Antagen av:
Humanistiska nämnden
§ 32/2015
Omsorgsnämnden
§ 26/2015
Dokumentnamn:
Välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS 2015-2018
Ärendebeteckning:
Osn 2013:61 Humn 2014:63
Dokumentägare:
Avdelningschef LSS
Dokumentansvarig:
Verksamhetsutvecklare LSS
Publiceras:
Örnkom,
www.ornskoldsvik.se
Ersätter dokument:
-
Revideras
Vid behov
Utvärderas:
2018
Välfärdsförvaltningens
strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS
2015-2018
Innehåll
1. Bakgrund ... 3
1.1 Syftet med välfärdsförvaltningens strategi för boende och daglig verksamhet enligt LSS . 3 1.2 Inledning ... 3
1.2.1 Mål med insatser för människor med funktionsnedsättning ... 3
1.2.3 Vilka omfattas av LSS? ... 4
1.3 Bärande principer enligt LSS ... 4
1.3.1 Fem bärande principer ... 4
1.3.2 Självbestämmande och inflytande ... 4
1.3.3 Tillgänglighet ... 5
1.3.4 Delaktighet ... 5
1.3.5 Kontinuitet ... 5
1.3.6 Helhetssyn ... 5
2 Önskat läge för LSS-verksamheten ... 5
3 Välfärdsförvaltningens mål för daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS ... 6
3.1. Strategier för att uppnå målen för daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS ... 7
4 Välfärdsförvaltningens mål för bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS ... 7
4.1. Strategier för att uppnå målen för bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS ... 8
5 Välfärdsförvaltningens mål för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSS- verksamhet ... 9
5.1. Strategier för att uppnå målen för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSS- verksamhet ... 9
6 Välfärdsförvaltningens mål för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS-verksamhet ... 11
6.1. Strategier för att uppnå målen för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS- verksamhet ... 11
7. Välfärdförvaltningens mål för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar ... 12
7.1. Strategier för att uppnå målen för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar ... 12
8. Till sist... 14
1. Bakgrund
Humanistiska nämnden och omsorgsnämnden behandlade den 16 april 2013 § 43 respektive den 17 april 2013 § 33 förslag om översyn samt framtagande av strategiplan för LSS-
verksamheten.
Omsorgsnämnden uppdrog tillsammans med humanistiska nämnden till välfärdsförvaltningen att genomföra en översyn av kommunens LSS-boende och daglig verksamhet. Målet med översynen var att utveckla en strategisk plan 2015-2018 som utgår ifrån lagkrav,
målgruppernas1 behov och LSS-verksamhetens verksamhetsidé: ”Vårt stöd ger möjligheter till ett bra liv”.
Översynen har genomförts i två etapper. Den första etappen har bestått av att genomföra en nulägesanalys (” Nulägesanalys etapp 1/Strategiplan LSS”).
Den andra etappen har bestått av att arbeta fram innehållet i denna strategiska plan.
1.1 Syftet med välfärdsförvaltningens strategi för boende och daglig verksamhet enligt LSS
Syftet med välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS är att tydliggöra långsiktiga mål och strategier som möter målgruppens behov inom boende och daglig verksamhet.
Dokumentet ska vara vägledande för verksamheten och utgöra ett underlag för de kommande årens planering av verksamheterna boende och daglig verksamhet.
Det stöd och den omsorg som verksamheterna erbjuder ska säkerställa individens delaktighet och inflytande. Detta görs genom att alla erbjuds en övergripande individuell plan enligt LSS samt en genomförandeplan i den/de för individen aktuella verksamheterna.
1.2 Inledning
1.2.1 Mål med insatser för människor med funktionsnedsättning
LSS – ”5 §. Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.”
Sedan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 har personer med bland annat intellektuell funktionsnedsättning flyttat ut i samhället.
De vårdhem som ännu fanns kvar då LSS infördes, har lagts ned och de som bodde på institutionerna har sedan länge flyttat till egna lägenheter i gruppbostad eller servicebostad, enligt LSS.
1 Personer som omfattas av någon av de tre personkretsarna enligt LSS.
Idag har vi en ny generation unga - den ”första integrationsgenerationen2” som har vuxit upp i ett samhälle som präglats av mer acceptans och som gett möjlighet till ökad delaktighet jämfört med tidigare generationer.
Målgruppen har gått från att vara passiva mottagare av samhällets resurser till att vara aktiva användare av samhällets insatser. Dessa människor är inte en homogen grupp utan unika individer med individuella förutsättningar, behov, önskemål och intressen.
1.2.3 Vilka omfattas av LSS?
Den som får insatser enligt LSS tillhör någon av personkretsarna vilka beskrivs i tre grupper:
1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Det finns ett stort spektrum av vilka som omfattas eller kan tänkas omfattas, av de personkretsar som anger vilka som har rätt att beviljas insatser enligt LSS. Det åligger
verksamheten att erbjuda ett individuellt anpassat stöd åt samtliga med beslut om insats eller insatser vilket kräver en tydlig målbild för verksamheten och en långsiktig planering utifrån identifierade behov.
1.3 Bärande principer enligt LSS
1.3.1 Fem bärande principer
LSS har fem bärande principer som grund:
• Självbestämmande och inflytande
• Tillgänglighet
• Delaktighet
• Kontinuitet
• Helhetssyn
1.3.2 Självbestämmande och inflytande
LSS-insatser ges endast om den enskilde själv eller genom att hens legale företrädare begär det. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och
medbestämmande över de insatser som ges (6 § LSS), i planering, utformning och genomförande av insatsen (Prop.1992/93:159, s. 50-51).
2 Inifrån utanförskapet – Om att vara annorlunda och delaktig, Anders Gustavsson, Studentlitteratur, 1998.
1.3.3 Tillgänglighet
Tillgänglighetsbegreppet har i detta sammanhang en vid betydelse. Insatserna ska utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem. När det gäller fysisk utformning ska lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara.
Alla människor ska ha möjlighet att ta del av information. Den ska vara lätt åtkomlig och förståelig för alla oavsett funktionsnedsättning vilket kräver att den utformas utifrån mottagarens förutsättningar att ta emot den.
Tillgänglighet i ekonomisk bemärkelse kan innebära att den enskilde inte ska ha extra kostnader på grund av sin funktionsnedsättning.
1.3.4 Delaktighet
Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagens personkrets (5 § LSS). Insatserna ska förebygga och minska följderna av funktionsnedsättning. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv(Prop.1992/93:159, s. 50-51).
Utgångspunkten ska vara att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra (5 § LSS). Vid behovsbedömningen ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses vanlig för personer i samma ålder.
1.3.5 Kontinuitet
Den enskilde ska kunna lita på att insatserna ges så länge de behövs. Kontinuiteten ska kunna garanteras så att den enskilde ska kunna planera sitt liv. Kontinuiteten innebär också att insatserna ska ges av ett begränsat antal personal med god kännedom om den enskilde.
1.3.6 Helhetssyn
Samarbete ska ske med andra samhällsorgan och myndigheter och insatserna ska vara samordnade. Vid handläggning ska hela behovet av stöd bedömas. Olika insatser kan komplettera varandra och vid nya behov tas hänsyn till de insatser som redan ges.
Förändrade behov kan leda till omprövning av redan beviljade insatser, antingen därför att behovet blivit mer omfattande eller för att behovet har upphört.
Insatserna ska anpassas till individuella behov och ska ta tillvara personens egna förutsättningar och de resurser hen har. Till kvalitetsaspekterna hör att insatserna ska
utformas efter närhetsprincipen så att de är lättillgängliga för dem som behöver dem. De ska möjliggöra och underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv.
2 Önskat läge för LSS-verksamheten
Den 13 februari 2014 genomfördes en workshop med deltagare i olika yrkesroller från välfärdsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen.
Närvarande var även en del intresseorganisationer samt representanter från humanistiska nämnden och omsorgsnämnden. Under workshopen utarbetades ett önskat läge för LSS- verksamheten som sedan har vidareutvecklats till följande i strategiarbetet:
LSS-verksamheten präglas av individuellt anpassat stöd där den enskildes unika behov står i fokus. Verksamheten är ändamålsenligt organiserad för att främja närhet och hög
tillgänglighet. Det finns lättillgänglig information om verksamheten som är enkel att hitta och förstå.
I den samverkan som råder mellan olika aktörer i brukarens omgivning står brukaren i fokus.
Den enskilde och dennes anhöriga möts av engagemang och lyhördhet av en verksamhet med rätt kompetens på alla nivåer i organisationen. Det stöd som ges ska utföras med god kvalité och helhetssyn där lagen (LSS) och dess intentioner präglar det dagliga arbetet.
Den enskilde ska ha ett självklart inflytande över sitt eget liv.
Detta utgör utgångspunkten för formulering av mål och strategier för att nå det önskade läget.
3 Välfärdsförvaltningens mål för daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS
Önskat läge 2019:
Mål 1. Avdelningen för LSS-verksamhet erbjuder enskilda med beslut om daglig
verksamhet en individuellt utformad sysselsättning utifrån dennes önskemål och behov där hen känner:
• Gemenskap
• Stimulans
• Utveckling av de egna förmågorna
• Meningsfullhet
Mål 2. Möjligheten att få arbete på den öppna arbetsmarknaden prövas regelbundet
• Ett övergripande mål med insatsen är att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete på den öppna arbetsmarkanden när den enskilde så önskar
• Färdigheter/kunskaper som bedöms som attraktiva av den öppna arbetsmarknaden utvecklas på den dagliga verksamheten i samråd med den enskilde
• Allt fler personer har sin dagliga verksamhet på en arbetslik verksamhet
• Det finns ett väl etablerat samarbete med berörd funktion på arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet
• Det finns ett väl etablerat samarbete med de kommunala förvaltningarna och bolagen i fråga om praktikplatser och i en förlängning, någon form av reell anställning
Mål 3. Det finns en större intern rörlighet i de olika dagliga verksamheterna
• Det ska vara möjligt för den enskilde att byta daglig verksamhet
3.1. Strategier för att uppnå målen för daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS
Strategi för att uppnå mål 1: Antalet befintliga platser ska årligen ses över. Inkommande ärenden är betydligt fler än avslutade ärenden. Idag finns det begränsade möjligheter att ta emot nya personer, särskilt de som är beroende av utrymmeskrävande hjälpmedel. Detta ställer krav på en genomgång av befintliga lokaler utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och utredning av behovet av nya lokaler och eventuell resurstilldelning i form av fler handledare och arbetsanpassare. Det ska också tas i beaktande att antalet personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar.
Det ska skapas mer variation i form av alternativa verksamheter med inriktning mot exempelvis utemiljö samt estetisk och skapande verksamhet som foto, data och djur. Även den dagliga verksamhet som riktar sig till personer som har större behov av olika sinnesstimulerande aktiviter snarare än regelrätt sysselsättning, ska utvecklas så att den tillgodoser den enskildes behov och önskemål.
Inom verkställigheten ska en modell tydliggöras som klart anger verksamhetsinriktning kopplat till den enskildes behov. Verksamheten ska utifrån denna modell erbjuda olika former och inriktningar av daglig verksamhet som matchar den enskildes behov och önskemål. Exempel på detta kan vara:
- Verksamhet i egna lokaler på både individ och gruppnivå
- Extern företagsinriktad verksamhet på både individ och gruppnivå
Strategi för att uppnå mål 2: Ett strukturerat och kontinuerligt samarbete ska utvecklas med olika arbetsmarknadsaktörer med en tydlig målsättning att öka möjligheterna för målgruppen att få någon form av reell anställning. Detta är inte ett realistiskt alternativ för samtliga personer ur målgruppen men väl för vissa av dem. Åtgärder av detta slag är helt i linje med lagstiftningens intentioner att:
…”Verksamheten bör generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete även om detta mål för vissa endast kan uppnås på längre sikt eller vara orealistiskt”.
Verksamheten ska bedriva en kontinuerlig marknadsföring till företag och kommunala förvaltningar/bolag samt vara synlig i samhället och på olika arenor där kontakter kan knytas i syfte att hitta/skapa fler platser.
Strategi för att uppnå mål 3: Ovanstående strategier skapar fler alternativ vilket i sig skapar möjligheten för en större intern rörlighet där den enskilde har möjlighet att utifrån behov och önskemål i större utsträckning byta verksamhet.
4 Välfärdsförvaltningens mål för bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS
Önskat Läge 2019:
Mål 1. Avdelningen för LSS-verksamhet erbjuder bostäder utformade utifrån individuella behov
• Det finns tillgång till lämpliga bostäder utifrån behov
• Det stöd som ges inom ramen för boendet är anpassat på individnivå och skapar möjligheter för de boende att leva som andra
• Bostäderna ska vara anpassade så att den enskilde kan bo kvar även om behovet av fysiskt utrymme och annan anpassning ökar
• Det finns kvalitetsgarantier avseende vad som kan erbjudas i boendet vad gäller deltagande i kultur och fritidsaktiviteter
• Det sker ett strukturerat och kontinuerligt samarbete med en tydlig målsättning mellan välfärdsförvaltningen, kultur- och fritidsavdelningen, skola samt habilitering
• Det finns en utökad möjlighet för den enskilde att ansöka om alternativa insatser enligt SoL som ett alternativ till bostad med särskild service enligt LSS. Detta främjar
grundtanken av att kunna ”leva som andra”
4.1. Strategier för att uppnå målen för bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS
Strategi för att uppnå mål 1: Insatser enligt LSS är omfattande men lagstiftningen är begränsad och innehåller endast tio tydligt avgränsade insatser. Den enskildes behov måste också stämma överens med insatsens syfte för att kunna få ett gynnande beslut. Det finns i kommunen ett väl etablerat boendestöd vilket beviljas enligt Socialtjänstlagen, främst till personer med olika typer av psykiska funktionsnedsättningar. Kompetensen bland
boendestödjarna är också främst riktad till den typen av funktionsnedsättningar.
Det ska utredas om ett boendestöd som riktar sig till personer vilka omfattas av personkrets 1-2 ska införas. Det förekommer att personer ansöker om bostad med särskild service enligt 9
§ § 9 LSS i form av servicebostad utan att ha något egentligt behov eller önskemål om, social samvaro och gemensamma aktiviteter med andra på servicebostaden vilket insatsen är tänkt att tillgodose. Det behov av vardagsstöd som personen har skulle i flera fall kunna tillgodoses med boendestöd enligt Socialtjänstlagen under förutsättning att de som utför stödet har kompetens för att bemöta personer med exempelvis lindrig intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk problematik. Ett sådant boendestöd kan vara ett kvalitativt alternativ och även säkerställa att befintliga boendeplatser används på bästa sätt.
Det finns ett stort behov av att säkra tillgången på bostäder enligt LSS i form av
servicebostad (mindre lägenheter). Särskild tonvikt ska framåt ligga på utökad samverkan med det kommunala hyresbolaget och övriga lokala fastighetsbolag/ägare. Inflödet av nya personer är betydligt större än utflödet (avslutade verkställigheter). Det finns behov av att årligen utvärdera huruvida verksamhetens fasta bostäder räcker till eller om det behövs tillskapande av nya bostäder. Lokalförsörjningsstrategin för välfärdsförvaltningen3 beskriver att verksamheten inte står optimalt rustad att hantera nya personer med utpräglade behov av anpassat boende utifrån endera utåtagerande beteende eller de med omfattande behov av hjälpmedel.
3 Osn/2014:91
Även personer med intellektuell funktionsnedsättning blir äldre vilket ställer krav på att erbjuda dem omsorg/omvårdnad mitt i livet och även en kvalitativ äldreomsorg. Hänsyn ska tas både till den enskilda åldrande människans behov och till de behov som de övriga i boendet utan åldrandeproblematik har.
Specialmotiveringen till LSS betonar särskilt att vad gäller boende att gruppens
sammansättning är viktig ur kvalitetssynpunkt. Vad innebär det för en åldrande person att dela en gruppbostad där det bor yngre människor med ett annat tempo i livet?
Vad innebär det för samvaron i gruppbostaden när ljus, ljud, möblernas anpassning, önskemål om aktiviteter, psykosocial miljö m.m. förändras för den åldrande människan medan yngre har en annan livsstil och andra önskemål?
Vilka krav ställs på yngre med funktionsnedsättning när man delar gruppbostad med en äldre, sjuk människa som behöver mycket vård och som ej förväntas bli återställd?
I bostad med särskild service för vuxna oavsett boendenivå ingår omvårdnad, möjlighet till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Med kvalitetsgarantier blir det tydligt för den enskilde vad hen kan förvänta sig i en bostad med särskild service (en miniminivå) och det blir lättare för den enskilda verksamheten att planera.
Det ska i samverkan med kultur – och fritidsavdelningen också särskilt arbetas med möjligheterna att ta del av och vara en del av kultur – och fritidsaktivitetsutbudet.
5 Välfärdsförvaltningens mål för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSS-verksamhet
Önskat läge 2019:
Mål 1. Personal söker sig till och vill stanna kvar inom verksamheten Mål 2. Varje individ möts av personal med rätt kompetens för uppdraget
Mål 3. Personalen står på samma stabila värdegrund och delar en tilltro till den enskildes egna förmågor
Mål 4. Det finns en tydlig titulatur hos personalen med tillhörande kompetenskrav Mål 5. Det finns en tydlig kravbild avseende kompetens/utbildning vid rekrytering
5.1. Strategier för att uppnå målen för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSS-verksamhet
Strategi för att uppnå mål 1: Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot medborgarna. En god kompetensförsörjning innebär att vi kan attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla kompetens.
Lagstiftningen ställer krav på att vi kontinuerligt och aktivt säkerställer att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå verksamhetens mål. En kompetensförsörjningsstrategi för hela välfärdsförvaltningen (inkluderat LSS-verksamheten) ska utarbetas under 2015.
En ökad marknadsföring ska ske mot allmänheten, skola/utbildningsanordnare.
Verksamheten kommer därför att vidareutveckla arbetet med välfärdsambassadörer (tidigare vårdambassadörer) med ett specifikt uppdrag att sprida kunskap om yrket och visa sin yrkesstolhet genom att vara positiva förebilder.
Verksamheten ska redan innan yngre väljer studieinriktning profilera sig på olika sätt i samverkan med skola och andra utbildningsarrangörer.
Särskild vikt ska även läggas på att öka mångfalden bland personalen i verksamheten i enlighet med kommunens personalidé.
För att kvalificerade medarbetare ska vilja stanna kvar ska bilden av LSS-verksamheten som en attraktiv arbetsplats stärkas.
Strategi för att uppnå mål 2: För att uppnå målen ska en kompetensanalys4 genomföras i verksamheten som ligger till grund för kompetensplaneringen.
Det ska formuleras en kravprofil kopplat till titulatur om vilken kompetens personal som arbetar inom LSS-verksamheten ska ha.
Det ska årligen planeras och genomföras ett antal internutbildningar utifrån kravprofilen.
Samtlig personal som inte sedan tidigare har motsvarande kompetens ska delta i dessa utbildningar.
Utöver kravprofilen finns i verksamheten behov av fördjupad kompetens för att lyckas med uppdraget att ge ett individuellt anpassat stöd. Därför ska det på motsvarande sätt årligen planeras och genomföras fördjupade utbildningsinsatser för personal som är i behov av detta. Kompetenshöjning om missbruk, psykisk ohälsa och multidiagnoser är några exempel på fördjupade utbildningar som verksamheten har behov av.
Ett antal internutbildare från verksamheten ska utses och användas i utbildningsinsatserna.
Strategi för att uppnå mål 3: Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar kräver en medvetenhet hos all personal om vad det innebär att leva med
funktionsnedsättning. En sådan medvetenhet kräver kunskap men också känslomässig insikt. En gemensam värdegrund ska ha fast förankring i all verksamhet och hos all personal. Detta kräver möjlighet för återkommande diskusisoner och reflektion bland medarbetarna.
Det pågående arbetet med nationell värdegrund för LSS-verksamhet ska följas och implementeras. I lagstiftningen och dess intentioner framkommer följande:
§ 5 Verksamhet skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktiget i samhällslivet och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
§ 6 Verksamhet skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och
medbestämmande över insatser som ges.
Värdegrunden ska efter utformande brytas ner och konkretiseras inom verksamheten.
4 Identifiering av kompetensbehov, kartläggning av befintlig kompetens utifrån uppställda krav samt jämförelse av kompetensbehov med tillgänglig kompetens för att identifiera kompetensgap.
Strategi för att uppnå mål 4: Kravprofilen ska tydliggöras i en titulatur som är gemensam för hela verksamheten. LSS-verksamheten ställer sig bakom det pågående regionala och nationella arbetet med titulatur för LSS-verksamhet: stödassistent samt stödpedagog. Det ska finnas en tydlighet i vad som kompetensmässigt krävs för respektive titulatur.
Strategi för att uppnå mål 5: En grundmall ska utformas och användas vid rekryteringar av stödassistent och stödpedagog. Grundmallen ska bygga på de kvalifikationer som krävs för respektive tjänst.
6 Välfärdsförvaltningens mål för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS-verksamhet
Välfärdsteknologi och utvecklingen av tekniska och kommunikativa hjälpmedel är idag en alltmer etablerad faktor i samhället och ett stöd för den enskilde individen att kunna vara så självständig som möjligt. Välfärdsteknologin innebär också nya möjligheter att ge stöd på ett nytt sätt. Tekniken ska ses som ett komplement till mänskligt stöd – inte en ersättning.
Önskat läge 2019:
Mål 1. Samtliga boende har möjlighet till internetuppkoppling i sin bostad
Mål 2. Personal och enskilda på boende och daglig verksamhet har tillgång till och kompetens om nödvändiga tekniska och kommunikativa hjälpmedel
Mål 3. Personal har tillgång till dator eller motsvarande med uppkoppling på samtliga verksamheter inom boende och daglig verksamhet
Mål 4. Personal på boende och daglig verksamhet har kompetens och behörighet i
dokumentationssystemet för att säkerställa att lagstadgad dokumentation kring varje enskild kan göras direkt av personalen i verksamheten
6.1. Strategier för att uppnå målen för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS-verksamhet
Strategi för att uppnå mål 1: En plan ska utarbetas och genomföras för internetuppkoppling i samtliga bostäder.
Strategi för att uppnå mål 2: Tekniska och kommunikativa hjälpmedel ska finnas
tillgängliga i större utsträckning för enskilda i samtliga LSS-verksamheter. Det ska finnas en större omvärldsbevakning när det gäller att hålla verksamheten uppdaterad i utvecklingen av olika tekniska hjälpmedel. Personal ska fortlöpande utbildas i att hantera tekniska hjälpmedel.
Strategi för att uppnå mål 3: En plan ska utarbetas och genomföras för att säkerställa personalens tillgång till dator eller motsvarande med uppkoppling i samtliga LSS- verksamheter.
Strategi för att uppnå mål 4: Berörd personal ska själv sköta dokumentationen i den
enskildes journal. Personal ska fortlöpande utbildas i att dokumentera enligt lag, föreskrifter och riktlinje/rutin.
7. Välfärdförvaltningens mål för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar
Önskat läge 2019:
Mål 1. Barnperspektivet är ett levande begrepp i all LSS-verksamhet som möter barn och unga
Mål 2. Avdelningen för LSS-verksamhet och övriga berörda avdelningar,
huvudmän/aktörer arbetar utifrån en gemensam modell för samverkan. Modellen bygger på hälsofrämjande, preventiva och riktade insatser
Mål 3. Bostad med särskild service för barn ska så långt det är möjligt ges i form av familjehem. Barn som av olika skäl inte stadigvarande bor i sitt föräldrahem, gör detta i en så hemlik och icke-institutionslik miljö som möjligt.
7.1. Strategier för att uppnå målen för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar
Strategi för att uppnå mål 1: LSS-verksamheten ska arbeta utifrån de fyra huvudprinciperna som identifierats i barnkonventionen:
Den första grundprincipen (artikel 2) anger att rättigheterna i konventionen gäller varje barn utan åtskillnad av något slag. Artikeln innebär också att samhället aktivt skall verka mot alla former av diskriminering.
Den andra principen (artikel 3) slår fast att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen om barnets bästa utgör värdegrunden vid tolkningen av övriga artiklar.
Den tredje grundprincipen (artikel 6) att barn har rätt till liv och utveckling, innebär bl.a. att barn har rätt till optimal fysisk, psykisk, andlig, psykologisk och social utveckling som skall tillgodoses på ett sådant sätt att barnet förbereds på ett självständigt liv. Barnet har
följaktligen rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans.
Den fjärde grundprincipen (artikel 12) är barnets rätt att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att dessa respekteras. De skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Två av barnkonventionens huvudprinciper återfinns i LSS:
1. ”När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.” (6 a § LSS).
2. ”När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas.
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad” (8 §, LSS).
Barnperspektivet ska beaktas i alla led från handläggning till verkställighet. En checklista ska tas fram med ett antal frågeställningar utifrån ovanstående vilka ska besvaras inför både beslut och verkställighet. Vid större förändringar i verkställighet eller beslut ska samma checklista användas.
Det är även viktigt att beakta eventuella syskon till det funktionsnedsatta barnet som även ska tas hänsyn till.
Strategi för att uppnå mål 2: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning lever ofta i en kravfylld vardag där omfattande omvårdnads och tillsynsbehov står i fokus. Det är viktigt att kommunen och övriga huvudmän/aktörer stöttar upp dessa föräldrar med ett individuellt anpassat stöd. Det är lika viktigt att stöttande och avlastande insatser är tillgängliga och håller hög kvalité som att samverkan både internt och externt är optimalt organiserad.
Välfärdsförvaltningen ska bjuda in andra huvudmän/aktörer till dialog för att hitta former och struktur till en gemensam modell för samverkan med särskild fokus på ärenden där barn och unga förekommer. Modellen ska bygga på hälsofrämjande, preventiva och riktade insatser – t.ex. att stärka förälderns kommunikation och relation med barnet, att hjälpa föräldrarna med samordning av barnets insatser eller se till att föräldrarna får en väl fungerande avlastning.
Strategi för att uppnå mål 3: I LSS finns två olika boendeformer för barn – familjehem och bostad med särskild service för barn. Behovet av insatsen kan bero på olika omständigheter.
Barnet kan ha ett så omfattande behov av stöd och omvårdnadsinsatser att familjen, trots stöd, inte klarar av detta. I dessa fall ska familjehem vara det första alternativet.
Ett beaktande av barnperspektivet på en generell nivå innebär här att barnet har rätt att växa upp under så hemlika förhållanden som möjligt – en likhet som familjehem har i större utsträckning än en bostad med särskild service. Det kan dock finnas barn med så pass omfattande behov av stöd och tillrättalagd miljö att bostad med särskild service för barn kan bli en nödvändighet.
Avdelningen för LSS-verksamhet ska lägga stor vikt vid marknadsföring och information utåt för att intressera och rekrytera lämpliga familjehem – detta redan innan behovet av ett sådant uppstår för att undvika att akuta behov inte kan tillgodoses på grund av brist på familjehem.
Familjehemmen ska också erbjudas god utbildning och handledning inför och under tiden ett barn vistas där.
I Örnsköldsviks kommun finns idag en bostad med särskild service för barn. För att säkerställa att verksamheten står rustad att möta både nuvarande och eventuellt kommande behov bör verksamheten utvärderas utifrån barnperspektivet och övrig verksamhet så som skola och möjlighet till kultur- och fritids aktiviteter. Särskild vikt ska läggas vid att verka för att boendet är utformat under så hemlika förhållanden som möjligt. I boendeformen bostad med särskild service för barn ska en så hög personalkontinuitet som möjligt eftersträvas.
8. Till sist
Syftet med välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS är att tydliggöra långsiktiga mål och strategier som möter målgruppens behov inom boende och daglig verksamhet. Strategin ska göras väl känd för all personal och de aktiviteter som planeras utifrån strategin ska konkretiseras i verksamhets- och enhetsplaner. Strategin ska vara ett levande dokument och en grund för kommande utvecklingsarbete. En tydlig vägvisare för LSS-verksamheterna inom Örnsköldsviks kommun för att uppnå bästa möjliga kvalitet i det stöd och den omsorg som ges.
