• No results found

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET

WWW.SIFO.RESEARCH-INT.COM

Skandinavisk undersökning

ÄR FINANSIELL KRIS

(2)

Den 15 september började den amerikanska bolånekri- sen övergå till en global finanskris när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tvingades ansöka om konkursskydd. Samtidigt offentliggjordes att ett globalt konsortium av banker skapat en reserv om 70 miljarder dollar för att låna till finansiella institutioner i kris för att förhindra en världsomfattande panik att utbryta. Offent- liggörandet ledde trots det till kraftigt börsras. Det påver- kar nu också Skandinavien.

En skandinavisk undersökning

Varje månad genomförs en stor Skandinavisk Tracking- undersökning. Undersökningen görs av SIFO Research international i en online-undersökning. Varje månad genomförs cirka 1.000 intervjuer per land. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFO RIs stora onlinepanel.

I septembermätningen, som gjordes direkt efter det här offentliggörandet, svarade man att man i första hand drar in på konsumtionsvaror. Sedan skiljer sig de tre länder- na åt. I Sverige drar man sedan ned på olika kapitalva- ror, medan man i Danmark i stället väljer att dra ned på sparandet. Norge står mitt emellan med ungefär lika många som i första hand drar in på kapitalvaror och sparande.

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

Vad sparar man i första hand in på om man får mindre pengar att röra sig med? SIFO Research International följer varje månad utvecklingen i

Skandinavien.

Karna Larsson-Toll, SIFO Research International

I både Norge och Danmark är det procentuellt fler som får dra ned på sitt boende (bättre bostad respektive fritidshus), medan boende klarar sig bättre i Sverige i förhållande till andra besparingsalternativ.

Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med?

Sverige Norge Danmark Konsumtionsvaror 54% 52% 51%

Kapital 20% 17% 14%

Finasiellt spararnde 15% 16% 23%

Bostad 1% 3% 3%

Vet ej 9% 12% 8%

Decimalavrundningar gör att summan inte alltid blir exakt 100%

Se diagram för månadsresultat under 2008 för resp. land >>

(3)

KONSUMTIONSOMRÅDERNA I Sverige vill man i första hand dra in på utelivet; på res- taurang- och krogbesök. Det är mer än i både Norge och Danmark.

Som nummer två i Sverige kommer nya kläder. Detaljhan- deln med H&M, Kapp-Ahl, Lindex m fl får räkna med stark effekt av sämre tider här. I Norge och Danmark är det inte riktigt lika stor andel som i första hand drar in på detta.

Både i Danmark och Norge vill man istället i första hand spara in på semester, vilket här riskerar att drabba flygbolag och resebyråbranschen hårdare.

I Norge drar man i andra hand in på restaurang-/ krogbe- sök. I Danmark värnar man i större utsträckning om god mat och dryck och väljer istället i andra hand att dra in på att spara pengar. Här drar man in på nya kläder respektive restaurang-/krogbesök först i tredje respektive fjärde hand.

I Sverige kommer semesterresor i tredje hand som sparob- jekt i september, medan tredjehandsalternativet i Norge är nya kläder.

Både i Sverige och Norge kommer att spara pengar först i fjärde hand, klart efter de tre andra alternativen.

Men i samtliga skandinaviska länder är det alltså dessa alter- nativ som är de fyra viktigaste områdena att dra in på först.

Sverige Norge Danmark Restaurang/krogbesök 17% 15% 12%

Nya kläder 15% 13% 13%

Semester 13% 17% 20%

Sparande 8% 8% 16%

Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med?

(4)

Restaurang- och krogbesök

Andelen som i första hand drar in på restaurang- och krogbesök är lägst i Danmark, där tycker man att god mat i goda vänners lag är viktigt.

Kläder

Andelen som i första hand drar in på kläder är högst i Sverige jämfört med de övriga länderna. Danmark ökar andelen just nu.

Semester

Andelen som i första hand drar in på semester är lägst i Sverige och klart högre i Danmark.

Sparande

Andelen som i första hand drar in på att spara pengar är högst i Danmark. Norge ligger normalt lägst.

KAPITALVARUOMRÅDERNA

Av kapitalvaruområdena är det i första hand fabriksny bil man planerar att dra in på. Här ligger Sverige högre än de övriga länderna och andelen har gått upp i september.

Eftersom det vanligen tar några månader innan köpplaner omsätts i försäljning är det troligt att den förändringen ännu inte hunnit påverka försäljningen.

Nybilsköp

Andelen som i första hand drar in på nybilsköp är högre i Sverige än i de övriga länderna.

Möbler och heminredning

Möbler och heminredning är det näst mest angivna kapital- varuområdet för neddragning. Även här ligger Sverige nu över de båda andra länderna.

Andelen som i första hand drar in på möbler- och hem- inrdning ökar i Sverige.

(5)

TV, radio, stereo, DVD etc.

Svenskarna är också mer benägna att dra ned på köp av så kallade ”bruna varor”, dvs TV, hemmabio, stereoanläggning, DVD etc.

Andelen som i första hand drar in på TV, radio, stereo, DVD etc: Det här är inte det område som man just nu i första hand vill dra in på.

Mobiltelefon, bredband, MP3-spelare m.m.

Mobiltelefoner, bredband Mp3spelare m m har här räknats till kapitalvarugruppen, även om en del av produkterna kanske snarare skulle räknas till konsumtion. Här har Sverige under lång tid legat högst, men i september var man ivrigast i Norge att dra ned på det här området.

Andelen som i första hand drar in på mobiltelefon, bred- band, Mp3spelare m m: Sverige har under lång tid legat högst.

TABELLER

Skandinavisk tracker P-nr. 1517102 Dra in på Sverige Norge Danmark

Sept. Sept. Sept.

Bättre bostad 0,4 1,2 1,5

Fritidshus 0,7 1,7 1,1

Tot: Bostad 1,1 2,9 2,6 Möbler och hem. 5,6 4,1 4,3 TV, radio, stereo 3,6 3,1 1,2 Mobiltelefon m.m 1,8 2,6 1,2

Vitvaror 0,5 0,4 0,7

Fabriksny bil 7,4 4,7 5,1

Begagnad bil 0,7 0,5 0,6

Båt 0,7 1,2 1,2

Tot: Kapitalvaror 20,3 16,6 14,3

Semesterresor 13,2 17,2 20,1

Nya kläder 15,3 12,5 12,9

Bättre mat hemma 3,9 4,1 3,2 Restaurangbesök 17,3 15,2 12,5 Annat t ex hobby 3,3 1,9 2,3 Tandläkare, läkarvårdn 1,1 0,9 0,3 Tot: Konsumtion 54,1 51,8 51,2 Spara pengarna 8,0 7,8 16,5 Köpa aktier m.m 4,7 4,4 2,3 Köpa försäkring 0,2 0,4 0,1 Betala skulder 1,9 3,4 4,0 Gåva till barn mfl. 0,3 0,5 0,5 Tot: Finans. sparande 15,0 16,5 23,4 Tveksam, vet ej 9,4 12,4 7,5

Totalt 100,0 100,0 99,0

(6)

OM UNDERSÖKNINGEN Online

Undersökningen görs av SIFO Research international i en on-line-undersökning. Varje månad genomförs cirka 1.000 intervjuer per land. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFO RIs stora on-linepanel. Undersökningen görs på vårt eget initiativ för att hålla reda på förändringar i samhället.

Slumpmässig rekrytering

Samtliga paneldeltagare i Research Internationals paneler är slumpmässigt rekryterade via nationella telefonunder- sökningar. Det går alltså inte att anmäla sig till en panel utan att ha blivit slumpmässigt dragen till och uppringd i en telefonundersökning. På så vis undviker vi urval där proffstyckare, branschexperter eller andra grupper är överrepre- senterade.

Panelens representativitet

I ovägt skick är panelen regionalt representativ. Det finns alltså inga skillnader mellan befolkningen och panelen avseende i del av landet man bor. När det gäller kön och ålder återspeglar däremot inte panelen befolkningen helt, men väl med stor exakthet den del av befolkningen som använder Internet.

Statistisk vägning

För att komma tillrätta med olikheten mellan befolkningen som helhet och de delar av befolkningen som använder Internet, görs en enkel matrisvägning som målgrupp för målgrupp justerar svarsmassan för att återspegla befolk- ningen.

För mer information kontakta:

Karna Larsson-Toll 08- 5074 23 80, k.larsson-toll@research-int.com

SIFO RESEARCH INTERNATIONAL

114 78 STOCKHOLM, BESÖKSADRESS: VASAGATAN 11 TEL: 08 - 507 420 00 FAX: 08 - 507 420 01

WWW.SIFO.RESEARCH-INT.COM

References

Related documents

rigt kom väl kvinnohataren här inte alltför mycket till synes om också det manligas suveränitet under­ ströks: »Und gehorchen muss das Weib und eine Tiefe finden

Personalen flyttar även de ”gamla varorna” i systemet till ett annat lagerställe för att det inte ska finnas någon risk att det skickas till kund, eller att

Om denna diskussion inte förs, eller uppfattas som alltför komplicerad att starta när behovet finns, ökar risken för att sjuksköterskan som utsätts för

A spatial risk factor that is associated with more crime, but not a higher risk for victimization after the population at risk has been taken into account, likely functions

Det fanns gott om personal som såg till att system och köer hölls, till exempel att inte gående försökte smita ombord på färjan för passagerare med fordon (eftersom den andra

The primary finding of this research is that the number of refugees taken in by the regions does not affect the relationship between attitudes towards immigration and

Detta har lett till att fenomenet att handla second handkläder har blivit otroligt eftertraktat och kan idag även kallas för ett mode, vilket i sin tur resulterat i att ett högre

Följande fakto- rer har använts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark och Norge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervis- ning i