Härryda kommun Granskning av
arbetssituationen för
biståndsbedömarna inom Härryda kommun
Januari 2014
Torbjörn Bengtsson och Louise Abrahamsson
1
Innehåll
Sammanfattning ...2
1.
Inledning ...4
2.
Granskningsresultat...7
3.
Avslutning ...13
2
Sammanfattning
Deloitte AB har av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att granska arbetssituationen för biståndsbedömarna.
Revisionsfråga
Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner finns för att säkerställa att personalen inom biståndsverksamheten har en
tillfredställande arbetssituation för att kunna bedriva verksamheten på ett tillfredställande sätt?
Svar på revisionsfråga
Vår bedömning är att kommunstyrelsen och sociala myndighetsnämnden inte fullt ut har arbetssätt och rutiner för att säkerställa att
biståndsbedömarnas arbetssituation är tillfredsställande.
Följande iakttagelser och rekommendationer lämnas:
Iakttagelser
Biståndsbedömarnas uppdrag har under de senaste två åren blivit mer tydligt. Årets medarbetarundersökning kan möjligen tolkassom att det fortfarande finns en viss otydlighet i deras uppdrag.
Det finns tecken på att arbetsbelastningen inom handläggarenheten är ojämnt fördelad mellan biståndsbedömarna.
Som en konsekvens av den höga arbetsbelastningen har förvaltningen valt att inte prioritera uppföljningen av fattade beslut. Utöver de uppföljningar som görs i samband med omprövningar sker ingen uppföljning alls. Förvaltningens uppskattning är att cirka 40-50 % av alla beslut följs inte upp.
Statistik visar att biståndsbedömarna i Härryda kommun har fler ärenden per biståndsbedömare än genomsnittet. Vid en bedömning måste hänsyn tas till den organisatoriska indelning som förvaltningen har valt med särskilda vårdplaneringshandläggare.
Handläggarenheten har vidtagit förebyggande åtgärder för att minska personalomsättningen genom att rekrytera erfaren personal och involvera kommunens personalvårdsenhet Oasen. Endast en
biståndsbedömare har arbetat mindre än två år på handläggarenheten.
Sjukskrivningsnivån var 2012 över genomsnittet för socialtjänsten i Härryda kommun, Härryda kommun, Västra Götalands län samt riket.
Under de nio första månaderna 2013 har sjukskrivningsnivån sjunkit och ligger nu under genomsnittet för socialtjänsten inom Härryda kommun.
Enligt plan kommer förvaltningen från och med 2015 ha individuella beslut avseende särskilt boende. Förvaltningens bedömning är att detta kommer öka handläggarenhetens arbetsbelastning. I
3
kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2014-2016 får
handläggarenheten ett tillskott med 1,0 årsarbetare från och med 1 januari 2014, främst med anledning av förordningen om individuella beslut på särskilt boende.
Rekommendationer
Nämnden bör tillse att samtliga tidsbegränsade biståndsärenden följs upp inom beslutad tidsram.
Nämnden bör göra en bedömning av om nuvarande organisation är utformad på optimalt sätt utifrån nya krav på individuell bedömning i särskilt boende och de olika målgruppernas behov av bistånd. Härvid bör biståndsbedömarnas arbetsbelastning ägnas särskild uppmärksamhet.
Jönköping den 15januari2014 DELOITTE AB
TorbjörnBengtsson Louise Abrahamsson
Certifieradkommunalrevisor Revisor
4
1.Inledning
1.1 Bakgrund
Deloitte AB har av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att genom en förstudie granska arbetssituationen för biståndsbedömarna.
Det har under senare år varit stor omsättning på personal inom biståndsverksamheten vilket har påverkat verksamheten negativt.
Personalavdelningenarbetaraktivt med biståndsgruppen.
1.1.1Organisation
Handläggarenheten har totalt 15 medarbetare varav elva är
biståndsbedömare. Fyra biståndsbedömare arbetar med personer under 65 år och tar beslut enligt LSS och SoL samt har ansvar för
psykiatriärendena. Fyra biståndsbedömare arbetar med personer över 65 år och tar beslut enligt LSS och SoL. Tre biståndsbedömare arbetar med vårdplanering. Vidare finns en verksamhetsutvecklare och tre
avgiftshandläggare.
Handläggarenheten arbetar på delegation från sociala
myndighetsnämnden som har ansvaret att fullgöra kommunens uppgifter avseende myndighetsutövning mot enskild inom socialtjänstens område.
Enligt uppgift från förvaltningen har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret vad gäller riktlinjer, kvalitetsarbete, effektivitet och organisation.
I reglementet för kommunstyrelsen 4 § framgår styrelsens personalansvar.
Kommunstyrelsen är kommunens organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare.I reglementet 6
§ framgår ansvaret vad gäller socialtjänst. Kommunstyrelsen har hand om social omsorg till äldre samt stöd och service till funktionshindrade, medan myndighetsutövning mot enskild utövas av den sociala
myndighetsnämnden.
I reglementet för sociala myndighetsnämnden 2 § framgår sociala myndighetsnämndens verksamhetsområde. Den sociala
myndighetsnämnden har att svara för myndighetsutövning i individärenden på socialtjänstens område. I 3 § framgår verksamhetens inriktning:
”Den sociala myndighetsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten samt i enlighet de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt i enlighet med bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.”
5
1.2Syfte och avgränsning
Granskningens syfte är att erhålla en helhetsbild avseende om
kommunstyrelsen säkerställer att arbetssätt och rutiner finns för att kunna bedriva verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Granskningen
avgränsas till en förstudie där kartläggning av biståndsbedömarnas nuvarande arbetssituation genomförs.
1.3Revisionsfråga och revisionskriterier
Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner finns för att säkerställa att personalen inom biståndsverksamheten har en
tillfredställande arbetssituation för att kunna bedriva verksamheten på ett tillfredställande sätt?
Revisionskriterier för granskningen är: direktiv, riktlinjer och lagstiftning.
1.4Underliggande frågeställningar
Vilket stöd finns för denna yrkesgrupp?
Hur säkerställs kompetensförsörjningen inom sektorn?
Hur ser personalomsättningen ut inom denna yrkesgrupp?
Vilka förebyggande åtgärder vidtas för att minska personalomsättningen?
Hur ser rekryteringsläget ut för personal till biståndsverksamheten?
Hur många ärenden hanterar respektive person inom gruppen?
Hur är sjukskrivningsnivån inom denna grupp?
1.5Metod och granskningsinriktning
Granskningen har genomförts genom intervjuer med biståndsbedömare och handläggarenhetens enhetschef samt dokumentstudier.
1.6Faktakontroll
Förstudien är faktakontrollerad av kommunens representanter.
1.7Lagstiftning
1.7.1 Socialtjänstlagen (SoL)
Socialtjänstlagen är i huvudsak en målinriktad ramlag som ger kommunen möjlighet att utforma verksamheten inom socialtjänsten efter egna
önskemål. Socialtjänstlagen reglerar samhällets skyldigheter att främja människors ekonomiska och sociala trygghet. Lagen uppmärksammar handläggning av ärenden vilket framgår i elfte kapitlet 1 §
Socialtjänstlagen:
”Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt.”
6
I lagens fjärde kapitel 1 § regleras rätten till bistånd. Lagen anger inte specifikt vilken form av bistånd som kan ges utan det får kommunen att avgöra: Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans och hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
1.7.2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS syftar till att komplettera socialtjänstlagen och skall försäkra att särskilt behövande får det stöd de behöver i det dagliga livet. För att en insats skall kunna beslutas enligt LSS skall den funktionshindrade omfattas av
personkretsen, vilken regleras i lagens första paragraf:
”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer:
1.med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2.med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3.med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och
förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”
I lagens sjunde paragraf regleras rätten till insatser:
”Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.
Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.”
1.7.3 Lag om valfrihetssystem (LOV)
LOV tillämpas när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård och socialtjänster.
Lagens omfattning framgår i första kapitlet 1 § Lag om valfrihetssystem:
”Med valfrihetssystem enligt denna lag avses ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat kontrakt med. Den upphandlande myndigheten behöver inte tillämpa samma valfrihetssystem inom alla berörda områden.”
Som framgår nedan har Härryda kommun infört LOV i hemtjänsten sedan 1 september 2010.
7
2.Granskningsresultat
Utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier presenteras i följande kapitel resultatet av genomförd granskning.
2.1 Vilket stöd finns för denna grupp?
Inom sektorn för socialtjänsts handläggarenhet i Härryda kommun arbetar biståndsbedömare med att fatta beslut om bistånd enligt SoL och LSS.
Som stöd har biståndsbedömarna riktlinjer fastställda av kommunstyrelsen den 26 november 2012. Tidigare granskningar har påvisat brister i
riktlinjerna för biståndsbedömarna. Arbetet med att fastställa nya riktlinjer var omfattande och biståndsbedömarna fick delta i utformningen genom att komma med synpunkter. Biståndsbedömarna anser att handläggningen nu är mer tydlig och listan med checkpunkter de går igenom vid varje beslut har minskat, vilket i sig har resulterat i kortare handläggningstider.
Utöver riktlinjer har biståndsbedömarna tillgång till en prioriteringslista som beskriver vilka ärenden som har första prioritet, andra prioritet samt tredje prioritet. Biståndsbedömarna har även vid ärenden inom SoL tillgång till en rutinbeskrivning som beskriver flödesschemat över biståndsbedömarnas huvudprocess. Rutinbeskrivningens syfte är att beskriva de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet, identifiera de aktiviteter som ingår i handläggningen och bestämma aktiviteternas inbördes ordning samt beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en handläggning skall utföras.
En gång i månaden hålls en arbetsplatsträff vars syfte är att säkerställa att alla medarbetare får möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet.
Arbetsplatsträffen är ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Biståndsbedömarna har även handläggarträffar för intern kollegial handledning där de diskuterar ärenden. Vidare får
biståndsbedömarna gå på utbildningar, under förutsättning att någon kollega kan täcka upp arbetet. Biståndsbedömarna har också tillgång till JP Infonet, en internetbaserad information där de kan läsa domar och aktuella händelser vad gäller lagstiftningen.
2.1.1 Organisationsstruktur
Efter ett par år med hög arbetsbelastning och hög personalomsättning ser biståndsbedömarna en positiv skillnad vad gäller ledarskapet och
stämningen på arbetsplatsen. I april i år infördes en ny arbetsfördelning.
Tidigare indelning var med utgångspunkt i lagstiftningen, SoL respektive LSS, samt en grupp som tog beslut inom psykiatriärenden. Nuvarande indelning utgår från ålder; beslut om insatser för personer under 65 år inom SoL och LSS samt beslut om insatser för personer över 65 år inom SoL och LSS. Den grupp som tar beslut om insatser för personer under 65 år
8
tar även beslut om insatser vad gäller psykiatri. Vårdplaneringsteamet har funnits sedan en längre tid.
Figur 1: Organisationsstruktur biståndsbedömare Härryda kommun.
Nuvarande struktur innebär att biståndsbedömarna får hantera två
lagstiftningar vilket i sin tur innebär att de inte kan bli lika djupgående i sina kunskaper.
2.1.2 Handläggarenhetens arbetsbelastning
Stämningen i arbetsgruppen har förbättrats det senaste halvåret men arbetsbelastningen är fortsatt hög. Under intervjuer med representanter från de olika grupperna inom handläggarenheten uttrycks att det
förekommer en ojämn arbetsfördelning. Biståndsbedömarna för personer under 65 år har möjligen en något högre arbetsbelastning än övriga grupper. Representanterna från handläggarenheten bedömer att detta beror på psykiatriärendena vilka biståndsbedömarna för personer under 65 år ansvarar för.
Representanterna från vårdplaneringshandläggarna uttrycker en tillfredsställelse vad gäller arbetsbelastning. Dock uttrycks att organisationsstrukturen kan göra arbetet ryckigt och
vårdplaneringshandläggarna kan i vissa fall bli uppbundna.
2.1.3 Medarbetarundersökning
Bilaga 1 är ett utdrag ur en medarbetarundersökning som genomförts på handläggarenheten under 2013. Medarbetarna har i sina svar utgått från en 5-gradig skala där en 1:a motsvarar instämmer inte alls och en 5:a motsvarar instämmer helt.
Utifrån bilaga 1 anser 20 % av medarbetarna att de har en orimlig arbetsbelastning och 27 % anser att arbetsbelastningen inte är helt tillfredsställande. Vad gäller tydlighet instämmer 47 % att uppdraget är tydligt medan 47 % anser att uppdraget varken är tydligt eller otydligt. Av intervjuerna har det framkommit att stämningen i arbetsgruppen har förbättrats, vilket även avspeglas i denna medarbetarundersökning. Vad gäller samarbete i arbetsgruppen instämmer 40 % och ytterligare 53 % instämmer helt att de har ett bra samarbete. Vidare instämmer 33 % och ytterligare 40 % instämmer helt att det finns ett öppet klimat där alla får komma till tals.
9
2.2 Uppföljning av beslut
Intervjuerna visar att det vid handläggarenheten inte genomförs några uppföljningar av beslut, med undantag för de ärenden för personer över 65 år där besluten gäller en omprövning. Handläggarenhetens bedömning är att omprövningsbesluten svarar för cirka 50-60 % av det totala antalet beslut vilket betyder att cirka 40-50 % av besluten inte följs upp.
Anledningen till detta är den höga arbetsbelastningen. Under de senaste två åren har fokus legat på att minska handläggningstiden, vilket har lett till att uppföljningar inte har prioriterats.
Uppföljning av beslut vad gäller LSS har utförts fram till april i år, då ny arbetsindelning infördes. Efter detta har biståndsbedömarna för personer under 65 år haft en högre arbetsbelastning. Uppföljning av beslut vad gäller SoL har inte utförts sedan en längre tid tillbaka.
2.2.1 Hur är dialogen mellan biståndsbedömarna och utförarna?
Genom datasystemet Treserva kommunicerar utförarna med
biståndsbedömarna vad gäller brukarnas behov. När utförarna har kommit överens med brukarna om en förändring av behov meddelas
biståndsbedömarna, och en omprövning genomförs. Intervjuerna visar att handläggarenheten har arbetat med att mer och mer styra över
kommunikationen till brukarna då de anser att det åligger brukaren att påkalla ett förändrat behov. Detta har lett till att kommunikationen med utförarna har minskat och arbetstid för handläggning har frigjorts för biståndsbedömarna.
2.3 Hur säkerställs kompetensförsörjningen inom sektorn?
Biståndsbedömarna får del av extern metodhandledning fyra gånger per halvår. Biståndsbedömarna får på förhand meddela vilka ärenden de vill diskutera, eller om det är någon specifik lagändring de vill få stöd i.
Intervjuerna med biståndsbedömarna och enhetschefen indikerar att denna externa handledning är tillräcklig.
2.3.1 Behov av ytterligare kompetensförsörjning
Det finns en efterfrågan av extern processhandledning inom handläggarenheten. Det har genom intervjuerna framkommit att biståndsbedömarna har arbetat upp en kompetens genom metodhandledningen vilket gjort att behovet för den sortens kompetensförsörjning minskat. Istället har efterfrågan på extern processhandledning ökat.
2.4 Hur ser personalomsättningen ut på handläggarenheten?
Vad gäller personalomsättningen på handläggarenheten har sex
biståndsbedömare arbetat mellan fem till tio år, fyra har arbetat två till fem år och en har arbetat mindre än två år. Ett par biståndsbedömare har under en tid gått över till andra tjänster inom sektorn för socialtjänst men har kommit tillbaka, vilket resulterar i att handläggarenheten har relativt många biståndsbedömare med erfarenhet.
10
2.4.1 Vilka förebyggande åtgärder vidtas för att minska personalomsättningen?
Utöver att rekrytera erfaren personal har handläggarenheten under 2011 och 2012 tagit hjälp av personalvårdsenheten Oasen för att förbättra både ledarskapet och medarbetarskapet. Intervjuerna indikerar att arbetet med att minska personalomsättningen har varit effektfullt, då stämningen i arbetsgruppen på handläggarenheten har förbättrats och personal väljer att återvända.
2.4.2 Hur ser rekryteringsläget ut för personal till handläggarenheten?
Handläggarenheten anser att rekryteringsläget är bra. Medarbetare väljer att komma tillbaka till handläggarenheten och praktikanter går ofta över till en anställning.
2.5 Hur många ärenden hanterar respektive biståndsbedömare inom handläggarenheten?
Tabell 2: Antal brukare. Källa: Härryda kommun
Brukarenovember 2013
Under 65 år 409
Över 65 år 679
Totalt 1088
Ovan tabell visar antalet brukare i november. Totalt har
handläggarenheten 1088 brukare, varav 409 är under 65 år och 679 är över 65 år.
Tabell 3: Antal brukare per biståndsbedömare. Källa: Härryda kommun
Brukare per biståndsbedömare, november 2013
Biståndsbedömare under 65 år 102
Biståndsbedömareöver 65 år 170
Ovan tabell visar antalet brukare per biståndsbedömare för personer under respektive över 65 år i november 2013. Intervjuerna indikerar att
biståndsbedömarna för personer över 65 år har en tillfredsställande arbetsbelastning trots att de i relation till biståndsbedömarna för personer under 65 år har fler ärenden per biståndsbedömare. Den större likheten i besluten för personer över 65 år gör att biståndsbedömarna för personer över 65 år klarar en högre andel ärenden. Vad gäller
vårdplaneringshandläggarna hanterar de alla vårdplaneringar med undantag för psykiatriärendena, vilka biståndsbedömarna för personer under 65 år genomför.
11 Tabell 4: Jämförelse insatser per handläggare SoL. Källa: Kolada
Personer 65 år och äldre med beslut om insatser enligt SoL som varje handläggare ansvarar för, 2012
Härrydakommun 187
Västra Götalands län (ovägt
medel) 158
30 000 ‐ 49 999 Invånare
(ovägtmedel) 167
Ovan tabell visar en jämförelse av genomsnitten för Härryda kommun, Västra Götalands län samt kommungruppen med 30 000 – 49 999 invånare för 2012. Att utläsa från tabellen ovan har Härryda kommuns biståndsbedömare ett högre antal brukare per biståndsbedömare än ovan nämnda genomsnitt. Viktigt att tillägga är att biståndsbedömarna inom Härryda kommun får avlastning vad gäller
vårdplaneringarna, som vårdplaneringshandläggarna utför. Vid en jämförelse mellan kommunerna bör detta innebära att biståndsbedömarna vid Härryda kommun klarar av en högre andel ärenden.
2.5.1 Avslag och överklaganden
Tabell 5: Antal avslag 2012 samt jan-aug 2013. Källa: Härryda kommun
Avslag
Avslag 2012
Avslag LSS 46
AvslagSoL 46
Totalt 92
Avslag och delavslag jan‐aug 2013
Avslag LSS 32
AvslagSoL 41
Totalt 73
Statistiken indikerar ett ökat antal avslag 2013 i jämförelse med 2012. I jämförelse mellan lagstiftningarna visar statistiken att avslagen vad gäller SoL har ökat förhållandevis mer.
Tabell 6: Antal överklaganden. Källa: Härryda kommun
Överklaganden
2012 2013
Totalt 10 9
Varav antalet utslag i förvaltningsrätten
som gått emot kommunens beslut 1 1
Som framgår av statistiken i tabellen ovan är det ytterst få utslag i Förvaltningsrätten som går emot kommunens beslut.
12
2.6 Hur är sjukskrivningsnivån inom handläggarenheten?
Tabell 7: Sjukskrivningsnivån. Källa: Härryda kommun samt Sveriges kommuner och landsting
Sjukskrivning
2012 jan‐sep 2013
Handläggarenheten 9,06 % 3,08 %
Sektorn för socialtjänst Härryda kommun 6,74 % 7,47 %
Härrydakommun 6,00 % ‐
VästraGötalandslän 4,54 % ‐
Riket 5,50 % ‐
Att utläsa från tabellen ovan var sjukskrivningsnivån på handläggarenheten 2012 över genomsnittet för socialtjänsten i Härryda kommun, Härryda kommun totalt, Västra Götalands län samt riket. Under de nio första månaderna 2013 har sjukskrivningsnivån sjunkit och ligger nu under genomsnittet för socialtjänsten inom Härryda kommun.
2.7 Hantering av LOV
LOV infördes den 1 september 2010 i hemtjänsten i Härryda kommun. I augusti i år infördes ett system för icke-väljarna som innebär ett månadsvis rullande schema för utförarna. Både kommunen och de privata utförarna ingår i detta system, där icke-väljarna tillfaller månadens utförare. Tre år efter införandet finns det sex brukare hos fem privata aktörer.
2.8 Individualisering av beslut vad gäller särskilt boende
Enligt plan kommer det 2015 införas individualisering av beslut vad gäller särskilt boende. Individualiseringen betyder att det för varje beslut kommer att göras flertalet bedömningar. Förvaltningens bedömning är att detta kommer öka handläggarenhetens arbetsbelastning. I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2014-2016 får handläggarenheten ett tillskott med 1,0 årsarbetare från och med 1 januari 2014, främst med anledning av förordningen om individuella beslut på särskilt boende.
13
3.Avslutning
3.1 Diskussion
Biståndsbedömarna anser att uppdraget blivit tydligare efter att nya riktlinjer infördes. De nya riktlinjerna har även bidragit till att
handläggningstiderna har minskat. Utöver riktlinjer får biståndsbedömarna stöd i form av prioriteringslista, rutinbeskrivningar, arbetsplatsträffar, handläggarträffar, utbildningar samt JP Infonet. Enligt
medarbetarundersökningen finns det dock fortfarande en viss otydlighet i biståndsbedömarnas uppdrag.
Utifrån intervjuerna antyds att det kan finnas skillnader i arbetsbelastning mellan de olika grupperna. Biståndsbedömarna för personer under 65 år har olikartade ärenden samt ansvar för psykiatriärendena, medan
biståndsbedömarna för personer över 65 år har relativt likartade ärenden.
Intervjuerna indikerar att den ojämna nivån av arbetsbelastning inom handläggarenheten möjligen kan ha en koppling till
organisationsstrukturen.
Av intervjuerna framgår att ett stort antal beslut inte följs upp. Skälet till det är att biståndsbedömarna medvetet på grund av hög arbetsbelastning valt att inte prioritera uppföljning av ärenden. Konsekvensen av att beslut inte följs upp kan bli att enskilda brukare inte får den vård de behöver. Utifrån kommunens perspektiv kan konsekvensen bli att man får en högre kostnad än man annars skulle ha haft.
Statistiken enligt ovan visar att biståndsbedömarna i Härryda kommun har fler ärenden per biståndsbedömare än genomsnittet. Samtidigt måste hänsyn tas till den organisatoriska indelning som förvaltningen har valt med särskilda vårdplaneringshandläggare som avlastar övriga
biståndsbedömare. Den organisationsstruktur som Härryda kommun har valt gör att jämförelsen inte är helt rättvisande. Rimligen bör en
biståndsbedömare i Härryda kommun till följd av att man slipper vårdplaneringarna klara ett större antal ärenden.
Handläggarenheten har vidtagit förebyggande åtgärder för att minska personalomsättningen genom att rekrytera erfaren personal och involvera kommunens personalvårdsenhet Oasen. Endast en biståndsbedömare har arbetat mindre än två år på handläggarenheten. Handläggarenheten bedömer dagens rekryteringsläge som bra.
Sjukskrivningsnivån var 2012 över genomsnittet för socialtjänsten i Härryda kommun, Härryda kommun, Västra Götalands län samt riket.
Under de nio första månaderna 2013 har sjukskrivningsnivån sjunkit och ligger nu under genomsnittet för socialtjänsten inom Härryda kommun.
14
Enligt plan kommer förvaltningen från och med 2015 ha individuella beslut avseende särskilt boende. Förvaltningens bedömning är att detta kommer öka handläggarenhetens arbetsbelastning. Med anledning av förordningen om individuella beslut på särskilt boende får handläggarenheten ett tillskott på 1,0 årsarbetare från och med 1 januari 2014.
3.2 Rekommendationer och förslag på utvecklingsområden
Den övergripande revisionsfrågan är om kommunstyrelsen säkerställer att arbetssätt och rutiner finns för att säkerställa att personalen inom
biståndsverksamheten har en tillfredställande arbetssituation för att kunna bedriva verksamheten på ett tillfredställande sätt. Vår bedömning är att kommunstyrelsen och den sociala myndighetsnämnden inte fullt ut har arbetssätt och rutiner för att säkerställa att biståndsbedömarnas arbetssituation är tillfredsställande.
Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande rekommendation:
Nämnden bör tillse att samtliga tidsbegränsade biståndsärenden följs upp inom beslutad tidsram.
Nämnden bör göra en bedömning av om nuvarande organisation är utformad på optimalt sätt utifrån nya krav på individuell bedömning i särskilt boende och de olika målgruppernas behov av bistånd.
Härvidbörbiståndsbedömarnasarbetsbelastningägnassärskilduppmärksa mhet.
Med Deloitte avses en eller flera av Deloitte Touche TohmatsuLimited, en brittisk juridisk person (Eng: ”limited by guarantee”), och dess nätverk av medlemsfirmor, som var och en är juridiskt åtskilda och oberoende enheter. För en mer detaljerad beskrivning av den legala strukturen för Deloitte Touche TohmatsuLimited och dess medlemsfirmor, besök www.deloitte.com/about.
Deloitte erbjuder tjänster inom revision, skatterådgivning, business consulting och finansiell rådgivning till offentliga och privata klienter inom en mängd branscher. Med ett globalt nätverk av medlemsfirmor i mer än 150 länder, kan Deloitte erbjuda spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter de behöver för att ta itu med sina mest komplexa utmaningar. Deloitte har 200 000
medarbetare i nätverket alla fast beslutna att bli standard ofexcellence.
Detta dokument innehåller endast allmän information. Varken Deloitte Touche TohmatsuLimited, dess medlemsfirmor eller deras närstående företag (gemensamt kallade "Deloittes Nätverk") lämnar råd eller tjänster genom denna publicering. Innan beslut fattas eller åtgärd vidtas som kan påverka din ekonomi eller din verksamhet, bör du konsultera en professionell rådgivare. Inget företag inom Deloittes Nätverk är ansvarigt för någon skada till följd av att man har förlitat sig på information i detta dokument.
© 2014 Deloitte AB
