda projektets påverkan på och möjlighet att bidra till den regionala utvecklingsstrategin och därmed strävan mot ett mer hållbart samhälle.

5.2. Hänsynsregler

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler finns i 2 kap. och ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Hänsynsreglerna ligger till grund för resten av de miljökrav som ställs enligt miljöbalken. Hänsynsreglerna består av åtta paragrafer varav fem bedöms relevanta för samrådsunderlaget:

• 1§ Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan

MKB-processen syftar till att uppfylla denna regel genom att visa att hänsynsreglerna har uppfyllts.

• 2§ Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör

MKB- och planprocessen ser till att väsentlig kunskap om förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser inhämtas.

• 3§ Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått

Negativa konsekvenser och risk för sådana skall belysas i MKB. Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser skall också redovisas.

• 6§ Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön