Förstudie/Samrådshandling Väg 805, Vajkijaur–Randijaur Jokkmokks kommun, Norrbottens län TRV Uppdragsnummer 880962

(1)

Förstudie/Samrådshandling

Väg 805, Vajkijaur–Randijaur

Jokkmokks kommun, Norrbottens län TRV Uppdragsnummer 880962

(2)

Titel: Väg 805 Vaikijaur–Randijaur, Förstudie/Samrådshandling Jokkmokks kommun, Norrbottens län,

TRV Uppdragsnummer: 880962 Utgivningsdatum: 2010-12-15 Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Kenneth Enbom

(3)

Väg 805, Vaikijaur-Randijaur

Förstudie/Samrådshandling TRV Uppdragsnummer 880962

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 0

1. Inledning ... 2

1.1 Bakgrund ... 2

1.2 Förstudiens avgränsning ... 2

1.3 Tidigare utredningar ... 4

1.4 Aktualitet ... 4

1.5 Övergripande mål ... 4

1.6 Projektmål ... 4

1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen ... 4

2. Befintliga förhållanden ... 5

2.1 Transportsystemet och trafikanter ... 5

2.2 Trafik- och vägförhållanden ... 5

2.3 Olyckor ... 5

2.4 Befintlig väg ... 6

2.5 Farligt gods ... 7

2.6 Oskyddade trafikanter ... 7

2.7 Kollektivtrafik ... 7

2.8 Markanvändning ... 9

2.9 Byggnadstekniska förutsättningar ... 13

2.10 Miljö ... 13

3. Nationella och regionala Miljömål, Miljöbalkens hänsynsregler och Miljökvalitetsnormer ... 20

3.1 Nationella och regionala miljömål ... 20

3.2 Miljöbalken ... 21

3.3 Miljökvalitetsnormer ... 21

4. Problemanalys... 22

5. Tänkbara åtgärder med effekter och konsekvenser ... 22

5.1 Nollalternativet ... 22

5.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen ... 22

5.3 Effekter och konsekvenser ... 23

6. Måluppfyllelse ... 23

7. Översiktlig kostnadsbedömning ... 23

(4)

1

8. Samråd ... 23

9. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan ... 23

10. Trafikverkets ställningstagande ... 24

11. Förslag till fortsatt arbete ... 24

12. Källor ... 25

ORGANISATION

Projektansvarig är Kenneth Enbom, Trafikverket Region Norr.

Förstudien har upprättats av Mikael Eriksson och Anna Magnusson, WSP Samhällsbyggnad i Luleå.

(5)

Sammanfattning

Bakgrund och förutsättningar

Väg 805 är belägen i Jokkmokks kommun, Norrbottens län.

Väg 805 på delen mellan Vaikijaur och Randijaur har inte full bärighet året om. Tillåten last begränsas under tjällossningen. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg, vägsträckan är allmänt spårig med ojämna sättningar och dålig bärighet och är i behov av förstärkning.

Trafik

• Skyltad hastighet är 90 km/h

• Vägens bärighetsklass: BK1, högsta klass, (nedsatt delar av året)

• Befintlig vägbredd: 6,5 meter

• Nuvarande slitlager: bituminös (stenkolstjära kan förekomma)

• Trafikmängd: 325 ÅDT, varav ca 35 tunga fordon.

• Under den senaste femårsperioden, 2003-01-01 - 2008-12-31 finns tre st polisrapporterade olyckor med personskador registrerade

Projektmål

• Säkerställa bärighetsklass 1

• Förbättrad planstandard där behov finns

Natur, kultur, friluftsliv och markanvändning

Större delen vägsträckan går genom områden som används som renbetesland av samebyarna Jåhkågasska Tjiellde och Sirges.

Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) samt Natura 2000 områden finns i förstudieområdet:

• Väg 45 är klassad som Riksintresse väg

• Inlandsbanan som går öster om väg 45 är klassad som Riksintresse järnväg

• Riksintresse rennäring enligt MB 3:5, flyttleder, rastbete, kärnområden och svåra passager.

I övrigt finns fornlämningar, artrika vägkanter, våtmarker, sumpskogar och bäckar inom området.

Kommunala planer

För området gäller Jokkmokk kommuns översiktsplan, antagen 1990. Inga detaljplaner berörs.

Problemanalys

Väg 805 på delen mellan Vaikijaur och Randijaur har inte full bärighet året om. Tillåten last begränsas under tjällossningen. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg och är i behov av förstärkning.

(6)

1

Tänkbara åtgärder enligt Vägverkets fyrstegsprincip

Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg.

För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås följande åtgärder:

• Befintlig vägbredd 6,5 m bibehålls

• Vägen förstärks. Partier med bärighetsbrister åtgärdas.

• Dikesrensning, översyn av befintliga trummor, skadade trummor byts

• Breddning av befintliga P-platser enligt VGU

• Kurvbreddning utförs vid behov

• Höjning av vägprofilen ca 0-15 cm

Effekter och konsekvenser

Förstärkningsåtgärder av väg 805 innebär förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet

Föreslagna förstärkningsåtgärder, bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas.

Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer överskrids.

Under byggtiden tas särskild hänsyn till fornlämningar, Riksintresse rennäring, vattendrag och våtmarker samt artrika vägkanter. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå.

Måluppfyllelse

Projektet medverkar till att transportpolitiska delmål, nationella/regionala miljömål samt projektmål uppfylls.

Samråd

Med denna handling som underlag genomför Trafikverket samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Sametinget m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse.

Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

Efter genomfört samråd skall Länsstyrelsen i Norrbottens län enligt miljöbalken 6 kap. 4§ besluta huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

Ställningstagande och fortsatt arbete

Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att vägen skall förstärkas.

I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för objektet.

I Trafikverkets ställningstagande kommer förslag till åtgärder och fortsatt arbete att redovisas.

(7)

2

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Väg 805 är belägen i Jokkmokks kommun, Norrbottens län.

Väg 805 på delen mellan Vaikijaur och Randijaur har inte full bärighet året om. Tillåten last begränsas under tjällossningen. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg, vägsträckan är allmänt spårig med ojämna sättningar och dålig bärighet och är i behov av förstärkning.

1.2 Förstudiens avgränsning

Förstudien omfattar del av väg 805 mellan Vaikijaur och Randijaur, ca 250 NV om korsningen med väg 806 (mot Nuatijaur) från sektion km 0/000 till 31/200, ca 32 km.

Vägen är belägen i Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Läget och förstudiens avgränsning redovisas på karta i figur 1.2.1.

(8)

Väg 805, V Förstudie/S TRV Uppdr

Figur 1.2.1.

Vaikijaur-Randijau Samrådshandling ragsnummer 880

Förstudieområd ur g 0962

de.

3

(9)

4

Förstudie

Arbetsplan

Ingen åtgärd

Bygghandling Vägutredning

1.3 Tidigare utredningar

För objektet finns ingen tidigare upprättad förstudie eller bristanalys.

1.4 Aktualitet

Planerad byggstart för förstärkningsåtgärder är tidigast år 2011.

1.5 Övergripande mål

Den 20 maj 2009 fattade riksdagen beslut om nya mål för transportpolitiken. Det övergripande målet för transportpolitiken är som tidigare:

”Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”

1.6 Projektmål

• Säkerställa bärighetsklass I

• Förbättrad planstandard där behov finns

1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen

En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om objektet ska drivas vidare eller inte, samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag se figur 1.7.1.

Figur 1.7.1.Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen.

(10)

5

2. Befintliga förhållanden

2.1 Transportsystemet och trafikanter

Vägens funktion

Vägen klassas som viktig näringslivsväg och som en port in i världsarvet Laponia och är därför viktig för turismen i bl.a. Kvikkjokk och Årrenjarka.

2.2 Trafik- och vägförhållanden

• Skyltad hastighet är 90 km/h

• Vägens bärighetsklass: BK1, högsta klass, (nedsatt delar av året)

• Befintlig vägbredd: 6,5 meter

• Nuvarande slitlager: bituminös (stenkolstjära kan förekomma)

• Trafikmängd: 325 ÅDT, varav ca 35 tunga fordon.

2.3 Olyckor

Under den senaste femårsperioden, 2003-01-01 - 2008-12-31 finns tre st polisrapporterade olyckor med personskador registrerade, läge se karta i figur 2.3.1:

• Viltolycka (älg), jan 2003, 2 svårt skadade

• Singelolycka (personbil) apr 2003, 2 svårt skadade

• Singelolycka (MC), sep 2003, 1 lindrigt skadad

(11)

Figur 2.3.1.

2.4 Be

Befintlig behov av Väg 805 vandring betydelse

. Olyckor, 2003-

efintlig vä

g väg 805, strä v förstärkning leder till fjäll g i Sarek- och e för både bo

ur g 0962

-01-01 - 2008-1

äg

äckan Vaikija g, figur 2.4.1 o lbyn Kvikkjo h Padjelantao oende längs v

12-31, på den ak

aur-Randijau och 2.4.2. Väg

kk som är kä mrådena. Vä ägen och tillf

6

ktuella sträckan

ur har dålig bä gen är ca 6,5 änd som en av ägen är en tur fälliga besöka

längs väg 805.

ärighet, med m bred.

v de populära ristväg och up are.

ett flertal tjäl

aste utgångsp pplevelsen av

älsprickor och

punkterna för v vägen är av

±

h är i

r

(12)

Figur 2.4.1

2.5 Fa

Omfattni

2.6 O

Omfattni främst i a vägsträck

2.7 Ko

Sträckan skolterm vägsträck turismen riktninge Skyltade bilder på

och 2.4.2. Väg

arligt god

ingen av tran

skyddade

ingen av osky anslutning til kan saknas. O

ollektivtr

n trafikeras av miner. I dagslä kan, samtliga ns högsäsong

en under vard e busshållplat

å busshållplat

ur g 0962

805, typiska vä

ds

nsporter med

e trafikan

yddade trafik ll byarna Vaik Oskyddade tr

afik

v Länstrafike äget fungerar a boende i Va g, juni–septem

dagar samt tv tser finns på e tser i figur 2.7

gavsnitt med tjä

farligt gods b

nter

kanter, fotgän kijaur och Ra afikanter är h

en med buss 4 r buss 47 fung aikijaur, busst mber, utökas b

vå turer lörda ett flertal stäl 7.2 och 2.7.3.

7

älsprickor och sp

bedöms vara

ngare och cyk andijaur. Gån hänvisade til

47, med en tu gerar även so tiderna är dä bussförbinde ag och söndag

llen längs akt För övrigt sk

pårig vägbana.

mycket begr

klister, är my ng- och cykelv

l en mycket s

ur i vardera ri om skolbuss f rför anpassad elserna med y

g, buss 94.

tuell vägsträc ker av- och på

ränsad på den

cket begräns vägar längs d smal vägren.

iktningen var för i dagsläge de till skoltid ytterligare två

cka, se karta i åstigning där

nna vägsträck

sad och förek den aktuella

rdagar under et 14 skolbarn derna. Under vå turer i vard

i figur 2.7.1 sa r behov finns

ka.

ommer

r n längs

dera

amt .

(13)

Figur 2.7.1.

Figur 2.7.2

. Läge för skylta

2. Väg 805, skylt ur g 0962

de busshållplats

tad busshållplat

ser längs väg 80

ts i byn Vaikijaur

8

05 .

r.

(14)

Figur 2.7.3

2.8 M

Befolkn

Längs ak Vaikijaur figur 2.8.

Figur 2.8.1.

vägen i byn

3. Skyltad busshå

Markanvän

ning och bo

ktuell sträcka r, Kuossenjar .1 och 2.8.2.

. Väg 805, beby n Vajkijaur.

ur g 0962

ållplats i byn Ku

ndning

endemiljö

a av väg 805 fi rka, Klubbud

yggelse i anslutn .

ossenjarka.

inns endast e dden och Ran

ning till

9

ett fåtal bosta ndijaur. Ett få

Figur 2.8.2. Vä Björkudden.

adshus. Dessa åtal hus finns

äg 805, bebygge

a är främst ko även på andr

else i anslutning

oncentrerade ra plaster län

tillvägen vid by e till ngs vägen,

yn

(15)

10 Målpunkter

Målpunkter längs aktuell sträcka är byarna som Vajkijaur, Kuossenjarka, Klubbudden och Randijaur.

Vägen är också porten in till Laponia och Kvikkjokk. På längre avstånd är Jokkmokk och väg 97 för vidare transport mot Boden och Luleå en viktig målpunkt.

Rennäring

Inom området finns Riksintressen för rennäringen, flyttleder, rastbeten, kärnområden och svåra passager, karta i figur 2.8.3 och 2.8.4. Större delen av vägsträckan går genom områden som används som

renbetesland av samebyarna Jåhkågasska Tjiellde och Sirges. I anslutning till vägen vid Gräsvikskojan, ungefär mitt på vägsträckan, finns tre anläggningar för rennäringen (arbetshage, beteshage och renvaktarstuga). Det finns även ett flertal flyttleder som passerar över och bredvid vägen. De olika områdenas läge och utbredning visas på kartor i figur 2.8.5 och 2.8.6.

(16)

Figur2.8.5.

Figur2.8.6.

Rennäringsintr

. Rennäringsintr ur g 0962

ressen, sträckan

Vajkijaur– Gräs

Gräsvikskojan–

11

svikskojan .

–korsningen medd väg 806.

(17)

Jordbru

Längs de Randijau Skogsbru

Vattent

Inga kom Förekom kommer Arbetspl

Grus-, s

Inga täkt utrednin

Ledning

El – och stolparna

Figur 2.8.7

Belysnin och Björ Inga kom

Kommu

För områ Inga deta

uk och skog

elar av sträck ur.

uk förekomm

täkter

mmunala vatt msten av ensk att anlyseras lan/MKB.

sand- och b

ter finns inom ngsområdet.

gar

teleledninga a placerade e

7. El-, telestolpar

ng finns vid de knäs.

mmunala VA-

unala plane

ådet gäller Jo aljplaner finn

ur g 0962

gsbruk

kan finns åker

mer i området

tentäkter finn kilda brunnar

s. Redovisnin

bergtäkter

m utrednings

r följer omvä endast ett fåta

r placerade nära e skyltade bu

-anläggninga

er

okkmokks ko ns i området.

r- och ängsm

t.

ns längs aktue r kommer att ng av eventue

området, me

äxlande vägen al meter från

a vägkanten.

usshållplatser

r finns inom

mmuns över

12

ark, främst i

ell vägsträck utredas mer ella skyddsåtg

en en grustäk

ns norra och n vägkanten, f

rna och vi någ

området, var

rsiktsplan ant

anslutning ti

a. Hushållen i detalj och e gärder komm

t finns ca 3,5

södra sida. L figur 28.7.

gra infarter t

rje fastighet h

tagen år 1990

ll byarna Vai

har enskilda eventuell påv mer att redovi

km nordväst

Längs ett flert

ill fastigheter

har enskilda V

0.

ikijaur, Ören

a brunnar.

verkan på des isas i komman

t om

tal sträckor ä

r i byarna Bjö

VA-anläggnin och

ssa nde

r

örkudden

ngar.

(18)

13

2.9 Byggnadstekniska förutsättningar

Den nuvarande beläggningen består mestadels av bituminös beläggning. Enligt Trafikverkets uppgifter kan vägbeläggningen innehålla stenkolstjära. Om stenkolstjära påvisas ska hanteringen ske enligt

”Hantering av tjärhaltiga beläggningar, Vägverket, Publikation 2004:90”.

2.10 Miljö

Riksintressen enligt miljöbalken, Naturreservat och Natura 2000

Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) finns i eller i anslutning till utredningsområdet.

• Väg 45 är klassad som Riksintresse väg

• Inlandsbanan som går öster om väg 45 är klassad som Riksintresse järnväg

• Riksintresse rennäring enligt MB 3:5, flyttleder, rastbete, kärnområden och svåra passager.

För läge på respektive område se kartor i figur 2.10.1 och 2.10.2.

(19)

Figur 2.10.

Figur2.10.2

1. Riksintressen,

2. Riksintressen, ur g 0962

sträckan Vajkij

sträckan Gräsv

jaur–Gräsvikskoj

vikskojan–korsni

14

ojan.

ingen med väg 8806..

(20)

Landska

Landska talets bör och vissa de popul och uppl Väg 805 längs sjö och går v Terränge nära väge myrar oc Utblicka skogkläd broarna v Vägskärn Bebyggel

Figur 2.10.3 utblick öve förgrunden

apsbeskriv

psbilden inom rjan och följe a delar av den läraste utgång levelsen av vä följer sjön Va ns södra stra vidare norrut en är flack oc en och ger et ch bebyggelse arna över land dda höjder. Fi vid vägens pa ningarna är o

lsen utgörs av

3. Väg 805, bro er sjön Vajkijaur n.

ur g 0962

vning

m förstudieo er i stort sett n gamla vägen

gspunkterna ägen är därm ajkijaures no and. Mellan sj

t längs sjön R ch sluttar sva tt tydligt avgr e. På Storholm dskapet är rel

ina vyer fås ö assage över sj oftast låga, sid av ett fåtal går

on vid Stensunde e, Storholmen sy

mrådet häng den ursprung n har rivits. V för vandring med av betyde rra strand fö jöarna Vajkij Randijaures n gt ned mot va ränsat vägrum mens magra m lativt korta d över sjön Vajk

jön.

doområdena rdar i anslutn

et med yns i

Fig fjä

15

ger tydligt iho gliga sträckn Väg 805 leder g i Sarek- och else för både b

r att sedan ko jaure och Ran orra strand, f attnet. Skoge m, figur 2.10.5

mark är skog där de öppna kijaure från o

är flacka och ning till byar

gur 2.10.4. Väg ällen skymtar i fö

op med topog ningen. En ny r till fjällbyn K h Padjelantao

boende längs orsa sjön via ndijaure följe figur 2.10.3 o en, i huvudsak

5. Lövinslage gen lågvuxen.

landskapsrum odlingsmarke

h stenfria.

och odlingsm

805, bron vid H örgrunden.

grafin. Vägen anslutning ti Kvikkjokk so mrådena. Vä s vägen och ti Storholmen o er vägen terrä

ch2.10.4.

k bestående a et ökar i terrä

.

mmen begrän erna vid beby

mark, figur 2.1

ösundet med ut

n byggdes und ill väg 45 har om är känd so ägen är en tur illfälliga besö och därefter ängens lågpu

av tall, ligger ängens lågpun

nsas av låga yggelsen samt

10.6.

tblick över sjön V

der 1900- r byggts om en av ristväg ökare.

fortsätta nkter

relativt nkter, vid

t från

Vajkijaure,

(21)

Figur 2.10.5 ett tydligt a relativt när

Kulturm

I nära an De lämni RAÄ 138 RAÄ 138 RAÄ 205 öster om RAÄ 129 RAÄ 25:

kulturhis RAÄ 139 RAÄ 139 RAÄ 24:1 över plat RAÄ 159 Inga övri klassad i

5. Väg 805, exe avgränsat vägru ra vägen.

miljö

nslutning till v ingar som lig 1:1,2 och 3. H 1:4, Kokgrop 53:1, Tjärdal/t m vägen.

4:1, Boplatsg :1, Gravplats, stroisk lämni 5:1 Härd, fast 5:2 Härd, bev 1, Gravplats a tsen (förstörd :1, Boplats, p iga kulturmil länsstyrelsen

ur g 0962

empel på ett väg um där tallskoge

vägen finns f gger inom 150 Härdar, bevak , fast fornläm /tjärgrop, övr

grop, enligt tid skelettfynd v ing.

t fornlämning vakningsobje av okänd typ, d), övrig kultu

åträffades vid ljöer eller kul ns inventerin

gavsnitt med en växer

Fig Vaj

fornlämninga 0 m från vägm kningsobjekt, mning, ca 125 ig kulturhisto

digare uppgif vid vägbygget

g, ca 150 m S ekt, ca 150 m , skelettrester urhistorisk lä d inventering lturmiljöprog ng av värdefu

16

gur 2.10.6. Väg 8 jkijaur.

ar registrerad mitt utgörs av ca 150 NO om

m NO om vä orisk lämning

fter från mar t 1928, ej påtr

om vägen.

S om vägen.

r påträffades ämning.

g 1960-61, pla gram återfinn ulla vägmiljöe

805, bebyggelse

de, se kartor i v:

m vägen.

ägen.

g, flera gropa

rkägare, ej nå räffad vid inv

vid vägbygge

atsen är nu öv ns inom utred er.

e i anslutning till

figrur 2.10.7

ar med tappn

gra fynd vi in ventering 199

et 1928, nuva

verdämd, fast dningsområd

l odlingsmarker

7.och 2.10.8.

ningsränna, ca

nventering 19 94 (förstörd),

arande väg gå

t fornlämning det. Vägen är

rna vid sjön

a 50 m

994.

, övrig

år rätt

g inte

(22)

Figur 2.10.

Figur2.10.8

7. Kultur- och fo

8. Kultur- och fo ur g 0962

ornlämningar, st

träckan Vajkijau

räckan Gräsviks

17

ur–Gräsvikskoja

skojan–korsning n.

en med väg 8066.

(23)

18 Naturmiljö

Två mindre ej namngivna bäckar och tre mindre namngivna bäckar passeras: Kvarnbäcken, Kåpnatjbäcken och Vuollejauratjbäcken för läge se kartor i figur 2.10.9 och 2.10.10.

Inga naturgrusförekomster finns registrerade i länsstyrelsens inventering.

Artrika vägkanter finns registrerade på två sträckor, längs den aktuella vägsträckan, enligt Trafikverkets inventering.

• Vaikijaur, 1 900 m lång:

- Artrika vägkanter med bl. a låsbräken, kvastfibbla, gulvial m.m finns i anslutning till ängar och skogsmark.Villkor för bevarande och stärkande av värden är att hindra förbuskning samt aktsamhet vid dikning och släntarbeten. Den rekommenderade skötseln är årlig slåtter, tidigast 15:e augusti.

• Klubbudden, 600 m lång

- Vägkanter angränsande till skogsmark med getväppling. Villkor för bevarande och stärkande av värden är att hindra förbuskning samt aktsamhet vid dikning och släntarbeten. Den rekommenderad skötsel är årlig slåtter, tidigast 15:e augusti

Sumpskogar och våtmarker klass 2 och klass 3 finns inom och i nära anslutning till utredningsområdet.

Inga nyckelbiotoper finns inom utredningsområdet.

Fiskeriverket har inventerat vattendrag längs aktuell sträcka. Samtliga inventerade trummor har ansetts vara i dåligt skick men endast en har klassats som vandringshinder, bäck till Klubbsjön, Käpnatjbäcken, läge på inventerade vattendrag se karta 6a och b. Inventering av samtliga trummor kommer att utföras och förslag till eventuella åtgärder redovisas i kommande Arbetsplan/MKB.

Länsstyrelsen har inte inventerat området med avseende på flodpärlmussla och har därför inga uppgifter om förekomst av flodpärlmussla i området.

Vid länsstyrelsens utterinventeringar har ingen utterförekomst registrerats inom utredningsområdet. I samband med Fiskeriverkets inventering av vattendragen har utteranpassningen ansetts vara dålig i samtliga inventerade vattendrag.

Miljökvalitetsnormer Vattenresurser

De ytvatten (vattendrag och sjöar), i anslutning till utredningsområdet, som är klassade enligt

vattendirektivets statusklassningar är: Kvarnbäcken, Åtembäcken, Åtemjaure, Randijaure, Stuor-Siunak och Vaikijaure.

För Åtembäcken, Kvarnbäcken, Randijaure, Stuor-Siunak och Vaikijaure har god ekologisk status getts ett en generell tidsfrist till 2021 främst beroende på kontinuitet och flödesförändringar. Alla ytvatten har klassats som god kemisk ytvattenstatus.

Lägena för naturmiljöer visas på kartor i figur 2.10.9 och 2.10.10.

(24)

Figur 2.10.

9. Bäckar och N

10. Bäckar och N ur g 0962

Naturmiljöer, strä

Naturmiljöer, str

äckan Vajkijaur–

räckan Gräsviks

19

–Gräsvikskojan.

skojan–korsningen med väg 8066..

(25)

20 Rekreation och friluftsliv

Omgivningarna nyttjas för jakt, fiske och bärplockning. Turistnäringen är ett viktigt inslag i området.

Under vintertid förkommer en hel del skoterturism, vilket medför att det längs vägen kan förekomma ett stort antal fordon med skotersläp. Turistanläggningar finns i Årrenjarka och Kvikkjokk,.

Buller och vibrationer

Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt:

• ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet

• maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar Ljudnivån 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå är riktvärde vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar.

Ljudnivån 65 dB(A) (ekvivalent ljudnivå) är riktvärde i befintliga vägmiljöer.

Översiktliga bullerberäkningar med beräkningsprogrammet Trivector Buller Väg visar att inga

bostadsfastigheter i förstudieområdet idag utsätts för bullernivåer över gällande riktvärden för befintlig vägmiljö.

Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga

vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen.

3. Nationella och regionala Miljömål, Miljöbalkens hänsynsregler och Miljökvalitetsnormer

3.1 Nationella och regionala miljömål

Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. Miljömålen behandlar:

1. Frisk luft 9. Ett rikt odlingslandskap

2. Grundvatten av god kvalitet 10. Storslagen fjällmiljö

3. Levande sjöar och vattendrag 11. God bebyggd miljö

4. Myllrande våtmarker 12. Giftfri miljö

5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 13. Säker strålmiljö

6. Ingen övergödning 14. Skyddande ozonskikt

7. Bara naturlig försurning 15. Begränsad klimatpåverkan

8. Levande skogar 16. Ett rikt växt- och djurliv

I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av målen bedöms motverkas.

(26)

21

3.2 Miljöbalken

I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att:

• människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter

• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

• den biologiska mångfalden bevaras

• en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas

• återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås

Allmänna hänsynsregler

I miljöbalken, kapitel 2, redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet.

Projektet kommer att drivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls.

3.3 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:

• Föroreningar i utomhusluft

• Fisk- och musselvatten

• Omgivningsbuller

• Vattenresurser, bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap. miljöbalken.

Inga av miljökvalitetsnormerna för luft, fisk- och musselvatten eller buller bedöms vara tillämpliga i detta projekt p.g.a. liten trafikmängd, få närboende samt inga fisk- eller musselvatten. Eventuellt kan

miljökvalitetsnormen om vattenresurser beröras, se avsnittet Naturmiljö.

(27)

4. Pr

Väg 805 under tjä och 4.2.

Figur 4.1 o

5. Tä

5.1 No

Ett nolla åtgärder

5.2 Åt

För plan alternativ fyrstegsp projektet Steg 1 - P inte lösa Steg 2 - inte avhj Steg 3 - Å följande

• ^B

• ^V

• ^D

• ^B

• ^K

• ^H

roblem

på delen mel ällossningen.

och 4.2. Väg 80

änkbar

ollalterna

alternativ inn . Endast norm

tgärdsva

ering av vägs va lösningsfö principen, Vä

t.

Påverkan av behovet av å Effektivt utn jälpa de beho

Åtgärder på åtgärder:

Befintlig vägb Vägen förstä Dikesrensnin Breddning av Kurvbreddni Höjning av v

ur g 0962

manalys

llan Vaikijaur Vägen klassa

05 är i behov av

a åtgär

ativet

ebär ingen fö mala drift- oc

l enligt fy

systemet har örslag i olika ägverket, Pub

transportbe åtgärder på vä

nyttjande av ov på åtgärder

befintlig väg

gbredd 6.5 m b rks. Partier m ng, översyn av v befintliga P ing utförs vid vägprofilen ca

r och Randija as som en vik

förstärkning.

rder me

örändring av b ch underhålls

yrstegspr

Vägverket ut nivåer. Meto bl 2002:12. Ne

ehovet. Åtgär ägen.

v befintliga v r som finns. D g. För att lösa

bibehålls med bärighets

v befintliga tr P-platser enlig d behov (enlig

a 0-15 cm

22

aur har inte fu ktig näringsliv

ed effek

befintliga för såtgärder utf

incipen

tarbetat en m oden finns be

edan görs en

rder för att p

vägar. Effekti Det finns ing

a nuvarande

sbrister åtgär rummor, ska gt VGU gt VGU)

full bärighet å vsväg och är

kter och

rhållanden d.

förs.

metod, den s.k skriven i Åtg

bedömning a

påverka transp

ivare nyttjand a alternativa

brister beträ

rdas.

adade trummo

året om. Tillå i behov av fö

h konse

.v.s. befintlig

k. fyrstegsprin ärdsförslag e av hur stegen

portbehov oc

de av det befi vägar som ka ffande vägen

or byts

åten last begr örstärkning fi

ekvens

väg behålls u

ncipen som p enligt

n kan tillämpa

ch val av färd

fintliga vägnä an nyttjas ns bärighet fö

ränsas igur 4.1.

er

utan

prövar

as i

dsätt kan

ätet kan

öreslås

(28)

23

5.3 Effekter och konsekvenser

Förstärkningsåtgärder av väg 805 innebär förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet

Föreslagna förstärkningsåtgärder bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas.

Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas.

Under byggtiden tas särskild hänsyn till fornlämningar, Riksintresse rennäring, vattendrag och våtmarker samt artrika vägkanter. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå.

6. Måluppfyllelse

Transportpolitiska mål

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen, se avsnitt 1.5, uppfylls:

Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet; åtgärder är positiva för boende längs vägen, både för kvinnor och män samt för näringsliv; liten påverkan på miljö; förstärkningsåtgärder förbättrar trafiksäkerheten.

Projektmål

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls, se avsnitt 1.6: vägens bärighet förbättras; förbättrad ytstandard; vägbredd genomgående 6.5 m.

Nationella miljömål

Föreslagna åtgärder motverkar inte de nationella och regionala miljömålen, se avsnitt 2.5:

Målen för Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, En storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv berörs men inget av målen bedöms motverkas. Samtliga vägåtgärder vidtas med hänsyn till omgivande miljö.

7. Översiktlig kostnadsbedömning

I detta skede har ingen kostnadsbedömning gjorts.

8. Samråd

Med denna handling som underlag genomför Trafikverket samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Sametinget, Länstrafiken i

Norrbotten m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som redovisas i Förstudiens Förslagshandling.

9. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

Efter genomfört samråd kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län enligt miljöbalken 6 kap. 4§ besluta huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

(29)

24

10. Trafikverkets ställningstagande

Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan gör Trafikverket ett ställningstagande beträffande fortsatt arbete. Ställningstagande redovisas i Förstudie/Beslutshandling.

11. Förslag till fortsatt arbete

Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att vägen skall förstärkas.

I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för objektet.

I Trafikverkets ställningstagande kommer förslag till åtgärder och fortsatt arbete att redovisas.

Inventering av samtliga trummor längs aktuell sträcka.

(30)

25

12. Källor

Vårt hävdade Norrbotten, rapport nr 6/1993, Länsstyrelsen Norrbotten.

Norrbottens synliga historia, Norrbottens kulturmiljöprogram, rapport nr 10/1997, Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens Museum.

Artrika vägkanter, 1996, Vägverket.

Jokkmokks översiktsplan, 1990.

Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapportserie nr 1/2001, Vägverket, Publikation nr 2001:22.

Trafikverket Region Nord, vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v.

Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72

Digitalt underlagsmaterial

Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial, www.gis.lst.se.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, www.bd.lst.se

Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack- skogen/Upplev-skogen/Skogens-parlor/

Riksantikvarieämbetet, fornlämningar, www.raa.se Jokkmokks kommun, www.jokkmokk.se

Trafikverket, www.trafikverket.se Blå kartan, Lantmäteriet.

Vattenmyndigheten, www.viss.lst.se/

Muntliga kontakter

Jokkmokks kommun, Margareta Johansson (översiktsplaner),

Länsstyrelsen i Norrbottens län, Linda Johansson (flodpärlmusslor och utter).

Fiskeriverket, Minna Brodin (fisk och vandringshinder).

Länstrafiken i Norrbotten, Lars Hedalm (busslinjer)

Kartor

(31)

(32)

Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket .se