Utformningen av förslaget har utgått ifrån att skapa en gestaltningsmässigt och funktionellt god miljö. Förslaget belyses genom att visa hur de sex viktigaste planeringsproblemen löses i planen.

Planförslag i anpassad skala. Finns även som bilaga i större skala.

Svarvstolsvägen

Mikrofonvägenvägen

Tellusborgsv ägen Telefonvägen

LM Ericssons väg

E4/E20 Valborgsm

ässov ägen

Kyndelsmässogränd

Midsommarvägen

Prylvägen

Klensmedsvägen

Bef. verksamheter Nya verksamheter Bef. bostäder Nya bostäder

P-GARAGE P-GARAGE

IV IV

II III III III

III III III

III III

III III

I I I

II II

IV

III

III IV

I

I I

IV

IV

IV IV

IV

IV

IV I

IV

VI III

IV

V

IX I IX IV III

III

I

IV IV

IV VI

VI IV VII

III IV IV

IV IV

IV V

IV

TAK- PARKERING

P-ANLÄGGNING P-

ANL.

P-GARAGE

6. Förslag

Genom tiden har förutsättningarna skiftat och rimlig ambitionsnivå förändrats för ny exploa- tering i Telefonplansområdet. Området är mer komplext än vid en snabb första påsyn. Detta förslag gör inte anspråk på att lösa utformningen i detalj, men avser att med några nya idéer föra processen något steg framåt.

Utformningen av förslaget har utgått ifrån att skapa en gestaltningsmässigt och funktionellt god miljö. Förslaget belyses genom att visa hur de sex viktigaste planeringsproblemen löses i planen.

Den föreslagna bebyggelsen innebär en exploa- teringsgrad på ca 1,0 inom hela planområdet.

Räknar man bort huvudvägarna så hamnar tät- heten på ca 1,3 vilket bedöms som en realistisk nivå för detta läge. Befintliga bostäder är ca 3 till 4 våningar höga och alla nya bostadshus en- ligt förslaget är 4 våningar höga. Kommersiella lokaler varierar i höjd mellan några enstaka vå- ningar, upp till 11 som högst. Mot Tellusborgs- vägen, som nya kommersiella lokaler huvudsak-

ligen är orienterade mot enligt förslaget, ligger det befintliga våningsantalet huvudsakligen om- kring 3 till 5 våningar. Nya kommersiella bygg- nader är mellan 4 och 6 våningar höga. Den fö- reslagna servicebyggnaden vid tunnelbane- uppgången är en våning hög och har parkering på taket. En avsevärt högre exploateringsgrad och höga solitära byggnader riskerar att ge ett ogästvänligt och förstadsmässigt intryck (jäm- för typiska ABC-förstäder som t ex Farsta).

6.1 Övergripande struktur

Den övergripande strukturen i förslaget bygger

på de riktningar som skapas av vägar, bebyg-

gelse och markens förutsättningar. Eftersom

Telefonplansområdet har byggts ut i olika steg

under lång tid då efterfrågan och markvärde har

varit mycket varierande, har riktningar skapats

som inte är lika relevanta idag som för några

decennier sedan. Exempel på det är tunnelba-

nan som starkt har präglat området med sitt stora

öppna schakt. Trots att schaktet byggs över i för-

slaget ger det märkbara begränsningar till pla-

nen ovan mark.

Kvartersindelningen är anpassad för att förslaget ska kunna genomföras i olika etapper.

K

A

J

I

H G

C

D

F

E B

Svarvstolsvägen

Mikrofonvägenvägen

Tellusborgsv ägen Telefo

nvägen LM

E ricsso

ns väg

E4/E 20 Valborgsmässovägen

Kyndelsmässogränd

Midsommarvägen

Prylvägen

Klensm edsväg

en

Att få detta verksamhetspräglade område med stora, strikta byggnader att övergå i det mjuka, organiska mönster som präglar den omgivande bebyggelsen är inte helt enkelt. Ett försök har gjorts till att fortsätta det organiskt mjuka, spon- tana bebyggelsemönstret med långa byggnads- kroppar som följer ett mjukt kurvigt gatunät.

Kvarteren i detta område sluter sig mer än i cen- trala Midsommarkransen. Detta är för att ge mer skydd från det större antal människor som för- väntas vistas i området till följd av mer service, fler arbetsplatser och bostäder.

Grönska har förts in på gator och offentliga utemiljöer och gjort dem parkmässiga. Gröna och lummiga innergårdar i bostadskvarteren ger de boende en stillsam, halvprivat yta att vistas på. Den stora offentliga Svandammsparken nord- öst om planområdet utgör ett viktigt tillskott där de boende kan tillbringa soliga sommardagar.

6.2 Genomförbarhet

En viktig förutsättning för utformningen av förslaget har varit att genomförandet av planen ska vara underlättad. Detta har lett till den

kvartersindelning som är gjord och val av de åt- gärder som görs inom respektive kvarter. Place- ringen av byggnaderna kring tunnelbaneschaktet har också gjorts med tanke på god genomför- barhet.

En tydlig kvartersindelning gör att genom- förandet lätt kan delas in i olika etapper. Olika kvarter kräver olika stora insatser. En princip har varit att det som fungerar väl idag ska få fort- sätta så ostört som möjligt, även om att riva och bygga nytt hade varit önskvärt vid en första an- blick. Exempel är den stora byggnaden inom kvarteret I som skapar planeringssvårigheter då den inte följer de naturgivna förutsättningarna ovan mark, utan i stället tunnelbanans sträck- ning under mark. De flesta övriga vägar och byggnader är väl inpassade efter stadsplanens ursprungstanke som var terränganpassning.

I de kvarter som hyser företag och verksam-

heter idag görs mindre renoveringar, anpass-

ningar och tillbyggnader så att pågående verk-

samheter störs så lite som möjligt. Sådana kvar-

ter är F, G, H och I. Även ombyggnaden av

Mikrofonvägen med rondell och Telefonvägen

cerad över spåret. Byggnaden är placerad vin- kelrätt över schaktet för att undvika långa bä- rande konstruktioner.

6.3 Trafik- och gatustruktur

Trafiken i området är en viktig fråga efter- som många trafikslag möts. Både biltrafiken och kollektiven har stora flöden. På sikt kan man även räkna med att gång- och cykeltrafiken blir omfattande när området är fullt utbyggt och flera attraktiva målpunkter har uppkommit.

I huvudvägnätet har inga länkar tillkommit eller fallit bort i och med förslaget. Däremot görs en upprustning av gatorna med kompletterande körfält, en ny cirkulationsplats vid korsningen Mikrofonvägen/Tellusborgsvägen och en upp- rustning av korsningen Mikrofonvägen/Telefon- vägen. Trädplanteringarna längs vägarna har kompletterats.

Lokalgatunätet inom planområdet är huvud- sakligen nytt. Gatorna är föreslagna i lägen som kompletterar det befintliga lokalgatunätet, eller utnyttjar gränser och mark som är svårbebyggd.

Svarvstolsvägen är förlängd via en fyrvägs- med korsning kan räknas dit. Dessa etapper kan

genomföras tidigt.

Övriga kvarter där helt ny bebyggelse upp- förs kan byggas ut etappvis med olika entrepre- nörer för att få variation. Till exempel kan kom- pletterande bebyggelse, som i kvarteren J och K göras i ett tidigt skede då de tillför mycket ge- nom att gaturummen sluts, utan att utbyggna- den stör annan verksamhet allt för mycket.

Den viktigaste etappen är utbyggnaden av kvarteret A där den huvudsakliga delen av ser- vicen och kollektivtrafiken är belägen.

Kvarteret C kan till en början planteras med gräs och byggas ut i ett sent skede eftersom det inte syns från omgivande huvudvägar. Sist kan kvarteret E bebyggas eftersom det ligger som en egen enklav utanför kvarteret Tvålflingan och inte har någon avgörande betydelse för stadsbil- den.

Utformningen omkring tunnelbaneschaktet har stor betydelse för genomförbarheten. Bygg- nader placerade över tunnelbanan kräver byggbart bjälklag som är kostsamt. Därför är det endast den viktiga servicebyggnaden som är pla-

Trafikstruktur. Längs cykelvägarna inom planområdet finns även gångvägar. Lokalvägarna inom området har trottoar och cykeltrafiken är blandad med biltrafiken. Viktigare gångvägar har markerats.

Huvudväg Lokalväg Cykelväg Gångväg Ny väg Svarvstolsvägen

Mikrofonvägen

Tellusborgsvägen Telefonvägen

LM Ericssons väg

E4/E20 Valborgsmässovägen

Kyndelsmässogränd

Midsommarvägen

Prylvägen

Klensmedsvägen

Nordtendsvägen

Vägnamn Likriktarv

ägen

Tvålflingevägen Te

lefonplansvägen

Svarvstolsvägen

Spårvägen

korsning in i planområdet. Den nya Tvålflinge- vägen skapar förbindelse i en riktning genom planområdet som tidigare saknade förbindelse på grund av barriärer. Den väg som kallas Spår- vägen går över tunnelbanespåret. Genom att vä- gen ligger över spåret behöver endast körbart bjälklag byggas, medan övrig mark kan utnytt- jas för bebyggelse. Denna väg stärker även för- bindelsen i en riktning som människor rör sig spontant idag och som troligen kommer få större betydelse när området byggts ut. Nordtends- vägen ligger precis bakom den gamla Nordtends- fabriken och skapar förutom ett mer flexibelt gatunät även en naturlig gräns mellan den gamla industribebyggelsen och den nya bostads- bebyggelsen. Telefonplansvägen är en bussgata där alla busslinjer förbi området angör.

Huvudvägnätet för gång- och cykeltrafiken är stärkt genom att cykelvägar är anlagda på båda sidor om bilhuvudvägarna, förutom vid Mikro- fonvägens nordvästra del där berget gör det kom- plicerat. Alla lokalgator samutnyttjas av cykel- och biltrafikanter, samt har trottoar för gående.

Ytterligare några små g/c-vägar mellan byggna- derna ökar flexibelt rörelsemönster i området.

Vägar på innergårdar är huvudsakligen till för gångtrafik, men kan utnyttjas av cyklister och bilister på de gåendes villkor.

Principplan av ny lokalgata

Principsektion av ny lokalgata

Parkeringsstruktur.

Kantstens- parkering Takparkering

170 bpl Garage 100 bpl

Garage 120 bpl

Garage 70 bpl

Garage 100 bpl

Svarvstols vägen

Mikrofonvägenvägen

Tellusborgsvägen Telefonvägen

LM Ericssons väg

E4/E20 Valborgsmässovägen

Kyndelsmässogränd Midsommarvägen

Prylvägen

Klensmedsvägen

6.4 Parkeringsplan

Det totala parkeringsbehovet för service, kontor och bostäder för den förändring som förslaget innebär är beräknat till totalt 610 platser (se Parkeringsutredning i kapitel 11). Den totala till- gången uppgår till 626 platser.

Parkering i området tillgodoses genom kant- stensparkering, garage- och takparkering.

Kantstensparkering finns längs alla lokalgator där infarter, korsningar och övergångsställen til- låter. Totalt finns 221 kantstensplatser. Fyra parkeringsgarage byggs under den nya bebyg- gelsen och har enligt planen totalt 390 platser.

Köpcentrets tak utnyttjas för parkering med ca 170 platser. Tre ytparkeringsplatser har med to- talt ca 160 platser har tagits bort ersatts i försla- get. Infartsparkeringen flyttas till takparkeringen, parkeringsplatsen vid Tellusborgsvägen ersätts med kantstensparkering längs Spårvägen, och parkeringsplatsen vid Midsommarvägen ersätts med garageplatser. Servicen tar gatuparkering och takparkering i anspråk och boende nyttjar huvudsakligen garageparkering. Verksamheterna nyttjar gatuparkering och garageparkering i mån

av närhet. Förslaget täcker behovet enligt de

beräkningar som är gjorda. Ytterligare parkering

kan om nödvändigt skapas genom att bygga

större garage.

6.5 Grönstruktur

I dagsläget är planområdet i stort sett helt i av- saknad av grönstruktur. Omkring området finns däremot en rik grönska i form av grönområden och gröna trädgårdar. Grönstrukturen har stor betydelse både visuellt för trivseln och ekolo- giskt som spridningskorridor för växter, djur och insekter.

I förslaget ges hela området en parkmässig prägel genom att alla gator är trädplanterade.

Trädraderna som går i ett nät genom planområdet gör att grönstrukturen som varit avbruten i detta område förbinds. Alla bostadskvarter har gröna innergårdar och mellan byggnaderna anläggs på flera ställen planteringar i form av gräsmattor, häckar, buskar, träd och blomsterplanteringar.

Även vid verksamheterna anläggs mer grönska.

Större grönområden finns i norr till väster i form av Hägerstensåsens sluttning. Svandamm- sparken med sin svandamm ligger inte långt nordöst om området och är en stor grön park som utnyttjas flitigt för diverse rekreation sommar- tid.

Planterad trädrad

Grönområde/

grönt rum

Svarvstolsvägen

Mikrofonvägenvägen Tellusborgsvägen Telefonvägen

LM Ericssons väg

E4/E20

Kyndelsmässogränd Midsommarvägen

Grönstruktur. Pilarna visar var grönstrukturen har anknytning till det större naturområdet på Hägerstensåsens

sluttning. Strax nordöst om planområdet ligger den välbesökta Svandammsparken.

6.6 Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken i området utgörs av tunnelbana och busstrafik. På tunnelbanetrafiken görs inga förändringar i detta förslag. En östlig tunnelbane- uppgång finns ej med i detta förslag. Då försla- get förutsätter att gatan går över spåret måste en eventuell uppgång gå i en tunnel under spåret, vilket bedöms onödigt komplicerat och dyrt.

Däremot har busstrafikens vändplats och håll- platser samlats kring tunnelbanestationen och vid köpcentret, vilket är en viktig förbättring genom förslaget. I illustrationen visas hur busslinjerna

föreslås passera och vända vid Telefonplan. Sys- temet gör det möjligt att välja en väg som har få vänstersvängar vid korsningar, vilket ger möj- lighet till färre långa stopp. Genom att lägga vändplatsen runt tunnelbaneuppgången spar man mycket utrymme och undviker den ödslighet som dagens stora, ödsliga vändplats medför.

Illustration av busslinjernas sträckning i förslaget. De färgade linjerna avser busslinjerna och deras väg genom

området. De långa röda symbolerna visar bussarnas läge vid hållplatserna, och de korta är busskurar.

nelbanan ligger där går det inte att bygga garage under marknivån. Stor ytparkering, som är det billigaste alternativet, motverkar den stads- mässighet man försöker bygga upp i området. I förslaget är parkeringen därför placerad på servicebyggnadens tak tillgänglig via en ramp mot förlängningen av Svarvstolsgatan på bygg- nadens baksida. Nackdelen med takparkering är att det inte går att bygga fler våningar för till exempel kontor. En lättillgänglig lastzon på bak- sidan med utrymme för lastbilar att vända gör frakthanteringen rationell. Lastsidan är omgiven av grönska längs vägarna.

Eftersom många människor kommer att röra sig i området, runt om byggnaden är detalj- utformningen både av byggnaden och marken viktig på byggnadens alla sidor. Stora krav bör ställas på renhållning så att miljön känns trevlig och trygg. Eftersom många även kommer att vis- tas runt byggnaden efter stängningstid och efter mörkrets inbrott bör ljusmiljön på alla sidor ut- formas omsorgsfullt.

Lastutrymme Inlastning

Lager

Försäljning

Bussgata Torg

Mikrofonvägen T elefonvägen

Tvålflingevägen

Svarvstolsvägen

Entréer/skyltning

T-bana Telefon-

plans

torg

Centrumanläggning, principskiss

Modellperspektiv över centrumanläggningen och busstorget sett från nordväst.

6.7 Centrumanläggning

Den viktigaste och samtidigt mest komplicerade delen av planområdet är vid Telefonplans torg och tunnelbanestationen. Det är detta område som är mest intressant för serviceetableringar ef- tersom denna del är så väl försedd med kollek- tivtrafik.

Den optimala serviceanläggningen vänder sig med entréer och butiksytor koncentrerad mot en gata där det rör sig mycket människor och med närhet till kommunikationer. De gula ytorna i illustrationen visar dessa ytor där kunder vistas.

De funktionella ytorna, som varierar med typ av service, är orienterade mot baksidan av byggna- den där också lastzon finns. Denna dispositions- princip fungerar väl för butiks-, och restaurang- verksamhet. Mindre caféer, restauranger och butiker, som är mer flexibla kan lokaliseras mot byggnadens ytterkanter, medan någon större livs- medelsaffär kan ligga centralt. Små butiker be- höver oftast inte vara så breda, utan kan inrym- mas i en långsmal lokal enligt illustrationen.

I förslaget är servicestråket orienterat mot bussgatan och tunnelbaneuppgången. Service- stråket ligger även i anslutning till det befintliga torget, vilket gör att lätt får överblick över den service som erbjuds i området.

Problemet är att storskaliga serviceanlägg-

ningar kräver mycket bilparkering. Eftersom tun-

7. Modellperspektiv

Förslagets viktigaste delar är centrumområdet med kollektivtrafikförbindelsen, bostadskvarter- ens placering och utformning, kompletteringen av kontorsbebyggelsen, samt utformningen av huvudgatorna Mikrofonvägen och Tellusborgs- vägen som har störst trafikflödeoch utgör entré- gator till en stor del av bostäderna och verksam- heten i området.

I detta kapitel följer korta beskrivningar av dessa intill enkla modellbilder. I bilden ovan vi- sas från vilket läge i planen perspektiven är tagna. Bilderna är volymstudier av tänkta bygg- nader och grönska. Färgerna redovisar byggna- dernas funktion; gul för bostäder och brun för verksamheter. Ljusare kulörer är nya byggnader och mörkare är befintliga.

Fasadernas tänkta material och färger redo- visas inte, men generellt kan man tänka sig att service och kontor har en stor del av fasaden i glas, medan bostadshusen har tätare fasader.

7.1

Svarvstolsvägen

Mikrofonvägenvägen

Tellusborgsv ägen Telefonvägen

LM E ricsso

ns väg

E4/E 20 Valborgsmässovägen

Kyndelsmässogränd

Midsommarvägen

Prylvägen

Klensm edsväg

en

7.2 7.8-9

7.10-11 7.3

7.4

7.5 7.7

7.6

Modellperspektivens läge i planen

7.1 Centrum

Perspektivet visar det offentliga rum som bre- der ut sig från Telefonplans befintliga torg. Alla skyltfönster och kundtillvända lokaler vänds åt detta håll och skapar ett tydligt och effektivt servicecenter. Bussar stannar precis utanför bu- tikerna och tunnelbaneuppgången är på andra si- dan bussgatan. Mellan bussgatan och byggna- dens långsida går ett cykelstråk mellan plante- rade trädgrupper. Taket nyttjas för bilparkering.

Se även avsnitt 6.7.

7.2 Bostadsstråk

Tre bostadskarter gränsar till servicecentret.

Dessa är huvudsakligen slutna för att skapa skyd- dade innergårdar, men de öppnar sig mot varan- dra så att ett bostadsstråk skapas. Gångvägar och grönska förbinder de öppna bostadsgårdarna med varandra. Det största kvarteret, närmast i bilden, har två daghemslokaler med lekytor i inner- gården. Innergårdarna är körbara på de gåendes villkor. De två kvarterena närmast och längst bort har bilgarage med totalt drygt 200 platser.

7.3 L-hus

Denna L-formade byggnad kompletterar det be- fintliga bostadsområdet Silvergranen och sluter Tellusborgsvägens gaturum på ett naturligt sätt.

En trevlig halvprivat gård skapas i bullerskyddat och avskilt läge. Befintlig ytparkering ersätts med gatuparkering.

7.4 Midsommarvägen

Hörnet vid Midsommarvägen och Tellusborgs-

vägen kompletteras med en för Midsommarkran-

sen typisk huslänga som följer det organiska

gatumönstret. Gaturummen sluts stadsmässigt,

samtidigt som en halvprivat, skyddad gårdssida

skapas med plats för lek och rekreation. Garage

med plats för 100 bilar ersätter befintlig ytpar-

kering. Infart sker från Midsommarvägen.

7.5 Bostäder på fotbollsplanen

Sydväst om Mikrofonvägen byggs två kvarter som sluter Mikrofonvägens gaturum. Kvarteren sluter sig mot omgivningen och öppnar sig mot varandra. Innergårdarna är körbara på de gåen- des villkor och disponeras även för lek och re- kreation. Garage med ca 70 platser finns under det högra kvarteret med infart från vändplatsen.

Återstående grusplan kan fortfarande utnyttjas för lek, men strukturen är anpassad för att kunna kompletteras med ytterligare två bostadskvarter.

7.6 Tellusborgsvägen

I förslaget har Tellusborgsvägens gaturum slutits genom kompletterande bebyggelse på flera stäl- len. Längs den sydöstra sidan av vägen är bygg- naderna placerade på olika avstånd från gatan.

Dessutom är gaturummet onödigt brett. Bebyg- gelsen har därför expanderats ut för att smala av vägen. Samtidigt skapas ett utmärkt annonsläge för en uppglasad kontorsbyggnad. Vägen är allé- planterad och har gatuparkering. I förslaget är gång- och cykelvägar lagda på båda sidor.

7.7 Mikrofonvägen

Mikrofonvägens status som entréväg till områ-

det stärks genom att trädrader planteras i dubbla

rader. Ett tydligt stadsmässigt gaturum skapas

med ny bebyggelse på båda sidor av vägen. På

båda sidor av vägen ligger cykelbanor separe-

rade från vägen med en gräsremsa. Korsningen

med Tellusborgsvägen byggs om till en cirkula-

tionsplats. I kv Tvålflingan byggs byggnaderna

om så att annonslägen skapas mot vägen.

7.8 Tvålflingan före

Bebyggelsen och miljön i kv Tvålflingan präg- las idag starkt av storskalig kontorsverksamhet och den storskaliga industri som kvarteret tidi- gare hyst. Marken är till stor del hårdgjord och funktionell, anpassad för fordonstrafik. Kvarte- ret saknar i stort sett helt grönska och utemiljön är en närmast ogästvänlig plats för gående. Bygg- naderna närmast Tellusborgsvägen är äldst och har en karaktär som ger området identitet. Dessa är illustrerade med volym i bilden intill.

7.9 Tvålflingan efter

I förslaget sparas byggnader där kontors-

verksamhet kan fortlöpa och bevarandevärda

byggnader som lätt kan inredas för kontor - de

mörkbruna byggnaderna. Tillbyggnader föreslås

för att skapa mer distinkta gaturum och trevliga

innergårdar. Mot Mikrofonvägen kompletteras

bebyggelsen med entréfunktion och uppglasade

volymer för att skapa en representativ miljö mot

den viktiga gatan. Övriga byggnader rivs och

ersätts med bostäder.

7.10 Timotejen före

Kv Timotejen domineras av LM Ericssons kontorsverksamhet och har en för ändamålet fungerande struktur. Byggnadernas placering mot Tellusborgsvägen är däremot ostrukturerad och gaturummet flyter på vissa ställen ut mellan byggnaderna på ett ostrukturerat sätt. Gaturum- met har idag en bredd på 31 meter i denna del, vilket är i bredaste laget och skapar en storska- lig och industriell miljö. Hägerstensvägen har som jämförelse en bredd på 24 meter.

7.11 Timotejen efter

Att göra stora förändringar i bebyggelse som fungerar väl för ändamålet kan vara känsligt för den pågående verksamheten. Därför görs så små ingrepp som möjligt i dessa delar. Den ljusbruna volymen mitt i bilden visar hur befintlig bygg- nad kan byggas till med ytterligare kontorsytor.

De högre delarna är mer slutna och den lägre

delen glasas upp och utnyttjas t ex för personal-

matsal. Byggnaden placeras så att gaturummet

sluts stadsmässigt. En grönyta anläggs vid bygg-

nadens entré, vilket ger ett gästvänligt intryck.

8. Kalkyl

8.1 Kommunens kostnader vid genomförande av förslaget

• Byggbar överdäckning av tunnelbana, ca 1 800 m ²

• Körbar överdäckning av tunnelbana, ca 4 200 m ²

• Anläggning av gator, 925 meter

• Anläggning av g/c-lvägar, 2 200 meter

• Ny cirkulationsplats

• Nytt torg, park och övrigt markarbete ca 6 400 m ²

• En till tunnelbaneuppgång vid Tvålflinge- vägen

• Nyplanterade träd, ca 300 st 8.2 Kommunens intäker

• Försäljning av tomt för bostäder med ca 47 000 m² byggrätt + 9 800 m ² garage- parkering

• Försäljning av tomt för service med ca 4 400 m² byggrätt + 4 300 m ² takparkering 8.3 Siffror i förslaget

Siffrorna som gäller förslaget bygger på upp- skattningar av befintliga förhållanden samt upp- skattningar och beräkningar enligt förslaget. Be- räkningarna finns redovisade i bilaga 11.1.

Planområdet

Total area: 96 145 m ² Bostäder

Befintliga bostäder:

inga

Nya bostäder:

ca 47 000 m ² , ca 470 lgh Totalt: ca 47 000 m ² Kontor

Befintliga kontor:

ca 40 200 m ²

Nya kontor:

ca 13 000 m ² = ca 500 arbetsplatser Totalt: ca 53 200 m ²

Service

Befintlig service:

ca 500 m ² Ny service:

ca 4 400 m ²

Totalt: ca 4 900 m ² Exploateringsgrad

Total byggnadsarea enligt förslaget:

47 000 m ² + 40 200 m ² + 4 900 m ² = 92 100 m ² Exploateringsgrad: 0,96 (92 100 m ² /

96 145 m ² )

Parkeringsanläggningar (ej gatuparkering) Befintliga parkeringsanläggningar:

uppgift saknas

Nya parkeringsanläggningar:

garage: ca 390 platser, ca 9 800 m ²

tak: ca 170 platser, ca 4 300 m ²

9. Källor

9.1 Skriftliga källor

Ahlborn, Kenneth & Arnell, Håkan, 2001:

Smalhusland

Ahlborn, Kenneth & Arnell, Håkan, 2002:

Stenstäderna på landet

Andersson Anna-Paula & Wolodarski, Alexander, 2000: I Sankt Erikskvarteren, fasader, grönska och stadsrum, Stockholm Andersson, Einar m.fl., 1977: Bilder från

Kransen och Tellus

Andersson, Magnus, 1997: Stockholms årsringar, Stockholm

Antal anställda efter näringsgrenar, 1995, Utrednings- och statistikkontoret, Stockholms stad

Drott AB, 2002, fastighetsförteckning, http://

www.drott.se

Eriksson, Staffan, 1997-07-21: Start-

promemoria för gatuupprustning för delar av Telefonplansområdet…,

tjänste-utlåtande, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

Gatuupprustning Telefonplansområdet, bearbetat programförslag, 1998-02-17, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms stad

God fasad, ca 1985, Stockholms byggnads- nämnd

Hallman, Per Olof, 1907,

Hägersten från ovan, 1993, Hägerstens hembygdsförening

Johansson, Ingemar, 1987: StorStockholms bebyggelsehistoria, Stockholm

Johansson, Torbjörn, 2002-09-03: Start- promemoria för planarbete för del av kv Telefonfabriken i stadsdelen Midsommar- kransen, tjänste-utlåtande, Stadsbyggnads- kontoret, Stockholms stad

Johansson, Torbjörn, 2003-07-31: Förnyad startpromemoria för programarbete för område vid Telefonplan i stadsdelarna Midsommarkransen och Västberga, tjänsteutlåtande, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

Johansson, Torbjörn, 2003-10-29, Utveckling av Telefonplansområdet inom stadsdelarna Midsommarkransen och Västberga i Stockholm, planprogram, Stadsbyggnads- kontoret, Stockholms stad

Kv. Tvålflingan Telefonplan, Underlag för seminarium, 1992, KF Fastigheter AB, Stockholm

Lugna gatan, 1998, Svenska Kommun- förbundet, Stockholm

Midsommarkransen – tillkomst och utbyggnad, 1982, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

Norenstedt, Connie, 2001: Midsommarkran- sen, bebyggelse i en förort

Områdesprogram Hägersten, 1997,

Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad Områdesprogram Liljeholmen, 1997,

Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad Perspektiv på Hägersten I, 2003, Hägerstens

hembygdsförening

Registerkarta över Stockholm, 1999, Stockholms stad

Rådberg, Johan, 1994: Den svenska trädgårdsstaden, Stockholm

Seigerlund, Per, 1997: Urbana kärnområden och urbana spridningskorridorer,

Stockholm

Stadsdelscentrum Telefonplan, 1989, KF Bygg AB, Stockholm

Swall, Siw m.fl., 1997: Liljeholmen Gångna tider människor och miljöer, Stockholm Svedberg, Olle, 1988a: Arkitekternas

århundrade, Stockholm

Svedberg, Olle, 1988b: Planerarnas århundrarde, Stockholm

Telefonplan landskapsanalys, 2003, Gatu- och

fastighetskontoret, Stockholms stad

Telefonplan, Stockholm, Dimensionering av lokalytor för detaljhandel, restauranger och service, 2001, Centrumutveckling,

Stockholm

Tidig industri i Hägersten, 1992, Hägerstens Hembygdsförening, Stockholm

Trafik- och gatumiljöplan, Liljeholmen, Aspudden, Gröndal, Midsommarkransen, Västberga (område 8), 2000, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms stad

Trafikflödeskarta, 1993, Gatu- och fastighets- kontoret, Stockholms stad

Upprustningsprogram för Hägerstensåsen – Midsommarkransen - västra Västberga, 1986, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad m.fl.

Utveckling av Telefonplansområdet /…/, 2003- 10-29, planprogram, Stadsbyggnadskonto- ret, Stockholms stad

Översiktsplan Stockholm, 1999, Stadsbygg- nadskontoret, Stockholms stad

9.2 Internetkällor

AB Storstockholms Lokaltrafik, konstfakta, kultur & nöje, konstguide, 2003-11-05, http://www.sl.se/kultur/konstguide/

telefonpl.htm

AFA Fastigheter, fastighetsregister, 2001, http://www.afa.se/kapital/fastigheter/

stockholm/timotejen.htm

AP Fastigheter AB, 2003-05-02: Konstfack flyttar till Telefonplan, http://

www.apfastigheter.se/

Emulate.asp?Page=7844&Parent=2285 Blackburn, Nick, 2003-09-30: Snap Dragon

Portal. Mondrian. 1920’s. http://www.snap dragon.com/1920’s.htm

Ericsson Sverige AB, 2002-12-20: Ericsson planerar flytta huvudkontoret till Kista, http://www.ericsson.com/se/om_ericsson/

press/021220.shtml

Exponent, Arkitekturguiden, 2003-10-23, http://www.exponent.se/

arkitekturguiden.html

Great Buildings Online, Schroder House - Gerrit Rietveld, 2003-10-01, http://

www.greatbuildings.com/cgi bin/gbi.cgi/

Schroder_House.html/

PCD.8203.3241.1525.090 2.gbi

Svenska Bostäder, Fastighetsregister, 2001, http:/

/www.svebo.se/FastDetalj.asp?32201 9.3 Bildkällor

Siffran hänvisar till sidnummer. Källorna hän- visar till ovan nämnda skriftliga källor eller internetkällor i förekommande fall.

11. Områdesprogram Liljeholmen, 1997.

12. Rådberg, 1994.

13. Hallman, 1907, Stockholms stadsarkiv 14a. Stockholms stadsmuseum

14b. Blackburn 14c. Svedberg, 1988.

15. Stockholms stadsmuseum

16. Telefonplan landskapsanalys, 2003 17. Telefonplan landskapsanalys, 2003 18. Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad 20a. Områdesprogram Liljeholmen, 1997.

20b. Områdesprogram Liljeholmen, 1997.

21a. Områdesprogram Liljeholmen, 1997.

21b. Områdesprogram Liljeholmen, 1997.

28. Registerkarta över Stockholm, 1999 Övriga fotografier och illustrationer har tagits av eller gjorts av Tobias Stenmark.

Digital baskarta som används som underlag för illustrationer och kartor används med tillstånd av Stockholms stad.

Alla bilder används med tillstånd av ägaren el-

ler upphovsrättsinnehavaren.

10. Bilagor

service kontor gata garage ytpark. vån tot vån tot vån tot 4 380 m² 1 4 380 m² 600 m² 4 2 400 m² 2 610 m² 4 10 440 m² 188 120 bpl (Svarvstolsvägen) 815 m² 4 3 260 m² 1 810 m² 4 7 240 m² 100 bpl (Tvålflingevägen) 0 m² 420 m² 4 1 680 m² -65 bpl (Infartsparkering) 172 bpl (köpcentrum) 1 150 m² 5 5 750 m² 700 m² 4 2 800 m² 1 360 m² 5 6 800 m² 0 m² 1 275 m² 1 1 275 m² -555 m² 3 -1 665 m² 0 m² -1 050 m² 5 -5 250 m² 1 775 m² 4 7 100 m² 33 70 bpl (Likriktarvägen) 0 m² 1 775 m² 4 7 100 m² 0 m² 0 m² 0 m² 1 885 m² 4 7 540 m² -54 bpl (Midsommarvägen) 0 m² 0 m² 100 bpl (Midsommarvägen) 0 m² 0 m² 0 m² 745 m² 4 2 980 m² -38 bpl (Tellusborgsvägen) 0 m² 0 m² 0 m² 0 m² 4 380 m² 12 570 m² 46 880 m² 221 bpl 562 bpl -157 bpl motsvarar 469 lgh kvot 30 kvot 12 kvot 0,7 behövd park 131 bpl behövd park 151 bpl behövd park 328 bpl Tillgång parkering totalt: 626 bpl Behov parkering totalt: 610 bpl

nya verksamheter nya bostäder parkering