Idrottslärarens
motivationsarbete i grundskolans ämne idrott och hälsa
En kvalitativ studie om hur idrottsläraren arbetar för att motivera sina elever i idrott och hälsa i mellanstadiet och i högstadiet
Sport teachers motivational work in the primary topic of sports and health
Christian Cannerstad
Fakultet: Idrottsvetenskap Program: Lärarprogrammet Examensarbete 15 hp
Handledare: Göran Patriksson Examinatorn: Henrik Gustafsson Datum: 2015-08-07
Löpnummer
Sammanfattning
Bakgrund: Skillnaden mellan de fysisk aktiva och de fysiskt inaktiva ungdomarna blir allt större idag. Hjärt och kärl-sjukdomar är en av de dominerande folksjukdomarna som kan uppstå av fysisk inaktivitet. Skolan är en arena där barn utvecklas och får en möjlighet att röra på sig under skoltid.
Som blivande idrottslärare är det då viktigt att kunna motivera eleverna i ämnet för ett fortsatt fysisk aktivitet.
Syfte: Det primära syftet med undersökningen är att undersöka hur några idrottslärare arbetar för att motivera sina elever i idrott och hälsa. Därför valdes det att studera hur ett begränsat urval av idrottslärare i Karlstad kommun motiverar sina elever i ämnet idrott och hälsa.
Metod: Arbetat är en kvalitativ metod i form av intervjuer vilket också har använts i
undersökningen. Sex idrottslärare, tre som arbetar på ett högstadium och tre idrottslärare inom Karlstad kommun har undersökts. Intervjuerna har sammanställts och blivit resultatet av min studie.
Respondenterna är konfidentiella och är skyddade av etiska rättigheter.
Resultat: Resultaten visar att många av respondenterna upplever att motivationen är bra på skolorna och det har och göra med att många är fysiskt aktiva på fritiden. Resultaten visar även att variation i undervisningen och att det är viktigt att se eleverna och kunna erbjuda aktiviteter där varje elevs behov tillfredsställs samtidigt som eleverna får inflytande på idrottslektionerna. Detta leder i sin tur att de tre psykologiska behoven som kompetens, självständighet och samhörighet uppfylls och den inre motivationen stärks i ämnet. Studien har även kopplats i hop med tidigare studier och Self Determination Theory som är studiens teoretiska utgångspunkt.
Nyckelord: Idrottslärare. Idrott och hälsa. Motivation. Skola.
Abstract
Background: The difference between the physically active and the physically inactive young people is increasing today. Cardiovascular disease is one of the dominant endemic diseases that can be caused by physical inactivity. The school is an arena in which children develop and get an oppor- tunity to move on during school hours. As future physical education teachers, it is then important to be able to motivate students in the subject of continued physical activity.
Purpose: The primary objective of the study is to examine how physical education teachers can work to motivate their students in sports and health. Therefore it was chosen to study how a limited selection of the teachers in Karlstad municipality works to motivate their students in physical edu- cation and health.
Method: I have used a qualitative approach in the form of interviews, which has also been used in the investigation. Six education teachers, three working at a high school and three physical educa- tion teachers in the municipality of Karlstad have participated in the investigation. The interviews were compiled and became the result of my study. The respondents are confidential and are pro- tected by moral rights.
Result: The results show that many of the respondents feel that the motivation is good at the schools and it has to do with the fact that many are physically active during their leisure time. The results also show that the variation in teaching, and that it is important to see the students on a more per- sonal level and offer activities where each student's needs are met while students gain influence in PE classes. This leads in turn to the three psychological needs of competence, autonomy and affin- ity are met and internal motivation is strengthened in the subject. The study has also been linked to previous studies and Self Determination Theory is the study's theoretical base.
Keywords: Physical education teacher. Physical education and health. Motivation. School.
Innehållsförteckning
1.0 Inledning ... 5
2.0 Syfte och frågeställningar ... 7
3.0 Teoretiska utgångspunkter ... 8
3.1 Self determination theory ... 8
4.0 Tidigare forskning ... 10
4.1 Begreppet motivation ... 10
4.2 Utvärderingar ... 10
4.3 Forskning om idrott och hälsa ... 11
4.4 Läraren ... 13
4.5 Diskussion ... 15
5.0 Metod ... 17
5.1 Design ... 17
5.2 Urval... 17
5.3 Intervjuguide ... 18
5.4 Genomförande ... 19
5.5 Databearbetning ... 20
5.6 Reliabilitet och validitet ... 20
5.7 Etiskt förhållningssätt ... 21
6.0 Resultat... 23
6.1 Hur upplever idrottsläraren elevernas motivation till ämnet idrott och hälsa? ... 23
6.2 Vilka metoder använder sig idrottsläraren av för att motivera eleverna? ... 24
6.3 Vilka metoder använder sig idrottsläraren utav när elever inte är med på lektionerna? .. 26
6.4 Finns det några bakomliggande skillnader mellan de omotiverade eleverna och de motiverade eleverna som idrottsläraren kan se? ... 28
7.0 Diskussion ... 31
7.1 Metoddiskussion ... 31
7.2 Resultatdiskussion ... 33
7.3 Hur upplever idrottsläraren elevernas motivation till ämnet idrott och hälsa? ... 33
7.4 Vilka metoder använder sig idrottsläraren av för att motivera eleverna? ... 34
7.5 Vilka metoder använder sig idrottsläraren utav när elever inte är med på lektionerna? .. 37
7.6 Finns det några bakomliggande skillnader mellan de omotiverade eleverna och motiverade eleverna som idrottsläraren kan se? ... 37
7.7 Fortsatt forskning ... 38 Referenser
Bilaga 1 Bilaga 2
1.0 Inledning
Glappet mellan fysiskt aktiva barn och inaktiva barn har ökat de senaste åren (Bernerskog 2006).
Allt mer hälsovetenskaplig forskning menar att vikten av fysisk aktivitet för människor för att upprätthålla en god psykisk och fysisk hälsa och minska risken för folksjukdomar som övervikt, hjärtsjukdomar, diabetes, viss typ av cancer och stressrelaterade sjukdomar (Brehm 2006). Brehm fortsätter med att beskriva att våra levnadsvanor går åt andra hållet istället, vi blir mer stillasittande och ny teknik gör att den spontana fysiska aktiviteten minskar. Den fysiska aktiviteten har
successivt minskat hos människor sen industrialiseringen på 1800-talet. Teknikiska landvinningar som maskiner, robotar och datorer har tagit över många av fysiskt krävande arbeten och gjort det till att dagens arbete blir enklare och samma energi inte behövs för utförandet. Tekniken hjälper oss också att få mat utan större energi. Vi människor börjar acceptera en bekväm levnadsstil samtidigt som tillfällen och möjligheter till en fysisk aktiv levnadsstil blir sämre (Faskunger 2001).
I Skolverkets nationella utvärdering skriver Erikson, Gustavsson, Quennerstedt, Rudsberg, Öhman och Öijen (2005) att lärarna upplever att frånvaron på lektionen inte är ett problem, dock så svarar en av tio elever i årskurs 9 att de väldigt sällan är med på idrottslektionen. De elever som är med i föreningsliv tycker idrotten är rolig eftersom de är duktiga, tror på sig själva medan de elever som är inaktiva utanför skolan ofta tar den passiva rollen och upplever idrottslektionerna som tråkiga (Redelius 2004). Detta stödjer Ntoumanis och Standage (2009) som menar att de aktiva på idrotten oftast har en inre motivation och oftast är de elever som också är fysisk aktiva på fritiden.
Skolan är en viktig arena för fysisk aktivitet och Lindwall (2008) betonar att motivationsarbetet är viktigt eftersom skolan kan vara den enda platsen för vissa där de rör på sig. De flesta eleverna upplever idrott och hälsa som ett bra ämne men det finns också elever som inte gillar ämnet alls.
Det finns dock en tendens att pojkar upplever ämnet roligare än flickor, den aktiviteten där
deltagandet och intresset är störst hos pojkar är också den vanligaste aktiviteten på idrottslektionen (Eriksson m fl 2003, Skolverket 2005).
Faskunger (2008) betonar att vara fysisk aktiv är inte något som är oföränderlig som vissa människor besitter och andra inte besitter. Att vara fysiskt aktiv är en lång utveckling där uppmuntran, utveckling skall hålla det levande. Därför har idrottsläraren en oerhörd viktig roll i motivationsarbetet till fysisk aktivitet i idrott och hälsa. Jag har själv under mina
verksamhetsförlagda utbildningar som idrottslärarstudent sett en tendens att det är samma elever som inte är med på idrottslektionen eller inte är särskilt aktiva på lektionen även om de är där
fysiskt. Många gånger har eleverna glömt kläder, eller att de börjar känna av att de är sjuka under skoldagen. Jag har även lagt märke under min praktik som idrottslärare att det är samma elever som är de mest motiverade vid lektionerna och samtidigt brukar aktiviteterna passa deras intressen, det finns också ett samband att de personerna är föreningsaktiva.
Läroplanen (Skolverket, 2011) har riktlinjer för läraren som denne ska hålla sig till. Läraren skall ta hänsyn till varje elevs enskilda behov och förutsättningar, ska stärka elevens vilja att lära och elevens tillit på sig själv och sin förmåga. Läraren skall också organisera lektionen så varje elev utvecklas efter sina förutsättningar och ständigt stödja utvecklingen. Utbildningen skall kännas meningsfullt och kunskapen skall utvecklas hela tiden (skolverket, 2011). Skolan har som uppdrag att sträva efter att eleverna dagligen skall tillgång till fysisk aktivitet.
I kursplanen Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det i syftet att "eleven ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ge kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykisk och fysisk välbefinnande". I ämnets syfte står också att undervisningen ska ge elever chans att förbättra samarbete och respekten mot andra människor. Skolidrotten ska skapa en utgångspunkt för alla elever att hela skolgången medverka i skolans fysiska aktiviteter och gynna eleverna till en utveckling om kroppsuppfattning och lita på sin egen fysiska förmåga (Skolverket 2011).
Intresset för hur idrottslärare arbetar för att motivera elever för att få en bra undervisning i ämnet idrott och hälsa, där alla känner sig välkomna, känner ett välmående och känner en meningsfullhet i lärandet i ämnet har vuxit under min praktik. Det ger mig också chans att utveckla min
professionalitet som idrottslärare. Därför ligger fokuseringen på motivation och hur idrottslärarna arbetar för att motivera eleverna i idrott och hälsa. Studien kommer inte enbart att fokusera på motivationsarbetet mot de inaktiva elever som finns utan även hur idrottslärare motiverar alla elever till fysisk aktivitet. En undersökning kommer därför att göras på idrottslärare om hur de upplever elevers motivation samt hur arbetet går till för att motivera eleverna.
2.0 Syfte och frågeställningar
Det primära syftet med arbetet är att undersöka hur några idrottslärare i Karlstad kommun arbetar för att motivera sina elever i idrott och hälsa på mellanstadiet och högstadiet. Syftet är också att se skillnader och likheter i hur idrottslärarna arbetar för att motivera eleverna i idrott och hälsa.
Studien har utgått från dessa frågeställningar
• Hur upplever idrottsläraren elevernas motivation till ämnet idrott och hälsa?
• Vilka metoder använder sig idrottsläraren av för att motivera eleverna?
• Vilka metoder använder sig idrottsläraren utav när elever inte är med på lektionerna?
• Finns det några bakomliggande skillnader mellan de omotiverade eleverna och de motiverade eleverna som idrottsläraren kan se?
3.0 Teoretiska utgångspunkter
Denna studie utgår från Self-Determination Theory. Här nedan presenteras teorin.
3.1 Self determination theory
Self determination theory (SDT) är en teori som beskriver människors motivation och personligheter i en social kontext. SDT vilar på tre huvudsakliga psykologiska behov som kompetens, självständighet samt samhörighet. Deci och Ryan (2002) beskriver att SDT är mer positivt riktad mot den inre motivationen eftersom det ger ett inre välbehag. De menar att vi människor är som mest upprymda när alla de tre grundläggande psykologiska behoven är tillfredsställda.
Behovet av kompetens leder till att människor söker sig till utmaningar som är optimala utifrån sin egen kapacitet och angelägenheten att försöka bevara och förstärka kompetensen och kapaciteten genom aktiviteten (Deci & Ryan 2002). Kompetens är i detta fall inte någon färdighet eller förmåga utan snarare en känsla av självförtroende och effektivitet i aktiviteten människor utför (Deci & Ryan 2002).
Självständighet beskrivs som ett behov där individen vill uppnå frihet, en självreglering som inte kan påverkas av yttre faktorer vilket leder till att individen känner glädje över att kunna påverka sig själv och situationen (Deci & Ryan 2002).
Samhörighet beskrivs som en känsla som utvecklas då individen får möjlighet att skapa givande relationer och bli accepterade av andra människor. Behovet är inte att nå resultat eller få status bland andra människor utan rör den psykologiska känslan av att vara trygg med andra individer (Deci & Ryan 2002).
Begreppet motivation kan delas in i tre kategorier. Inre motivation, yttre motivation och amotivation (Deci & Ryan 2002).
Inre motivation vilar på individens behov av kompetens, självständighet och utveckling som
utvecklas då individen finner en egen drivkraft i att utföra något. En bra inre motivation kan även ge upphov till känslor som lycka och engagemang. Individerna måste själva ha kontroll över
situationen och känna att det är av ett eget intresse som genomförandet sker, därför har inte yttre faktorer, som belöning och straff, påverkan av den inre motivationen i lika stor betydelse för individerna (Deci & Ryan 2002).
Yttre faktorer kan vara belöningar, straff, press, normer och dylikt, vilka kan påverka individens sätt att lära och utvecklas. Individen utför aktiviteter för att denna blir tillsagd att utföra eller att denna känner för att utföra aktiviteten (Deci & Ryan 2002).
Amotivation används i sammanhanget för att förklara när en individ är utan motivation eller har tydlig brist i motivationen (Deci & Ryan 2002). typer av underkategorier för den yttre mot Det finns två olika typer av underkategorier för yttre motivation. Yttre reglering och introjicerad reglering tillhör den grupp som inte är självbestämmande vilket då inte kommer från individerna själva. Yttre reglering innebär att någon annan än individen bestämmer vad som skall göras och förknippas mestadels mot den yttre motivationen där individen vill ha belöning istället för straff (Deci & Ryan 2002). Introjicerad reglering betyder att personen utför en aktivitet som individen vet är relevant i sammanhanget eller för att tillfredsställa en extern människa (Deci & Ryan 2002).
Den andra är en underkategori för den yttre motivationen som innebär identifierad reglering och integrerad reglering, vilket tillhör den mer självbestämmande yttre motivationen (Deci & Ryan 2002). Identifierad reglering innebär att personen utför aktiviteter där individen är medveten om att aktiviteten utförs genom inre motivation och främjar goda egna resultat. Integrerad reglering
innebär att individen utför aktiviteten genom att den positivt påverkar individernas självbild. Den integrerade regleringen ligger närmast den inre motivationen (Deci & Ryan 2002).
Den primära skillnaden mellan de två presenterade kategorierna som innefattar yttre regleringen och introjicerad regleringen ger individen mindre utrymme för egna valmöjligheter. Den andra typen som innefattar identifierad reglering och integrerad reglering främjar möjligheten att själv välja om aktiviteten skall utföras eller ej (Deci & Ryan 2002).
4.0 Tidigare forskning
Här nedan presenteras litteratur och tidigare forskning som berör studien 4.1 Begreppet motivation
Ordet motivation kommer från latinets movere som betyder "att röra på sig" (Brehm 2006). Ordet motivation är ett paraplybegrepp eftersom det finns väldigt många olika definitioner (Jenner 2004).
Passer, Smith, Holt, Bremner, Sutherland och Vliek (2009) anser att motivation kan beskrivas som en process som har inverkan på riktningen, uthålligheten och styrka i ett beteende.
I Nationalencyklopedin (2014) beskrivs motivation som "ett inre behov som ligger bakom visst (potentiellt) beteende" och motivera beskrivs som "ge skäl för uppfattning, handlande eller dylikt"
Vad motivation egentligen betyder är svårbedömt och många forskare betonar att motivationsteorin är svårdefinierad. (Jenner 2004).
4.2 Utvärderingar
Enligt skolverkets nationella utvärdering (Eriksson m fl 2003, Skolverket 2005) skiljer sig
upplevelsen av idrottslektionen markant mellan elever som inte är fysiskt aktiva på fritiden. Elever som är fysiskt inaktiva på fritiden upplever att inspirationen uteblir under idrottslektionen och att de i mindre utsträckning får visa sina kunskaper än de elever som är fysiskt aktiva på fritiden. De upplever också en starkare känsla av klumpighet och oro att misslyckas (Eriksson m fl 2003, Skolverket 2005).
De aktiviteter ger högst deltagande bland pojkarna är också de aktiviteter som lärarna anser är vanligast. I jämförelse med andra ämnen upplever majoriteten av eleverna att idrott och hälsa är ett av de roligaste ämnena i skolan. En stor del av eleverna har inställningen att de vill utvecklas och lära sig mer sig mer kring ämnet och anser även att idrott och hälsa är ett nyttigt ämne som uppfattas lätt att lära sig (Eriksson m fl 2003, Skolverket 2005).
När Skolinspektionen (2010) gjorde en flygande oanmäld inspektion i ämnet idrott och hälsa för årskurs 7-9 så var bollspel en klar dominerade aktivitet på 300 lektioner. Skolinspektionen (2010) anser att det stora bekymret med den stora dominansen kring bollsport är att bollspel gynnar elever
som är aktiva på fritiden och missgynnar de icke idrottsaktiva. Det finns även en tendens att den dominerande aktiviteten kan medföra att elever inte deltar under lektionerna eftersom det bli ett begränsat utbud (Skolinspektionen 2010).
Elevers närvaro under lektionerna varierar. Av alla idrottslektioner som Skolinspektionen (2010) observerade var det en fjärdedel av dessa tillfällen som alla elever deltog. Relativt stor andel av lektionerna hade frånvaro eller elever som inte deltog. I snitt på 300 skolor var det var femte elev som var icke deltagande. Under var tionde lektion var 30-50 procent frånvarande under av okänd anledning. Det fanns en väldigt liten skillnad mellan pojkars och flickors frånvaro vilket är intressant eftersom den nationella utvärderingen uppgav att 36 procent av flickorna i årskurs nio sällan eller aldrig deltog till skillnad från pojkarnas siffra som då låg på 14 procent (Eriksson m fl 2003, Skolverket 2005).
Skolinspektionens rapport (2012) granskade kvalitén i idrottsundervisningen för årskurs 4-6 och synliggjorde ett antal brister. De ansåg att läraren bör utveckla fler arbetssätt och metoder för att involvera läroplanen och kursplanens innehåll på ett tydligare sätt i undervisningen. Idrottsläraren bör se till elevernas erfarenheter och förutsättningar och anpassa undervisningen efter det. Lärarna behöver utveckla sin egen kompetens i ämnet för att kunna öka variationen och synliggöra
mångfald i idrottsundervisningen (Skolinspektionen 2012). Idrottsläraren bör utveckla ett samarbete med rektorn där de ser till att eleverna som inte deltar under idrottslektionen, av okänd anledning, blir mer delaktiga i undervisningen. Rektorn har ansvar att främja ämnet idrott och hälsa och se till att ett noggrant kvalitetsarbete utförs på samma sätt som i övriga ämnen. Skolorna behöver
anstränga sig mer för att aktivt förebygga och förhindra kränkningar i undervisningen. Skolorna behöver också se till att eleverna får den undervisning de har rätt till (Skolinspektionen 2012) 4.3 Forskning om idrott och hälsa
Redelius (2004) beskriver elevernas syn på ämnet idrott och hälsa och hur de allmänt upplever närvaron under lektionen. Ett antal elever anser att grunden till en sämre motivation i ämnet
utvecklas då eleverna upplever att de inte kan eller anses bra. Elever om är positiva till ämnet anser att de har större tilltro till sin egen förmåga och sina val. Elever som tror på sig själva, känner sig kompetenta och blir ofta bekräftade och tycker idrottslektionerna är tillfredsställande. Ett antal elever upplever en individmässig negativ favorisering under idrottslektionen, de ”duktiga” eleverna får mer bekräftelse. En annan typ av favorisering upplevs förekomma då läraren favoriserar en annan klass vilket i sin tur ger en negativ effekt på deltagandet under idrottslektionerna.
Redelius (2004) menar att majoriteten av elever uppskattar ämnet idrott och hälsa men att det finns en problematik i att det för många elever handlar om att prestera. Lärarna uppfattar inte
prestationsmoment som lika framträdande idag som förr, men det finns dock elever som uppfattar idrottslektionerna som prestationsinriktade. Redelius (2004) anser att de elever som har stora föreningserfarenheter och är vana att prestera har inga problem med detta under idrottslektionerna vilka blir roliga eftersom de upplever sig själva som kompetenta. För elever som inte är aktiva i ett föreningsliv och inte är fysiskt aktiva överlag blir idrotten en arena där dessa får möjlighet att röra på sig. Dessa elever tar ofta en passiv roll, känner sig osäkra och upplever idrott och hälsa
omotiverade vilket påverkar motivationen att bli negativ och outvecklad (Redelius 2004).
Ntoumanis och Standage (2009) beskriver i sin artikel att elever vars motivation är mycket hög i ämnet idrott och hälsa, styrs av den inre motivationen. Intresset för ämnet utvecklas inifrån
individerna och påverkas därmed inte av yttre faktorer i större utsträckning. Elever som styrs av den inre motivationen har en tendens att vara mer delaktiga och intresserade under idrottslektionen än övriga elever som inte utvecklat en inre motivation. Elever med en inre motivation visar en stor uppmärksamhet till uppgifterna och strävar efter att utmana sig själva i idrottsmomenten. Elever som har en inre motivation till ämnet är de som dessutom är fysisk aktiva efter skoltid (Ntoumanis
& Standage 2009).
I Apitzschs (2007) undersökning av fem högstadieskolor och fem gymnasieskolor framkom det att 67 av 745 elever inte var fysiskt aktiva. Av 67 elever var det 51 elever som ville bli mer fysisk aktiva. 26 flickor som motsvarar 90 % i jämförelse med 25 pojkar som motsvarar 66 % ville bli mer fysisk aktiva. De vanligaste faktorerna till att eleverna slutade vara fysisk aktiva var bland annat enformiga aktiviteter, eller att de känt sig minde kompetenta än övriga elever. Apitzsch (2007) menar att det finns hinder som trötthet och ork vilket påverkar elever att bli fysiskt inaktiva.
Eleverna uppfattar att ”slöhet föder slöhet” och att det är svårt att bryta en ond cirkel. Men det finns också psykologiska faktorer som kan orsaka inaktivitet. Det är främst flickor som upplever det påfrestande när andra tittar på under tiden de utför en fysisk aktivitet. Eleverna upplever oro att andra skall värdera deras yttre attribut och upplevas smala eller stora samt att svettas inför andra människor blir mycket påtagligt och obehagligt. Andra orsaker kan vara rädslan över att misslyckas inför andra kamrater, vilket kan framkalla ångest och en känsla av att känna sig oduglig. I
lagidrotter och bollaktiviteter är det vanligt förekommande att någon ”duktig” elev blir irriterad på en lagmedlem och den negativa stämningen sprider sig i laget. Elever påpekar att bristande faktorer
som ett dåligt självförtroende och en negativ självbild påverkar den personliga aktivitetsgraden under lektionen.
I samma artikel lyfter Apitzsch (2007) fram vad elever har för kringliggande faktorer som påverkar dem att bli mer fysiskt aktiva. Majoriteten av elever beskrev rädslan av att vara ohälsosam som en bidragande faktor till att vilja utveckla en bättre fysisk hälsa. Det förvånade Apitzsch att elever tog upp faktorer som kompetensglädje, en lustfylld känsla över att besitta kunskaper. Ett fåtal flickor motiverades genom den fysiska aktiviteten med mål om att forma en mer vältränad kropp.
4.4 Läraren
Apitzsch (2007) menar att det finns två typer av inaktiva elever, den första typen är eleven som behöver externt stöd, vilket är beroende av att läraren finner metoder som kan uppmuntra och motivera till fysik aktivitet. Den andra typen av inaktiva elever är de som prioriterar andra intressen eller ämnen.
Redelius (2004) beskriver hur förkastligt det är att elevernas motivation till ämnet försämras genom att de känner sig otillräckliga och utsatta under lektionen. Därför har idrottsläraren en väsentlig roll att förebygga detta och istället utveckla ett positivt klimat, en utvecklande och stimulerande undervisning som motiverar samtliga elever. Speciellt viktigt är det i det avseendet att en stor del av ungdomarna kommer i kontakt med idrott första gången i skolan och eftersom fysisk aktivitet förebygger sjukdomar är det än viktigare att skolidrotten blir positiv för alla elever.
Annerstedt (2007) beskriver att läraren skall motivera sina elever till ett livslångt lärande, vilket många gånger är mycket komplext. Elever motiveras av aktiviteter som känns utvecklande, roliga och utmanande. Arwidson (2013) menar i sin studie att 40% av de elever som någon gång har avstått från lektionen har påverkats av valet av aktivitet. Valet av aktivitet kan både ge en positiv och negativ effekt på deltagandet hos eleverna (Arwidson 2013).
Annerstedt (2007) menar att utmanande, realiserbara och betydelsefulla mål vilka läraren sätter upp för eleverna måste således vara varierande för att tillfredsställa varje elevs behov vilket kräver att undervisningen måste kännas meningsfull. Att tillfredsställa varje elevs behov står som ett tydligt mål i läroplanen Lgr11 (Skolverket 2011). Nedanstående förslag kan främja och förbättra
motivationen hos eleverna enligt Annerstedt (2007). Hur läraren väljer att organisera lektionerna
och aktiviteterna blir därför väsentligt. Lärarens kännedom om elevernas intresse och läroprocesser gör att lektionerna kan utformas efter individen, anpassat till gruppen, vilket engagerar och
motiverar individerna (Annerstedt 2007). Alla elever har olika behov, lärarens kännedom om varje elev möjliggör att läraren kan sätta upp realistiska mål, där varje elev har möjlighet att lyckas efter sina egna förutsättningar och förmågor (Annerstedt 2007). När läraren lägger fokus på mindre relevanta och orealistiska mål får eleverna svårt att se ett värde i undervisningen vilket kan få motivationen försämrad, där för är det viktigt med rätt fokusering (Annerstedt 2007). Läraren bör få eleverna att utveckla sitt självförtroende, självkänsla och få positiva upplevelser, vilket är komplext, men är grunden till att eleverna skall må bra och ha roligt under fysisk aktivitet (Annerstedt 2007).
Löwenborg och Gisalon (2007) menar att motivationsarbetet med elever inte enbart går ut på läsa sig till kunskap och använda flera olika undervisningsstrategier som går att finna i litteraturen.
Mycket av arbetet finns redan i lärarens karaktäristiska sätt att agera och vara. En lärare som själv är lycklig och humoristisk ”smittar” även gruppen. Känner gruppen tillfredsställelse och glädje kring lärarens undervisning så är mycket av kunskapsinlärningen hos eleverna vunnen. Visar läraren även en mänsklig och leklysten sida blir stämningen i gruppen mer positiv (Löwenborg & Gisalon 2007).
Det finns en likhet i Isbergs (2009) avhandling där hon kom fram till att idrottslärarens goda inställning och intresse gynnar elevernas motivation till fysisk aktivitet. Relationen till läraren, vänner och familj är viktiga på så sätt att goda relationer påverkar motivation positivt (Isberg 2009).
Ungdomarna behöver förstå syftet med aktiviteten, bli inspirerad och ha ett intresse, för att motivation till fysisk aktivitet skall uppnås (Isberg 2009).
Lindwall (2008) anser att motivationen blir grunden för att elever närvarar och deltar i ämnet idrott och hälsa. Elevers motivation under idrottslektionen är något som är mindre omtalat när skolidrott diskuteras vilket den borde eftersom motivation är en viktig faktor i idrottsundervisningen.
Lindwall (2008) menar att det idag saknas idrottspsykologiska kunskaper för idrottslärare och lärarstudenter, vilket är en viktig del i motivationsarbetet i undervisningen med eleverna. Lindwall (2008) efterlyser en idrottspsykologutbildning för lärarstudenter som en möjlighet att kunna få mer insyn, kunskap och verktyg om motivationsarbete med eleverna.
Lindwall (2008) menar också att idrottspsykologi för studerande idrottslärare skulle möjliggöra en lärandemiljö som vidare tillfredsställer elevernas psykologiska behov såsom kompetens,
självständighet samt samhörighet. Vilket är self determination theory (Deci & Ryan 2002).
I en studie av Ntoumanis (2001) med stöd av self determination theory synliggjordes ett samband mellan tre sociala faktorer som påverkade de tre psykologiska behoven, kompetens, självständighet och samhörighet. Ntoumanis (2001) kom fram till att när social miljö främjade en samarbetande inlärning, med fokus på en individuell förbättring samt att valmöjligheter för eleverna, uppfyllde den sociala miljön de psykologiska behoven. Kompetensen var det behov som blev starkast
förknippad med den inre motivationen. Slutsatsen blev således att lärare kan skapa en lärandemiljö som fokuserar på samarbete samtidigt som eleverna har möjlighet till en individuell inlärning.
Jämförelsen ska endast ske med den egna prestationen samtidigt som valmöjligheterna skall bidra till en ökad chans att tillfredsställa elevernas psykologiska behov. Eleven kan på så vis uppleva en inre och självbestämmande motivation som kan få eleven att känna tillfredsställande under
lektionen och en fortsatt fysisk aktivitet efter skolan (Ntoumanis 2001).
4.5 Diskussion
Skolverkets utvärdering från 2005 gav en bra bild på hur verkligheten såg ut 2003. Det var drygt 1000 elever som deltog i undersökningen vilket var många deltagare vilket därför kunde ge en bra bild på verkligheten då. Skolverket gjorde studien 2003, vilket är 11 år sedan. Mycket har
förändrats i både läroplaner och skolan i allmänhet. Det är svårt idag att kunna se från den studien hur det ser ut i dagens undervisning.
I Apitzsch (2007) studie framkom det att 67 personer inte var fysiskt aktiva. I grundskolan som detta arbete i synnerhet behandlar så blir det enbart fem högstadieskolor som är relevant, vilket ger det en väldigt liten del som är relevant.
Redelius (2004) menar att det finns en problematik i att elever upplever prestationsbaserad undervisning. Med en prestationsinriktad undervisning innebär det ofta att bedömningen sker genom en prestation, att en utsedd längd i längdhopp ger ett specifikt betyg och en specifik nivå i beeptest ger ett annat betyg. Elever skall prestera i ämnet idrott och hälsa men att idrottsläraren skulle sätta betyg efter en viss utsedd prestationsnivå med hjälp av måttband eller en mall och betygsätta efter det skall inte få förekomma. Det är en viktig aspekt att eleverna känner till att betyg inte skall sättas efter specifika mått utan det ska betygsättas efter varje individ och hur mycket de försöker att prestera.
Lindwall (2008) eftersträvar att idrottslärarstudenter borde få en möjlighet en
idrottspsykologutbildning. Lärarutbildningen ger inte studenter en ren psykologi eller
idrottspsykologi-utbildning som redskap i undervisningen på Karlstads universitet. Idrottspsykologi skulle ge verktyg och främja lärare att kunna få ut ännu mer av elevernas psykologiska behov. Det möjliggör att lektionen blir bättre och alla elever får en mer positiv syn till idrott och hälsa. Hur andra universitet eller högskolor med idrottslärarutbildning har det med idrottspsykologi kan dock inte svaras på.
5.0 Metod
Här nedan presenteras hur studien är upplagd och hur hela studien har arbetats fram.
5.1 Design
Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. En kvalitativ inriktad studie koncentrerar sig på "mjuka"
data, dvs. intervjuer och tolkande analyser. Ändamålet med en kvalitativ metod är att kunna anträffa och urskilja strukturer och uppfattningar om fenomenet hos respondenten (Patel &
Davidson, 2003). Det är genom samtal vi lär känna andra människor och vi kan få kunskap, erfarenheter, känslor och attityder (Kvale & Brinkmann 2009).
Vilken metod som används avgörs av vad syftet med arbetet är och hur frågeställningarna är uppbyggda vilket också (Kjear Jenssen, 1995) beskriver. Han menar att problemområdet sällan är detsamma när det avser kvalitativ metod och kvantitativ metod. När studien avser djupgående kunskap och en nyanserad beskrivning av ett fenomen, som i denna studiens fall då syftet är "Hur några idrottslärare i Karlstads kommun arbetar för att motivera elever i idrott och hälsa" är den kvalitativa metoden mest lämplig. Den kvalitativa intervjun söker kvalitativ kunskap genom uttryckssätt och syftar inte till kvantifiering, det arbetas med ord och inte siffror (Kvale &
Brinkmann 2009). Jag använder mig av den kvalitativa metoden i form av intervjuer som särskilt används till för att undersöka fenomen och beskriva olika perspektiv.
5.2 Urval
Sex personer har intervjuats och inklusionkriterierna har bestämts i förväg. Inklusionkriterierna innebär att respondenterna skall arbeta som lärare i idrott och hälsa minst halvtid, ha
yrkeserfarenhet i minst 3 år, de skall undervisa i grundskolan och arbeta i Karlstad kommun eller i en mycket närliggande kommun. Tre av idrottslärarna ska undervisa på mellanstadiet och resterande tre på högstadiet.
Anledningen till att undersökningspersonerna skulle vara idrottslärare var att studiens syfte vänder sig till idrottslärarens motivationsarbete och idrottslärarens egna uppfattningar och erfarenheter. Det blir då ytterst relevant att en av inklusionskriterierna är att respondenterna är verksam idrottslärare.
Ett annat kriterium inför undersökningen krävde att idrottsläraren skulle jobba minst halvtid.
Kriteriet bestämdes för att få en bättre inblick i lärarens tankar, upplevelser och arbete. Att
respondenterna skulle arbeta i Karlstad konkretiserar syftet och gör det möjligt att öka validiteten och reliabiliteten i arbetet.
För att få tag på undersökningsdeltagare undersöktes först och främst Karlstadstrakten för att få tag i lämpliga respondenter som passade in i inklusionskriterierna. Därefter användes egna kontakter där kontaktpersonerna själva hade möjliga respondenter som passade in i inklusionskriterierna.
Detta kallas för snöbollseffekten och går ut på att kontakterna som skapats kan tipsa om
respondenter som kan tillföra undersökningen med sina erfarenheter och kunskaper (Halvorsen, 1992). När kontakt hade tagits med kontaktpersonen, beskrev studiens syfte och
inklusionskriterierna. Kontaktpersonen gav då möjliga kontaktuppgifter till tänkta respondenter.
Kontakt togs och personernas e-mail togs emot för vidare information och kontakt kring studien.
Personer som tackade nej till undersökningen gav tips om eventuellt andra undersökningsdeltagare som passade in i inklusionskriterierna. Här nedan kommer en presentation om respondenterna och av etiska skäl har respondenterna fått fiktiva namn.
Lärare A: Man. 40-50 år. Arbetar 75 % som idrottslärare på en högstadieskola Lärare B: Kvinna. 30-40 år. Arbetar 100 % som idrottslärare på en högstadieskola Lärare C: Man. 20-30 år. Arbetar 100 % som idrottslärare på en högstadieskola
Lärare D: Man. 30-40 år. Arbetar 60 % som idrottslärare och resterande 40% som resurs på en mellanstadieskola
Lärare E: Man 20-30 år. Arbetar 80 % som idrottslärare på en mellanstadieskola.
Lärare F: Kvinna. 30-40 år. Arbetar 100 % som idrottslärare på en mellanstadieskola.
5.3 Intervjuguide
För att ge intervjuaren stöd under intervjun så skapades en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Detta beskrivs som varken ett öppet vardagssamtal eller slutet frågeformulär utan utförs genom att skapa en intervjuguide som fokuserar på teman där innehållet ger förslag på frågor (Kvale &
Brinkmann 2009).
Tre teman i intervjuguiden skapades och därefter gjordes underfrågor och stödfrågor utifrån dem.
Om intervjuaren ville fördjupa sig inom ett specifikt ämne ställdes även följdfrågor som stöd, vilket är utvecklande frågor som "hur menar du?", "kan du utveckla?" etc. Kylén (2004).
Mellan öppningen och avslutningen i intervjun var intervjuguiden konstruerad med öppna frågor, där respondenterna kunde tala fritt. Intervjun innehåll frågor där intervjuaren ber om mer
beskrivning i svaren. Precisering innebär att intervjuaren ber om mer exempel och mer
beskrivningar än vad som redan getts. Följdfrågorna hjälper då till att få svaren mer precisa (Kylén 2004).
Intervjuguiden inledes med en personlig presentation, intervjuns syfte och övrig information kring intervjun och etiska rättigheterna. Intervjuguiden presenterades och samtliga respondenter fick godkänna inspelning av intervju. Kylén (2004) kallar detta för ”öppningen” i en trattmodell.
Samtliga intervjuer avslutades med en kort sammanfattning av intervjun och sedan berättades mer ingående vad undersökningen gick ut på. Informationen gav då möjlighet till respondenterna att ställa frågor (Kylén 2004). Avslutningen i trattmodellen är också viktig, där intervjuaren har möjlighet att fråga om det går att komplettera svaren i efterhand om det behövs samt att det ger ett intryck av att respondenten kan ringa upp och komplettera eller lägga till något som inte framkom under intervjun (Kylén 2004).
En så kallad pilotintervju gjordes på en person som passade in i inklusionskriterierna, innan de bokade intervjuerna. Det gav möjlighet att justera intervjuguiden. En pilotintervju är även ett bra tillfälle för intervjuaren att träna intervjuteknik samt att se om frågorna var rätt formulerade (Kvale
& Brinkmann 2009). Efter pilotintervjun ändrades frågor och omformuleringar.
5.4 Genomförande
Kontaktpersonen gav förslag på respondenter och gav dessutom ut deras e-postadress för kontakt.
En förfrågan samt ett informationsmail (se bilaga 2) skickades till respondenterna för att ge ytterligare information om syfte, upplägg samt respondenternas etiska rättigheter. Det upplevdes svårt att få till tid med respondenterna eftersom idrottslärarna var inne i en tid med mycket jobb som betygsättningar, omdömen och utvecklingssamtal. Alla sex intervjuer höll till i en miljö där påverkan av yttre faktorer minimerades. Fem av intervjuerna gjordes i ett arbetsrum där intervjuaren och respondenten var ensamma och ett intervjutillfälle arrangerades enskilt i idrottslärarens
personalrum, dock utan störningsmoment. Respondenterna fick återigen information om syftet med arbetet samt att intervjuaren ännu en gång belyste respondenternas etiska rättigheter. Intervjuerna varade mellan 35 minuter och 55 minuter.
5.5 Databearbetning
Till intervjuerna användes en diktafon som inspelningsmaterial. Fördelarna med att spela in intervjuerna är att få respondentens exakta svar samt att en hög svarsfrekvens (Patel & Davidsson 2003). Efter de utförda intervjuerna transkriberades intervjuerna ner i text. Det är den nedskrivna texten som blir början på en analytisk process (Kvale & Brinkmann 2009).
Transkriberingen är viktig för att minimera missar i viktig information. Pauser och skratt är inte relevant för det här arbetets syfte och därför skrevs inte det ner. Det finns ingen ”rätt” formel för hur man transkriberar ner texten (Kvale & Brinkmann 2009).
När transkriberingen var gjord analyserades intervjumaterialet. Först gjordes en sammanfattning vad respondenterna sagt med hjälp av citat, sedan kopplades alla intervjutranskriberingar ihop med varandra för att se, matcha och söka mönster. Slutligen diskuteras resultatet ihop med de teoretiska utgångspunkterna och frågeställningarna i diskussionen. Detta kallas för en kvalitativ
innehållsanalys (Patel & Davidsson 2003).
5.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet betyder om studien är tillförlitlig eller ej (Patel & Davidsson 2003). För att höja reliabiliteten i studien skickades ett informationsmail till de tänkta respondenterna där de fick information om studiens syfte och att de etiska rättigheterna belystes. Samma information fick respondenterna vid intervjutillfället, detta för att öka tillförlitligheten i svaren då informationen och etiken upprepas.
Intervjutillfällena utfördes i miljöer där inga störningsmoment kunde påverka intervjuerna av andra personer eller av andra yttre faktorer. Intervjuerna spelades in på en diktafon som höll bra kvalité och inga brus, dålig akustik eller andra störningsmoment påverkade in spelningen negativt. Att intervjuerna spelas in gör det enklare att säkra viktig information som sägs av respondenterna (Patel
& Davidsson 2003). Efter intervjuerna transkriberades data ner i skriftlig form, vilket gör det enklare att analysera data. Samtliga respondenter fick möjlighet att lyssna på intervjuerna samt läsa sina egna transkriberingar. Alla respondenter har bekräftat och accepterat transkriberingen i denna studie utan att läsa transkriberingarna eller lyssna det inspelade materialet.
Validitet handlar om att man mäter det man avser att mäta (Patel & Davidsson 2003). Kylén (2004) eftersträvar att rätt information ges för att uppfylla studiens syfte och få svar på det man avser att mäta.
En intervjuguide gjordes och skickades till handledaren som kom med synpunkter. Ändringar i intervjuguiden gjordes för att använda den i en pilotintervju. För att höja validiteten ännu mer gjordes en pilotstudie på en person som passade in i inklusionskriterierna. Efter pilotintervjun kunde intervjuguiden korrigeras ytterligare med omformuleringar. Flera omläsningar av det transkriberade datamaterialet gjordes även ett antal gånger för att hitta nya meningar och relevant information efter alla intervjuer.
5.7 Etiskt förhållningssätt
Respondenterna har vid två upprepade gånger fått information om etiken i undersökningen. Den ena gången i informationsmailet som skickades ut, vid andra tillfället vid intervjutillfället innan
intervjuerna startade.
Respondenterna har fått information om de fyra etiska kraven, vilket innebär konfidentiellkravet, samtyckeskravet, informationskravet samt nyttjandekravet (Patel & Davidson 2003).
Konfidentiellkravet är ett krav för att skydda respondenterna och deras identitet. Individerna skall inte kunna identifieras med informationen de delgett i intervjun. Privat information som kan kopplas till personerna kommer då inte att avslöjas. Detta krav är också ett bra för att få så bra information som möjligt, att intervjudeltagarna känner tillit inför intervjuaren och kan komma med information som kanske inte hade kommit fram om identiteten inte hade varit konfidentiell (Kvale
& Brinkmann 2009).
Samtyckeskravet handlar om att få respondenternas samtycke och att de själva har rätt att själva välja om de ska delta i undersökningen eller inte. Ingen skall bli tvingad att lämna ut information, därför skyddar samtyckeskravet respondenterna (Kvale & Brinkmann 2009).
Respondenterna har även rätt att få information om hur materialet kommer att användas och få information om studiens syfte och uppläggning Den informationen täcker då informationskravet och det hjälper respondenterna mot bedrägeri och utnyttjande (Kvale & Brinkmann 2009).
Nyttjandekravet täcker respondentens rättigheter att informationen enbart kommer att nyttjas i den rådande studien och får inte användas till annat bruk (Kvale & Brinkmann 2009).
Samtliga respondenter har fått en blankett skickade till sig där de fått tagit del av de etiska rättigheterna. Alla har även fått alla tagit del av de etiska kraven muntligt precis innan
intervjutillfället. När transkriberingen var färdig förstördes inspelningsmaterialet och inget av materialet har används till något annat än till denna studie. Flertalet gånger har respondenterna fått
information att studien är frivillig och att de har möjlighet att bryta när som helst. Respondenterna är skyddade bakom fiktiva namn och information som kan kopplas till individerna har inte fått utrymme i det transkriberade materialet. Samtliga respondenter har således fått tagit del av alla etiska kraven skriftligt som muntligt.
6.0 Resultat
Här kommer resultaten från intervjuerna att presenteras, varje respondent för sig. Det kommer dessutom finnas en liten kort sammanfattning efter varje frågeställning. Respondenterna har av etiska skäl fått andra namn. Lärare A,B,C,D,E och F. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes för att det ger en bra överblick över hur respondenterna svarade på frågorna och det är enklare att se samband och olikheter. Presentationen blir mer strukturerat och ger en bra överblick på hur respondenterna har svarat på frågeställningarna.
6.1 Hur upplever idrottsläraren elevernas motivation till ämnet idrott och hälsa?
Lärare A säger att det inte finns några motivationsproblem i undervisningen. Han fortsätter och berättar att hans upplevelse är att eleverna tycker om att röra på sig och att idrott och hälsa är bland de roligaste ämnena i skolan. ”Det är ett väldigt högt antal aktiva barn här, så motivationen är hög, idrottslektionen är ofta ett sådant ämne de prioriterar, de märker man ofta när jag är borta eller lektionen blir inställd, då blir de arga”.
Lärare B upplever inställningen och motivationen som mycket positiv bland eleverna.
”De har det mycket hemifrån att det är bra att röra på sig och viktigt att röra på sig. Många är med i föreningar också”. Den intervjuade säger att det finns en kännedom om att en elev har upprepad frånvaro men att det inte finns en problematik med motivationen överlag. Den intervjuade upplever inte upprepad frånvaro på lektionerna från övriga elever.
Lärare C menar att de flesta är motiverade men inte alla. Läraren anser att eleverna generellt tycker att det är roligt att vara på idrottslektionen. ”Alla sociala umgängen med varandra får nog elever att bli intresserade. Snackar elever med varandra om fotboll på rasten så kan de vara så att andra vill vara med i snacket och den sociala umgängeskretsen kan påverka intresset”. Läraren upplever ibland upprepad frånvaro på idrottslektionen men att det inte handlar om att de är omotiverade utan det handlar om sjukdom eller att eleverna glömt kläder. De finns de elever som inte är med på vissa moment som de upplevt som tråkiga, då har de skyllt på sjukdom eller skador men som sedan setts på träningen på kvällen.
Lärare D upplever att motivationen i idrott och hälsa är bra, men alla kan inte vara motiverade hela tiden. ”Många barn har ett enormt rörelsebehov och de tycker det är roligt ämne i skolan, i alla fall vad jag upplever det”. Respondenten upplever att det är många som är aktiva på fritiden och att det
påverkar att eleverna har en bra motivation på idrottslektionen. Ingen elev visar tendens till upprepad frånvaro, det är i så fall sjukdom eller dylikt. Ingen elev är inte med för att den inte vill.
Lärare E tycker att eleverna visar upp en bra motivation. Respondenten uppfattar att eleverna tycker idrotten är ”superkul”. ”Jag tror att barnen gillar att röra på sig helt enkelt, det är ett roligt ämne att komma till och barn har energi som de vill få ut. Sen tror jag också att det beror på att de har ett genuint intresse för idrott av olika slag, jag tycker det är många barn som håller på med sporter av olika slag på fritiden. Klart inte alla elever håller på men när de ser att alla andra kämpar så smittar det även av sig på andra”
Lärare F upplever att det syns väldigt tydligt att eleverna är motiverade i ämnet. Respondenten anser att det är lärarens eget arbete som ligger bakom det.”Det är mycket väsentligt att eleverna vet fördelarna med ämnet idrott och hälsa för att det skall kunna utveckla en motivation”.
Sammanfattning: Alla idrottslärare tycker att eleverna visar bra motivation. Vissa lärare upplever att de finns elever som inte har lika bra motivation som de flesta, men att de själva inte ser det som något problem eftersom det är så få elever som har dålig motivation. Fyra av lärarna upplever att det är många elever som är föreningsaktiva på fritiden och samma lärare tror att det är på grund av detta som påverkar att eleverna visar en bra motivation på skolidrotten. En av lärarna upplever upprepad frånvaro där elever inte vill vara med men annars är respondenterna överens om att det inte är någon upprepad frånvaro förutom att de är sjukdom, glömt kläder eller annat som påverkar närvarandet.
6.2 Vilka metoder använder sig idrottsläraren av för att motivera eleverna?
Lärare A menar att det är ”viktigt att belysa vad vi ska göra och varför det är viktigt på lektionen”.
Att prova på så många aktiviteter som möjligt möjliggör för eleverna att hitta sina egna intressen.
Lärare A tycker även att: ”rollen som lärare kan påverka motivationen genom att skapa en bra stämning i klassen och att alla ska visa respekt för varandra”. Den intervjuade menar att mycket arbete går ut på att anpassa lektionen efter individerna som finns i gruppen, det går inte att köra på samma schema för alla klasser. Lärare A ger eleverna en lagom mängd inflytande på planeringen kan få eleverna att bli mer motiverade.
Lärare B: ”Jag försöker ge feedback och positiva kommentarer men feedback också så de kan utvecklas ännu mer liksom, de tror jag är viktigt. Det är lätt att bara säga "bra patrik, bra
passning" men vad var bra? Det är väldigt lätt att göra så. Men Det är viktigt att ge de feedback så de förstår vad som var bra liksom. Rätta någon också, men med en positiv attityd” Respondenten stöttar sina elever och vill kunna få eleverna att känna att de syns. Det sistnämnda är lättare sagt än gjort men de har börjat filma lektionen så de kan få en överblick över lektionen på ett helt annat sätt i efterhand. Eftersom läraren märkt att elever är mer motiverade till momenten ju mer tydlighet som finns innan. ”Det kanske inte bara är att slänga in en boll till en elev som inte kan, jag får prata först och introducera”.
Lärare C berättar att motivationsarbetet hänger mycket på att läraren själv är motiverad. ”Jag måste själv vara motiverad för att eleverna ska bli det också”. Idrottsläraren menar att ett glatt och tryggt klimat motiverar eleverna på lektionerna. Respondenten använder sig av en blandning mellan enskilt arbete där läraren försöker fånga allas förutsättningar samtidigt som samarbete är en viktig del så strävar idrottsläraren att få de ”duktiga” eleverna att hjälpa de ”mindre duktiga”. Genom detta får de båda två grupperna utmaningar och framgång.
Lärare D motiverar eleverna med sitt ledarskap; en motiverad lärare som är närvarande på lektionen motiverar eleverna.”Har jag själv inte motivationen att lära ut så kanske jag ska se mig efter ett annat jobb”. Läraren försöker alltid individanpassa lektionerna som tillfredsställer individernas förutsättningar. Auktoritet är viktigt och att barn behöver någon som bestämmer. ”Jag försöker belysa varför momentet vi håller på med är viktigt och hur de kan få användning av det senare i livet. Att det ska vara roligt och absolut inte någon tävling eller att de inte ska ta allt på för stort allvar, självklart är det viktigt ämne, men det ska inte vara misslyckande att ha svårt för något moment, alla har olika förutsättningar och det ska jag som lärare försöka lägga upp lektionen alla elever kan göra som de själva klarar av”
Lärare E menar att hon ”förväntar mig först och främst att alla eleverna ska vara snälla mot varandra och det ska aldrig någonsin klankas ner på någon annan”. Det i sin tur påverkar gruppen och eleverna blir mer motiverade. Idrottsläraren lägger stort fokus på samarbete och vill testa nya aktiviteter för att alla elever ska kunna hitta sitt intresse. ”Samtidigt kan ju inte eleverna jobba i grupp hela tiden, det måste vara individanpassat eftersom de gör sakerna för sin egen skull. För att lära sig saker. Men en bra blandning mellan samarbete och individuell är det bästa tänkbara i det stora hela”.
Lärare F menar att motivationsarbetet helt och hållet är lärarens eget ansvar. ”Jag tycker det är viktigt med en variation av idrottslektioner för att alla elever skall känna att de finner någon som de tycker är kul. Om de känner att något är kul och att de kan blir det därför lättare att sporra dem till att finna motivation i andra moment”. Idrottsläraren arbetar för att få alla elevers röster hörda och att det ska få vara delaktiga i lektionsunderlaget. Att få inflytande på lektionen tycker idrottsläraren är väldigt viktigt för att kunna påverka sin delaktighet. ”Alla elever har inte samma möjlighet till rörelse och för att idrotten skall kunna bli ett ämne där mångfald synliggörs och blir accepterat är det just därför viktigt att eleverna får sin röst hörd genom att de får vara med och planera
lektionsunderlaget”. Idrottslektionerna skall inte utesluta någon eleverna utan inkludera alla elever utifrån deras egen förmåga och att det ska vara roligt och eleverna ska hjälpa varandra på
lektionstid. ”En bra lektion är också när materialet blir ifrågasatt, det gör ju att jag som lärare får reflektera kring syftet med lektionsmaterialet och lär mig också kunna berätta på ett bra sätt varför jag har lagt upp lektionen eller övningen på det sättet”
Sammanfattning:
Alla lärare är medvetna om att de ska se alla elever och möta deras individuella behov och pratar om att variation är viktigt i undervisningen. En av lärarna har filmat elevernas lektion så att det möjliggör att lärarna kan se eleverna igen. De flesta säger att eleverna ska ha roligt och alla utom en ger eleverna möjlighet att vara med att planera lektionerna. En av lärarna gör det mer än andra eftersom den respondenten ser det som en viktig del i motivationsarbetet. Två av lärarna tar upp att de själva måste vara motiverade för att motivera eleverna, ord som engagemang, att vara
närvarande, kunnig och positiv attityd mot andra och mot lektionen är något som alla tar med i sitt motivationsarbete.
6.3 Vilka metoder använder sig idrottsläraren utav när elever inte är med på lektionerna?
Lärare A menar att det beror mycket på bakgrunden till varför eleverna inte är delaktiga på
idrottslektionen: ”Är det så att någon elev varit sjuk och hemma så brukar jag skicka eleverna på en given sträcka, det kan vara tipspromenad eller enbart promenad eller alternativet att eleven får vara delaktiga i lektionen och hjälpa till, med lite sysslor på nån station och så”. Enligt läraren visar det att man bryr sig om eleven även om eleven inte är med på lektionen genom att erbjuda alternativa aktiviteter. När elever varit borta en längre tid finns det chans att ta igen det missade, ”Vi
har något som heter handledartid för de elever som varit borta och så men problemet är att om eleven varit borta så rycker de andra ämneslärare i den också”
Lärare B uppger att de finns en rad olika aktiviteter för de som inte är delaktiga på idrottslektionen, en del elever har med sig kläder och går till skolans gym om de inte har möjlighet att vara med på lektionen. Har eleverna inte med sig kläder eller är sjuka så får de gå en promenad. Idrottsläraren har en klar bild om frånvaron skulle upprepa sig: "Alltså det är ju A och O med dialoger. Men om det är väldigt mycket så är det att prata med dem, prata med mentor om det är nåt annat eller ringa hem”. Lärare B tror inte de alternativa aktiviteterna motiverar eleverna och upplever det svårt att hinna med dessa elever.
Lärare C : ”Vi försöker hela tiden motivera eleverna att ha med sig kläder ändå och vara med på det eleverna kan vara med på beroende på skada sjukdom” Eleverna kan vara så delaktiga som de kan utifrån förutsättningen för dagen. ”Beror helt på lektionen, är det något nytt så får de vara med att ställa upp sakerna, vara med på genomgången så de kan det nästa gång vi gör samma aktivitet.
De kan vara med och ta tid, mäta längdhopp, vara domare typ. Skulle de vara så att vi har bollspel eller något vi gjort förut så får de ofta gå runt en orienteringsbana på skolgården också”.
Lärare D: ”De får vara aktiva ändå på ett annat sätt. De kan hjälpa mig eller gå ut på skolgården där vi har en bana som de får gå skolgårdsorienteringen”. Det finns även andra tillvägagångssätt:
"Det har även hänt att de elever som inte är med kan få skriva något som är kopplat till idrotten i skolan". Uppgifterna handlar om hur eleven ifråga upplever skolidrotten eller hur de upplever föreningslivet om de är aktiva. Lärare D tror inte de alternativa aktiviteterna påverkar motivationen positivt: ”Nej egentligen inte, men det är skitsvårt att motivera de elever som inte är med. Eftersom frånvaron inte är ett problem så ligger ju fokuset på de som är med på lektionen”
Lärare E: ”Är det någon som inte är med beror det på att de är sjuka och inte kan delta, då kommer en lapp hemifrån som föräldrarna har skrivit på. Mestadels är de med på lektionen och för att de ska bli mer aktiva tittare har jag mobilförbud på lektionen för de elever som inte är med”. Eftersom skolan har samarbete med föreningslivet så får de elever som inte kan vara med av någon anledning ansvara för att skriva ner eventuella regler eller andra riktlinjer som den stundande aktiviteten har.
Detta tror Lärare E motiverar eleverna ”De tror jag, de vill nog helst av allt vara med dock och många verkar ledsna pga det. Men de kan tycka det är kul att ha ansvar att skriva ner regler”.
Lärare F: ”Har de glömt kläderna hemma så finns det kläder att låna”. De andra alternativa aktiviteter som läraren möjliggjort för eleverna är promenader utomhus eller att eleverna får vara delaktiga genom att se och lyssna på lektionen. "Jag brukar först och främst ta ett samtal med eleven och försöka få fram eventuella anledningar till att den inte dyker upp. Efter det är det ju lättare att arbeta fram en plan som funkar för oss båda, ibland kan det även handla om att jag får arbeta på mitt sätt att förklara saker för en elev som ibland inte kommer kan även ha missuppfattat mig, blivit orolig för någon övning eller liknande”. Lärare F upplever att de funkar på ett
tillfredsställande sätt med de alternativa aktiviteterna. Skulle närvaron hos en elev fortsätta vara dålig ringer idrottsläraren hem till föräldrarna eller bokar ett möte för att kunna ta tag i
närvaroproblematiken hos eleven.
Sammanfattning:
Nästan samtliga lärare jobbar på liknande sätt när elever inte kan vara med på idrottslektionen. De flesta respondenterna har promenader eller en orienteringsrunda att erbjuda elever som inte är med på lektionerna. Lärarna är även överens om att elever får vara aktiva på lektionen även om de inte har kläder med sig. Eleverna kan hjälpa till eller vara delaktiga i genomgången av lektionen. Det är två lärare som pratar med eleverna och vill veta bakgrunden till varför de inte är delaktiga. En lärare försöker motivera eleverna att ta med kläder trots sjukdom eller skada. Två av lärarna har
alternativa uppgifter där eleverna får i uppgift att skriftligt lämna in något, det handlar för de mesta om elevernas egna upplevelser och regler för någon idrott eleverna fått genomgång i.
6.4 Finns det några bakomliggande skillnader mellan de omotiverade eleverna och de motiverade eleverna som idrottsläraren kan se?
Lärare A säger att det finns en tendens att de elever som är fysisk aktiva på fritiden är de elever som är motiverade i ämnet idrott och hälsa. "De är nog uppväxta i en miljö där fysisk aktivitet är en självklarhet och de är aktiva i en idrottsförening". De elever som har motivation i ämnet är ofta de som tar för sig mer och tar sig an uppgifterna att dela in lag under lektionstid. De elever som inte är
fysisk aktiva på fritiden är de personer som visar upp mindre motivation i ämnet. Lärare A upplever att samhällets kroppsfixering på senaste tiden kan påverka motivationen: ”Det finns ett problem det är att som har kommit de senaste åren och det är att många av tjejerna inte duschar efter lektionen, vilket jag anser tillhör ämnet, främst hälsa”.
Lärare B: ”Jag tror de motiverade eleverna är sådana som vill prestera i skolan generellt”. Läraren är inne på att de elever som har motivation är elever som också tränar på fritiden och att de inte tänker så mycket på varför de rör på sig eftersom det ligger i bakhuvudet. Dessa elever brinner för ämnet, har mål och kunskap om vad som krävs av dem enligt kunskapskraven, vilket de elever med mindre motivation inte har i samma utsträckning. Lärare B upplever att det inte finns någon stor skillnad på könens motivation i idrott och hälsa: ”De är nog lika motiverade tjejer som killar. Killar glömmer kläder lika mycket. Det handlar om olika moment också och hur klassen är uppbyggd, men i stort är det ingen skillnad”
Lärare C menar att de motiverade eleverna är elever som får mycket uppmuntran av andra
människor och att de elever med motivation har en inre drivkraft som de omotiverade inte har: ”De motiverade ser en vinning i idrott, de vet att de blir snabbare, starkare typ och blir belönade och blir uppmuntrande. De är ju ofta elever som är aktiva på fritiden också. Sen kan de vara betyget som är motiverande för vissa elever”. De elever som har mindre motivation i ämnet” är väl mer rädda också för att göra bort sig eller få skit”. Lärare C upplever en viss skillnad mellan flickor och pojkar i ämnet: ”Ja lite, jag får en känsla av att många tjejer och killar uppfostras i en social norm. Tror tjejer kan indoktrineras att de ska vara lugna, försiktiga och inte ta för sig så jävla mycket. Medan killar är det tvärtom med, där ska de vara full fart”.
Lärare D menar att de elever med motivation är elever som har en inre motivation och att de tycker om att röra på sig, och det handlar nog om att de är fysiskt aktiva på fritiden. Det finns ingen som kan vara motiverad till allt, men generellt så tycker respondenten att de motiverade eleverna är mer positiva till de olika momenten. ”De omotiverade känner att de måste och då blir det tråkigt kanske.
De är inte med i föreningsliv eller har föräldrar som håller på med något föreningsliv”. Lärare D upplever att de inte finns någon direkt skillnad mellan könen och upplever att skillnaderna inte är så stora rent fysiskt hos de båda könen.
Lärare E: ”Även om föreningsidrott och skolidrott inte är lika så tror jag de mycket beror på det. De är vana, tycker det är kul och har ett intresse. De har helt enkelt en bra motivation”. Läraren
känner att många av eleverna som inte är fysiskt aktiva på fritiden ser idrottslektionen som ett forum där de kan få göra av med energi och tillfredsställa sitt rörelsebehov.
Lärare F menar:”Ofta har nog vissa elever en brinnande inre motivation och en kärlek till ämnet och att röra på sig som de får hemifrån eller från idrottslaget”. De motiverade eleverna ser en vinning i sin egen utveckling och blir mer motiverade av att se sig själva utvecklas: ”Jag tror att dessa elever känner sig ”bra” i ämnet vilket gör dem motiverade, det kanske är i att hjälpa andra eller att göra många mål. tvärtom gäller de elever som inte är motiverade i ämnet, de kanske känner sig dåliga, att de inte kan momenten, de har nog inte den inre motivationen som den motiverade eleven har. De kanske inte har aktiva föräldrar eller inte är med i någon förening”.
Respondenten upplever dock att de flesta eleverna kommer in med ett glatt humör, bra inställning och kämpaglöd oavsett vald aktivitet.
Sammanfattning:
Alla lärare upplever att de motiverade eleverna är föreningsaktiva på fritiden, det finns drivkraft och en positiv inställning till rörelse och idrott, som de omotiverade eleverna inte har i samma
utsträckning. Vissa lärare upplever att de finns en viss rädsla hos eleverna som känner att de inte är tillräckligt duktiga och att de är rädda att få gliringar från andra elever. Att föräldrarnas intresse eller ointresse för idrott påverkar elevernas motivation är de flesta lärare överens om. De motiverade eleverna har oftast föräldrar som är aktiva och främjar fysisk rörelse och de omotiverade har inte närstående med ett idrottsintresse som är lika stark. I det stora hela ser ingen av lärarna att det finns någon skillnad mellan fickors och pojkars motivation i ämnet, det är en enda lärare som upplever att det är sociala normer som påverkar motivationen och engagemanget i ämnet.
7.0 Diskussion
Här nedan diskuteras valet av metod samt hur det kan ha påverkat resultatet. Därefter följer en diskussion om resultatet som kopplas i hop med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkterna.
7.1 Metoddiskussion
Arbetet är uppbyggt efter en kvalitativ metod som fungerade på ett bra sätt. Intervjusvaren gav ett visst djup som kan kopplas till frågeställningarna. Det finns en viss tillfredställelse av valet av metod då arbetet gick ut på att undersöka några idrottslärarens uppfattningar om elevernas motivation samt hur idrottsläraren uppfattar sitt eget arbete för att eleverna ska vara motiverade i ämnet idrott och hälsa.
Kvale och Brinkmann (2009) menar att det krävs mycket övning för att bli en bra intervjuare. Den inlärningen införskaffades genom att praktiskt öva på intervjuer och läsa sig till kunskap hur andra använder sig av intervjuundersökningar. Det är svårt att öva sig till att bli en bra intervjuare på en kort tid, även om en pilotintervju gjordes och litteratur lästes för att öva på intervjukvalité. Även om övning och praktisk övning gjordes upplevdes det svårt att ställa relevanta frågor som passade in för mitt syfte och hela undersökningen blev då något bristfällig. Det är viktigt att vara en aktiv lyssnare under intervjuerna för att ställa rätt följdfrågor, detta har upplevts som svårt. Därför uteblev vissa följdfrågor eftersom det aktiva lyssnandet var bristfällig ett antal gånger. Vid vissa intervjuer
upplevde jag att respondenterna gärna ville hjälpa till så mycket som möjligt under intervjuerna och svarade mer noggrant på frågorna, vilket gjorde att vissa följdfrågor fick utrymme i de svaren respondenterna gav utan att ställa någon följdfråga.
Det ansågs svårt med uppbyggandet av intervjuguiden. Kvale och Brinkmann (2009) anser att intervjufrågor skall vara korta och enkla. Under intervjuerna upptäcktes att vissa frågor upprepades av respondenterna eller att de uppfattade frågan som svår. Fler pilotintervjuer hade varit mer önskvärt i efterhand för att formulera frågorna på ett enklare och kortare sätt, men också för att ledande frågor skulle minimeras ytterligare. Med ledande frågor minskar validiteten i studien. Kvale och Brinkmann (2009) menar att det finns en problematik med ledande frågor när det talas om intervjukvalité.
