ARBETSPLAN BESKRIVNING
Väg 805 delen Randijaur - Seitevarekorsningen
Jokkmokks kommun, Norrbottens län Utställelsehandling
2012-12-21
Objektnummer: 8212078
2 Dokumenttitel: Väg 805 delen Randijaur - Seitevarekorsningen
Skapat av: Tyréns AB
Dokumentdatum: 2012-12-21 Dokumenttyp: Utställelsehandling Dokument ID: 885902
Ärendenummer: TRV2011/65347 Projektnummer: 885902
Publiceringsdatum: 2013-02-15 Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Simon Lövgren, Trafikverket Uppdragsansvarig: Eric Carlsson, Tyréns AB Tryck: Arkitektkopia
Distributör: Trafikverket Region Nord, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921.
Innehåll
1. Sammanfattning ... 6
2. Bakgrund och motiv ... 7
2.1 Förutsättningar ... 7
2.1.1 Allmänt ... 7
2.1.2 Trafikförhållanden ... 7
2.1.3 Olycksstatistik ... 7
2.1.4 Bebyggelse och markanvändning ... 8
2.1.5 Miljö och kulturförhållanden ... 8
2.1.6 Kommunala planer ... 9
2.1.7 Ekonomiska förutsättningar ... 9
2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut ... 9
2.2.1 Förstudie ... 9
2.2.2 Arbetsplan ... 9
2.2.3 Kommunala planer ... 10
3. Syfte, mål och avgränsning ... 10
3.1 Arbetsplanens syfte ... 10
3.2 Projektets syfte och mål ... 10
3.3 Referens standard ... 10
4. Vägförslaget ... 10
4.1 Arbetsplanens omfattning ... 10
4.2 Trafik ... 11
4.3 Typsektioner ... 11
4.4 Plan och Profilstandard... 12
4.5 Korsningar och anslutningar ... 12
4.6 Geologi och geoteknik ... 12
4.7 Hydrologi och hydroteknik ... 13
4.8 Kollektivtrafik ... 13
4.9 Gång och cykeltrafik ... 13
4.10 Broar och andra byggnadsverk ... 13
4.11.1 Barriäreffekter ... 13
4.11.2 Buller ... 13
4.11.3 Luftföroreningar ... 13
4.11.4 Vibrationer ... 14
4.11.5 Naturmiljö ... 14
4.11.6 Ekologiska samband ... 14
4.11.7 Kulturmiljö ... 14
4.11.8 Landskap ... 14
4.11.9 Friluftsliv ... 15
4.11.10 Mark- och vattenföroreningar ... 15
4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden ... 15
4.12 Övriga väganordningar ... 17
4.12.1 Beläggning ... 17
4.12.2 Belysning ... 17
4.12.3 Parkering och uppställningsytor ... 17
4.12.4 Räcken ... 17
4.12.5 Skyltar... 17
4.12.6 Vägmarkering ... 17
4.13 Andra åtgärder och anordningar ... 17
4.13.1 Enskilda anslutnings och parallellvägar ... 17
4.13.2 Jord- och luftledningar ... 18
5. Väghållningsansvar för allmänna vägar ... 18
5.1 Förändring av väghållningsområde ... 18
5.2 Förändring av allmän väg ... 18
6. Konsekvenser av vägförslaget ... 18
6.1 Trafiktekniska konsekvenser ... 18
6.1.1 Trafikmängder ... 18
6.1.2 Framkomlighet ... 18
6.1.3 Trafiksäkerhet ... 18
6.1.4 Trafikekonomi och komfort... 18
6.1.5 Trafikantupplevelse och trafikservice ... 18
6.2 Miljökonsekvenser ... 18
6.2.1 Hälsa och säkerhet ... 18
6.2.2 Natur och Kulturmiljö ... 19
6.2.3 Hushållning med naturresurser ... 20
6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning ... 21
6.4 Påverkan under byggnadstiden... 21
7. Markåtkomst ... 21
7.1 Fastställelseprövning ... 21
7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 22
7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet ... 22
7.2 Vägområde för allmän väg ... 22
7.2.1 Vägområdet för allmän väg med vägrätt ... 23
7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt ... 23
8. Kostnader ... 23
9. Fortsatt arbete (genomförande) ... 23
9.1 Bygghandling ... 24
9.2 Dispenser och tillstånd ... 24
9.3 Produktion ... 24
9.3.1 Trafikföring under byggtiden ... 24
9.4 Kontroll och uppföljning ... 25
10. Sakägare ... 25
11. Samrådsredogörelse ... 25
11.1 Samråd i förstudie ... 25
11.2 Samråd med sakägare ... 28
11.3 Övriga samråd ... 28
12. Ordlista ... 30
13. Underlagsmaterial ... 32
1. Sammanfattning
Genom upprättande av en arbetsplan sammanfattas och beskrivs syftet med ombyggnad av väg. Vidare skall arbetsplanen möjliggöra att den planereade vägen anläggs med hänsyn till landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Denna arbetsplan beskriver planerade åtgärder för väg 805 mellan Randijaur – Seitevarekorsningen, Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Arbetsplanen börjar strax väster om korsningen med väg 806 som leder till Nautijaurby och slutar vid korsningen till Seitevare
kraftstation. Sträckan har en längd av 34,8 km. Vägen har bärighetsklass BK1.
Arbetsplaneområdet sträcker sig genom ett blockrikt skogslandskap med fina utblickar över sjön Skalka. Längs vägen finns många korta grusiga skärningsslänter som
etablerats av lavar och ris. Inga vägslänter är klassade som artrika vägslänter.
Längs aktuell vägsträcka finns inga Natura 2000- områden eller riksintressen för naturvården. Vägen ligger inom riksintresse för rennäringen och tangerar riksintresse för rekreation och friluftsliv. En arkeologisk utredning för vägsträckan har utförts i vilken två fasta fornlämningar samt en kulturhistorisk lämning påträffats.
Projektet syftar till att återskapa en väg med full bärighet året om. Detta innebär att utskiftning/urgrävning av vägkropp kommer att ske för att åtgärda de största ojämna uppfrysningarna. Vägen förstärks med nytt överbyggnadsmaterial och avvattning av vägkroppen säkerställs genom att nya diken återställs. Förtydligande av anslutning vid befintlig grustäkt kommer att utföras. Ett antal parkeringar kommer att tas bort på sträckan. Kvarstående parkeringar breddas och förlängs så att de uppfyller
Trafikverkets krav. Väg 805 sträckning och bredd bibehålls. Enbart mindre ändringar av vägens sträckning i höjdled planeras.
Byggstart är planerad till tidigast 2015 med finansiering genom Trafikverkets nationella plan bärighetsanslaget. Totalkostnaden för föreslagna vägåtgärder bedöms i detta skede till ca 61,5 miljoner kronor i prisnivå 2009. I totalkostnadsprognosen ingår förutom bedömd entreprenadkostnad även kostnader för projektadministration, utredning och projektering, byggledning samt risker och osäkerheter.
En förstudie har genomförts och samråd har hållits med berörda. Med grund av denna beslutade Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-10-26 att projektet inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan.
Genomförd miljökonsekvensbeskrivning har godkänts av Länsstyrelsen i Norrbottens län 2012-04-27. De hänsyn och åtgärder som anges i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall genomföras.
Ombyggnationerna medför att mindre arealer av skogsmark tas i anspråk. Påverkan på naturmiljön bedöms vara liten. En fast fornlämning (härd) samt en kulturhistorisk lämning (tjärdal) ligger inom det nya vägområdet och måste därför schaktas bort.
Befintlig vägbeläggning innehåller tjärasfalt och ska omhändertas enligt Trafikverkets riktlinjer. Den grumling som uppkommer i samband med vägombyggnaden bedöms inte påverka naturvärden eller fiskbestånd.
Vägen korsar en grundvattenförekomst. På denna sträcka föreslås fördjupade diken från 0-1,0 meter.
För genomförande av projektet krävs att jord och bergmaterial tillförs från täkt. Under byggnadstiden kommer antalet transporter i området att öka, omgivningen kan komma att påverkas av buller och vibrationer från maskiner. Rennäringen kan påverkas
negativt om arbeten bedrivs under vintern då renar betar nära vägen.
Inom det aktuella området är Trafikverket väghållare. Ingen förändring av allmän väg kommer att ske.
2. Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar
2.1.1 Allmänt
Väg 805 börjar i byn Vaikijaur vid korsningen med väg 45 och slutar i Kvikkjokk. Väg 805 är en belagd väg. Vägens totala belagda bredd varierar men är normalt ca 6,0 m.
Arbetsplanens förslag är att behålla befintlig vägs bredd. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet planeras förstärkningsåtgärder av partier med dålig bärighet. Åtgärderna innebär att profilen höjs, tjälfarligt och otjänligt material utskiftas och återanvänds till stor del som fyllning i botten på breddade parkeringar. En översyn av avvattningen av vägen genomförs, diken rensas och skadade väg- och sidotrummor byts ut. Sidoområdesåtgärder i form av rensning av stenblock inom vägområdet utförs där det behövs. Alla åtgärder syftar till att säkra vägen för BK1.
2.1.2 Trafikförhållanden
Trafikmängden på väg 805 uppgår till ca 120 ÅDT (Årsdygnmedeltrafik) Andelen tung trafik uppgår till 20 ÅDT. Uppgifterna bygger på mätår 2007.
Hastigheten är begränsad till 90 km/tim.
Kollektivtrafik förekommer längs väg 805 med buss 47 och 94 som går sammanlagt 3 turer i vardera riktningen på vardagar
Separerad gång och cykeltrafik för oskyddade trafikanter saknas.
2.1.3 Olycksstatistik
I Transportsstyrelsens olycksdatabas STRADA, finns längs aktuell del av väg 805 två olyckor registrerade under perioden 2001-01-01–2011-05-03, varav en med dödlig utgång som följd.
2.1.4 Bebyggelse och markanvändning
Inom objektet finns få byggnader vid vägen. Längs sjön Skalka finns främst fritidshusbebyggelse som ligger avskilda med skogsområden från vägen. Vid byn Granudden finns ett hus i anslutning till vägen. Markanvändningen i området domineras av skogsbruk och rennäring.
2.1.5 Miljö och kulturförhållanden
Riksintresseområden för rennäring och rekreation och friluftsliv förekommer inom objektet. Riksintresset för rennäring omfattar flyttleder, kritiska passager, kraftcentrum samt rastbeten. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges- och Jåhkågaska tjiellde
samebyars betesområden. Flyttleder korsar väg 805 vid km 51/000, vid km 53/000 samt strax före korsningen till Seitevares kraftstation. Riksintresset för rekreation och friluftsliv omfattar fritidsfiske, kulturstudier, skidåkning mm och utgörs av Norrbottens fjällområde. Riksintresset berörs på en kort sträcka i slutet av objektet.
Inga riksintressen för naturvården samt Natura 2000- områden förekommer i objektets närområde.
Landskapet längs väg 805 är relativt likartat längs hela sträckan och karaktäriseras av blockrik skogsmark samt fina utblickar över sjön Skalka.
Vägen passerar 14 vattendrag varav två har trummor som utgör vandringshinder för fisk. En nyckelbiotop som gränsar till befintligt vägområde finns vid Granudden mellan km 52/350-52/500. Nyckelbiotopen utgörs av talldominerade skogsmark på mark som ofta störs av brand och förvaltas av Fastighetsverket.
Fem sumpskogar förekommer i anslutning till vägsträckan. Inga artrika vägkanter finns inom objektet.
Det skogsland som vägen i dag sträcker sig igenom har sedan stenåldern nyttjats för jakt och fiske och för samisk renskötsel under århundraden. Kolonisationen av Norrbottens inland kom att innebära att nybyggen anlades med inriktning på mindre jordbruk men framförallt skogsbruk, kolning och virkesuttag.
Behovet av elkraft till industrin innebar exploatering av norrlandsälvarna vilken även kom att påverka kulturmiljöerna genom anläggande av stora vattenmagasin.
Innan vägar byggdes förflyttade sig människor på stigar genom skogarna eller i båt på vattnet. Under den första delen av 1900-talet anlades cykelstigar vilka fyllde ett lokalt behov i samband med flottning av timmer eller för skogsbruket. Inom Jokkmokks kommun finns ett flertal dokumenterade cykelstigar. Ingen av dessa berörs dock av aktuell sträckning för väg 805 (Rautio 2010).
Väg 805 byggdes i början av 1960-talet och den sträcka som är aktuell för åtgärder går mellan korsning mot byn Nautijaur i öster och Seitevarekorsningen i väster. Vägen följer i sin helhet vattendraget Skalka som är reglerat sedan början av 1970-talet. En mängd fornlämningar finns registrerade på ömse sidor och på öarna i vattendraget.
Majoriteten av dessa utgörs av härdar och boplatser. I direkt anslutning till väg 805
finns två kända fornlämningar (härd samt fångstgrop) samt en kulturhistorisk lämning (tjärdal).
2.1.6 Kommunala planer
Vägsträckan ligger utanför detaljplanelagt område. Översiktsplan för Jokkmokks kommun gäller antagen 2011-06-20. Arbetsplanen innebär ingen avvikelse från översiktsplanen.
2.1.7 Ekonomiska förutsättningar
Aktuellt objekt är upptaget i Trafikverkets nationella plan bärighetsanslaget.
Planerad byggstart är tidigast år 2015.
2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut
Väg 805 ingår i det vägnät som på uppdrag av Trafikverket har inventerats och dokumenterats i ett gestaltningsprogram med avseende på drift och utveckling av vägmiljöer samt i rapporten: Mål för natur- och kulturmiljövärden, Driftområde Jokkmokk, 2006. Dessutom ingår sträckan i gestaltningsprogrammet, ”Vägen mellan två världsarv” (augusti 2007). Världsarven är Lapponia och Gammelstads kyrkstad.
2.2.1 Förstudie
Förstudien inleddes med ett samråd under sommaren år 2011. Samråd och utredning resulterade i ett förslag som upprättades 2011-08-29. Med denna som grund beslutade länsstyrelsen 2011-10-26 att verksamheten inte ska antas medföra betydande
miljöpåverkan.
I förstudien utfördes analys av tänkbara alternativ enligt fyrstegsprincipen. Resultatet redovisas i följande punkter.
En begränsning av transportsystemet med åtgärder som kan begränsa
transportbehovet och val av transportsätt kan ske exempelvis med en utbyggd kollektivtrafik. Befolkningsunderlaget för busstrafik bedöms dock vara för litet.
Ett effektivare nyttjande av vägen bedöms inte vara möjligt. Att exempelvis sänka hastigheten permanent för att förbättra säkerheten får negativa konsekvenser för transportkvaliteten. Att sänka tillåten last på vägen får även detta negativa konsekvenser för transportkvalitet/effektivitet.
Att utföra begränsade ombyggnadsåtgärder skulle kunna innebära att vägarna får ökad bärighet genom förstärkningsåtgärder.
Åtgärder i form av nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder bedöms inte vara aktuella eftersom projektmålen erhålls redan i punkt 3.
Andra alternativ utöver punkt 3 har inte varit aktuella.
2.2.2 Arbetsplan
Arbetsplanen har upprättats efter samråd, se kapitel 11. Efter samrådet upprättades MKB, som godkändes av länsstyrelsen 2012-04-27.
2.2.3 Kommunala planer
Översiktplan för Jokkmokk 2011. Antagen 2011-06-20. Inga detaljplaner finns inom aktuellt område. Objektet strider ej mot översiktsplanen.
3. Syfte, mål och avgränsning 3.1 Arbetsplanens syfte
Syftet med arbetsplanen är att:
- ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, - ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt
- reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.
3.2 Projektets syfte och mål
Uppdraget består i att upprätta arbetsplan för fastställelse. Arbetsplanen skall utgöra underlag för upphandling av objektet som totalentreprenad.
3.3 Referens standard
Vägförslagets referenshastighet är 90 km/h.
Bärighetsklass: BK1
Bredd: Belagd bredd 6,0 m
Referenshastighet: 90 km/h
Slitlager: Bitumenbundet
Sidoområden: ”Mindre god standard” enligt VGU.
Dimensioneringsperiod: 20 år
4. Vägförslaget
4.1 Arbetsplanens omfattning
Åtgärder som planeras är:
Förstärkning av befintlig väg:
Förstärkningen utförs genom att påföra nytt överbyggnadsmaterial på befintlig väg, sträckor med tjälskador, uppfrysning av block och sten grävs ur och nytt överbyggnadsmaterial påföres.
Anslutning mot befintlig grustäkt förtydligas samt omgivande mark terrängmodelleras.
Kvarstående parkeringar breddas och förlängs så att de uppfyller Trafikverkets krav.
Behovet av vägräcken ses över. Befintlig räckestyp förnyas.
Sidoområdesåtgärder:
För att säkerställa god avvattning av vägkroppen rensas och fördjupas vägdiken längs större delen av sträckan och dikesbotten flyttas ut genom en flackade släntlutningen (1:3) användas. Åtgärderna syftar även till att förbättra säkerhetszonen, d.v.s. den zon inom vilka inga påkörningsbara hinder skall förekomma.
Trumåtgärder:
Ej fungerande trummor åtgärdas, befintliga terrängdiken rensas. Trummor i nio vattendrag byts ut. Trummor som idag utgör vandringshinder åtgärdas i Rutaj- Jåkka och Harrbäcken.
Se även förslag på åtgärder i plan-, profil- och typsektionsritningar i pärm 2.
4.2 Trafik
Trafikmängden på väg 805 uppgår till ca 120 ÅDT (Årsdygnmedeltrafik)
Andelen tung trafik uppgår till 20 ÅDT. Uppgifterna bygger på mätår 2007 med 65 % osäkerhet. Prognos för vägförslaget (år2024) anger den dimensionerande
trafikmängden till 142 ÅDT (årsmedeldygnstrafik) Av detta klassas 24 fordon som tung trafik. Beräknad ökning 1 % per år.
Gruvbrytning utreds vid Kvikkjokk och vid Björkholmen vilket gör att väg 805 kan komma att nyttjas för mycket tunga transporter.
4.3 Typsektioner
Projekteringen är utförd enlig Vägar och gators utformning (VGU) i tillämpliga delar.
Typsektionen är vald utifrån den nuvarande utformningen av befintlig väg. Föreslagen väg utformas med körbanebredden 5,5 m vartill tillkommer vägrenar om vardera 0,25 m= total belagd yta 6,0 m. Därefter tillkommer stödremsor av grus om vardera 0,25 m.
Körbana och vägren är bitumenbelagd.
Sträckor med vägräcke föreslås ha en 0,5 m bred vägren samt bredd på stödremsa om 0,5 m. Vägens krönbredd på 6,5 meter blir lika som befintlig väg idag. Dikesdjupet föreslås till minst 1,3 meter under befintlig väg. Längs sträckan finns avsnitt med grusiga skärningsslänter som etablerats med lavar och ris. Längs dessa partier bibehålls befintliga diken för att ej påverka ytterslänterna. Vägens innersläntlutning sätts till 1:3 och yttersläntlutning till 1:2. På sträckor med räcke ges innersläntlutning om 1:2.
I skogsområden används en kantremsa om 2,0 m. I öppen terräng med åker blir avstånd 0,5 m och mot tomtmark 0 m.
Sidoområde klassas som typ C enligt VGU 2004:80. Klass C innebär att vid avkörning finns det risk för att välta fordonet.
Säkerhetszon ” mindre god standard” enligt VGU 2004:80. Säkerhetszon är det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan, som skall vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. ”Mindre god standard” kan väljas vid ombyggnads- och förbättringsprojekt. Se även arbetsplanens ingående typsektioner under flik 4 i pärm 2.
Figur. Typsektion Väg 805
4.4 Plan och Profilstandard
Vägens befintliga geometri i plan är god. Minsta befintliga horisontalradie är ca R1000.
God standard enligt VGU för referenshastighet 90 km/h och skevning 2,5 % är R600.
Vägens horisontalgeometri kommer att bibehållas på hela sträckan.
Höjning av vägen kommer att ske på sträckor där det är möjligt med hänsyn till
omkringliggande mark, natur och kulturvärden. Vägprofilen kommer att bibehållas eller höjas upp till några decimeter.
4.5 Korsningar och anslutningar
Ägoinfart vid km 44/322 flyttas till nytt läge på grund av nya räcken. I övrigt kommer inga andra anslutningar att stängas. Anslutning mot befintlig grustäkt vid km 35/587 tydliggörs genom att de öppna grusade ytorna vid vägen återgår till skogsmark.
4.6 Geologi och geoteknik
Området kring väg 805 ligger i sin helhet över högsta kustlinjen vilket gör att de geotekniska förhållandena domineras av moränjordar men enstaka mindre områden med sedimentjordar finns. Jordarterna längs vägen domineras av sandig morän. Ställvis förekommer finare siltig morän. I början av sträckan från passagen av Nautijaurälven fram till sjön Skalkas sydöstra delar förekommer även sandiga isälvssediment.
Förekomsten av torvjordar är mycket liten. Jorden har till övervägande del bra bärighet och ger upphov till relativt små tjällyftningar. Inga stabilitets problem har kunnat
identifieras. Även dräneringsförhållandena är goda. Befintliga vägskador beror framförallt på ytliga skador i befintlig vägkropp. Förutsättningarna för att utföra
förstärkningsåtgärder är därför gynnsamma. Omgivande mark är på sina ställen mycket storblockig och blockrik. För en mer detaljerad beskrivning av geotekniken se tekniskt PM geoteknik.
4.7 Hydrologi och hydroteknik
Inom arbetsplaneområde har alla trummor utom de tre trummor som ligger under vatten inventerats, de som är i dåligt skick ska bytas ut. Vid vägtrummor i naturliga vattendrag kommer nivån på in- och utlopp att anpassas så att vandringshinder ej uppstår. Vägen kommer att avvattnas genom öppna diken. Vägdagvatten kommer liksom tidigare att avledas till närliggande diken vilka i huvudsak avbördar vattnet till sjön Skalka.
4.8 Kollektivtrafik
Kollektivtrafik förekommer längs väg 805 med buss 47 och 94 som går sammanlagt 1-2 turer i vardera riktningen på vardagar
4.9 Gång och cykeltrafik
Vägen trafikeras av i begränsad omfattning av oskyddade trafikanter. Gång- och cykeltrafikanter bedöms förekomma sparsamt längs sträckan. Inga särskilda åtgärder planeras. Skotertrafik förekommer frekvent i området. En kommunövergripande led går parallellt med väg 805. Icke planlagda passager för skotertrafik förekommer längs sträckan.
4.10 Broar och andra byggnadsverk
Den aktuella vägsträckan passerar två broar över Nautijaurälven i sektion 33/099 (BD1271)och sektion 33/529 (BD1272). Sektionerna avser bromitt. Broarnas utformning kommer ej att förändras av vägförslaget. Inga åtgärder förutom beläggningsåtgärder planeras.
4.11 Skadeförebyggande åtgärder
4.11.1 Barriäreffekter
Fiskvandringshinder i Harrbäcken och Rutatj -jåkkå åtgärdas.
4.11.2 Buller
Inga skadeförebyggande åtgärder erfordras eftersom trafikmängden är låg, inga verksamheter med särskilda krav finns i vägens närhet och markförhållanden är stabila (morän och berg) där vägen passerar ett fritidshus på ett avstånd av 20 meter.
4.11.3 Luftföroreningar
Inga skadeförebyggande åtgärder för luft erfordras, trafikmängden är låg och bebyggelse vid väg är begränsad till ett hus nära väg samt några fritidhus ett par 100 meter från vägen.
4.11.4 Vibrationer
Inga skadeförebyggande åtgärder för att minska risken för vibrationer erfordras, trafikmängden är låg och bebyggelse vid väg är begränsad till ett hus nära väg samt några fritidhus ett par 100 meter från vägen.
4.11.5 Naturmiljö
Omläggning av trummor i vattendrag utförs så att vandringshinder för fisk och vattenlevande djur inte uppkommer. De nya trummorna ska utformas enligt
Trafikverkets gällande riktlinjer (TRVK Väg). Markeringsstenar för utter (diameter minst 50 cm) placeras nära trummynning uppströms och nedströms vid trumbyte i
Harrbäcken.
4.11.6 Ekologiska samband
Befintlig väg utgör idag en barriär. Sju vägtrummor i vattendrag byts/läggs om på grund av skador och två vägtrummor läggs om för att de idag utgör vandringshinder för fisk (se pkt 4.11.5). Omläggning av trummor ska utföras med miljöanpassning vilket medför att trumåtgärderna verkar positivt på de ekologiska sambanden. I övrigt ingen påverkan.
4.11.7 Kulturmiljö
I direkt anslutning till väg 805 finns två kända fornlämningar som är belägna i vägområdet, en härd vid km 34/862 samt en tjärdal km 42/620. Dessa lämningar kommer att påverkas av dikesomgrävningar och nya slänter, varför de måste tas bort.
Inga skyddsåtgärder krävs därför, men ansökan om borttagning ska ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet enligt Lagen om fornlämningar (SFS 1988:950).
En fornlämning (fångstgrop) är belägen vid km 40/895 cirka 28 meter från vägmitt.
Under byggtid ska fornlämningens skyddsområde markeras i terrängen och hänsyn till området ska vidtas. Skyddsområdet är markerat på planritning 101T0208.
Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Om ytterligare fornlämning, kulturlager eller fynd påträffas i samband med schaktningsarbete skall arbetet
omedelbart avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas.
4.11.8 Landskap
Vid grustäkten föreslås terrängmodellering som kommer att bidra till att grustäkten inte är så exponerad mot vägen som idag. Avfarten blir tydligare vilket bidar till en förbättrad trafiksäkerhet. Terrängmodellering ska övertäckas med jordmån lika omgivande mark och beklädas med avbaningsmassor eller vegetation lika med omgivande vegetationsytor.
Genom att bana av nuvarande fältskikt i slänter som kommer att schaktas och återföra massorna på de blottade slänterna kommer etablering av växtlighet att påskyndas.
För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark ska inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder utföras i de partier där vägen har god bärighet.
Tabellen nedan visar de delsträckor som idag har god bärighet och inte behöver åtgärdas. Slänterna ska bevaras.
KM Sida av väg i riktning västerut KM Sida av väg i riktning västerut
38/700-39/140 H+V 50/610-50/730 H+V
40/120-40/280 H+V 51/090-51/240 H
40/700-41/120 H 51/090-51/210 V
41/100-41/380 V 51/770-51/890 H+V
41/220-41/410 H 56/430-56/870 H
41/485-41/580 H 56/530-56/870 V
41/680-41/760 H 63/260-63/520 H
41/880-42/200 H 63/800-63/980 H
41/900-42/080 V 65/440-65/540 V
42/780-42/870 H 65/440-65/600 H
43/480-43/570 H 66/070-66/250 H
45/870-46/080 H+V 66/520-66/580 H+V
48/890-49/020 H 48/960-49/060 V 50/200-50/400 H+V
4.11.9 Friluftsliv
Inga skadeförebyggande åtgärder för friluftsliv har inarbetats. Förbättrade
parkeringsplatser och omläggning av trummor som idag utgör fiskvandringshinder i Harrbäcken och Rutatj –jåkkå bidrar indirekt till en förbättring.
4.11.10 Mark- och vattenföroreningar
Befintlig beläggning innehåller höga halter av tjärasfalt. Hantering av tjärasfalten ska utföras enligt Trafikverkets riktlinjer i 2004:90.
4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden
Under byggtiden skall följande skyddsåtgärder (skallkrav) genomföras:
En särskild miljöplan upprättas för entreprenaden enligt Trafikverkets gällande miljökrav.
Etableringsområdet föreslås i nuvarande grustäkt mellan km 35/500 – 35/700.
Området får användas som tillfälligt upplag för massor och uppställning av bodar och maskiner. Där uppställning av maskiner och tankning kommer att ske ska marken skyddas mot föroreningar som kan tränga ner i grundvattnet. Maskiner, massor och bodar ska placeras så att de ej hindrar andra från tillgång till området.
Vägen ska utformas och arbete ska bedrivas så att grumling och förorening av
Samtliga trummor som ska bytas ut ligger i anslutning till sjön Skalka. Skalka är en reglerad sjö och vattennivån är i regel mycket låg fram till midsommar. Det är viktigt att man tar hänsyn till hur utloppet till regleringsmagasinet påverkas genom arbetet på de platser vägövergången ligger nära regleringsmagasinet för att inte skapa nya vandringshinder nedströms vägområdet. För att kunna anpassa
trummornas botten till denna låga vattennivå och undvika nya vandringshinder ska trumbyten utföras vid lågvattenperiod.
Vid byte av trumma i Harrbäcken km 44/371 får arbeten i vatten inte utföras mellan 25/5 och 15/6 då harren vandrar och leker i vattendraget nedströms vägen.
De nya trummorna ska utformas enligt Trafikverkets gällande riktlinjer för trumbyten. För att undvika att en trumma för genomledning av vattendrag utgör en ekologisk barriär gäller följande:
- Vattendragets naturliga bredd ska behållas.
- Vattenhastigheten genom trumman ska inte nämnvärt avvika från vattendragets naturliga vattenhastighet.
- Detta kan innebära en överdimensionering i förhållande till dimensionering utifrån avbördningskapacitet.
- Trumman ska grävas ner och läggas på en nivå minst 0,30 m ner under vattendragets botten.
- Erosionsskydd av skarpkantat material ska undvikas eller täckas med lämpligt ytmaterial.
- Trumavslutningar ska utformas så att vandringshinder inte uppstår.
Markeringsstenar för utter (diameter minst 50 cm) placeras nära trummynning uppströms och nedströms vägtrumman i Harrbäcken.
Befintlig fauna får inte påverkas negativt av väganläggningen genom att vandringshinder eller föroreningar uppstår.
Passage av sumpskogar km 33/500, 36/300-36/450, 42/200 -42/300, 44/390 samt 60/470 -60/500 sker i samtliga fall på bank. Inga behov av dikesåtgärder föreligger.
De vägtrummor som ska bytas ut vid passage av sumpskog ska anpassas till befintliga mark/ befintlig dikesnivå. Inga åtgärder som kan förändra hydrologin i sumpskogsområdena får utföras.
Fornlämningar finns inom vägområdet, se 4.11.7. Om ytterligare fornlämning, kulturlager eller fynd påträffas i samband med schaktningsarbete skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas.
Tankning av maskiner får ej ske inom grundvattenförekomsten (km 32/000 – 33/500).
För att minska störningarna för rennäring ska byggnationer och transporter utföras med försiktighet under perioden 1:a december – 30:e april i de områden som nyttjas för bete.
Information till Sirges och Jåhkågaska tjielldes samebyar ska ges innan byggstart för att minimera negativ påverkan på samebyarnas verksamhet i området.
4.12 Övriga väganordningar
4.12.1 Beläggning
Beläggning på väg 805 utförs med bitumenbundet slitlager.
4.12.2 Belysning
Ingen belysning förekommer längs sträckan.
4.12.3 Parkering och uppställningsytor
Vägsträckan har idag många små parkeringsfickor som ligger tätt och som inte uppfyller Trafikverkets riktlinjer. En översyn av parkeringsfickorna har utförts vilket innebär att 19 fickor tas bort, dessa parkeringsfickor schaktas bort och marken återgår till berörd markägare. Två nya parkeringsfickor anläggs vid ca km 38/080 samt vid km 52/200. Kvarstående parkeringar breddas och förlängs så att de uppfyller Trafikverkets krav.
4.12.4 Räcken
De räcken som finns idag längs sträckan kommer att förnyas eller justeras där det finns behov. Räcken som inte uppfyller dagens krav kommer att åtgärdas. Vid anläggning av nya vägräcken kommer räcken med erforderlig kapacitetsklass att användas.
Omfattning enligt ritning 101T0301-20.
4.12.5 Skyltar
Vägmärken kommer vid behov att bytas ut.
4.12.6 Vägmarkering
Skall utföras med extruderad markeringsmassa.
4.13 Andra åtgärder och anordningar
4.13.1 Enskilda anslutnings och parallellvägar
Förrättning enligt anläggningslagen kommer att begäras för att få rätt att förändra enskilda anslutningar vid km 35/587 samt km 44/322.
4.13.2 Jord- och luftledningar
El- och telestolpar samt markförlagd kabel kommer att beröras. Stolpar inom det nya vägområdet måste flyttas. Ledningsägare är Skanova och Vattenfall.
5. Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde
Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet.
5.2 Förändring av allmän väg
Inga förändringar av allmän väg
6. Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser
6.1.1 Trafikmängder
Väg 805 kommer att uppnå full bärighet (BK1) året om vilket gör att den tunga trafiken framförallt timmertransporter kan nyttja vägen hela året.
6.1.2 Framkomlighet
Framkomlighet och restid kommer att förbättras av planerade åtgärder i arbetsplan.
6.1.3 Trafiksäkerhet
Trafiksäkerheten kommer att förbättras genom de planerade förstärkningsåtgärderna samt att risken för olyckor minskar genom att nya vägräcken sätts upp.
6.1.4 Trafikekonomi och komfort
Genom att framkomligheten blir förbättrad kommer det att medföra ett jämnare hastighetsförlopp vilket i sin tur medför förbättrad trafikkomfort och körkontinuitet 6.1.5 Trafikantupplevelse och trafikservice
Trafikkantupplevelser och trafikservice påverkas marginellt av planerade åtgärder i arbetsplan.
6.2 Miljökonsekvenser
6.2.1 Hälsa och säkerhet
Hälsoaspekter såsom, boendemiljö, buller, luft och ljusstörningar påverkas marginellt tack vare att vägen har en mycket låg trafikmängd och jordförhållandena är stabila. De låga trafikmängderna samt oförändrad sträckning av vägen medför att inga fastigheter har behov av bullerskyddsåtgärder.
Den låga trafikmängden tillsammans med liten befolkning gör att sannolikheten för olyckor på sträckan är liten. En viss ökning av hastighet och trafikmängd till följd av en förbättrad standard på sträckan kan innebära marginellt ökade risker. Trafiksäkerheten förbättras längs vägen då objekt som står inom säkerhetszonen kommer att tas bort.
6.2.2 Natur och Kulturmiljö Naturmiljö
Två vattendrag Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas. Förutsatt att trumbytet utförs enligt Trafikverkets gällande riktlinjer för miljöanpassning kommer konsekvensen att bli positiv.
För de sex utpekade naturvärdena bedöms konsekvenserna som små till obetydliga eftersom inga eller endast mindre vägåtgärder föreslås på de sträckor där naturvärden finns, enligt följande punkter.
Km 33/500, strandskog (klass 1) vid Nautijaurälven. Vägen går på bank, inga dikesfördjupningar föreslås.
Km 36/300-36/450, mosseskog (klass 1) öster om Stainassjöarna kommer inte att påverkas eftersom befintlig vägsektion ska bevaras.
Km 42/200 -42/300, översilningsskog klass 3 ligger utanför vägområdet. Inga åtgärder i vägslänterna föreslås, inga dikesfördjupningar föreslås.
Km 44/390, fuktskog längs Harrbäcken. Vägen går på bank marginell justering av slänter föreslås, inga dikesfördjupningar föreslås.
Km 52/400-52/500. Vid nyckelbiotopen väster om Kvarnviken justeras diket.
Slänterna påverkas marginellt se figur 6.18. Konsekvenserna för nyckelbiotopen bedöms som små.
Km 60/470 -60/500, översilningsskog. Inga dikesfördjupningar föreslås. Vägtrumma läggs på samma nivå som befintlig.
Kulturmiljö
Omedelbart invid väg 805 finns två kända fornlämningar som är belägna inom det nya vägområdet, en härd vid km 34/862 samt en tjärdal km 42/620. Vägombyggnaden innebär schaktarbeten för nya diken och dikesslänter som påverkar fornlämningarna mycket negativt så att de måste tas bort. Ansökan om borttagning ska ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet enligt Lagen om fornlämningar (SFS 1988:950).
En tredje fornlämning (fångstgrop) är belägen vid km 40/895 cirka 28 meter från vägmitt. Under byggtid ska fornlämningens skyddsområde markeras i terrängen och hänsyn till området ska vidtas. Skyddsområdet är markerat på planritning 101T0208.
Miljökvalitetsnormer
I dag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller samt ett ramdirektiv för vattenförekomster.
Trafikmängden på väg 805 är så låg att miljökvalitetsnormer för luftkvalitet inte överskrids i området. Inget av de fisk- och musselvatten som pekas ut i normen berörs av arbetsplaneområdet. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller reglerar
Trafikverkets ansvar för inventering av bullersituationen längs de hårdast trafikerade statliga vägarna och är inte relevanta i detta projekt.
Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk, ramdirektivet för vatten, för att bevara och förbättra vattenmiljön i Europas grund- och ytvatten.
Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt har 2009-12-15 beslutat att fastställa miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt.
Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027. God status innebär dels god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god
vattenkemisk status även god kvantitativ status till 2015. Detta innebär att arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen.
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningsprocessen för ett projekt. Här följer en kort bedömning av hur
hänsynsreglerna tillämpats i aktuellt projekt.
Prövning - Trafikverkets planeringsprocess visar vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna.
Kunskapskravet- Under arbetet med MKB:n har erforderlig kunskap inhämtats.
Skadeförebyggande åtgärder redovisas i förekommande fall.
Försiktighetsprincipen-I MKB:n redovisas vilka åtgärder som vidtas för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser.
Lokalisering-Några andra alternativ än de i förstudien tänkbara åtgärderna har inte studerats efter analysen enligt fyrstegsprincipen (se förstudie). Trafikverket anser att de föreslagna vägåtgärderna är de mest lämpliga att utföra.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna-Genom att ge förslag på materialåtgång samt att uppskatta materialåtgången ger arbetsplanen en vägledning om hushållningen av massor i projektet. Ca 17 500m3 nya massor måste tillföras projektet. Urgrävningsmassor bedöms kunna användas för terrängmodellering inom vägområdet eller köras till deponi i vägobjektets närhet
Produktvalsprincipen- Främst bergkrossmaterial från sidotag används i projektet till överbyggnadsmaterial.
Skälighetsregeln- MKB:n redovisar den påverkan som uppkommer av projektet.
Prövningsprocessen utgör en skälighetsavvägning.
Avhjälpanderegeln-I arbetsplanen redovisas förslag på att motverka och avhjälpa olägenheter samt skador. Om skador uppstår är verksamhetsutövaren skyldiga att avhjälpa dessa.
6.2.3 Hushållning med naturresurser
Vägen passerar en grundvattenförekomst mellan km 32/000-33/500 där vägen går ömsom på bank ömsom i liten skärning. En olycka kan medföra läckage av föroreningar som kan påverka grundvattenförekomsten. Eftersom trafikmängden är mycket låg
bedöms risken för en förorening som liten. Konsekvensera är jämförbara med nollalternativet.
Rennäringen påverkas marginellt efter att vägombyggnaden färdigställts. Flackare dikesslänter förbättrar renflyttledernas funktion över vägen. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen för rennäringen. Rennäringen får förbättrade transportförhållanden vilket är positivt.
Vägombyggnaden ger upphov till stora mängder överskottsmassor, ca 50 000 m3 jordmassor inklusive vegetationsmassor. Cirka 5000 m3 kan nyttjas för
släntmodellering/terrängmodellering. Resterande mängder måste borttransporteras till av entreprenören bekostad tipp.
6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning
Markerna vid vägen nyttjas främst för renskötsel och skogsbruk.
De negativa konsekvenserna för skogsbruket blir små och skall vägas mot förstärkningsåtgärdernas syfte som gynnar skogsnäringens transporter.
Huvuddelen av vägsträckorna berör riksintressen för rennäringen. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges- och Jåhkågaska tjielldes samebyars betesområden. Största delen av objektet ligger inom vårvinterland för Jåhkågaska tjiellde sameby. Rastbeten för samebyn berör vägen på ett flertal platser. Området nyttjas i regel för renbete mellan december och april. I slutet av april flyttas renarna upp till fjällen. En ny
uppställningsplats har projekterats i arbetsplanen vilket ger positiva konsekvenser för renskötseln. Risk för negativa konsekvenser är störst under byggtid.
6.4 Påverkan under byggnadstiden
Påverkan under byggtid bedöms som måttlig och är tidsbegränsad. Masshanteringen genererar trafik med transportfordon. Negativa effekter av störningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, damning mm förväntas uppstå men eftersom vägen omges av skogsmark är effekterna små.
Den ökade mängden transporter, främst grustransporter kan påverka rennäringen negativt eftersom betesmarker som nyttjas under vintern ligger nära vägen och renar uppehåller sig vid vägen och risken för påkörningar är stor. Särskild hänsyn av
transporter ska vidtas under perioden 1:a december – 30:e april.
Framkomligheten på sträckan kommer att vara nedsatt under byggtiden
7. Markåtkomst
7.1 Fastställelseprövning
Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under
synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när utställelsetiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behövas göras.
Arbetsplanen och utlåtande översänds till länsstyrelsen som yttras sig över arbetsplanen. Där efter begärs fastställelse av arbetsplanen.
De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de
handlingar som tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade ”kommunikation” kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om de kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen.
Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslut kan överklagas till regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande.
Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplaner skall ställas ut och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen och 30-36§§ vägkungörelsen.
7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet.
För arbetsplaner som inte fastställelse prövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
- Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
- Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt.
/Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i arbetsplanen anges Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig
nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser./ För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
- Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
7.2 Vägområde för allmän väg
Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägens utrymme även de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2,0 m i skogsmark, 0,5 m i åkermark och 0 m i tomtmark, alternativt det utrymme som krävs för säkerhetszonen bredd. På planritningarna
framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar cirka 184 055m² skogsmark.
7.2.1 Vägområdet för allmän väg med vägrätt
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen.
Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.
Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas.
Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.
Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 916 600m².
7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt
I arbetsplanen föreslås att cirka 4 705 m² mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden. Dessa områden har markerats med en plusmarkering( ++) på
planritningarna.
Tillfällig nyttjanderätt tas för att få åtkomst till och kunna utföra arbeten vid Harrbäcken.
Etableringsområde föreslås vid befintligt grustäkt 35/500-35/700 där marken redan idag är påverkad.
Nyttjanderätten skall gälla under byggnadstiden och in till ett år efter godkänd slutbesiktning. Marken kommer att återställas innan den återlämnas.
8. Kostnader
Anläggningskostnaden för hela projektet är beräknad till ca 61,5 miljoner kronor i prisnivå 2009.
9. Fortsatt arbete (genomförande)
Trafikverket planerar att ställa ut arbetsplanen under våren 2013 och fastställa den under hösten 2013.
9.1 Bygghandling
Efter utställelse och fastlagd arbetsplan kommer Trafikverket att upprätta ett
förfrågningsunderlag för en totalentreprenad. Byggstart planeras att ske tidigast 2015.
Byggtiden är beräknad till 2 år.
9.2 Dispenser och tillstånd
Vägåtgärder inom 100 meter från sjöar och vattendrag kräver normalt
strandskyddsdispens från kommunen. Om förändringarna av väganläggningen är små och det är uppenbart att strandskyddets syfte inte motverkas kan dock kravet utgå.
Trafikverkets bedömning är att förändringarna i form av ett utökat vägområde är små och att strandskyddets syfte bedöms inte motverkas genom att vägåtgärderna inte hindrar allmänhetens tillträde eller väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Anmälan av vattenverksamhet enligt miljöbalken 11 kapitlet ska göras för byte och lagning av trummor i naturliga vattendrag km 41/106, km 42/348 (Vierrabäcken) , km 44/371 (Harrbäcken), km 47/610, km 48/300, km 48/781 (Såkkvaratjbäcken), km 48/300, km 49/169 och km 56/250 (Rutatj- jåkkå). Motivet för att inget tillstånd krävs är att medelvattenföringen är <1m3/s, schakt och fyll i vatten är mindre än 500 m2 samt att miljöpåverkan bedöms som liten.
Anmälan till kommunen angående uppläggning av massor skall göras av entreprenören (SNI kod 90.007-2).
Ansökan om borttagning av en fornlämning (härd) samt en kulturhistorisk lämning (tjärdal) ska ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet enligt Lagen om fornlämningar (SFS 1988:950).
9.3 Produktion
Hur arbetet i detalj kommer att drivas kommer i huvudsak att beslutas av den i byggskedet utsedd entreprenör. Arbetena kommer i stora drag att börja med
avverkning/röjning av skog. Trumbyten, schaktning och fyllningsarbeten, påförande av förstärkningslager, bärlager och sist beläggningsarbeten.
9.3.1 Trafikföring under byggtiden
På sträckor där två körfält kan hållas öppna skall körbanebredden vara minst 5 m. På sträckor där endast ett körfält kan hållas öppet skall körbanebredden vara minst 3.5 m, sträcka med ett körfält får max vara 150 m långt dock kan längden ökas vid goda siktförhållanden till 250 m. Skyltningen skall därvid ordnas för skytteltrafik.
Befintliga tillfarter till fastigheter får inte avstängas om inte annan godtagbart tillfart anordnats eller annat avtalats med berörd fastighetsägare.
Överfarter skall ordnas för fastighetsägare som får sin mark avskuren.
9.4 Kontroll och uppföljning
Inför anläggningsarbetet upprättas en riskanalys av Trafikverket, om arbetet
identifierar risker för störningar kan gränsvärden för dessa tas fram i syfte att minimera påverkan.
10. Sakägare
Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade
utfartsförhållanden, bullerstörningar m.m. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Se bilaga för sakägarförteckning.
”Sakägarförteckningen är indelad i tre delar:
Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och Nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk.
Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar.
Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet samt samebyar och sametinget.
11. Samrådsredogörelse 11.1 Samråd förstudie
Med förstudiens samrådshandling som underlag har Trafikverket genomfört samråd med Jokkmokks kommun, Länstrafiken i Norrbotten AB, Sirges sameby, Jåhkågaska tjiellde sameby, Sametinget, Jokkmokks allmänning skogsförvaltning, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Naturskyddsförening i Jokkmokk, Polismyndigheten i Norrbotten samt Försvarsmakten Norrbottens regemente.
Utskick till myndigheter och organisationer gjordes 2011-06-21. Yttrande och
synpunkter önskades senast 2011-08-01. Handlingar har även funnits tillgängliga hos Trafikverket (tidigare Vägverket Region Norr i Luleå) samt på www.trafikverket.se.
Jokkmokks kommun 2011-08-15
Kommunen har inget att erinra angående de planerade vägåtgärderna. Kommunen vill framför ett tidigare önskemål om informationsplats söder om Seitevarekorsningen.
Trafikverkets kommentar: Detta objekt omfattar endast beläggnings- och förstärkningsåtgärder av befintlig väg. En informationsplats söder om
Seitevarekorsningen är projekterad och kommer att anläggas i annan entreprenad.
Jåhkågaska tjiellde sameby, 2011-07-26
De mest låglänta och därmed i regel även snöfattiga tallhedarna som alltid varit av stor vikt för rennäringen blev överdämda i samband med utbyggnad av vattenkraften. De som idag återstår av betesmarkerna är smala remsor tallskog på ömse sidor av älvdalgången, då främst på den norra sidan utmed väg 805. Terrängen är sådan i området att granskogarna med avsevärt sämre renbetesmark breder ut sig så fort man kommer en bit från vägen. Detta medför att det område som normalt utnyttjas till renbetet på vintern ligger i alldeles omedelbar anslutning till vägen. Vägen skär rakt igenom de lavrika hedarna. Normalt nyttjas området av ett flertal familjer inom samebyn som har sina renar som betar främst på tallhedarna vid vägen.
Vintern 2010 då vägen byggdes om mellan Kvikkjokk och Seitevarekorsningen
medförde den tunga trafiken, i synnerhet grustranporter i mars månad, mycket stora konsekvenser för de familjer som då hade renar i området. För att undvika
renpåkörningar var renägarna tvungna att med stor möda och med ganska omfattande merkostnader hålla renarna längre bort från vägen, upp i granskogarna. Det medförde sämre betestillgång som i förlängningen resulterade i försämrad kondition hos renarna.
Området nyttjas i regel till renbete mellan december och april. I slutet av april flyttas renarna upp till fjällen. För att undvika ett liknande scenario som under 2010 önskar vi att byggnationer och transporter inte utförs under perioden 1:a december – 30:e april Trafikverkets kommentar: I kommande bygge avser Trafikverket att försöka undvika att anläggningsarbeten utförs under tiden december till april i de områden som nyttjas av samebyn.
Fiskeriverket, 2011-06-23
I samband med de planerade arbetena kommer vissa grumlingar att uppstå. Såvitt Fiskeriverket kunnat finna redovisas i handlingarna inte under vilken tid på året som arbeten i vatten avses utföras. Fiskeriverket önskar därför att handlingarna
kompletteras i detta avseende. Dessutom önskar Fiskeriverket om möjligt en enklare beskrivning av fiskbestånd och fiske i de berörda vattendragen. I övrigt ser
Fiskeriverket ser mycket positivt på att vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer som finns vid vissa befintliga vägtrummor kommer att åtgärdas i samband med de planerade beläggnings- och förstärkningsarbetena.
Trafikverkets kommentar: I arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning redovisas förutsättningarna i de berörda vattendragen. Vattendrag med vandringshinder där fisk och andra vattenlevande organismer finns kommer att åtgärdas.
Försvarsmakten Norrbottens regemente 2011-07-26
Försvarsmakten har inget att erinra angående planerade vägåtgärder.
Sirges Sameby 2011-08-08. Kontaktperson: Bengt Åke Kuoljok
Under byggtid är det viktigt att arbetsfordon inte kör för fort och att fordonen tar hänsyn till renarna (främst grustransporter). Eventuell utvidgning av befintlig grustäkt på sträckan kan komma att beröra samebyns intressen. I gränsen mellan Sirges sameby och Jåhkågaska Tjiellde sameby finns ett renstängsel som kan komma att påverkas av vägåtgärderna. Stängslet ska ha samma funktion som idag. Samebyn har önskemål om att korsning till Nautijaur byggs om för långtradare. Idag hämtas renar från
renskiljningsplats inne i byn. De flesta transporter kommer från Kvikkjokks hållet men viss trafik sker även från Jokkmokks hållet.
Kompletterande synpunkter vid fältsyn 2011-08-28 Sirges Sameby och TRV
Vid rengärdet i Stainas sektion 38/000 finns önskemål att anlägga en p-ficka på höger sida. P-fickan anläggs från avfarten och västerut.
Renövergångar finns vid Nautijaurkorsningen på en sträcka av några hundra meter.
Önskemål att inte anlägga räcke mer än viss förlängning av befintliga vid broarna. En allmän synpunkt från samebyn är att TRV eller upphandlade entreprenörer ej utför stora transporter under vinter/våren.
Trafikverkets kommentar: Korsningen ligger strax utanför förstudieområdet men synpunkten ska beaktas i den fortsatta planeringen.
Jokkmokks allmänning skogsförvaltning 2011-08-08. Kontaktperson K.Rimpi.
Åtgärderna är begränsade och påverkar marginellt skogsförvaltning intressen. Deras önskan är att upprustningen ska ske så fort som möjligt.
Trafikverkets kommentar: Beräknad ombyggnad enligt nuvarande planer är efter 2015.
Länstrafiken i Norrbotten AB – Lars Hedalm- 2011-08-18
Avkörningsmöjlighet för buss bör anordnas där brevlådeansamlingar finns utmed vägsträckan. På dessa platser finns befolkning och dessa punkter blir en naturlig plats för busshållplatser. På denna sträcka kan detta vara aktuellt vid avfart till Granuddens båtlänning. Befintlig avkörningsmöjlighet vid Storsand behålls. Om vägen smalnas av bör behovet av mötesplatser ses över.
Trafikverkets kommentar: Samtliga åtgärder utförs med utgångspunkt att befintlig vägbredd behålls, belagd del bli 6,0 meter med 0,25 meters stödremsa på vardera sidan. Avkörningsmöjlighet för bussar har beaktats i projekteringen.
Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-11-26
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 6 kap 5 § Miljöbalken att projektet in kan antas ge betydande miljöpåverkan.
11.2 Samråd med sakägare
Kungörelse om sakägarmöte för arbetsplan för väg 805 delen Randijaur –
Seitevarekorsningen har skett genom annons den 1 oktober 2001 i dagstidningarna Norrbottens Kuriren och Norrländska Socialdemokraten. Sakägarsammanträde hölls i Medborgarhuset i Randijaur den 2011-10-17 se flik 5. Vid mötet deltog ca 15 personer.
Följande önskemål som sakägare har framfört vid enskild genomgång och synpunkter som inkommit under den tid som var utsatt efter sakägarmötet har tillgodosetts:
Björkholmen 5:1, Ola Isaksson: Har ett nyplanterat hygge på höger sida från km 40/700 - 41/800 och vill inte att detta rörs. Ola Isaksson vill heller inte att den befintliga
anslutningen vid km 41/080 vänster sida stängs. Han vill även att alla avfarter som finns till deras fastighet skall vara kvar. Ola vill även ha kompletterande kartmaterial över sin fastighet. Fastighetsägaren har fått kompletterande material 2011-10-25 där vissa justeringar av vägområdet är utförda. Fastighetsägaren har svarat 2011-11-01 och har inga synpunkter på justerat förslag.
Björkholmen 5:1, Uno Isaksson: Se svar ovan.
Björkholmen 2:2, Göran Olovsson: Vill att alla avfarter till sin fastighet skall vara kvar.
Vill även att det inte rörs något i slänterna vid km 41/900 höger sida samt vid km 42/200 höger sida. Göran Olovsson vill även att Trafikverket åtgärdar anslutningen vid ca km 40/650 som är väldigt brant. Fastighetsägaren vill även ha kompletterande kartmaterial över sin fastighet.
Fastighetsägaren har fått kompletterande material 2011-10-25 där vissa justeringar av vägområdet är utförda. Fastighetsägaren har inkommit med ytterligare synpunkter 2011-11-08 enligt nedan.
Fastighetsägaren önskar att följande områden lämnas orörda: Km 41/850 slänt på norra och södra sidan om vägen behålles. Km 42/500 slänt på norra sidan om vägen behålls. Km 42/680 slänt på norra sidan om vägen behålls. Km 42/800 slänt på norra sidan om vägen behålls. Bäcken heter Timmerhedsbäcken och inte något annat.
Samtliga avfarter på skiftet måste lämnas orörda. Där får inga djupa diken grävas. Km 40/680 avfart-överfart – gammal körväg som används än i denna dag för olika körslor Ovanstående önskemål som sakägare har framfört har tillgodosetts i arbetsplanen.
Vattenfall Eldistribution AB. Vattenfall har 40 kV och 20 kV ledningar längs med och korsande väg 805. Vattenfall kräver att hänsyn ska tas till deras ledningar vid utförande av vägombyggnad. Vid arbeten nära ledningar gäller ESA Elsäkerhetsanvisningar.
11.3 Övriga samråd
Under arbetet med Miljökonsekvensbeskrivningen har TRV träffat Dan Ojanlatava och Bengt Åke Kuoljok. Följande är sammanfattningar av muntliga uttalanden från
respektive person:
Dan Ojanlatava Fiskerikonsulent, Jokkmokks kommun: I samrådet framkom information om vandringshinder, rekommenderad tidpunkt för åtgärder samt uppgift om utterförekomst. Samtliga uppgifter har inarbetats i MKB:n.
Bengt Åke Kuoljok, Sirges sameby: I samrådet framkom uppgifter om samebyns nyttjande av marken samt önskemål om ny P-plats samt skyddsåtgärder under byggtid.
12. Ordlista
Arkeologi Läran om forntida kulturhistoria.
Bank/vägbank Uppfyllnad längs en sträcka till exempel en upphöjd vall med slänter ned till tidigare nivå.
Barriäreffekt Begränsning av framkomlighet/ tillgänglighet.
Biotop Mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för växter och djur.
dB(A) Decibel, mått på ljudnivå. (A) innebär att man använt ett filter som tar hänsyn till örats känslighet för ljud av olika frekvenser.
Detaljplan En detaljplan upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål.
Driftsskede Anger perioden då anläggningen är i drift.
Effekt Påverkan till följd av en fysisk åtgärd.
Ekvivalent ljudnivå Genomsnittlig nivå över dygnet.
Exploatera Ta i bruk, bebygga mark.
Exponera Avser hur individer eller befolkningsgrupp utsätts (exponeras) för en störning, exempelvis luftföroreningar.
Flora och fauna Växt och djurliv.
Geoteknik Ingenjörsvetenskap som sysslar med beskaffenheten i berg och jord.
Hänsynsregler Regler i miljöbalken som ska bidra till en hållbar utveckling.
Inert avfall Inert avfall är avfall som inte förändras nämnvärt. Det innebär att det inte l öses upp, inte brinner och inte reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt.
Infrastruktur Anordningar för transporter samt el- och vattenförsörjning.
Konsekvens Följd av utbyggnadens effekter. Till exempel förändrad upplevelse av landskapet och utslagning av vissa arter till följd av buller.
Maximal ljudnivå Högsta ljudnivå vid enstaka fordonspassage.
Miljöbalken Övergripande miljölagstiftning (förkortat MB).
Miljökvalitetsnorm Anger högsta tillåtna halt eller annat värde för luftföroreningar eller andra miljöförhållanden.
MKB Förkortning för miljökonsekvensbeskrivning.
Natura 2000 Natura 2000 är EU:s strategi för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. Genom Natura 2000 bygger EU:s medlemsländer upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från
naturvårdssynpunkt. Syftet är att värna om vissa naturtyper samt arter och deras livsmiljöer som EU- länderna kommit överens om är av gemensamt intresse.
Profil Vägens lutning och höjdläge i längdled.
Riksintresse Bevarande- och nyttjandeintressen som definieras med utgångspunkt från bestämmelser i miljöbalken. Riksintressen och områden för riksintressen får inte påtagligt skadas. Vid konflikt mellan riksintressen avgör regeringen vilket av intressena som ska ges företräde.
Riktvärde Värde för exempelvis buller som ska hållas. Om ett riktvärde överskrids är den som orsakar störningen vanligtvis skyldig att vidta åtgärder.
Risk Här används uttrycket ”risk” för att definiera sannolikheten för en händelse, multiplicerat med konsekvenserna av händelsen, om den inträffar. En stor risk kan således bestå av en osannolik händelse med stora konsekvenser, eller av en sannolik händelse med små konsekvenser.
Skärning Väg är nedschaktad under markytan.
Tfm 3 Teoretiskt fasta volymer
VaDT VaDT är en förkortning för vardagsdygnstrafiken. Det är medeltrafikflödet under vardagsdygn (måndag till fredag), och anges ofta med enheten fordon/vardagsdygn.
VGU VGU är en förkortning för Vägar och Gators Utformning och är en publikation som innehåller råd för hur vägar och gator kan utformas.
ÅDT ÅDT är en förkortning för årsdygnstrafik. Det är det genomsnittliga trafikflödet per dygn under ett år och anges ofta med enheten fordon/dygn.
Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden.
13. Underlagsmaterial
Digital information
Samebyarnas intressen för rennäringen, www.Sametinget.se
Länsstyrelsens digitala information, www.gis.lst.se/lanskartor/htm/viewer.asp VISS, Vatten Informations System Sverige, www.viss.lst.se
Skogens källa, www.skogsstyrelsen.se
Vattenmyndigheten, www.gis.lst.se/vattenkartan/htm/viewer.asp Trafikverkets väg- och trafikinformation, www.trafikverket.se Fiskeriverkets databas för vägtrummor., www.fiskeriverket.se Skriftliga källor
Jokkmokks kommuns översiktsplan 2010
Vägverket, Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv, augusti 2007.
Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län.
VVTK VÄG Publikation: 2008:78
Vägverket, Länsstyrelsen i Norrbotten län och Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2001
”Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län”
Simon Lövgren/Siv Berglund Trafikverket
Trafikverket, Region Nord, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90
