1
Mannen som älskade Yngve är en norsk ungdoms- film som använder musik som tema och murar som symbol för att förmedla budskapet om att kärleken inte känner några gränser. Det är inte i första hand en film om homosexualitet även om huvudpersonen Jarle blir våldsamt förälskad i nya klasskamraten Yngve.
Snarare handlar den om kärlekens och vänskapens inneboende kraft, om ungt identitetsskapande och om vikten av att våga lita på sina känslor. Filmen fick Svenska Kyrkans pris vid BUFF, Barn- och ungdomsfilmfesti- valen i Malmö 2009. (Inom parentes står tidsangivelser för filmens nyckelscener.
Rekommenderad ålder 13-18 år
Mannen som älskade Yngve
fi lm han dl ed nin g av sv ens ka k yr kan
2
Filmens handling
Året är 1989 och Berlinmuren faller. Omvärlden reage- rar med förvåning och glädje. En ny era är i vardande, en av de tydligaste symbolerna för mänsklig splittring och misstänksamhet har raserats utan blodspillan. För 17-årige Jarle från Stavanger betyder det dock inte mycket. Han är på exkursion med sin klass, en entusi- astisk lärare berättar om platsens historia för sina totalt ointresserade elever och Jarle håller på att gå i bitar av leda. Jarle vänder sig direkt till kameran och berättar om sitt liv. ”Det är 1989 och jag hatar det. EU heter EG, ingen har I-pod. Jag har aldrig knullat och alla lyssnar på skitmusik”. Under exkursionen träffar han Helge och de finner varandra via musiken. Båda gillar punk och båda tycker att Katrine är snyggast i klassen. De bestämmer sig att dra från exkursionen. På tågstationen träffar de Katrine som bestämt sig för samma sak.
Tre månader senare har Helge, Jarle och Andreas bil- dat punkbandet Mathias Rust band (Mathias Rust var den tyska pilot som gjorde sig känd 28 maj 1987 då han 19 år gammal landade nära Röda torget i Moskva med ett litet flygplan). Deras bästa låt heter ”Fittesa- tan Anarkikommando” och de har en spelning på gång som förband till norska legendarerna ”The Mighty dogfood”. Dessutom har Jarle och Katrine blivit ihop.
Katrine är en viktig del av bandet, hon layoutar deras promotionmaterial och är samtidigt deras skarpaste
kritiker. Allt rullar på och för Jarle är det en lycklig tid, fjärran från den tristess och det utanförskap han kände bara några månader tidigare. Han komponerar en låt som han sjunger för Katrine som hon tolkar är skriven direkt till henne (11 min). Den handlar om hur kärleken kan få inre murar att falla. ”…trodde aldrig någon kunde riva min mur”, sjunger Jarle.. Katrin blir rörd och smickrad.
Under en lektion, som för övrigt handlar om situatio- nen i Europa där en upphetsad lärare ritar ett stort kryss över det inte längre delade Tyskland, presenteras en ny klasskamrat, Yngve. Något händer hos Jarle när han ser Yngve och när de senare möts i duschen efter gympan får de en märklig kontakt. Yngve lockar Jarle att hålla andan så länge han någonsin kan. När Jarle nästan inte orkar mer tar han Yngves hand och lyckas hålla andan några sekunder till (16 min).
Att Mathias Rust band fått en spelning sprider sig i skolan och bandmedlemmarna blir inbjudna till en fest som en skolkamrat från övre medelklassen ska ha. Han tillhör ett helt annat gäng än Jarle, Helge och Katrine.
Festen blir så småningom ett antiklimax där saker som legat och pyrt kommer upp till ytan och där Jarles alla känslor exploderar. Men innan dess har han och Yng- ve etablerat ett platonskt förhållande. De spelar tennis tillsammans och Yngve introducerar Jarle i syntpopens
fi lm han dl ed nin g av sv ens ka k yr kan
3
värld. Båda sakerna ser Helge som totala svek från de ideal och åsikter punkare bör ha. Efter ett tennispass med Yngve ger Jarle honom ett kassettband med blanda- de låter. Hans egenkomponerade sång är med där. Sam- tidigt dyker Helge upp och anklagar Jarle för att svika bandet. Vänskapen börjar knaka i fogarna (47 min).
Jarle är förvirrad över sina känslor. Ett symboliskt besök hos en modefrisör, en mystisk transvestit, ger honom en syntpoplook som för Helga och Katrine att vrida sig av skratt (34 min). Katrine hjälper Jarle att återställa håret. Jarle inser att han är förälskad i två per- soner. Han försöker vid olika tillfällen berätta det både för sin mamma och för sin pappa, men får inte ur sig att den ena förälskelsen är riktad mot en pojke.
Föräldrarna är skilda. Underförstått förstår man att pappan varit otrogen och Jarle som nästan behandlar sin misslyckade pappa som ett barn får i slutet ett rik- tigt utbrott mot honom. Mamman blir arbetslös under filmens gång, ytterligare en sten på Jarles börda. Han orkar inte riktigt med att trösta henne och upplever att han sviker alla. Katrin, Helge, mamman och Yngve.
Jarle får förlåtelse av de andra bandmedlemmarna och Katrine lovar att skärpa sig inför spelningen. Han och Helge går på jakt efter hasch och testar det ruset.
Innan spelningen röker Helge på trots att han lovat att vara nykter. Han och Andreas skriver ”kuk” i pannan på Jarle utan att Jarle märker något. Spelningen går till att börja med riktigt bra. Alla är där, Yngve också. De har publiken med sig men vid andra låten tappar den haschberusade Helge trumpinnarna och spelningen slu- tar i kaos. Jarle är skitförbannad. Han blir lite gladare när Yngve berömmer honom och säger att han lyste däruppe på scenen. Hela gänget går i väg till festen.
De super och lever rövare i den tjusiga villan och byter raskt ut Roxette-skivan mot en låt av ”Raga rockers”.
De är festens kungar och alla vill vara med dem, trots att de inte fullföljde spelningen. Några högstadietjejer skriver till och med ”kuk” i sina pannor eftersom de tror att Jarle gjort en slags manifestation. Jarle har fort- farande inte sett sig i spegeln och fattar ingenting. Först när gänget letar berusningsmedel i badrummet märker han det. Samtidigt hör han sin egen låt spelas nere från vardagsrummet (69 min). Det är Yngve som har med sig kassettbandet han fått och nu spelar låten så att alla ska höra. Katastrofen är ett faktum. Jarle vet inte hur han ska hantera alla känslor som väller fram. Han slår Yngve, anklagar honom för att vara bög samtidigt som han viskar i hans öra att han är förälskad. Yngve sva- rar ”och jag i dig” men Jarle sviker genom att fortsätta att slå och skrika åt honom. Yngve blir förkrossad och rusar iväg.
Man ser honom springa i natten. När han kommer till en hög bro kliver han upp på räcket. Katrine är också förkrossad. Hon känner sig utnyttjad av Jarle och läm- nar festen i vredesmod. Jarle dricker sig redlöst full och hamnar i säng med en okänd, alldeles för ung tjej. Ka- trine upptäcker det på morgonen och Jarle skäms som en hund. Nästa dag dyker hon upp och vill kanske för- sonas men allt blir fel när Jarle inte kan låta bli att fråga om hon vet vart Yngve tog vägen.
Yngve dyker inte upp i skolan. Helge berättar att han ska sluta i bandet och efter ett tag kryper det fram att han och Katrine har börjat umgås mer och mer. Jarle ger sig på Helge (80 min). Då kommer det fram att Yngve varit nära att ta livet av sig den där kvällen. Jarle har inte vetat någonting. Han ger sig genast av till sjukhu- set. Yngve ser inte skadad ut men han är dämpad. Han lyssnar hela tiden på Jarles sång. Jarle ber om förlåtelse och de kramar om varandra. Yngve säger att det inte gjorde ont och Jarle gråter. De kysser varandra.
Filmen slutar med en flashback tillbaka till stationen där Helge och Jarle hamnat efter att ha smitit från ex- kursionen. Katrine dyker upp och säger att det nog inte kommer något tåg men att de kanske hinner med bus- sen. I den allra sista bilden är vi tillbaka i nutid och ser Jarle sitta på bussen på väg från sjukhuset. Muren är riven och en ny tid är på väg?
fi lm han dl ed nin g av sv ens ka k yr kan
4
Filmens form
En film består av olika byggstenar. Bild, ljud, ljussätt- ning, val av skådespelare, miljö, musik, för- och efter- texter bildar tillsammans en enhet som är både intellek- tuell och känslomässig. Oftast, men inte alltid, strävar spelfilmsmakarna efter att uppnå en illusion av verklig- het på duken. Vi som ser på ska glömma att vi sitter i en biosalong eller i en TV-soffa och sugas in i berättelsens värld.
• Alldeles i början bryter Jarle mot en gammal filmkonvention och tittar rätt in i kameran. Det sker bara vid detta enda tillfälle och är ett sätt att presentera honom själv och den tid som filmen utspelas i. Diskutera om det är ett effektivt grepp och hur det påverkar oss som åskådare.
• En filmberättelse startar med en gång, redan när förtexterna visas men ofta lägger man som publik inte så stor vikt vid hur de utformas. I Mannen som älskade Yngve leker man med ett stiliserad kassettband i förtexterna. Hur många la märke till detta? Vad står kassettbandet för?
• Filmen utspelar sig i Stavanger, en stad omgiven av fjordar och fjäll. Det är knappast en miljö vi normalt förknippar med punk och alternativrö relser. Stavanger är Norges tredje största stad men många scener utspelar sig i naturen. Stad kontra land är en ganska vanlig konflikt i filmberättelser (t.ex i ”Masjävlar” eller ”Jägarna”) Påverkar valet av miljön vår syn på Jarle, Helge och Katrin?
Diskutera.
• Filmen har ett öppet slut. Man vet inte riktigt vad som kommer att hända men känslan hos Jarle när han sitter i bussen är ändå positiv. Fantisera om vad som egentligen hände Yngve den där kvällen och vad som kommer att hända i Yngves och Jarles liv.
fi lm han dl ed nin g av sv ens ka k yr kan
Svek, lögner och grupptryck
Jarle vill vara ärlig och öppen mot sig själv och andra.
Ändå, eller kanske på grund av det, sviker han dem han står nära. Han sviker Yngve på festen, han sviker band- medlemmarna när han inte dyker upp i replokalen, han sviker sin mamma som blivit arbetslös, han beter sig som ett svin på festen och framför allt gör han Katrine besviken.
• Vilket är Jarle största svek? Kunde han ha handlat annorlunda?
• Jarle sviker andra men blir också utsatt själv.
Helge och Katrine går bakom hans rygg och Jarle är uppenbart besviken på sin pappa. Vilka krav kan man ställa på andra människor? Är det skill- nad på vad man kan förvänta sig av en förälder, en kompis, en lärare och en kärlekspartner?
• Det finns lögner och det finns vita lögner. Kanske Jarle skulle låtit bli att fråga Katrine om vart Yngve tagit vägen, även om det var det enda han hade i
huvudet? Är det viktigt att alltid vara ärlig, att aldrig ljuga? Diskutera vad som menas med en vit lögn och om det ibland kan vara bra, till och med nödvändigt att ta till en vit lögn.
• Det finns ett talesätt som lyder: ”Är man inte vänster när man är ung har man inget hjärta. Är man vänster när man är gammal har man ingen hjärna.”. Jarle, Helge och Katrin står till vänster på den politiska skalan. De sjunger om frihet och revolution och klottrar ”kapitalistsvin” på bad rumsspegeln i villan där festen äger rum. De är eller utger sig för att vara arbetarklass till skillnad från flera av klasskompisarna som uppenbarligen har det bättre ställt och helt andra politiska åsikter.
Vid vilka scener blir den här konflikten mellan ungdomarnas olika samhällssyn tydlig? Varför blir Helge så upprörd över att Jarle börjar spela tennis?
5
Kyrka, tro och politik
Under BUFF (Barn-och ungdomfilmfestivalen i Malmö) 2007 gav Svenska kyrkan sitt filmpris till Mannen som älskade Yngve med följande motivering:
”Filmen behandlar centrala existentiella frågeställ- ningar angående meningen med livet, identitet och en ung människas väg mot vuxenliv. Vidare håller filmen hög konstnärlig kvalitet med lysande skådespel, trovär- dig dialog, sammansatta karaktärer, vackra skildringar av ung kärlek och av vänskapens och musikens magi.
Huvudpersonens kamp med sig själv, att bli den han är och inte den han förväntas vara, att konfrontera sin sårbarhet i ett äkta möte med andra människor, hans väg mot försoning med sig själv och med omvärlden gör filmen ytterst lämplig att använda i kyrkligt arbete.
Filmen bidrar till ökad förståelse mellan människor och utstrålar en varm Stavangerhumor som smittar av sig.”
• Håller ni med om motiveringen? Har juryn missat något som ni själva tyckte var viktigt i filmen? På vilket sätt kan man säga att Mannen som älskade Yngve har med kyrka och religion att göra?
• Hur använder filmmakarna musiken för att tydlig göra skillnaderna mellan Jarle och hans gäng och de övriga ungdomarna? Är det trovärdigt att en punkkille som Jarle blir förälskad i Yngve som har en helt annan bakgrund och stil? Är klassbakgrund något man diskuterar bland unga människor idag?
• I filmen ligger våra sympatier hos huvudpersonerna och de andra ungdomarna framställs som ganska korkade och ytliga (Yngve undantaget). Föreställ er att killen som ordnade festen vore huvudperson istället för Jarle och att tjejen som argumenterar mot kommunismen i klassrummet vore Katrine.
Hade det blivit en trovärdig ungdomsfilm? Vilka egenskaper hade man fått ge killen och tjejen för att man skulle tycka om dem och därmed engagera sig i deras öden. Fantisera fritt
Murar är ett återkommande tema i filmen. Både i yttre, samhällelig och politisk bemärkelse och som en meta- for för inre utveckling. I Psalm 533 ”Guds kärlek är som stranden”, vers tre lyder Anders Frostensons text:
”Och ändå är det murar oss emellan och genom gall- ren ser vi på varann”. Här handlar det om inre murar.
I psalm 398, ”Vi reser ett tecken”, med text av Jonas Jonson sjunger vi ”Vi reser ett tecken, rättvisans teck-
en, måltid delad med alla. Vi smakar den framtid, de fattiga hoppas, tid då murar ska falla”.
• Jonas Jonsons text kan tolkas som att nattvarden inte bara är en symbolisk utan även en konkret och politisk handling. Den gemensamma måltiden är till för alla, ett tecken mot dem som har makten att passa sig. Ska kyrkan vara och verka politiskt?
I så fall, på vilket sätt? Diskutera.
• Svenska kyrkan är ytterst styrd av företrädare för politiska partier. Är det ett bra system? Hur skulle det kunna se ut på något annat sätt?
fi lm han dl ed nin g av sv ens ka k yr kan
6
Homosexualitet och kristen tro
1998 väckte fotografen Elisabeth Ohlson Wallin stor uppståndelse både inom kyrkan och i samhällsdebat- ten med sin utställning ”Ecce homo.” Tolv jättestora fotografier visade bibliska situationer. Ohlson Wallin har använt sig av homosexuella modeller och miljöer för att visa att Guds kärlek omfattar alla. Drygt ett de- cennium senare (oktober 2009), beslutade kyrkomötet att samkönade par får gifta sig i Svenska kyrkan efter en lång debatt. Jarle kan inte berätta för någon om sin kärlek till en annan kille. Han försöker med både sin mamma och pappa, men de missförstår honom och tror att han är förälskad i två olika flickor.
• Hur reagerar mamman respektive pappan när Jarle försöker berätta.
• Tror ni att det är lättare att vara homosexuell i Sverige och Norden i dag än det var på 80-talet?
• Varför väckte ”Ecce homo” sådan debatt? Titta på bilderna (man kan googla dem på nätet) och diskutera. Är det rätt eller fel att porträttera Jesus och andra bibliska gestalter bland homosexuella och transvestiter?
• Vad betyder det för dig att Svenska kyrkan ger samkönade par rätt att gifta sig i kyrkan?
• Den enda gång ordet AIDS nämns i filmen är när Jarle går till frisören. 1989 var AIDS-skräcken stor och gjorde det extra belastat att vara bög eftersom många homosexuella insjuknade. Varför pratar man inte lika mycket om HIV och AIDS idag?
Sjukdomen är ju mer utbredd idag än den var 1989.
• Leta på nätet och ta reda på hur Svenska kyrkan arbetar med HIV/AIDS. Är det skillnad på hur olika kyrkor och trossamfund ser på frågan?
fi lm han dl ed nin g av sv ens ka k yr kan
7
Produktionsuppgifter
Norge 2008
Regi: Stian Kristianse
Manus: Tore Renberg, efter sin egen roman Foto: Trond Höines
DVD-Distribution: Sandrew Metronome I rollerna:
Jarle – Rolf Kristian Larsen Helge – Arthur Berning Katrine – Ida Elise Broch Yngve – Ole Christoffer Ertvaag
Skribent
Ylva Liljeholm,
filmkonsulent vid Film på Gotland, Visby
