Miljöredovisning 2017 Landskrona

(1)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2017

(2)

(3)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2017

(4)

INNEHÅLL

Landskronas miljöredovisning 2017 - Innehåll

Miljöredovisningen har pro- ducerats av miljöförvalt- ningen på kommunstyrel- sens uppdrag.

Jörgen Hanak har varit an- svarig för projektet där Therése Ernstén och Rainer Weich har varit projekt- ledare.

Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.

Copyright: Innehållet i den- na skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.

Fotografer:

Olle Nordell, sid. 18, 19 hö- ger; Rainer Weich, sid. 10.

Omslagsfoton, Rainer Weich

Framsida: Säbybäckens na- turområde.

Baksida: Naturområdet i Ottarp.

MILJÖMÅLSARBETE 3

HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM. . . 3

Koldioxidutsläpp från kommunens transportarbete . . . 3

Biodiesel - ett alternativ? . . . 4

Cykelbarometern . . . 5

Kollektivtrafik . . . 5

VAROR OCH TJÄNSTER. . . 6

Ekologiska livsmedel och Fairtrade märkta produkter . . . 6

Kranmärkt . . . 6

HÅLLBARA ENERGISYSTEM . . . 7

Upphandling och produktion av el . . . 7

Fjärrvärme . . . 7

Solcellsanläggningar . . . 8

MILJÖÖVERVAKNING 9 LUFT . . . .9

OPSIS - DOAS mätningar . . . 9

Bensen, toluen och xylen . . . 11

Partiklar, PM10 . . . 11

Metaller i fallande stoft . . . 11

Metaller i sallat och grönkål. . . 13

Metaller i gräs . . . 13

MILJÖ OCH HÄLSA. . . .14

Bly i blod hos barn . . . 14

VATTEN . . . .15

Saxån-Braån . . . 15

Öresund . . . 16

Syrehalter utanför Ven. . . 17

NATUR . . . .18

Råkinventering . . . 18

. . . 19

Skarvinventering på Gråen. . . 19

(5)

MILJÖMÅLSARBETE

Kommunfullmäktige beslutade att anta principer för det lokala miljömålsarbetet för Landskrona.

Samtidigt anges definitioner för de grundläggande begreppen och de långsiktiga målen för kommu- nen. Arbetet skall även utveckla och visa de metoder som behövs för att successivt nå dessa långsikti- ga mål.

Miljömålarbetet leds av kommunstyrelsen, men varje kommunal nämnd och styrelse och varje kom- munal förvaltning har ansvar för att målen förverkligas var och en inom sitt ansvarsområde. Kom- munens miljömål gäller fram till år 2020 men en revidering av miljömålsarbetet pågår.

HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM

Miljömål: Utsläpp från kommunens transport- arbete ska minska.

Utgångspunkten för ett hållbart transportsystem är att allt transportarbete är energieffektivt och sker med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser och andra häl- soskadliga ämnen. För att åstadkomma detta från Landskrona stads sida krävs det bland att fordonshan- teringen samordnas för inköp, leasing, underhåll mm.

En utökad bilpool möjliggör en bättre utnyttjandegrad av kommunens bilar och minskar behovet av att använ- da privat bil i tjänsten.

Som vägledning för detta transportarbete finns två po- licydokument - en för inköp av fordon och en för for- donshantering - som båda tagits fram av Hållbar Mobi- litet Skåne tillsammans med ett antal Skånekommuner, bland annat Landskrona stad. För att anpassa tjänste- resorna till dagens miljöhänsyn bör även en översyn av resepolicyn göras.

Ett förslag till en ny fordonpolicy i ute på remiss i skri- vande stund.

Koldioxidutsläpp från kommunens transportarbete

Tack vare verktyget FRIDA, kan vi för första gången redovisa utsläppssiffror för kommu- nens totala transportarbete. Tidigare fördes manuella körjournaler eller man kunde av oli- ka anledningar inte redovisa sina körningar korrekt.

De dominerande koldioxidutsläppen uppstår i samband med kommunen fordonsanvändning. Utsläpp från flygresor är lägre än körningar med egen bil i tjäns- ten.

Av kommunens fordon, står lastbilar och lätta lastbilar som drivs med fossila bränslen, för hälften av koldioxi- dutsläppen.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljömålsarbete

Koldioxidutsläpp i ton från Landskrona stads

transportarbete. Körningar med egen bil i tjänsten är av ungefär samma storleksordning som CO2-utsläppen från flygresorna.

CO2-utsläpp från kommunens olika fordonsslag.

(6)

Mycket har hänt under de senaste åren. En stor del av kommunens personbilar drivs idag med grön gas.

Eftersom det tidigare har varit svårt att få uppgifter om fordonsparkens körsträckor och respektive drivmedel, måste årets siffror ses som ett initialår.

Diesel- och bensinbilar står för en stor del av koldioxid- utsläppen, men de flesta km körs idag med gasbilar.

Kommunens satsning på elbilar kommer under kommande år förbättra kommunens miljöprestanda ytterligare.

Ett "Wild Card" utgör däremot körningar med privatbi- lar i tjänsten. Det ställs inga krav på fordonens drivmedel eller säkerhetsklassning.

Biodiesel - ett alternativ?

Ett alternativ till fossil diesel är HVO – fossilfri diesel. HVO, eller hydrerad vegetabilisk olja, är en biodiesel som framställs genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/el- ler animaliska fetter från t ex slaktavfall. HVO är kemiskt lik fossil diesel och kan blandas i die- sel eller användas istället för diesel i dieselmo- torer. Räddningstjänsten övervägde att ersätta körningar med fossil diesel med HVO. Ett för- slag till ny lagstiftning kommer dock att begrän- sa tillgången av HVO.

Efterfrågan på HVO har ökat i takt med att trafik- och kollektivtrafikföretag vill minska sina klimatutsläpp.

Men det har visat sig att tillgången på de råvaror som krävs för att framställa HVO är begränsade. Därför är det viktigt att råvarorna inte kommer från t. ex regnskogsmark. Regeringen ha lagt ett nytt lagförslag. Det går ut på att råvaror som odlas på regnskogsmark (PFAD) ska klassas som en samprodukt istället för rest- produkt.

Omklassningen gör att PFAD odlad på regnskogsmark inte blir skattebefriad och därmed inte står sig i konkur- rensen med andra råvaror till biodrivmedel, något som i sin tur medför att denna typ av PFAD kommer att falla bort från marknaden.

Kommuninvånarnas körsträckor ur ett skånskt perspektiv

I jämförelse med flera skånska kommuner uppvisar Landskrona den lägsta körsträckan/invånare under perioden 1999-2016. Landskrona ligger även tydligt under genomsnittet för hela Skåne län.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljömålsarbete

Körsträckor för kommunens samtliga personbilar och deras respektive drivmedel. Som jämförelse visas även körsträckan för körningar med egen bil i tjänsten.

Stadshusets bilpoolsbilar utgör endast en mindre del av det totala transportarbetet (ca. 120 000 km/år).

Invånarnas genomsnittliga, årliga körsträckor mellan 1999 och 2016 för olika kommuner och för hela Skåne län.

(7)

Cykelbarometern

Cykelbarometrarna är placerade utanför järn- vägsstationen och vid kasernplan. Cykelbaro- metern registerar varje cykel som passerar över 2 magnetiska slingor.

Under 2017 minskade antalet cyklar som passerade cykelbarometern vid stationen kraftigt, medan antalet passager vid kasernplan låg i storleksordning med tidigare år. Minskningen kan eventuellt bero på ombyg- gnaden vid stationen.

Kollektivtrafik

Under 2017 nådde antalet resor med stadsbus- sarna inom tätorten ett nytt rekord.

Utom de elektriska bussarna på linje 3, drivs alla stadsbussarna med biogas. Under kommande år kan en övergång till batteribussar minska CO2-utsläppen från kollektivtrafiken ytterligare.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljömålsarbete

Antalet passager över cykelbarometern vid järnvägsstationen och vid kasernplan.

Antalet enkla resor med stadsbussarna inom tätorten.

(8)

VAROR OCH TJÄNSTER

Miljömål: Ekologiskt producerade livsmedel ska utgöra minst 50% av budgeten för livsme- delsinköp.

I begreppet ekologiska livsmedel ingår också livsmedel producerade enligt svensk sigill och liknande. Ända sedan inköpsstarten 2004 har det funnit ett stort engage- mang från personalen sida att öka andelen ekologiska produkter inom kommunens kostverksamheter.

Sedan 2009 är Landskrona en Fairtrade City. Dess- utom pågår ett intensivt arbete hos kostverksamheten att minska matsvinnet i alla led.

Ekologiska livsmedel och Fairtrade märkta produkter

Andelen ekologiska livsmedel i upphandlingen ökade till 35,6% under 2017 medan Fairtrade märkta produkter ökade till 4,1%. Det total in- köpsvärdet under 2017 uppgick till ca 23 miljo- ner kronor.

.

Kranmärkt

Kranmärkt är en nationell hållbar- hetsmärkning för verksamheter som väljer kranvatten framför flaskvatten. Om en verk- samhet är kranmärkt betyder det att arbetsplat- sen, möten och externa konferenser eller ut- bildningar är fria från flaskvatten. Under 2017 ansökte Landkrona stads förvaltningar om att bli kranmärkta.

En liter kranvatten kostar 250 gånger mindre än samma mängd flaskvatten. Kranvattnet är dessutom lokalproducerat och levereras direkt till vår kran.

Med kranvatten slipper man transporter och tillver- kning av vattenflaskor som orsakar onödiga koldioxi- dutsläpp och avfall. Det gör att en liter kranvatten är 300 gånger bättre för miljön jämfört med samma mängd flaskvatten.

Genom kranmärkningen tar vi ställning för en bättre miljö och inspirerar andra att också välja kranvatten.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljömålsarbete

Andelen Fairtrade-märkta livsmedel procent av det totala inköpsvärdet.

Andelen ekologiska livsmedel procent av det totala inköpsvärdet.

(9)

HÅLLBARA ENERGISYSTEM

Miljömål: Kommunens verksamheter ska vara fossilfria (spillvärme räknas som fossilfri).

Det är allmänt fastställt att produktionen av energi är en av de största orsakerna till växthusgasproblemati- ken på global, regional och lokal nivå. Det är därför av stor vikt att Landskrona stad drar sitt strå till stacken genom att sätta energifrågan högt upp på dagordningen när det gäller det kommunala miljöarbetet och försöka skapa hållbara energisystem.

Upphandling och produktion av el

Landskrona stad upphandlar extern vind- kraftsel. Stadens elproduktion sköts av Lands- krona energi och är idag till största del fossilfri.

I Landskrona produceras till största del värme. Elpro- duktionen utgör endast ca 12% av den totala energiproduktionen.

Fjärrvärme

Utbyggnaden av fjärrvärmenätet som påbörja- des i Landskrona 1981, kan ses som en av de största miljösatsningar som gjorts i Landskro- na.

Sedan uppbyggnaden av fjärrvärmenätet har varmvatt- net producerats med huvudsakligen olja som bränsle.

Efterhand minskade andelen olja till förmån av PTP (plast, trä, papper) spillvärme och naturgas.

Idag räknas den största andelen av bränslet som förny- bart. Endast en mindre andel olja används fortfarande.

Biogasen har legat relativt konstant under de senaste under många år och utvinns från deponiområdet.

Producerad effekt av olika bränslen

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Värme- och elproduktion i Landskronas kraftvärmeverk under perioden 2013-2017.

Fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet mellan 2013 och 2017. Diagrammet säger ingenting om storleken av de anslutna fastigheterna.

Diagrammet visar att PTP och flis utgör de dominerande fraktionerna för energiproduktionen.

(10)

Solcellsanläggningar

I Landskrona finns 21 solcellsanläggningar in- stallerade med en sammanlagd effekt på 290 kW.

Antalet solcellsanläggningar ökade med 11 % under 2016 jämfört med föregående år, och den installerade effekten har ökat med 33 %. Solcellerna kan årligen producera ca 260 000 kWh el från solen.

På Landskrona Energis hemsida finns en solkarta där det går att se hur mycket solen strålar på ett tak och hur mycket el det potentiellt skulle gå att producera på ett år på den platsen.

Landskronas installerad effekt av solceller i jämförelse med andra skånska kommuner

Flera skånska kommuner har idag en högre installerad effekt än Landskrona. I Landskrona finns det dock en stor utvecklingspotential för produktion av solenergi.

Det gäller speciellt i samband med nyproduktioner eller på större industrifastigheter. Eftersom elpriserna har varit låga under längre tid, har avskrivningstiden för solenergianläggningar blivit längre.

Kommunkarta med installerad effekt av solceller i respektive kommun.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Diagrammet visar den totala effekten för alla

elnätsanslutna solcellsanläggningar till och med slutet av 2016 enligt uppgifter från elnätsägarna. I

Landskrona finns 21 solcellsanläggningar installerade, med en sammanlagd effekt på 290 kW. Antalet solcellsanläggningar ökade med med 11 % under 2016 jämfört med föregående år, och den installerade effekten har ökat med 33 %. Solcellerna kan årligen producera 260 000 kWh el från solen.

(11)

MILJÖÖVERVAKNING

LUFT

Det som märktes mest av gemene man under 70-talet var olika typer av luftföroreningar eftersom re- ningen av utsläpp förekom inte, eller endast i begränsad omfattning Spridningen av olika luftförore- ningar och luktproblem berodde bl. a. på vindriktningen och andra väderleksförhållanden. Speciellt utmärkande för Landskronaluften var dess höga blyhalter. År 1978 undersökte Yrkesmedicinska kli- niken i Lund blyhalten i blod hos barn i åldern 8-16 år i Landskrona eftersom barn är speciellt känsli- ga för förhöjda blyhalter. Undersökningen upprepades fram till 2018. Resultaten visade att barn som bor 500-1000 m från industriområdet uppvisade kraftigt förhöjda blyhalter i blodet. Blyhalter avtog med avståndet till industriområdet. Bly, som kan tas upp i kroppen via mat och dryck och via inand- ning, kan medföra många negativa hälsoeffekter. Biltrafiken och industriutsläppen utgjorde de vikti- gaste källorna till den blyförorenade luften i Landskrona. Sedan 80-talet har miljöförvaltningen genomfört ett ambitiöst luftövervakningsprogram.

OPSIS - DOAS mätningar

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reage- rar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt.

Uppmätta halter har sitt ursprung från främst regionala källor och intransport med vinden från t ex kontinenten, men bildas även till viss del lokalt. Under sommar- halvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern.

De uppmätta ozonhalterna var under 2017 i nivå med föregående 18 år. Under året är halterna som högst under april och maj med några toppar under januari och augusti. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna lägre.

EU-direktivet för skydd för hälsa har inte överskridits under året. Med undantag av de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 30 åren. Tekniska problem under 2017 har ursakat ett mindre databortfall under juni.

Mätstationernas placering i Landskrona.

DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. OPSIS mätteknik baserar sig på en väl underbyggd vetenskaplig princip för att identifiera och mäta koncentrationer av olika gaser, differentiell optisk absorptionsspektroskopi (DOAS).

Ozonhalter i tätortsluftten som årsmedelvärden av mätsträckorna 1 och 2. Från och med år 2007 utfördes mätningar i urban bakgrund.

(12)

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning.

Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvud- sakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmo- sfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen.

Svaveldioxidhalterna var låga under året. Även variationen i halterna har varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under första halvåret än under andra halvåret och att halterna är en aning lägre under andra halvåret.

Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 2-8 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan 4 och 8 µg/m³ under året. Sedan bör- jan av 90-talet har halterna sjunkit med 60 - 70 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna.

Kvävedioxid

Kvävedioxid (NO2) uppkommer i huvudsak ge- nom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s.

när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kväve- monoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NOx).

Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kvävemonoxid utgör ca 60 - 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningar- na, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter.

Under 2017 var uppmätta halterna med DOAS-utrust- ning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 25-45 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 2017 var halterna 50-60 % av de halter som uppmättes för 27 år sedan.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Svaveldioxid i tätortsluftten som årsmedelvärden av mätsträckorna 1 och 2.

Kvävedioxid i tätortsluftten som årsmedelvärden av mätsträckorna 1 och 2.

(13)

Bensen, toluen och xylen

Bensen, toluen och xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedel- värde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Insti- tutet för miljömedicin tagit fram s.k. lågriskni- våer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering.

Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med låg- risknivåerna.

Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte genomförts under 2017 då halterna var lägre än utrustningens mätosäker- het med undantag av P-Xylen som har mäts under 2017. Det mäts för närvarande P-Xylen på sträcka 2 från och med juni 2016. Mätosäkerheten för kvarvaran- de ämnen (SO2, NO2, O3) förbättras också genom att be- gränsa antalet analyserade ämnen.

Partiklar, PM10

Luftburna partiklar uppkommer dels vid natur- liga processer och dels via mänsklig aktivitet.

En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehål- ler olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från.

Jämförs PM10-halterna på Eriksgatan med miljökvali- tetsnormerna ligger de på ungefär 40-50 % av normer- na och högre än det nationella miljömålet (20 µg/m³).

De högsta halterna registrerades under januari-februa-

ri troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 - 10 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl. a Malmö, Göteborg och Stockholm.

Under 2017 utfördes inga mätningar av PM2,5 på Polishusets tak.

Metaller i fallande stoft

Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar av metaller i fallande stoft utfört eftersom indu- strier med höga utsläpp av metallhaltigt stoft är lokaliserade på industriområdet.

Provtagning utförs en gång per månad vid sex olika mätstationer, "Hilleshög", "S:a Bergsöe", "ScanDust",

"Sydpunkten", "Vallgården" (ny central mätplats som tillkom under 2013) och södra Hamnbassängen (ny mätplats vid industriområdet som tillkom 2016).

Årsmedel av partiklar, storlek 10µm i gatunivå.

Provpunkter för provtagning av fallande stoft.

(14)

Proverna analyseras på bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon samt den totala stoftmängden.

Stoftet karaktäriseras framförallt genom höga halter av bly och zink, även i jämförelse med andra städer.

Bly

Nedfallet av bly är störst vid "S:a Bergsöe" och "Scan- Dust". Vid provpunkt "ScanDust" har blynedfallet 2017 minskat något sedan 2016. Provpunkt "S:a Bergsöes"

värden för bly ganska oförändrat sedan mätning 2016.

Nickel

Provpunkt "Sydpunkten" visar på fortsatt höga nedfal- lande stoftvärden för nickel. Även den nya provplatsen Södra Hamnbassängen visar på höga värden. Dock har värdena minskat något från 2016 för de båda provpunkterna.

Kadmium

Provpunkt "Sydpunkten" visar på de högsta stoftvärden för kadmium.

Koppar

Årets mätning visar på höga kopparvärden för provplats "Södra Hamnbassängen" följt av provplats "Syd- punkten". Så pass höga värden vid provplats "Södra Hamnbassängen" har inte uppmätts tidigare.

Zink

Provplatserna "Södra Hamnbassängen" och "Sydpunk- ten" uppvisar de högsta värdena.

Krom

Det högsta värdet för kromnedfallen under 2017 upp- mättes vid "Sydpunkten" och därefter vid "Södra hamn- bassängen".

Slutsats

Vindriktningen och vindhastigheten styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Den förhärskade vindriktningen under året var västlig följt av östlig. Blymäng- derna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren.

Det totala nedfallet av bly på industriområdet under 2017, var ca 69 gånger större vid mätpunkten "Scan- Dust" och ca 63 gånger större vid mätpunkt "S Bergsöe"

i jämförelse med mätstationen "Hilleshög" i norra delen av tätorten. Blynedfallets högsta värde var ca 340 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Sö- deråsen.

Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga ten- denser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Blynedfallet i stoft, årsmedelvärden för perioden 1988-2016.

Insamling av metaller från fallande stoft.

(15)

Metaller i sallat och grönkål

Den högsta blyhalten i sallat 2017 uppmättes vid provplats Citadellet och är en av provpunk- terna som ligger relativt nära industriområdet.

För grönkål uppmättes den högsta blyhalten 2017 vid provpunkt Gränsgatan, som är den provplats som ligger närmast industriområdet.

2017 visade inget av grönsaksproven överski- dande av gränsvärdet (0,3 mg/kg) för bly i livs- medel.

Generellt genom denna mätserie från 1981-2017 kan man se ett samband med blyhalten i grönsaker och dess odlingsplats, d.v.s. generellt högre blyhalt i sallat och grönkål ju närmre odlingsplatsen är till industriområ- det. Rekommendationen att inte äta grönkål och sallat som odlats i centrala Landskrona (söder om Löparga- tan-Ringvägen-Österleden) bör kvarstå även 2018.

De senaste åren förutom 2017 har det påvisats blyhalter över gränsvärdet varje år i något av grönkåls- och sal- latsproverna. Bättre underlag behövs genom flera års resultat med prov som ej överstiger gränsvärdet, innan det med säkerhet går att avgöra riskerna med de förhöj- da gränsvärdena på vissa platser.

Utanför tätorten är värdena så låga att det är troligt att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överstigs.

Metaller i gräs

I Landskrona har miljöförvaltningen genom- fört kontinuerliga mätningar av metallhalter i gräskulturer sedan 1988. Undersökningen är unik i hela landet genom den långa mätserien.

Malmö genomförde liknande mätningar i sam- arbete med Landskrona under åren 1990-1994.

Idag mäts metallhalter i Landskrona i odlad gräs, grönkål och sallat, fallande stoft och svä- vande stoft (vart 5:e år) som en del av miljöö- vervakningen.

På nationellt plan mäts tungmetaller i mossor vart 5:e år. På uppdrag av Naturvårdsverket utför IVL nationella mätningar av tungmetaller i mossor. Mätningarna har pågått sedan 1970-talet och utförs vart 5:e år. I skog och fält finns krondroppsnät som mäter metaller via deposition.

Medelvärden för 2017 års mätningar visar på höga halter av zink, (mellan 27-42 µg/g ts - torrsubstans), på samtliga provtagningsplatser. Bly har näst högst halter på två platser: Hydro 34 µg/g ts och Reningsverket 14 µg/g ts. Koppar är likt zink fördelat över samtliga prov- platser och ligger mellan 6-8 µg/g ts. Metallerna nickel med 0,79-1,23 µg/g ts, krom 0,32-1,08 µg/g ts och kadmium 0,05-0,17 µg/g ts uppmättes i betydligt lägre halter.

Provpunkterna med högre metallhalter ligger närmast punktkällorna på Varvet. Hydro sticker ut med den högsta andelen bly och krom, Reningsverket har den högsta andelen nickel och näst högsta andelen bly. El- verket och Gränsgatan har större andelar nickel och krom respektive zink än provpunkterna med större av- stånd från industriområdet. Stadshuset uppvisar en lika stor halt av kadmium som Hydro.

Provtagningspunkter för sallat och grönkål samt 2017-års mätvärden.

Medelvärden av bly i grönkål 1981-2017.

(16)

MILJÖ OCH HÄLSA

Bly i blod hos barn

Mot bakgrund av en relativt stor blybelastning i Landskrona, har Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund se- dan 1978 undersökt halten av bly i blod hos barn från Landskrona respektive Trelleborgs kommuner.

Denna obrutna rad av undersökningar vart annat år är unik. Den visar att blyhalten i blod hos barnen sjunkit

sedan 1978, både i Landskrona och Trelleborg. Under 2017 har det lägsta värdet uppmäts sedan undersök- ningen startade.

Orsaken till minskningen beror på flera faktorer, som t.

ex en successiv minskning av bly i avgaser från bensin- motorer. Användning av blyad motorbensin upphörde helt 1994, när ett förbud infördes. Bland andra bidra- gande orsaker kan nämnas minskade utsläpp av bly från industrier och minskad användning av hushålls- kärl med blyglasyr.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Blyhalter i blod (B-Pb, geometriska medelvärden) hos sammanlagt 4190 barn i Landskrona under perioden 1978 – 2017.

(17)

VATTEN

Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer (MKN vatten) för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Statusklassificeringen av olika vattenförekomster beskriver den befint- liga vattenkvaliteten i en vattenförekomst medan miljökvalitetsnormen beskriver den vattenkvalitet som ska uppnås och vid vilken tidpunkt det ska vara gjort. Dessutom är miljökvalitetsnormen mini- minivån. Det får inte bli sämre, men gärna bättre. Normen anger hur miljön bör vara för att ekologis- ka och kemiska funktioner i vattenmiljön ska uppnås. Skillnaden mellan status och miljökvalitetsnormen definierar det åtgärdsbehov som finns och ger underlaget till vattenförvalt- ningens åtgärdsprogram. Miljöövervakning är i detta sammanhang väldigt viktigt för att få kunskap om hur tillståndet i våra vatten är idag och hur det förändras över tid. Det ger också kunskap om var åtgärder behöver sättas in för att förbättra vattenkvaliteten.

Inom kommunens gränser har vi tre vattenförekomster som övervakas kontinuerligt, det är Råån, Saxån-Braån samt Öresund. Miljöövervakningen för Råån och Saxån-Braån sker genom utarbetade recipientkontrollprogram som drivs via respektive vattenråd. Öresund övervakas bl.a. genom ett kontrollprogram som drivs av Öresunds vattenvårdsförbund (ÖVF) samt via stadens egen mätsond som ligger på 30 m djup utanför Ven. Utöver de årliga mätningarna kan tillfälliga provtagningar ske vid behov, t. ex. mätningar av metallhalter i musslor, vilka initieras av kommunen, företag eller sta- ten.

Saxån-Braån

Saxån och Braån flyter ihop vid Häljarp strax innan de mynnar ut i Öresund. Avrinningsom- rådet berör stora delar av Eslöv, Kävlinge, Landskrona och Svalövs kommuner. Åarna är kraftigt påverkade av näringsämnen från omgi- vande jordbruksmark. Tre provpunkter inom Saxån-Braåns kontrollprogram finns i kommu- nen.

Näringsämen

Halter av kväve och fosfor i vattendragen är indikatorer för näringsstatusen. Dessa näringsämnen spelar en central roll för växtproduktionen i vattendragen och i havet där åvattnet till sist hamnar.

Flödesviktade halter

Det är vanligt att man flödesviktar årsmedelhalter. Här beräknas den flödesviktade halten som den totala år- stransporten av ett ämne delat med årsmedelflödet.

Fosfor

Årsmedelhalterna 2017 var något under eller nära me- delvärdena för de senaste tre åren vid alla provpunkterna. Utvecklingen av de flödesviktade fosforhalterna är nedåtgående. Minskningen av halterna har skett under de första 15-20 åren, då trenden sen stannar av och snarare är ökande de senaste 10 åren.

Kväve

En nedåtgående trend för totalkvävehalterna 1980-2017 kan urskiljas både i Saxån (pkt 16) och Braån (pkt 5). Det var dock tio år sedan de var lika höga som 2017. Även de flödesviktade halterna är nedåtgå- ende. Minskningen av halterna har skett under de för- sta 15-20 åren, då trenden sen stannar av och snarare är ökande de senaste 10 åren.

Ämnestransporter

Under året 2017 transporterades 7,7 ton fosfor, 890 ton kväve och 770 ton TOC (totalmängd organiskt kol) från Saxån-Braån till Öresund. Medeltransporten 1980-2016 har varit 14 ton fosfor, 870 ton kväve och 760 ton TOC (för TOC beräknat på perioden 1991-2016).

Provpunkter i Saxån-Braån.

(18)

Arealförluster

Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 2017 var 0,21 kg fosfor och 26 kg kväve per hektar.

Metaller

Analyserna av det flödesproportionella årsblandprovet 2017 från Saxån i Häljarp uppvisade enligt Naturvårds- verkets bedömningsgrunder mycket låga, eller låga halter av alla metaller i vatten. Undersökningen av metaller i vattenmossa visade på mycket låga- måttliga halter för alla analyserade metaller utom för krom, där halten var hög i Långgropen och Välabäcken.

Bekämpningsmedel

Undersökningar av bekämpningsmedel i Saxån har gjorts varje år sedan 1988 och resultaten finns samlade i en databas på hemsidan, www.saxanbraan.se.

Totalt under 2017 registrerades 32 substanser av be- kämpningsmedel i bestämbara halter och spår av ytterligare 9. Av dessa var övervägande delen ämnen från olika ogräsbekämpningsmedel (herbicider) men även rester av insektsmedel (insekticider), medel mot svamp/mögel (fungicider) och nedbrytningsprodukter noterades.

Flest substanser (26 st.) noterades vid provtagningarna i maj och juni, då även summahalterna var som högst (0,8-0,9 µg/l). Halterna for de enskilda substanserna har legat under riktvärdena för alla ämnen.

Bottenfauna

Höga artantal registrerades vid alla lokaler utom i Väla- bäcken (Allarps Kvarn) där artantalet var måttligt högt.

Långgropen (pkt 24) hade rekordhögt antal arter (49 taxa), vilket också var högst i årets undersökning.

Föroreningspåverkan (enligt DFI-index) var obetydlig i Braån (pkt 5), Saxån (pkt 16) och i Långgropen (pkt 24).

I Svalövsbäcken (pkt 15:2) nedströms Svalövs renings- verk var påverkan måttlig. I Välabäcken vid

Allarps kvarn var delar av bottenfaunan utslagen, lik- som 2015. Bäcken kan ha påverkats av lågt flöde under sommaren, kanske i kombination med ett enskilt ut- släpp. Föroreningspåverkan var något mindre än 2015 men bedömdes trots detta vara betydlig.

Öresund

Havsbad

I Landskrona fanns under 2017 sex offentliga stränder, fyra på fastlandet och två på Ven, 5 av dessa är EU-bad. Stränder som klassas som EU-bad omfattas av EG-direktivet med krav på provtagning minst 3-4 gånger under badsä- songen. Kommunen ansvarar för skötsel och tillsyn över dessa och det tas badvattenprover under sommaren. Badplatserna där prover tas under sommaren är: Borstahusens camping, Borstahusen piren, Lill-Olas brygga, Ålabodar- na norra samt Kyrkbacken och Norreborg på Ven.

Den regniga badsäsongen 2017 återspeglas i ett förhöjt antal prov som var tjänliga med anmärkning respektive otjänliga jämfört med tidigare år.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Arealförluster är relaterade till vattendragets avrinningsområde. Området som avvattnas tar med sig olika lättrörliga ämnen via vattendraget som t. ex näringsämnen och metaller. Arealförluster under perioden 2009-2017. 2017 har varit nederbördsrikt, vilket kan förklara de höga kväveförlusterna eftersom mycket av kvävet är lättrörligt.

Badvattenkvalitet som summan av samtliga badplat- ser. Klassificeringen avser halten bakterier som indi- kerar en föroreningssituation och kan medföra hälsorisker.

(19)

Syrehalter utanför Ven

På 30 m djup utanför ön Norreborg på Ven, är en mätsond förankrad på havsbottnen. Positio- nen markeras med ett specialmärke.

För att bättre kunna mäta snabba förändringar i den djupa delen av Landskronas havsområde (risk för sy- rebrist), placerades under 2012 en CTD-mätsond på havsbottnen utanför Ven. Mätsonden registrerar strömmens hastighet och riktning, temperatur, salthalt och syrehalt kontinuerligt, året runt. Mätintervallet är en mätning och registrering/timme.

Även under 2017 var syrehalterna vid Ven under kritis- ka nivåer (under 2 ml/l) mellan maj och oktober. Man kan anta att bottenfaunan i området har påverkats ne- gativt under vissa perioder.

Den kraftigt ökande temperaturen från juni till decem- ber medförde att lösligheten för syre i vattnet försäm- rades.

Syrehalter i bottenvattnet vid Norreborg, Ven under 2017.

Temperatur i bottenvattnet vid Norreborg, Ven under 2017.

Mätsonden ligger fritt på havbottnen, enbart kvarhållen av en tyngd. Genom att sända en signal från båten, frigörs bojen som flyttar upp till ytan.

Innan man sänder signalen, kan man med hjälp av ett instrument bestämma riktningen och avståndet till sonden.

(20)

NATUR

Råkinventering

Sedan 2001 har råkbeståndet i Landskrona in- venterats. Råkor föredra att häcka i höga träd, gärna i stora kolonier.

Huvuddelen av det Svenska råkbeståndet finns i Skåne.

Utanför Skåne finns arten regelbundet i Halland, Väs- tergötland, Östergötland och Uppland. När råkan kom till Skåne är lite osäkert, det kan ha varit redan under den atlantiska ek- och almskogens tid för 6000-3000 år sedan. Troligare är dock att råkan bosatte sig i Skåne under den subboreala värmetiden ca 3000-500 år sedan. Det första säkra beviset utgörs av skelettdelar från Lund 1020-1050 efter Kristus. I Linnés Skånska resa skriver han att ”Rockorne ropa i alla träd, som äro plan- terade kring byarna på slätten”.

Det Skånska råkbeståndet vid 1700-talets slut var giss- ningsvis 50 000 – 100 000 par. Råkan inventerades för första gången 1955-57 och då uppskattades det Skånska beståndet till ca 11 000 par. Vid nästa inventering 1964-67 hade råkan minskat till 5000 par som en följd av betning med metylkvicksilver. Efter att användning- en av metylkvicksilver förbjöds återhämtade sig råkan och vid en inventering 1988-89 bedömdes ca 22 500 par häcka i Skåne. Råkan har sedan dess fortsatt öka och 1997 bedömdes ca 32 500 par häcka i Skåne.

Mellan 2007 och 2013 har råkbeståndet i Landskrona varierat något. Efter 2014 finns en antydan till en konti- nuerlig minskning. Orsaken till detta är oklart.

Landskronas miljöredovisning 2017 - Miljöövervakning

Antalet råkor i kommunen under perioden 2001-2018 (exklusive Ven).

(21)

Skarvinventering på Gråen

Storskarven lever både vid salt-, bräckt- och sötvatten. Den lever till största delen av fisk men tar även kräftdjur, groddjur, blötdjur och även fågelungar.

Skarven födosöker främst utmed botten, oftast i grun- dare vatten. Storskarven häckar oftast i kolonier, inte sällan tillsammans med andra fågelarter. Boet byggs av tång och pinnar och placeras på branta klippavsatser eller i träd. Honorna lägger i genomsnitt 4-5 ägg per år och ruvning och uppfödning sköts gemensamt av fö- räldrarna.

Skarvarnas spillning består huvudsakligen av frätande ammoniak, vilket på sikt dödar växtligheten i närheten av häckningsplatserna. Skarvkolonier tar ofta över små öar där döda träd och avsaknaden av annan växtlighet är typisk för en koloni som har funnits på plats under längre tid. När de döda träden bryts ned, flyttar fåglar- na till nya träd. Spillningen är en utmärkt gödsel och ön återfår snabbt en frodande växtlighet.

I Landskrona finns en stor skarvkoloni på Gråen utan- för Landskrona hamn. En inventering av häckande fåg- lar påbörjades 1991, det året där de första fåglarna bör- jade etablera sig på ön.

Kolonin på Gråen har stabiliserad sig och omfattar idag ca 500 häckande par. För 2015 och 2018 kan man se en minskning av antalet häckande par. Kommande inventering kan visa om trenden fortsätter.

Landskronas miljöredovisning 2017

Antalet häckande skarvpar på Gråen, 1991-2018.

(22)

Landskronas miljöredovisning 2017

(23)

(24)