Patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvård

Patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvård

- En litteraturstudie

Patients experiences of the encounter with the nurse in emergency care - A literature study

Emma Mattsson Evelina Rostedt

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad / Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå / 15 hp

Birgitta Blomberg & Kristina Rendahl Lage Kaisa Bjuresäter

2015-10-30

SAMMANFATTNING

Titel: Patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvård

English title: Patients experiences of the encounter with the nurse in the emergency care Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur - och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för hälsovetenskap Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad 15 hp, C-nivå Författare: Emma Mattsson och Evelina Rostedt

Handledare: Birgitta Blomberg och Kristina Rendahl Lage Sidor: 27

Nyckelord: Akutsjukvård, patientens upplevelser, bemötande

Introduktion: Akutsjukvården strävar efter att minska skadlighet, dödlighet och sociala konsekvenser för patienten och baseras på snabbt insatta resurser för sjuka eller skadade människor.

I akutsjukvård ställs sjuksköterskan ofta inför pressade situationer, omvårdnaden och bemötandet gentemot patienten kan därför påverkas. Patientupplevelsen är betydelsefull att undersöka för att sjuksköterskan skall få en ökad förståelse för patientens situation. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård. Metod: För att sammanställa aktuell forskning har Polit & Becks modell (2012) använts i genomförandet av litteraturstudien.

Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt en fritextsökning, vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar varav 8 kvantitativa och 5 kvalitativa. Utifrån de vetenskapliga artiklarna utformades kategorier som skapade resultatet. Resultat: Patienterna rapporterade att de upplevde vikten av bland annat sjuksköterskans identifiering, trygghet, empati samt god information- och kommunikationsförmåga. För att patienten skulle kunna uppleva tillit och få förtroende för sjuksköterskan krävdes det att sjuksköterskan vårdade individen bakom patienten. Slutsats: Patienterna upplevde att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan hade stor inverkan på patienternas upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård.

Innehållsförteckning

Introduktion ...Fel! Bokmärket är inte definierat.

Akutsjukvård ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Att arbeta som sjuksköterska i akutsjukvård ... 4

Patientens möte med sjuksköterskan i akutsjukvård ... 5

Problemavgränsning ... 6

Syfte ... 6

Metod ... 7

Litteratursökning ... 8

Datainsamling ... 8

Urval 1 ... 8

Urval 2 ... 9

Urval 3 ... 9

Databearbetning/Analys ... 10

Forskningsetiska ställningstagande ... 11

Resultat ... 12

Att få en god kontakt med sjuksköterskan ... 12

Att känna trygghet som patient ... 14

Att bli sedd som människa... 15

Diskussion... 18

Resultatdiskussion ... 18

Metoddiskussion ... 21

Klinisk betydelse ... 22

Förslag till framtida forskning ... 22

Slutsats ... 22

Referenser ... 23 Bilaga 1- Artikelmatris ...

4

Introduktion

Akutsjukvård

Akutsjukvård kan definieras som, hälsofrämjande, förebyggande, samt botande åtgärder (Oxford English dictionary 2013). Akutsjukvård innefattar diagnostisering och behandling vid oförutsedda skador och sjukdomar. Patienterna kräver snabb kirurgisk, medicinsk, ortopedisk eller psykiatrisk vård (American College of Emergency Physicians 2015).

Akutsjukvård kan genomföras prehospitalt i ambulans och hospitalt på sjukvårdsinrättning (Socialstyrelsen 2015; Medical Dictionary 2015). Den prehospitala akutsjukvården strävar efter att minska skadlighet, dödlighet och sociala konsekvenser för patienter och baseras på snabbt insatta resurser för sjuka eller skadade människor (Sasser et al. 2005; Medical- dictionary 2015). Både prehospital och hospital akutsjukvård innebär att det finns en beredskap för det oförutsägbara och oväntade (Svensk Sjuksköterskeförening 2010; Medical- dictionary 2015). Akutsjukvård innefattar analys av sjukdomsbild, undersökning och behandling i ett akut skede för patienter i alla åldersgrupper. Att tolka den akuta sjukdomsbilden kräver ofta en förmåga att arbeta snabbt och i de flesta fall med reducerad information om patientens anamnes (Svensk Sjuksköterskeförening 2010).

En ökande befolkning leder till ökade personskador procentuellt bland befolkningen.

Olyckorna sker plötsligt och personerna som blir inblandade kan utsättas för livshotande tillstånd (Beillon 2010; Suserud & Svensson 2009). I Sverige är det ovanligt med komplexa trauman, men i andra länder där det inträffar större antal komplexa trauman är sjukvårdspersonal mer rutinerade och har en ökad kompetens vad det gäller vård av patienter i akut utsatta situationer. För att vara väl förberedd och kunna upprätthålla personalens kompetens och uppnå en god kvalitet av vården, krävs systematiskt utbildning. Om sjuksköterskan agerar enligt systematiska arbetssätt exempelvis via behandlingsriktlinjer kan arbetet underlättas (Lennquist 2007).

Att arbeta som sjuksköterska i akutsjukvård

Grunden i sjuksköterskans arbete är omvårdnad. Omvårdnaden bygger på ett samspel mellan vårdare och patient (Brilowski & Wendler 2005). Förutsättningen för en god omvårdnad innebär att vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bygger på klinisk kompetens, respekt och ärlighet. För att sjuksköterskan skall kunna utföra en bra omvårdnad bör

5

sjuksköterskan vara närvarande, anpassningsbar samt kunna se individen bakom patienten (Brilowski & Wendler 2005). Undervisning och information bidrar till att öka patientens egna kunskaper och förmåga att själva fatta beslut. I omvårdnaden ingår även att uppmuntra och stärka patientens delaktighet (Svensk Sjuksköterskeförening 2013). Kompetens och kunskap inom omvårdnaden bygger på att sjuksköterskan är utbildad inom patofysiologi, fysiologi och behandlingar (Benner 1993). På grund av akutsjukvårdens stundtals intensiva arbetsbelastning ställs höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Sjuksköterskan skall säkerställa patientens överlevnad vilket inkluderar omvårdnadsaspekten (Eriksson 1994; Wiklund &

Lindwall 2012).

Tidigare erfarenheter ligger till grund för hur sjuksköterskans omhändertagande av patienter utfaller sig. Situationerna då sjuksköterskan skall bedöma akut skadade patienters tillstånd är ofta komplicerade. På grund av den snabba naturen i akutsjukvård ställs höga krav på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan förväntas arbeta effektivt och produktivt med förmågan att koordinera och genomföra vårdinsatser. Detta kräver kompetens i omvårdnad, etik, pedagogik, biomedicin, vetenskaplig metod, ledarskap och hälsa (Elmqvist & Frank 2015). Beslutsfattande och genomförande av akuta sjukvårdsinsatser är komplicerade processer (Baillie, 2008). Den erfarna sjuksköterskan ser och uppfattar patientens vårdbehov på ett sätt som den oerfarna sjuksköterskan inte kan se (Wireklint Sundström & Dahlberg 2011). Enligt Suserud et al. (2003) visar föreliggande forskning att tidigare erfarenheter ligger till stor grund för hur sjuksköterskans första bedömning och mentala förberedelser utvecklar sig.

Patientens möte med sjuksköterskan i akutsjukvård

Kontakten mellan patienten och sjukvårdspersonalen skall främjas av respekt för patientens integritet och självbestämmande (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763). Upplevelsen av mötet mellan sjuksköterskan och patient i akutsjukvård kan karaktäriseras som kort och splittrat (Elmqvist & Frank, 2015). Omvårdnad innebär betydligt mer än tekniska färdigheter och medicinsk kunskap. Lidandet och utsattheten hos personer i ett sjukdomstillstånd är kopplat till omvårdnaden och de medicinska interventionerna (Benner 1993). I mötet där patienten befinner sig i en utsatt situation måste sjuksköterskan förstå patientens livsvärld i relation till lidande, ohälsa och hälsa. Förhållningssättet mellan sjuksköterskan och patienten ligger till grund för hur vården upplevs av patienten (Benner 2004). Vid patientens kontakt med

6

akutsjukvården har en oväntad och abrupt skada eller sjukdomstillstånd uppstått, vilket ofta innebär lidande och chock för patienten. Då har sjuksköterskan en betydande roll i att kunna lindra lidandet (Eriksson 1994; Svensk Sjuksköterskeförening 2013). I en kaosartad situation kan patientens upplevelse av rädsla och utsatthet lindras av sjuksköterskan (Ahl et al. 2006).

Tidigare forskning visar att sjuksköterskan och patienten har olika uppfattningar om vad som är ett gott bemötande inom akutsjukvård (Gustafsson et al. 2013).

Problemavgränsning

Tidigare studier visar att sjuksköterskan behöver ökad kompetens vad det gäller vård av patienter i akut utsatta situationer. Situationerna då sjuksköterskan skall bedöma akut skadade patienters tillstånd är ofta komplicerade. Inom akutsjukvård är det viktigt att sjuksköterskan arbetar för att patienterna skall uppleva känslan av att bli väl omhändertagen trots de ofta korta mötena. Det finns anledning att undersöka om patienternas upplevelse av mötet med sjuksköterskan påverkas av den snabba naturen inom akutsjukvård. Genom att göra sjuksköterskan medveten om hur patienter upplever bemötandet i situationer som kräver akut vård behöver patienters upplevelser och tankar beskrivas.

Denna studie vill belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård. Med ökad förståelse för hur ett bra bemötande beskrivs kan sjuksköterskan bättre tillgodose patientens önskan. I detta arbete definieras akutsjukvård som patient som utsätts för plötslig skada eller sjukdom där tillståndet kräver akut vård i ambulans eller på akutmottagning.

Syfte

7 1. Utformning av

problemformulering, syfte och frågeställning

2. Sökstrategi bearbetas, sökord identifieras och

val av databaser

3. Sökningarna av vetenskapliga artiklar i

databaserna implementeras

4. Artiklarnas abstrakt granskas efter sökandet på

relevans i förhållande till litteraturstudiens syfte.

Texternas kvalitet bedöms och därefter exkluderas

irrelevanta artiklar 5. Artiklarna granskas

och texterna läses 6. Djupare analys av materialet i förhållande

till valt syfte

7. Kritisk utvärdering av artiklarnas trovärdighet

8. Bearbeta materialet genom att systematisera

och analysera informationen

9. Summering av underlaget från artiklarna

Metod

Arbetet omfattar en litteraturstudie (review). En litteraturstudie inleds med att utforma en problemformulering. När problemformuleringen är utformad verkställs en idé om hur insamling av information bör gå till (Polit & Beck 2012). Därefter bearbetas informationen och slutligen sammanställs ett resultat. Målet med litteraturstudien var att sammanställa material från tidigare empiriska studier som genomförts inom samma ämne (Forsberg &

Wengström 2008). Denna litteraturstudie utfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegs arbetsmodell. Den schematiska arbetsmodellen är fritt översatt.

Figur 1. Niostegsmodellen är tolkad från Polit och Beck (2012).

8 Litteratursökning

Inklusionskriterier som tillämpats var studier publicerade mellan 2005-01-01 och 2015-01-01.

Studien innefattade svensk- och engelskspråkiga artiklar som var vetenskapligt granskade (peer reviewed). Artiklarna inkluderar patienter som var över 18 år från hela världen med somatisk sjukdomsproblematik.

Exklusionskriterier som tillämpats var review-artiklar, vetenskapliga artiklar som innefattade patienter med demensdiagnos. Artiklar som fokuserar på farmakologiskt och medicinskt inriktade studier, samt artiklar som beskriver bemötande ur anhörigas perspektiv exkluderades.

Datainsamling

I steg ett utformades litteraturstudiens problemformulering och därefter syftet. I steg två valdes databaserna CINAHL och PubMed. Användbara sökord identifierades och sorterades.

CINAHL och PubMed är databaser som främst innehåller artiklar som berör omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström 2008). I steg tre söktes vetenskapliga artiklar i databaserna. Ämnesordet Patient Satisfaction användes i CINAHL som Headings och i PubMed som MeSH-term (Medical Subject Headings-terme) tillsammans med det frisökta sökordet “emergency care”. Genom att författarna läste artiklarnas titlar som fanns med i funktionen “Related articles” i databasen PubMed, fann författarna ytterligare en artikel genom en manuell sökning. Den söktekniska funktionen trunkering nyttjades i sökningarna för att motsvara syftet och nå en utökad träffbild. Trunkering innebär att databaserna söker efter alla olika grammatiska former av sökordet (Östlundh 2012). Vidare valdes boolesk söklogik för att finna ett samband mellan de utvalda sökorden, och därav nå ett smalare resultat. Sök- operatorn AND användes för att koppla ihop ämnesorden med sökorden.

Boolesk söklogik används för att mellan de utvalda sökorden bestämma ett samband (Forsberg & Wengström 2008). I tabell 1 redovisas sökresultaten.

Urval 1

I steg fyra enligt Polit & Beck (2012) lästes 148 artiklars titlar och abstrakt relaterat till litteraturstudiens syfte. 4 artiklar förekom i både CINAHL och PubMed. Eftersom de första

9

sökningarna gjordes i CINAHL valde författarna därför att exkludera dubbletterna i PubMed.

I urval 1 inkluderades 57 artiklar (Tabell 1).

Urval 2

I steg fem och sex enligt Polit & Beck (2012) granskades de 57 artiklarna med fokus på metod och resultatdel. Författarna kontrollade att delar som bakgrund, metod, resultat och diskussion fanns med i artiklarna. De artiklar som exkluderades var inte förenliga med litteraturstudiens syfte. En av de exkluderade artiklarna beskrev patienters upplevelser av sjukgymnastens bemötande på en akutmottagning. Övriga exkluderade artiklar belyste endast anhörigas upplevelser. Några av artiklarna innefattade patienter under 18 år trots åldersbegränsning i databaserna. I urval 2 inkluderades 13 artiklar vilka baserades på både kvalitativ och kvantitativ forskning (Tabell 1).

Urval 3

I steg sju granskades de 13 artiklar från urval 2, kritiskt utifrån trovärdigheten och kvaliteten med hjälp av Polit & Becks (2012) “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och Guide to an Overall Critique of Qalitative Research Report”. I urval 3 inkluderades 13 artiklar (Artikelmatris bilaga 1).

10

Tabell 1. Artikelsökningar, träffar, urval 1, 2 och 3 i databaserna CINAHL och PubMed.

Databas Sökord Antal

träffar

Urval 1

Urval 2

Urval 3

S1: CINAHL Patient Satisfaction (Headings)

7 653

S2: CINAHL “emergency care” 8 672

S3: CINAHL S1 AND S2 97 41 8 8

S1: PubMed Patient Satisfaction (MeSH)

25776

S2: PubMed “emergency care” 1163

S3: PubMed S1 AND S2 51 16(*4) 4 4

Manuell sökning

1 1

Summa 148 57 13 13

*externa dubbletter.

Databearbetning/Analys

Urvalsprocessen resulterade i 13 artiklar, 8 kvantitativa och 5 kvalitativa. Därefter inleddes steg åtta där artiklarna granskades individuellt och gemensamt av författarna. Den granskning som gjordes var av induktiv ansats. Artiklarna skrevs därefter ut i pappersform och namngavs med en bokstav. Utifrån studiens syfte gjordes en sammanställning av relevanta delar från artiklarnas resultat. Den text som svarade mot syftet markerades. Markeringarna och anteckningarna diskuterades sedan och jämfördes mellan författarna för att adekvat information inte skulle försummas. De delar av resultatet som var av samma innebörd

11

sammanställdes till kategorier. I steg nio enligt Polit och Becks (2012) modell gjordes en kritisk summering och sammanställning av materialet som sedan resulterade i litteraturstudiens resultat.

Forskningsetiska ställningstagande

Inför en litteraturstudie anser Polit & Beck (2012) att etiska överväganden är av stor betydelse. Ursprungskällan skall redovisas och resultatet presenteras utan hänsyn till författarnas förförståelse (Forsberg & Wengström 2008). Etiska riktlinjer gällande stöld av vetenskaplig data, förfalskning och plagiering skall tas i beaktning enligt vetenskapsrådets riktlinjer (2015). Noggrann översättning och tolkning av artiklarna är av betydelse för att försumma viktigt material (Forsberg & Wengström 2008; Polit & Beck 2012). Författarna har därför med hjälp av lexikon, böcker och data, analyserat materialet. Citat i resultatdelen bör skrivas på originalspråk för att minska risken för feltolkning (Polit & Beck 2012). Författarna har under studiens process förhållit sig utifrån ovanstående.

12

Resultat

Resultatets innehåll baseras på material från 13 artiklar som visas i artikelmatris (bilaga 1).

Studiernas resultat presenteras utifrån patienternas perspektiv, med utgångspunkt från studiens syfte, patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård.

Resultatet presenteras i löpande text utifrån tre utarbetade kategorier (figur 2), vilka var, Att få en god kontakt med sjuksköterskan, Att känna trygghet som patient och Att bli sedd som människa.

Figur 2. Översikt av kategorier som belyser patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård.

Att få en god kontakt med sjuksköterskan

I mötet ligger samspelet mellan patienten och sjuksköterskan till stor grund för hur det totala utfallet av hela vårdupplevelsen uppfattas (Ahl & Nyström 2011). Ett bra möte bör inledas med en presentation av namn och yrkestitel från vårdpersonalen enligt Cypress (2014). En patient beskrev hur ett första bra bemötande skulle kunna se ut:

“The nurse should be telling me… yeah, they should be, “I´m nurse such and such, and I´m coming to do something.” .. Just come and introduce yourself, and say “Hi, Sir.” say “good day, afternoon, whatever, and I´m a nurse such-and-such and I´ll be helping you on this floor. I´ll be talking care of you while I´m here to the best of my ability,” or whatever the case may be, you know” (Cypress 2014 s.168).

Det fanns vårdtillfällen där sjuksköterskan bar överstruken namnbricka, vilket upplevdes negativt. Den negativa aspekten i situationen handlade om att patienterna inte fick någon identitet på sjuksköterskan. Patienterna uppfattade inte varför namnet var överstruket på identitetskortet och förstod därför inte syftet med det (Cypress 2014).

Att få en god kontakt med sjuksköterskan

Att känna trygghet som patient

Att bli sedd som människa

13

Inom akutsjukvården beskrevs det som viktigt att sjuksköterskan tydligt förklarade vad som skulle ske i den fortsatta processen under vårdtillfället. De vårdtillfällen där patienterna ständigt uppdaterades med information angående kommande moment, undersökningar och väntetider upplevdes positivt och tacksamt (Cypress 2014; Ekwall & Davis 2009; Johansson et al. 2010; Sörlie et al. 2006). När sjuksköterskan tydligt informerade och undervisade, samt gav instruktioner i begripliga termer, upplevde patienterna att de hade lätt att ta till sig informationen (Ahl & Nyström 2011; Ekwall & Davis 2009; Johansson et al 2010; Messina et al 2014; Nga Han Chan & Chau 2005; Pytel et al 2009; Sörlie et al. 2006). En patient beskrev:

“I feel secure because I can ask as much as I want, and the nurses answer in a way I can understand” (Sörlie et al. 2006 s.1242).

Patienternas tillfredställelse ökade när patienterna tilläts ställa frågor, när de fick tala utan att bli avbrutna, samt då sjuksköterskan tog sig tid till ett aktivt lyssnande av patientens problematik och oro (Ekwall & Davis 2009; Göransson & Von Rosen 2009; Johansson et al.

2010; Messina et al. 2914; Pytel et al. 2009).

Det fanns också patienter som förväntade sig och hade en önskan om att sjuksköterskan skulle vara mer lyhörd gentemot deras behov, samt att de borde spenderat mer tid för att samtala med patienten (Cypress 2014; Nga Han Chan & Chau 2005). En uppmaning från en patient:

“Nurses should be very clear and explain everything. Talk to them, explain what´s going to happen, “This is what we’re going to do”. ..nurses should do that. ..Oh yes, I’ve never had anybody not give me the information. I want the information. “What is that pill for? What does it do?” Sometimes they give you a pill that they think is going to be what you need, and sometimes it isn’t. Also, prepare the patients so when the doctor comes, he doesn’t get the brunt of it. You know, at least try to prepare them” (Cypress 2014 s.168).

En viktig faktor i upplevelsen av kommunikationen under akuta situationer benämner patienterna vara, samtalstonen på sjuksköterskan. När sjuksköterskan talade i en lågmäld ton, uppfattades det inte som om sjuksköterskan var stressad, patienterna kände sig därmed tillfreds i situationen (Ahl & Nyström 2011; Olofsson et al. 2012; Pytel et al. 2009). Det fanns patienter som inte ville ställa krav på sjuksköterskan eftersom hon/han uppfattades som stressad och upptagen. Patienterna kände då att de hellre höll igen med frågorna för att inte vara till någon börda för personalen (Sörlie et al. 2006).

14

Patienterna upplevde att det fanns ett växande behov för utvidgad patientundervisning inom akutsjukvård eftersom ett antal av patienterna upplevde ovisshet under vårdtillfället (Nga Han Chan & Chau 2005). I situationer där sjuksköterskan enbart berättade vilka prover som skulle tas men inte förklarade varför, uppstod en ovisshet hos patienten. Sjuksköterskans information till patienten upplevdes som otillräcklig och bristfällig (Cypress 2014). En patient uttryckte:

“Sometimes they say, “I´m coming to take blood.” Get straight to the point. Or, “I need urine”

(Cypress 2014 s.168).

Patienterna upplevde att delar av de verksamma sjuksköterskorna borde förbättra sin information- och kommunikationsförmåga till patienterna. Det fanns situationer inom akutsjukvården där patienterna tydligt uppmärksammade att informationen och kommunikationen var bristande. Patienterna ansåg att sjuksköterskan var dålig på att förmedla fortlöpande information till patienterna. Exempel på detta kunde vara, väntetid i väntrummet/korridoren, väntetid på läkare och undersökningar, tid för röntgen och varför vald undersökning gjordes. I dessa fall reagerade patienterna på personalens höga arbetsbelastning och förmodade att det var den bakomliggande orsaken till problemet (Messina et al. 2014;

Muntlin et al. 2006; Olofsson et al. 2012; Sörlie et al. 2006).

Att känna trygghet som patient

I ett akutskede upplevde patienterna att det var viktigt att känna att de var i trygga, ansvarsfulla händer, och att vården centrerades runt dem. Genom att sjuksköterskan arbetade strukturerat samt utförde sina arbetsuppgifter på ett professionellt tillvägagångssätt upplevde patienterna att den vård de tilldelades var av god kvalitet. Genom att sjuksköterskan arbetade utefter en systematisk arbetsstruktur upplevdes vården som säker. Sjuksköterskan ingav ett förtroende hos patienterna när han/hon arbetade utifrån en systematisk arbetsstruktur och patienterna kände därmed att sjuksköterskan var kunnig inom sitt arbete (Elmqvist et al. 2008;

Muntlin et al. 2008; Nga Han Chan & Chau 2005). Miljön kring den vårdade patienten uppfattades som trygg, patienterna upplevde bemötandet och behandlingen som ett säkert och lugnt omhändertagande, när sjuksköterskan visade på god kompetens, närvaro och ett individanpassat bemötande (Ahl & Nyström 2011; Göransson & Von Rosen 2009; Johansson et al. 2010; Olofsson et al. 2012; Sörlie 2006).

15

Ett flertal studier påvisade att patienternas totala upplevelse var att patienterna kände sig nöjda med sjuksköterskans kompetens då de blivit behandlade inom akutsjukvård.

Patienttillfredsställelsen ökade bland patienterna då sjuksköterskan i omhändertagandet upplevdes vara effektiv, kontrollerad och uppmärksam. Sjuksköterskan uppfattades då ha en bra överblick av situationen, samt upplevdes göra allt han/hon kunde i den rådande situationen. Detta kändes säkert och förtroendeingivande för patienten (Ahl & Nyström 2011;

Ekwall & Davis 2009;Johansson et al. 2010; Messina et al. 2014; Olofsson et al. 2012; Sörlie et al. 2006). När patienterna upplevde att de fick olika svar på samma frågeställningar från olika sjuksköterskor inom samma arbetsgrupp uppstod känslor av otrygghet. Detta medförde en osäkerhet av nivån på kompetensen. Patienterna upplevde därför att en del av sjuksköterskorna verkade olämpliga för sina yrken inom hälso- och sjukvården (Sörlie et al.

2006).

Att bli sedd som människa

Patienterna beskrev vikten av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med patienten inom akutsjukvård. Empati och respekt uttrycktes vara viktigt att uppleva i sammanhanget (Cypress 2014; Göransson & Von Rosen 2009; Muntlin et al. 2006; Muntlin et al. 2008; Olofsson et al.

2012; Pytel et al. 2009). Patienterna uttryckte att sjuksköterskan arbetade med patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Patienten upplevdes som väl omhändertagen och behoven ansågs vara tillgodosedda (Ahl & Nyström 2011). När sjuksköterskan ställde frågor angående patienternas andliga och kulturella behov, upplevde patienterna att sjuksköterskan visade hänsyn och medkänsla (Pytel et al. 2009). De flesta sjuksköterskor hade som rutin att knacka på dörren innan de steg in i behandlingsrummet. Upplevelsen av att sjuksköterskan knackade på dörren innan han/hon steg in uppfattades som respektfullt mot patienten. Detta synliggjordes tydligt genom att sjuksköterskan arbetade personcentrerat (Sörlie et al. 2006).

Patienterna upplevdes bli både rättvist och likvärdigt behandlade av sjuksköterskan, patienterna behandlades som individer och inte som siffror (Johansson et al. 2010; Messina et al. 2014; Olofsson et al. 2014; Sörlie et al. 2006).

I mötet med patienten kunde en uppmuntrande klapp på axeln, en upplyftande och motiverande kommentar, samt grundläggande omvårdnadsåtgärder upplevdes vara lika viktigt för patienten som medicinsk sjukvård. För patienter som befann sig i ett utsatt tillstånd var det viktigt i omhändertagandet att få uppleva känslan av att bli sedd och bekräftad av sjuksköterskan (Elmqvist et al. 2008; Johansson et al. 2010; Sörlie et al. 2006).

16

Sjuksköterskan uppfattades också vara genuint oroad över patienternas smärta, rädsla och ångest, patienten uppfattade därmed att sjuksköterskan visade medkänsla, hänsyn och äkta känslor (Göransson & Von Rosen 2009; Johansson et al. 2010; Messina et al. 2014; Pytel et al. 2009).

Upplevelsen av ögonkontakt i det personliga mötet uttrycktes ha en betydande roll för patienten. En viktig faktor i samspelet mellan patienten och sjuksköterskan upplevdes vara att sjuksköterskan talade till patienten och samtidigt såg patienten i ögonen (Pytel et al. 2009).

Om sjuksköterskan påvisade engagemang och bjöd in patienterna till att medverka aktivt i behandlingen, bidrog det till en ökad känsla av delaktigt hos patienterna (Ahl & Nyström 2011; Muntlin et al. 2006). Undersökningar som kunde upplevas som smärtsamma för patienterna, utfördes med största försiktighet och sjuksköterskan genomförde endast nödvändiga undersökningar. Detta uppfattades som att bli respekterad och sedd som människa av patienterna (Johansson et al. 2010; Messina et al. 2014; Pytel et al. 2009; Sörlie et al.

2006).

I de situationer där patienten kände sig osäker, fick inte heller sjuksköterskan komma nära inpå. Patienten uppgav då inte spontant någon information på grund av känslan av osäkerhet.

När sjuksköterskan istället lyckades nå patienten som tillexempel när han/hon ställde rätt frågor och visade intresse för individen, uttryckte patienten att denne kände en tillit till sjuksköterskan (Ahl & Nyström 2011).

Det fanns också patienter som upplevde att sjuksköterskan var ouppmärksam i sitt arbete.

Minskad uppmärksamhet samt bristande intresse för patienten resulterade vid många situationer i frustration, besvikelse samt en känsla av att bli ignorerad och utlämnad. Följande citat visade att fokus hos sjuksköterskan var riktat mot personliga intressen. Sjuksköterskorna pratade privatliv med varandra högt inför patienterna (Cypress 2014; Nga Han Chan & Chau 2005; Olofsson et al. 2012). En patient sa:

“One thing that I don’t like is a nurse who if I’m a patient in a bed and she is talking to somebody about nail polish, perfume and other stuff, “Oh that’s so ghetto.” I’m a patient, and you are talking about this. This is for when you’re in your break and you’re sitting with a friend. We live in the ghetto, you know. They’re talking about nail polish and perfume. I mean, I’m here sick; I don’t want to hear about nail polish and I don’t want you to discuss with somebody about nail polish.

I’m sitting here; at least tell me, “Ms. we’ll be with you in a minute.” And then she can talk about nail polish to kingdom come” (Cypress 2014 s. 168-169).

17

Patienterna beskrev också att de upplevde en känsla av att bli utlämnad i de fall där sjuksköterskan endast tilldelade patienten en ringklocka, stängde dörren till behandlingsrummet och gick. Bekräftelsen att bli sedd som människa kunde i bland försvinna genom att, till exempel bli tillkastad en filt utan en kommentar, detta upplevdes som kränkande och patienten kände sig illa behandlad (Olofsson et al. 2012).

18

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård. I studiens resultatdel presenteras tre kategorier. De tre kategorierna som framkom var, Att få en god kontakt med sjuksköterskan, Att känna trygghet som patient och Att bli sedd som människa.

Resultatdiskussion

Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att, ett bra möte i akutsjukvård inleds enligt patienten genom att sjuksköterskan hälsade samt identifierade sig med namn och yrkestitel.

För patienten upplevdes det som viktigt att få reda på vilken roll, position och vilket yrke personen hade. Även i Baillies (2008) studie betonades vikten av att sjuksköterskan gjorde en professionell presentation som innehöll artighet, vänlig samtalston, samt personlig identifikation i mötet med patienten. Greenberg (2009) menade att en presentation markerar social status och kan upplevas som ett välkomnande och en inbjudan till en dialog. Patienterna upplevde att en dialog påbörjades först när sjuksköterskan öppnade samtalet med en hälsning och introduktion av vem han/hon var med namn och yrkesbefattning. När sjuksköterskan i samtalet ställde frågan, hur kan jag som sjuksköterska hjälpa dig? Samt i de fall där sjuksköterskan påvisade kunskap om patientens anamnes genom att tydligt uppmärksamma orsaken till vårdkontakten, bidrog det till att patienten kände sig mer trygg och tillfreds i mötet. En professionell presentation bygger på att sjuksköterskan kan uttrycka sig med hjälp av rätt tonfall och påvisa känslor. Patienterna upplevde att sjuksköterskan hade förmåga att känna av om patienterna var oroliga eller nervösa under samtalet. Sjuksköterskan bekräftade nervositeten genom att anpassa tonfallet vilket upplevdes bidra till att patienterna kände sig väl bemötta på ett individanpassat sätt. När sjuksköterskan var osäker eller hade svårt att fatta beslut upplevde patienterna en trygghet då sjuksköterskan vände sig till kollegor såsom andra sjuksköterskor och läkare för information och rådgivning (Greenberg 2009).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att patienterna kände sig trygga då de blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade strukturerat samt utförde sina arbetsuppgifter på ett professionellt tillvägagångssätt. Patienterna upplevde förtroende för sjuksköterskan när de kände att sjuksköterskan var kompetent inom sitt arbete, vilket ytterligare påvisades i Greenbergs (2009) studie. Det var först när patienten fick bekräftelse

19

på att omhändertagandet utfördes av kompetent sjukvårdspersonal som patienten kände tillit, kunde slappna av, och kände att han/hon blev väl omhändertagen (Greenberg 2009).

Det framkom i litteraturstudiens resultat att patienterna upplevde att vården var av god kvalitet. Patienternas upplevelse av omhändertagandet i akutsjukvård var att fokus centrerades kring dem och de uppfattades vara i trygga händer. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten byggde på trygghet, vilket uppstod när sjuksköterskan engagerade sig för patienten.

Om patienten blev bekräftad som individ av sjuksköterskan, kunde detta leda till att patientens känsla av oro och rädsla minskade (Wiman & Wikblad 2004).

Information upplevdes i litteraturstudien vara en viktig faktor i bemötandet mellan patienten och sjuksköterskan inom akutsjukvård. I Wrights et al. (2013) studie upplevde patienterna mötet med sjuksköterskan som positivt i de fall där sjuksköterskan var tillmötesgående och kommunicerade med patienten. När sjuksköterskan i litteraturstudien gav fortlöpande information om hela förfarandet under vårdtillfället ökade tryggheten hos patienterna i mötet och resulterade i minskad känsla av att inte veta vad som skulle hända. Det var därför viktigt att sjuksköterskan hade goda kunskaper i att kommunicera (Wright et al. 2013). Författarna till litteraturstudien undrar hur sjuksköterskan säkerställer att rätt information når fram till patienten. Det finns anledning att studera vidare om sjuksköterskan tar hjälp av exmpelvis andra kollegor, hjälpmedel, tolk, då kommunikationen upplevs vara bristande. Wright et al.

(2013) beskriver att när sjuksköterskan förmedlade små detaljer som uppdatering av information, kunde detta upplevas göra stor skillnad i upplevelsen av mötet. Vid utebliven information från sjuksköterskan upplevde patienten att han/hon förlorade kontrollen i situationen. Bristande information bidrog i många fall till att patientupplevelsen uppfattades som negativ (Wright et al. 2013).

Utifrån litteraturstudiens resultat upplevde patienterna att det fanns sjuksköterskor som borde förbättra sin information- och kommunikationsförmåga. Frank et al. (2008) beskrev i sin studie att det var viktigt att de medicinska perspektiven inte tog över den personliga kontakten vid kommunikationen. Om sjuksköterskan kunde koncentrera sig på både informell kommunikation och de medicinska perspektiven, upplevde patienten att han/hon blev sedd av sjuksköterskan och ingav därför ett förtroende för denne. Tilltron bidrog till en god interaktion mellan patienten och sjuksköterskan (Frank et al. 2008). Vidare anser författarna att det vore relevant att studera ytterligare vilka faktorer som påverkar interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten i mötet inom akutsjukvård.

20

I litteraturstudiens resultat framkom patienternas upplevelser av fysisk kontakt i samband med kommunikation. En uppmuntrande klapp på axeln bidrog till känslan av att bli sedd och bekräftad av sjuksköterskan. I Borch & Hillerviks (2005) studie upplevde patienterna att genom fysisk kontakt förstärktes den verbala kommunikationen. Patienterna upplevde att beröring ökade känslan av trygghet och därmed stärktes upplevelsen av att bli sedd som individ. Fysisk beröring i samband med kommunikation resulterade ofta i lugna och trygga patienter. Det fanns även patienter som upplevde att den fysiska beröringen i samband med kommunikation inte påverkade samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. De patienter som förnekade den fysiska kontakten upplevde då att de aldrig tänkt på beröringen från sjuksköterskan i situationen (Borch & Hillervik 2005).

Det framgick i litteraturstudiens resultat att, respekt och empati hade stor inverkan på hur patienterna upplevde bemötandet från sjuksköterskan. Empati innebär enligt Holmberg &

Fagerberg (2010) förmågan att kunna förstå och uppfatta andra människors känslor, därigenom finnas till för patienten, se den unika människan. Respekt handlar om att inse och värdera andra människors egenskaper. För sjuksköterskan i akutsjukvård är det viktigt att se individen bakom patienten, på så vis upplevde patienten respekt i behandlingen och omhändertagandet (Baillie 2008).

I litteraturstudiens resultat beskrevs patienternas upplevelser av sjuksköterskans respektfulla bemötande inom akutsjukvård. Det synliggjordes tydligt att sjuksköterskans bemötande mot patienterna var både likvärdig och rättvis. Patienterna upplevdes bli behandlade som individer och inte objekt. Liknande upplevelser från patienter beskrev Oluwadiya et al. (2009) genom att patienterna blev behandlade som individer med en personlighet, och inte bara en patient i mängden på en akutmottagning. I akutsjukvård förväntade patienterna sig att bli väl bemötta och omhändertagna. Holmberg & Fagerberg (2010) beskrev, att i ett akut skede ville inte patienten upplevas vara en i mängden, bli objektifierad, ett fall. Patienten ville uppleva en känsla av att vara i fokus. Patienterna upplevdes också känna en förhoppning av att sjuksköterskan skulle lösa problemet. Det personliga bemötandet låg därför till stor grund för hur den totala upplevelsen av akutsjukvård upplevdes.

21 Metoddiskussion

Litteraturstudien är utarbetad och strukturerad efter Polit och Becks (2012) nio stegs modell (se figur 1). Författarna upplevde modellen som tydlig och vedertagen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård. Sökningen av vetenskapliga artiklar centrerades till databaserna, CINAHL och PubMed, vilka anses vara de två ledande databaserna inom omvårdnadsforskning (Forsberg &

Wengström 2008). Författarna hade svårt att finna lämpliga sökord, därför tog författarna hjälp av bibliotekarie på Karlstads universitetsbibliotek för att få stöd i att finna lämpliga sökord som var relaterade till studiens syfte. Genom att funktionen “Related articles”

studerades i databasen PubMed fann författarna ytterligare en artikel genom en manuell sökning. Tidigare under processen användes andra sökord än de som redovisas i tabell 1.

Dessa sökord uteslöts på grund av att resultatet av sökningens artiklar, inte relaterades till studiens syfte. Emergency service and Nurse patient relation, Acute care ward och Emergency medical service var några av sökorden som inte gav något resultat. Sökningen påbörjades i databasen CINAHL, och efter sökningen i PubMed framkom fyra dubbletter i urval ett. Författarna valde att behålla artiklarna från databasen CINAHL, eftersom det var där sökningen påbörjades. Slutligen resulterade sökningen i tretton artiklar, varav fem kvalitativa och åtta kvantitativa. I de studier där författarna använt sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar menar, Polit och Beck (2012) att risken för bias minskar samtidigt som resultatet stärks. Detta tillvägagångssätt skapar ett resultat som är både brett och djupgående.

Genom att författarna har varit två stycken, stärks resultatsanalysens trovärdighet i arbetet.

Samma forskare framkommer vid ett flertal tillfällen, detta ses som ett starkt argument, eftersom forskarna då anses vara experter inom området (Polit & Beck 2012). Några resultat artiklar har endast två författare vilket kan anses vara en svaghet. Ytterligare en svaghet i arbetet är att artikeln The Emergency Department Experiences of Patients, Families, and Their Nurses, som ingår i resultatdelen. Artikeln är av kvalitativ ansats och har en metodologisk svaghet med endast en författare. Birgitte S. Cypress är ensam författare men har under studiens process delvis tagit hjälp av andra forskare.

Artiklarna i studien kommer från ett flertal länder, och Polit och Beck (2012) anser att mångfalden i studien är en styrka. Sverige, Italien, USA samt Hongkong är de länder som representeras i resultatet.

Författarna har under processens gång resonerat kring frågor och hinder som framkommit.

Materialet har studerats noga och frågorna som uppstått har medfört utvidgad förståelse och

22

ny kunskap inom ämnet. Författarna har enskilt bearbetat materialet för att sedan bearbeta det gemensamt. Detta tillvägagångssätt stärker i trovärdigheten i resultatet enligt Polit och Beck (2012). Författarna har analyserat artiklarna utifrån interbedömarrealibilitet, det vill säga författarnas analyser har överensstämt oberoende av varandra. Under processen gång har arbetet granskats av handledare och andra studenter. Kontinuerliga reflektioner och handledning stärker litteraturstudien (Polit & Beck 2012).

Klinisk betydelse

I sjuksköterskans profession ingår det att vara uppdaterad och att arbeta utefter den senaste forskningen. Sjuksköterskan är en av de första som möter patienten i akutsjukvård.

Patienternas upplevelse av omhändertagandet och bemötande ligger delvis till grund för hur den totala upplevelsen av bemötandet i akutsjukvård uppfattas. Sammanställd forskning om patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård kan ge insikt i patientens upplevelse av respekt. Detta kan bidra till att sjuksköterskan kan öka sin förståelse om patientens akuta sjukdomssituation och möta patienten i dennes verklighet.

Förslag till fortsatt forskning

Inom akutsjukvård arbetar sjuksköterskor inom många skilda områden. Att forska om specifika arbetsområden skulle kunna leda till en möjlig förbättring för både patienten, den anhöriga och sjuksköterskan. Det finns behov av vidare forskning utifrån personalens upplevelser av svårigheter i mötet med patienten inom akutsjukvård. Ytterst skulle forskning kunna bidra till att öka patienttillfredsställelsen i bemötandet.

Slutsats

Patienterna upplevde att samspelet fungerade när sjuksköterskan såg, bekräftade och bemötte patienten med respekt. Ett aktivt lyssnande och känslan av sjuksköterskans närvaro, upplevelsen av kompetent personal, samt inbjudan till patientens egen delaktighet, hade stor inverkan på patienternas upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård.

Upplevelsen av mötet är oberoende av var mötet sker, det väsentliga i sammanhanget är hur bemötandet sker.

23

Referenslista

ACEP (2015). American College of Emergency Physicians. [Elektronisk.] Tillgänglig:

https://www.acep.org/Clinical---Practice-Management/Definition-of-Emergency-Medicine/

[2015-10-02].

Ahl, C., Nyström, M. & Jansson, L. (2006). Making up one’s mind: - patients’ experiences of calling an ambulance. Accident and Emergency Nursing. 14, 11- 19.

Ahl, C. & Nyström, M. (2011). To handle the unexpected - The meaning of caring in pre- hospital emergency care. International Emergency Nursing. 20, 33-41.

Baillie, L. (2008). Patient dignity in an acute hospital setting: a case study. International Journal of Nursing Studies. 46, 23-37.

Beillon, LM. (2010). Att värdera vårdbehov - ett kliniskt dilemma. En studie av nyttjandet av ambulanssjukvård i olika geografiska områden. Akademisk avhandling, Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Benner, P. (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund:

Studentlitteratur.

Benner, P. (2004). Using the dreyfus model of skill acquisition to describe and interpret skill acquisition and clinical judgment in nursing practice and education. The Bulletin of Science, Technology and Society. 24, 188–199.

Borch, E. & Hillervik, C. (2005) Upplevelser av kroppslig beröring i omvårdnandsarbetet- patienter berättar. Vård i Norden. 78 (25), 4-9.

Brilowski, G. A. & Wendler, M. C. (2005). An evolutionary concept analysis of caring.

Journal of Advanced Nursing 50 (6), 641–650.

Cypress, P. (2014). The Emergency Department Experiences of Patients, Families, and Their Nurses. Advanced Emergency Nursing Journal. 36 (2), 164-176.

24

Ekwall, A. & Davis, B. (2009). Testing a Swedish Version of the Consumer Emergency Care Satisfaction Scale in an Emergency Department and 2 Observation Wards. Journal of Nursing Care Quality. 25 (3), 266-273.

Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: The patient´s first encounter with prehospital emergency care. International Emergency Nursing.

16, 185-192.

Elmqvist, C. & Frank, C. (2015). Patients strategies to deal with their situation at an emergency department'. Scandinavian Journal Of Caring Sciences. 29 (1), 145-151.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier - Värdering, analys och presentation. Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm. s. 77-91.

Frank, C., Asp, M., & Dahlberg, K. (2008). Patient participation in emergency care – A phenomenographic study based on patients’ lived experience. International Emergency Nursing. 17, 15-22.

Greenberg, M.E. (2009). A comprehensive model of the process of telephone nursing. Journal of Advanced Nursing. 65 (12), 2621-2629.

Gunnarsson, B-M. & Warrén Stromberg, M. (2008). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing 17, 83- 89.

Gustafsson, C., Gustafsson, L., Snellman, I. (2012). Forskningsprojekt om betydelsefulla möten inom vården. [Elektronisk.] Tillgänglig: http://www.2act.se/wp- content/uploads/2013/11/Kort-info_Forskningsprojekt-om-betydelsefulla-moten-i-varden.pdf [2015-10-28].

Göransson, K. & Von Rosen, A. (2009). Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department. International Emergency Nursing. 18, 36-40.

25

Holmberg, M. & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived experiences of their responsibility for the care of the patient in the Swedish ambulance service. [Elektronisk.] International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.

5,2.

Tillgänglig: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2875973/ [2015-09-30].

Johansson, A., Ekwall, A. & Wihlborg, J. (2010). Patient satisfaction with ambulance care services: Survey from two districts in southern Sweden. International Emergency Nursing.

19, 86-89.

Lennquist, S. (2007). Traumatologi. Stockholm: Liber AB.

Medical Dictionary (2015). Emergency. Medical Dictionary. [Elektronisk.] Tillgänglig:

http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/emergency [2015-10-02].

Messina, G., Vencia, F., Mecheroni, S., Dionisi, S., Baragatti, L. & Nante, N. (2014). Factors Affecting Patient Satisfaction With Emergency Department Care: An Italian Rural Hospital.

Global Journal of Health Science. 7 (4), 30-39.

Muntlin, Å., Gunningberg, L. & Carlsson, M. (2006). Patients’perceptions of quality of care at an emergency department and identification of areas for quality improvement. Journal of Clinical Nursing. 15, 1045-1056.

Muntlin, Å., Gunningberg, L. & Carlsson, M. (2008). Different patient groups request different emergency care- A survey in a Swedish emergency department. International Emergency Nursing. 16, 223-232.

Nga Han Chan, J. & Chau, J. (2005). Patient satisfaction with triage nursing care in Hong Kong. Journal of Advanced Nursing. 50 (5), 498-507.

Olofsson, P., Carlström, E. & Bäck-Pettersson, S. (2012). During and beyond the triage encounter: Chronically ill elderly patients´experinces throughout their emergency department attendances. International Emergency Nursing. 20, 207-213.

26

Oluwadiya, K., Olatoke, S., Ariba, A., Omotosho, O. & Olakulehin, O. (2009). Patients’

satisfaction with emergency care and priorities for change in a university teaching hospital in Nigeria. International Emergency Nursing. 18, 203-209.

Oxford English dictionary (2013). Oxford University press. [Elektronisk.] Tillgänglig:

http://oxforddictionaries.com/definition/english/acute?q=acutectionaries.com/ [2015-10-01].

Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research- generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.

Pytel, C., Fielden, N., Meyer, K. & Albert, N. (2009). Nurse-patient/visitor communication in the emergency department. Journal of Emergency Nursing. 35 (5), 406-411.

Socialstyrelsen (2015). Akutsjukvård. [Elektronisk.] Tillgänglig:

http://swesem.org/assets/userfiles/files/Socialstyrelsens%20m%C3%A5lbeskrivning(1).pdf [2015-05-08].

Riksdagen (2015). Patientsäkerhetslagen, 2010:659. [Elektronisk.] Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerh etslag-2010659_sfs-2010-659/ [2015-09-09].

Riksdagen (2015) Hälso- och sjukvårdslagen 1982: 763. [Elektronisk.] Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [2015-05-07].

Sasser, S., Varghese, M., Kellermann, A. & Lormand, JD. (2005). Prehospital trauma care systems. Geneva. World Health Organization.

Suserud, B- O., Bruce, K. & Dahlberg, K. (2003). Ambulance nursing assessment. Part two.

Emergency Nurse 11; 1, 14- 18

Suserud, B- O. & Svensson, L. (2009). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber AB.

Svensk Sjuksköterskeförening (2013). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

[Elektronisk.] Tillgänglig:http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/halsoframjande- arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf [2015-05-07].

27

Svensk Sjuksköterskeförening (2013). Värdegrund för omvårdnad. [Elektronisk.]

Tillgänglig:http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf [2015-05-18].

Svensk Sjuksköterskeförening (2010). Sjuksköterska med specialisering inom akutsjukvård.

[Elektronisk.]

Tillgänglig:http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompbeskr_akutweb.pdf [2015-09-03].

Sörlie, V., Torjuul, K., Ross, A. & Kihlgren, M. (2006). Satisfied patients are also vulnerable patients - narratives from an acute care ward. Journal of Clinical Nursing. 15, 1240-1246.

Vetenskapsrådet (2015). CODEX. Oredlighet i forskning. [Elektronisk.] Tillgänglig:

http://codex.vr.se/etik6.shtml [2015-09-23].

Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm, Natur och Kultur.

Wiman, E. & Wikblad, K. (2004). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing. 13, 422-429.

Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish

ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International Emergency Nursing. 19, 113– 119.

Wright, G., Causey, S. & Dienemann, J. (2013). Patient satisfaction with nursing care in an urban and suburban emergency department. The Journal of Nursing Administration. 43 (10), 502-508.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. Friberg, F., (red). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur AB, Lund s. 57-79.

Författare År Titel Syfte Metod Huvudresultat

Ahl, C. Nyström, M.

2011 To handle the

unexpected- The meaning of caring in pre-hospital emergency care.

Att tolka och förklara upplevelser av

omhändertagandet i prehospitala vårdsituationer som inte är definierade som traumatiska eller livshotande.

En svensk kvalitativ, explorativ studie med öppna intervjufrågor. Totalt 20 informanter.

Resultaten visar att prehospitala

omhändertagandet kan förstås och förklaras som en fråga om samspelet mellan patient och sjukvårdare med potential för positiva och negativa utfall. Första mötet har en avgörande betydelse för hur patienten upplever den prehospitala vården.

Cypress, B. 2014 The Emergency Department Experiences of Patients, Families, and Their Nurses.

Att undersöka, förstå och beskriva sjuksköterskors, patienters och anhörigas upplevelser under kritiska

sjukdomstillstånd på en akutmottagning.

En amerikansk kvalitativ studie som genomfördes med fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod.

Ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Totalt 23 informanter. Inget bortfall.

Patienter och anhöriga uppfattade att

kommunikationsförmåga, kritiskt tänkande, känslighet och att kunna ge god omvårdnad är nödvändiga egenskaper hos sjuksköterskan på en akutmottagning.

Patienters och anhörigas aktiva deltagande i patients vård skapar förutsättningar för en personcentrerad vård.

Ekwall, A. Davis, B.

2009 Testing a Swedish Version of the Consumer Emergency Care Satisfaction Scale in an Emergency Department and 2 Observation Wards.

Att undersöka tillförlitligheten av strukturen och uppbyggnaden av

“Consumer Emergency Care Satisfaction Scale”(CECSS).

Svensk kvantitativ studie med bekvämlighetsurval.

Instrumentet CECSS användes och översattes från engelska till svenska.

Antal inkluderade i studien var 166 stycken. Bortfall = 9 stycken.

Resultatet visade på god tillförlitlighet och en explorativ faktor.

Omvårdnad,

undervisning och klinisk kompetens. Den svenska verisionen av skalan är ett tillförlitligt och användbart intrument att använda för att mäta tillfredställelsen av akutsjukvård.

Författare År Titel Syfte Metod Huvudresultat

Elmqvist, C.

Fridlund, B.

Ekebergh

2008 More than medical treatment:

The patient´s first

encounter with prehospital emergency care.

Att förstå och beskriva upplevelsen av det första mötet mellan patienten och

“the first responder”

i den prehospitala akutsjukvården.

En svensk kvalitativ studie, där fenomenologisk analysmetod användes.

Ostrukturerade frågor.

Totalt 18 intervjuer.

Resultatet konstaterar och betonar vikten av att samtala med patienten under hela vårdprocessen.

Det fanns indikatorer på att personal och studenter behöver utbildning gällande patientens första möte med

akutsjukvården.

Göransson, K.

Von Rosen, A

2009 Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department.

Att identifiera patientens

upplevelser av mötet vid triagering.

En svensk kvantitativ, deskriptiv, tvärsnittstudie.

Deltagarna fick fylla i ett frågeformulär.Antal inkluderade i studien 165 stycken. Bortfall = 19 stycken.

Patienterna var i allmänhet tillfreds med bemötandet och vården som de fick av

sjuksköterskan vid triageringen, men missnöjda med

informationen angående väntetid. Det bör finnas rutiner på att patienterna skall få fortlöpande information efter triageringen angående uppskattad väntetid tills att de får träffa en läkare.

Johansson, A.

Ekwall, A.

Wihlborg, J.

2010 Patient satisfaction with ambulance care services:

Survey from two districts in southern Sweden.

Att mäta patient tillfredställelsen vid omhändertagandet av ambulansen i Region Skåne, södra Sverige.

Svensk kvantitativ, prospektiv, klinisk kohortstudie. En modifierad verision av instrumentet CECSS användes.

Antal inkluderade i studien var 40 stycken.

Patienterna som blev omhändertagna av ambulansen i södra Sverige var tillfreds med omvårdnaden och personalens kompetens.

Patienterna upplevde en känsla av hög säkerhet.

Författare År Titel Syfte Metod Huvudresultat

Messina, G.

Vencia F.

Mecheroni, S.

Dionisi, S.

Baragatti, L.

Nante, N.

2014 Factors Affecting Patient Satisfaction With Emergency Department Care: An Italian Rural Hospital.

Att mäta och studera förhållandet mellan patienternas tillfredställelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning med hjälp av

“Consumer Emergency Care Satisfaction Scale”

(CECSS)

En italiensk kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie.

Instrumentet CECSS som användes, översattes från engelska till italienska.

Antal inkluderade i studien var 20 stycken.

Resultatet visar att personalen behöver fortsatt utbildning i kommunikation och informera patienterna angående väntetider och hur triagering avgör vem som får vård först.

Muntlin, Å.

Gunningberg, L.

Carlsson, M.

2008 Different patient groups request different emergency care- A survey in a Swedish emergency department.

Att undersöka eventuella skillnader i synen på vårdkvaliteten av vården på en akutmottagning, i relation till

patientens bakgrund och

sjukdomstillstånd.

En svensk kvantitativ, prospektiv, deskriptiv studie. Frågeformuläret

“Quality from the Patients’s Perspective”

(QPP). Antal inkluderade i studien 200 stycken.

Bortfall = 44 stycken.

Det fanns skillnader i synen på vårdkvaliteten av vården på en

akutmottagning i relation till patientens bakgrund och sjukdomstillstånd. En balans mellan

rutinmässig och personcentrerad vård skulle öka vårdkvaliteten.

En förändrad attityd och ett beteende gentemot patienterna på en akutmottagning skulle förändra deras uppfattning av akutsjukvården.

Muntlin, Å.

Gunningberg, L.

Carlsson, M.

2006 Patients’perce ptions of quality of care at an

emergency department and

identification of areas for quality improvement.

Att identifiera patienters uppfattning av vårdkvaliteten samt förbättringsområden på en

akutmottagning.

Svensk kvantitativ, prospektiv, deskriptiv studie. Instrumentet

“Quality from the Patient’s Perspective” (QPP) användes. Deltagare i studien var 200 stycken.

Bortfall = 44 stycken.

Användningen av instrumentet resulterade i tydliga

förbättringsområden, vilka var relaterade till omvårdnad. Att se behovet av vård hos den enskilda patienten bör lyftas fram till

sjuksköterskor och läkare på en akutmottagning.

Författare År Titel Syfte Metod Huvudresultat