Litteratur som innehåll i förskoleklassen En studie om hur pedagoger arbetar med litteratur och litteraturläsning i förskoleklassen

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Litteratur som innehåll i förskoleklassen

En studie om hur pedagoger arbetar med litteratur och

litteraturläsning i förskoleklassen

Nina Swärd

Handledare: Cecilia Ferm - Thorgersen

2

Förord

Jag vill tacka min handledare Cecilia Ferm - Thorgersen för den respons jag fått under arbetets gång. Jag vill också tacka de fem pedagogerna som ställt upp och tagit sig tid att medverka i undersökningen . För övrigt vill jag också tacka alla andra som på något sätt bidragigt till att examensarbetet har kunnat genomföras.

3

Sammanfattning

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.

Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren. Dessa tydliggör att samtliga pedagoger menade att litteratur gynnar barns språk- och

kunskapsutveckling. Pedagogerna har däremot använt litteraturen som utgångspunkt för andra aktiviteter lite olika. Någon pedagog använde litteratur inom ramen för ett övergripande kunskapsinnehåll som till exempel ett tema.

Nyckelord:

4

Innehållsförteckning

Kortfattad historik om litteraturens plats i skolan ... 11

Litteraturläsningens betydelse ... 13 Lärarens roll ... 14 Högläsning ... 17 Boksamtal ... 17 Sammanfattning ... 18 Förankring i styrdokument ... 19

Syfte och frågeställningar ... 20

Metod ... 21

Urval ... 21

Undersökningens genomförande ... 23

Databearbetning ... 24

Forskningsetiska överväganden ... 24

Tillförlitlighet: Validitet och Reliabilitet... 25

Resultat ... 26

Vilken litteratur använder pedagogerna sig utav i undervisningen? ... 26

Hur arbetar de intervjuade pedagogerna i förskoleklassen med litteratur och litteraturläsning?... 30

Vilket syfte har de intervjuade pedagogerna med sitt användande av litteratur och litteraturläsning? ... 33

Analys ... 36

Litteratur som pedagogerna använder i undervisningen ... 36

Pedagogernas arbetssätt med litteratur och läsning ... 37

Pedagogernas syfte med litteratur och litteraturläsning ... 38

Sammanfattning av resultatet ... 40

Diskussion ... 41

5

Resultatdiskussion ... 41

Förslag på vidare/Framtida forskning ... 44

Konklusion ... 44

Referenslista ... 45

Bilaga 1 ... 47

6

Inledning

Utifrån mitt intresse för litteratur har nyfikenhet väckts för hur pedagoger tillvaratar litteraturläsning i förskoleklassen. Intresset för böcker har alltid funnits men intresset för litteratur i undervisningen uppkom i samband med kurserna Allmänt utbildningsområde och

Svenska för tidiga skolår. Under kursernas gång fick jag ta del av många bra förslag. Hur

pedagoger kan arbeta med litteratur i undervisningen och vilken betydelse litteraturen har för läs- och språkutvecklingen. Under VFU- veckorna har jag upptäckt variationer vad gäller användandet av litteratur och litteraturläsning, trots att det borde vara en central aktivitet i skolväsendet anser jag. Jag upptäckte även att istället för att använda litteraturen som ett redskap i undervisningen behandlades boken många gånger separat. Oftast läste pedagogen bara det som stod i boken utan efterföljande diskussion. Hur vet pedagogerna då hur barnen har uppfattat böckernas budskap och innehåll? I litteraturundervisning bör boken användas som ett redskap där barnen ges möjlighet till att diskutera och dela med sig av sina egna tolkningar kring den gemensamma upplevelsen vid högläsning, vilket är det viktigaste redskapet för att bygga upp en god läsförståelse och ett bra ordförråd menar Nilsson (2007). Vidare menar Nilsson (2007) att det är i samspelet som språket växer fram och i dialog med andra kan barnen få förståelse eller förklaring till de olika känslorna en bok kan väcka genom att samtala med andra. Men ges det tid till den reflekterade läsningen?

Alla barn har inte sagor och berättelser med sig hemifrån. Barn kommer till skolan med många olika erfarenheter gällande litteratur och läsning (Lindö, 2005). Lundqvist (1984) anser att det ska vara självklart att förskolan och skolan träder in och förser alla barn med böcker, sagor och berättelser. Det borde vara institutioners självklara plikt skriver hon.

Undersökningar och studier som Skolverket och PISA har gjort visar att barn och ungas läsförståelse har försämrats och blivit svagare under 2000- talet (Skolverket, 2011). Om barn och unga ska kunna tillägna sig en god läsförmåga som är viktigt för deras fortsatta skolgång är det av vikt att skolan ser till att alla barn lär sig förstå och ändvända texter samt lär sig läsa (Reichenberg, 2008). Barnen har så mycket annat för sig i dagens samhälle. En av

7 I detta massmediala samhälle, där internet, datorspel och mobiler dominerar barns vardag menar Nilsson (2007) är det inte längre en självklarhet att barn och unga väljer boken. Lärarens viktiga roll är att ha ett gott förhållningssätt till litteratur för att väcka och skapa läslust hos barnen. Inte minst för de barn där läsning inte hör till vardagen, där familjen inte besöker bibliotek eller på annat sätt stimulerar för läsintresse. Enlig Chambers (1998) är läraren vägvisare in i böckernas värld. Lundqvist (1984) hävdar att det är förskolans och skolans självklara plikt att träda in och ge de barn som inte har tillgång till böcker hemma en väg in till litteraturen genom sagoläsning. Resultatet av studien som Pisa gjort visar att

svenska elever är bra på att läsa digitala texter men de har däremot blivit sämre på att läsa och förstå traditionella texter. Det är också skillnad mellan könen, flickornas läsförståelse är bättre än pojkarnas visar studien, de svag presterade pojkarna har tappat mest (Skolverket, 2011).

Enligt Nilsson m.fl. forskare kan litteraturläsning användas för många ändamål. Bland annat ger litteratur oss upplevelser, och tillfällen att utveckla kunskaper samt bidrar den till

språkutveckling (Persson, 2007). Vidare menar Persson (2007) att litteratur är bra för att det ger oss goda kulturvanor och det sägs att vi människor blir mer empatiska av att läsa god litteratur. Litteraturläsning kan också användas för ett demokratifrämjande syfte, men trots dessa ändamål är det ändå inte någon självklar aktivitet i skolan (Persson, 2007). Ofta arbetar lärare med framtagna heltäckande läromedel i stället för att använda olika genrer av litteratur i sin undervisning, trots att det finns ett stort utbud av litteratur. Det finns många böcker som är anpassade efter barns mognadsnivå och som ger nya upplevelser samt hjälper barnen att lära känna sin vardag och sig själva. Barnlitteraturen är också anpassad till barns språkliga som erfarenhets- och behovsmässiga nivå (Lundqvist, 1984). Litteraturläsning i undervisningen bör legitimeras och få en högre status i skolan då den är så pass viktig anser jag. I

förskoleklassen borde det finnas utrymme för att använda barnboken i undervisningen. Frost (2009) argumenterar för vikten av att skolan måste ta hänsyn till de barn som kommer till skolan med olika förutsättningar vad gäller språkligstimulans. Förskoleklassen får på så vis en betydande roll vad gäller att utjämna skillnaderna mellan barnen i form av en

8

Bakgrund

Det har aldrig förr skrivits så mycket barn- och ungdomslitteratur som nu. Ändå påvisar undersökningar att färre barn läser på fritiden (Kåreland, 2007). I förskolan är det vanligare att pedagoger arbetar pedagogiskt med litteratur vid den gemsamma högläsningen än i skolan. Högläsning stimulerar barns språk- och läsutveckling, läsningen bidrar till att bygga upp deras ordförråd samt berika barnen med läsupplevelser. Redan i förskolan påpekas vikten av att barn tillhandahåller en positiv syn på böcker och dess funktion för att skapa intresse för läsning. Fox (2003) menar att behöver barn höra 1000 sagor innan de börjar skolan för att själva lära sig läsa. Hon menar att ”första dagen i skolan är det nästan försent för att lära sig läsa” (s.20). Pedagogen har en avgörande roll för hur många barn som blir läsare. Hela ansvaret vilar dock inte på skolan när det kommer till hur läsintresserade eller läskunniga barnen blir men pedagogen har en viktig roll vad gäller om barnen blir intresserade av litteratur eller inte. Lundqvist (1984) menar att ”Den viktigaste förutsättningen är läraren själv” (s.33 ). Enligt Lundqvist (1984) är det bara den pedagog som använder mycket tid för läsning och har ett bra förhållningsätt till litteratur som kan öppna och skapa ett intresse för böcker hos barnen. Lundqvist (1984) skriver att litteraturundervisningens främsta mål är att visa barnen att ”böcker är livsviktiga för oss människor” (s.12).

9 Som jag tidigare nämnde har skolverket publicerat i den nationella utvärderingen av

grundskolan att läsförståelsen har sjunkit i Sverige och enligt Lindö (2005) har en av de ansvariga för utvärderingen påstått att en av anledningarna till att läsförståelsen har sjunkit kan vara bristande kompetens hos pedagogerna vad gäller att utveckla barns läsförmåga. En annan orsak kan bero på vad pedagogen har för förhållningssätt till tidigare traditioner. ”Skolan är ett exempel på en historisk kontext med en lång kommunikativ tradition och där det många gånger kan vara svårt att ändra mönster för hur man integrerar” (Säljö 2000,

s.137). Molloy (2007) menar att lärare sällan får möjlighet till kontinuerlig fortbildning, vilket ges i flera andra yrken. När lärare utexaminerats anses de vara färdigutbildade. Vidare menar Molloy (2007) att gapet mellan praktik och teori har varit för stort, vilket Molloy tror kan bero på att forskarna har forskat om skolan och inte tillsammans med lärarna. Nilsson (2007) skriver att den tradition som finns i många skolor är att pedagogerna till största del använder läro- och arbetsböcker i undervisningen istället för att använda litteratur i kunskapssökandet. Allt för liten tid läggs vid att hitta bra litteratur. Istället får barnen traggla med innehållslösa texter som många gånger kan kännas meningslösa och obegripliga. Litteraturen används för att barnen ska lära sig läsa i skolan och för att de ska bli goda läsare. Men för att bli en god läsare behövs träning menar Nilsson (2007) & Lindö (2005).

Som jag tidigare har skrivit handlar litteraturundervisningen om att lära barnen att utbyta sina tankar om sin förståelse genom att samtala och problematisera innehållet i texterna. Barnen behöver lära sig läsa mellan raderna. Ur ett historiskt synsätt lämnades innehållet i litteraturen därhän, det reflekterande samtalet kring de litterära texterna var inte väsentligt i skolan menar Nilsson (2007). Enligt undersökningar som gjorts har läsning av litteratur minskat bland barn och ungdomar och i allt mindre utsträckning har föräldrar inte tid att läsa för sina barn (Lindö, 2005). För att inspirera barn till att se mening med läsning och skrivande kan litteraturen vara ett bra läromedel. Men har boken en framtid i det massmedia samhället?

10

Centrala begrepp:

Litteratur: ”Är en samlingsbeteckning för skrivna texter som uppfyller vissa estetiska

kriterier” (Nationalencyklopedin). Litteratur kan delas upp i skönlitteratur och facklitteratur.

Litteraturundervisning: Lundqvist (1984) definierar begreppet med ”Att undervisa i litteratur är inte bara att få eleverna att läsa, utan även att på olika sätt följa upp deras läsning”

Litteraturdidaktik: ”Litteraturdidaktiken syftar till kunskap genom litteratur istället för om litteratur i strävan att ge eleverna ett eget språk och en tillgång till litteraturen på sina egna villkor” (Skolverket, 2007).

11

Litteraturöversikt

Litteratur har sedan långt tillbaka haft ett uppfostrande syfte där de rätta värderingarna skulle förmedlas i undervisningen. Via berättelser i böcker och med goda föredömen att efterlikna skulle barn uppfostras och socialiseras. Kåreland (2009) skriver att barnen skulle få lära sig det rätta uppförandet och beteendet, och arbetsamhet samt goda seder via litteraturen. Genom tiderna har arbetet med litteratur i skolan haft en didaktisk och moralisk syn på läsandet, vilket påvisas av senare års forskning. Kåreland (2009) beskriver i sin bok, ”Barnboken i samhället” om hur barnboken har ändrat karaktär beroende på hur samhället sett på barn under de olika tidsperioderna.

Kortfattad historik om litteraturens plats i skolan

De första barnböckerna som kom ut var pedagogiska, de var till för att uppfostra barnen. De var varken spännande eller roliga. Kåreland (2009) skriver att den första barnboken som publicerades i Sverige trycktes år 1591. Det var en tysk präst, Conrad Porta, som var författare till boken Een sköön och härligh jungfrw speghel. Det var en bok med olika exempel från bibeln och syftet var att lära högadliga flickor hur man levde dygdigt. Pojkarna fick ett år senare en bok med titel En gylddenne book, om unga personers sedhers

höffweligheet. I allmänhet dröjde det länge innan barn fick möjlighet att läsa böcker skriver

12 1900-talet präglades av reformpedagogik, folkbildning och konstuppfostran, det var också en tid då det var viktigt att förmedla litteratur till alla samhällsklasser. I skolan skulle barnen läsa litteratur av framstående svenska manliga författare. Synen på litteratur och dess funktion kom att vara dominerande ända in till mitten av århundradet, där läsundervisningen i

folkskolan var ett led i fostran. Läsningen skulle leda till den rätta tron och moralen. År 1899 startade barnbiblioteket Saga med ambition om att de barn vars föräldrar hade det ekonomiskt sämre ställt också skulle få tillgång till böcker. Till stor del var det folkskollärarna som engagerade sig för böckerna och drev på att lantbefolkningens och arbetarnas barn skulle få tillträdelse till fantasins och äventyrens värld. År 1945 efter andra världskriget kom

genombrottet för den moderna svenska barnboken och som berikades med många nya författare. I mitten på 1900-talet fick barnboken en ny funktion både vad gäller innehåll och form, man såg på barnboken med nya ögon, den började likna den litteratur vi har idag. I utsträckning med demokratins utveckling kom större respekt och lyhördhet inför barnet, man började se på barnuppfostran med nya ögon, vilket kom att speglas i barnboken. Författarna började tala till barnet och anpassa litteraturen efter barns egna behov, rättigheter och upplevelser medan man tidigare använde litteraturen som fostrande och normöverförande (Kåreland, 2009).

År 1960 började forskning om barn som läsare och hur de konsumerar litteratur, både på fritiden och i skolan. Stora förändringar rådde under 1970 och 1980 talen då

litteraturundervisningen kom att förändras och forskningen fick sitt genombrott gällande om vilken litteratur som skulle läsas och vad för metoder som skulle användas i skolan vid litteraturundervisningen. I skolan skedde även en till stor förändring då den fria

13 Kåreland (2009) skriver vidare att i dagens samhälle är det viktig att göra barnen medvetna om världen de lever i och dess konflikter som finns i här. På 1900-talet ansåg man att barn skulle förbli barn så länge som möjligt. De skulle inte behöva läsa om bekymmer, lidande, nöd eller om de problem som fanns. De sociala förändringar som skett i samhället speglar sig i litteraturens utveckling. I stället för det kristna budskapet som framträddes förr i boken speglar numera samhällsförändringen. Den förändrade familjestrukturen kan avläsas i

litteraturen, där kärnfamiljen inte förefaller som det enda mönster. Vi kan bland annat läsa om utsatta barn som på grund av svek från en vuxen sida tvingas leva ett hårt liv. Det finns även böcker som behandlar barns svåra upplevelser och lidande i samband med krig och flykt (Kåreland, 2009).

Litteraturläsningens betydelse

Litteraturläsning bidrar till språkutvecklingen samt förstärker läs- och skrivförmågan Lindö (2002) m.fl. Generellt anses studieresultaten vara högre bland de som intresserar sig för litteratur jämfört med de som inte gör det. Målet med litteraturarbete är enligt Lundqvist (1984) att aktivera och utveckla barnens språk. Läsningen ska bidra till att skapa upplevelse och dialog. Litteraturläsning har visat sig vara av stor betydelse på olika sätt både för människans utveckling och för den språkliga utvecklingen och är därmed en viktig aktivitet för barn i förskola och skola. Nilsson (2007) påpekar vikten av att arbeta kontinuerligt med litteraturläsning och boksamtal i undervisningen. Han menar att barn som får möta och tolka olika typer av texter, utvecklar de sina sociala och kulturella förmågor, då de tillsammans diskutera textens innehåll och utifrån det reflektera över sina egna tankar, känslor och funderingar som texten väcker.

Rosenblatt (2002) framhåller att litteratur kan fungera som ett verktyg i undervisningen för att hjälpa barnen att anpassa sig socialt i sin kultur, då undervisningen får präglas av

14 Läsning handlar inte bara om att läsa påpekar Lindö (2005) utan även om att vi som läsare skapar förmågor som att samtala, reflektera, upptäcka samband och ta ställning samt integrera ny kunskap med tidigare kunskap. Vidare menar hon att läsning av böcker ger barn möjlighet att möta olika sorters verkligheter och förebilder. Enligt Kåreland (2009) ger skönlitteraturen möjligheter till förståelse och empati för andra människor och kan därmed leda till

omprövningar av värderingar och attityder. Litteraturen kan förse oss med motbilder till stereotypa könsroller, rasism och odemokratiska värderingar. Den kan vidare ge kunskap om förhållanden under olika tider och i olika länder samt ge perspektiv på det vardagliga och nära. Men litteraturens ställning är idag långt ifrån självklar i skolan.

Lärarens roll

Nilsson (2007) påpekar särskilt vikten av att pedagogen ska ha en god kunskap om böcker och menar att den kunskapen nås genom att läsa böcker. Detta är en förutsättning för att kunna läsa passande böcker som berör och som intresserar barnen. Om pedagogen själv visar

intresse för böcker väcks nyfikenhet och intresse för böcker hos barnen menar Nilsson (2007). Lindö (2005) betonar också vikten av att välja böcker som pedagogen själv tycker om att läsa, för att barnen ska uppleva pedagogens engagemang. Chambers (1998) framhåller vikten av att personen som ska läsa en bok vid högläsning bör läsa boken högt för sig själv innan den läses högt för barnen. Detta för att meningar som går att läsas tyst kan vara svårare än det visar sig att läsas högt. Genom att läsa boken innan kan pedagogen också känna av var det passar sig att göra pauser, betoningar på ord och att ställa frågor till barnen.

Det är pedagogens uppgift att hjälpa barnen att framkalla mening ur texten genom att

reflektera och utifrån sina tidigare erfarenheter rekonstruera för att få en ny förståelse betonar Rosenblatt (2002). Lärarens viktiga roll är att väcka diskussioner och frågor om texten. Nilsson (2007) understryker att pedagogen tydligt måste klargöra det meningsfulla med läsandet då läsningen svarar på, ställer nya frågor, ger utrymme åt fantasin, stimulerar

tankarna samt ger spänning och äventyr. Nilsson (2007) skriver att ”det gäller att hitta rätt bok till barn i rätt ögonblick med tanke på barnets mognad, läsförmåga, intressen, aktuell

situation, erfarenheter osv.” (s.66). Nilsson (2007) betonar att det är av stor vikt att pedagogen har kunskap om barnet som person och dess intressen, och om litteratur samt om hur

15 Varför, Vad, Vilka, Vem och Hur- frågor hör till de didaktiska frågorna. ”Vad pedagogen väljer att uppmärksamma inom ett ämne kan också definieras som didaktik och varför uppmärksamheten riktas mot just detta innehåll, hur det behandlas samt vad och hur barnen lär när pedagogen arbetar med detta innehåll” (Molloy, 2003, s.15). Enligt Molloy (2003) gör pedagogen didaktiska val när hon/han bestämmer vad för slags litteratur som ska läsas, vilket får betydelse för barnen. De didaktiska valen synliggörs med frågorna Vad (ska läsas), Hur (kan pedagogen förmedla det), Varför (läsa just den boken).

Likaså Nilsson (2007) framhåller att målet med litteraturpedagogiskt arbete bör har sin utgångspunkt i innehållet: ”Vad är det jag vill att barnen ska förstå eller lära sig? Vad är det för kunskapssammanhang vi ska ge oss in i?” (s.92). Efter det att dessa frågor har besvarats följer enligt Nilsson (2007, s.92) ”i vilken text/bok gestaltas, levandegörs detta

kunskapssammanhang på ett sådant sätt att barnen kan förstå och tillgodogöra sig det?”

En process med litteratur och litteraturläsning som ett centralt innehåll och som utgår från tema beskriver Nilsson (2007, s.93) enligt följande: ”Först bestämmer pedagogen (helst tillsammans med sina elever) vad undervisningen ska handla om, vilka frågor som ska tas upp och bearbetas – innehållet i undervisningen definieras. Med detta som styrreglage väljs sedan en bok som motsvarar de innehållsmässiga, pedagogiska och mera praktiska kraven. Så läser pedagogen boken och låter texten filtreras genom de pedagogiska glasögonen som

16 Nilsson (2007) understryker vikten av att pedagogen ställer några väsentliga frågor i valet av litteratur till sin undervisning: Varför väljer pedagogen just den boken? Vad vill pedagogen att läsningen ska resultera i, vad vill pedagogen att barnen ska förstå och lära sig utifrån högläsningen och bearbetningen av boken?

17

Högläsning

Högläsning är viktig för alla barn och långt upp i åldrarna vilket Lindö (2005) påpekar i sin bok där hon skriver att ”Högläsning hör hemma under hela grundskoltiden. Även föräldrar måste inse att de skall fortsätta att läsa högt för sina barn långt upp i åldrarna” (Lindö 2005, s.56). Vårt eget språk räcker långt men genom barnböckerna får barnen ännu mer språklig stimulans än vad det vardagliga samtalet kan erbjuda (Dominkovic m.fl. 2006). Ordförrådet är ofta mycket större i en barnbok än i en vuxens dagliga språk. Vidare menar Dominkovic m.fl. (2006) att läsningen har betydelse för språkutvecklingen där det ges möjlighet till att före, under och efter läsning få samtala med barnen om texten och bilderna. I högläsnings-situationerna känner barnen en gemenskap, trygghet och stimulans av fantasi. Själva syftet med högläsningen menar Dominkovic m.fl. (2006) är att barnen ska få kunskap om andra kulturer samt stimuleras till nyfikenhet kring böcker och därmed få barnen att vilja fortsätta med läsning. Pedagogens roll blir att inspirera till intressanta samtal (Dominkovic m.fl. 2006). De påpekar också vikten av att variera läsutbudet genom att variera med olika typer av genrer och faktaböcker. Högläsningssituationer stimulerar barns språkliga utveckling i form av att ordförrådet ökar. Liberg m.fl. (2010) menar att barn med svenska som modersmål har ett ordförråd på ca 8000 -10 000 ord vid skolstart, som sedan byggs på med ca 3000 ord per år under skolåren.

Boksamtal

Enligt Liberg m.fl. (2010) påvisar forskningsstudier hur viktigt samtalet är för lärande och utveckling av språket. Genom att pedagogen skapar dessa förutsättningar för samtal ges möjlighet till att analysera barnens förståelse för texten. När barnen själva får fundera kring den lästa berättelsen och prata om den med kamrater kan det enligt Nilsson (2007) hjälpa dem att träna upp sin läsförmåga och på så vis grundlägga en lust till läsning. De får också

18 När pedagoger diskuterar en text kan de se hur den har engagerat barnen på olika sätt, de har skrämts eller roats. Barnen kan också ha fäst sig vid olika saker och detaljer eller provocerats av olika inslag av texten (Lundqvist, 1984). Lundqvist (1984) påpekar också på vikten av att diskutera och definierar abstrakta begrepp och dess innebörd under samtalets gång.

Sammanfattning

Detta kan sammanfattas och konstateras med att litteratur och litteraturläsning förefaller ha en betydande funktion som aktivitet i skolans undervisning och vad gäller barns språk- och kunskapsutveckling. Det som också kan konstateras är att pedagogen har en stor betydelse för hur han/hon behandlar innehållet i det lästa för barnen. Det är viktigt att pedagogen är

19

Förankring i styrdokument

I dagens målstyrda skola är det dubbla officiella kunskaps- och demokratiuppdraget formulerat i styrdokumentet. ”Hur värdegrunden har implementerats i skolans dagliga verksamhet är i dag en öppen fråga” (Molloy, 2007 s.30). Barnen bör få en grundläggande förmåga att behärska språket och en tilltro till den förmågan. Idag är kravet på språklig färdighet stor, elever behöver kunna tolka, analysera, källgranska, kritisera, snabbläsa, skum läsa, djup läsa och ha förmågan att kunna läsa mellan raderna samt förmågan till att kunna återge det lästa (Persson, 2007). Läsningen blir en form av demokrati. I förskoleklassen framhålls vikten av att främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

I skolans läroplan (Lgr 11) som förskoleklassen tillhör står det att ”utbildningen ska förmedla och förankra de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på” (s.4). Om barnens värderingar och tankar blir bemötta och synliggjorda kan litteraturläsningen få en demokratisk potential. Bjar & Liberg (2010) menar att om barnen ska kunna vara aktiva i samhällets demokratiska processer behöver barnen ges möjlighet till att utveckla de olika språkliga redskapen som att känna, tänka och handla på egenhand men även tillsammans med andra. De behöver skapa en förståelse både för sin egen samt andras kulturer, vilket görs genom att samtala med varandra under språkliga processer.

Läroplanen (Lgr11) pekar vidare på att ”skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (s.4). Vilket kan tillgodoses med hjälp av att använda litteratur som ett verktyg för reflektion och diskussion över skillnader mellan mänskliga relationer genom att läsa den typen av böcker. För att hjälpa barnen att utveckla sin föreställningsförmåga kan litteraturen bidra med att de lättare kan leva sig in i hur andra människor känner sig och därmed lättare förstå andras livssituation.

I kursplanen i svenska (Skolverket, 2011) står det att elever ska få möjlighet att ”utveckla kunskaper om hur man uttrycker egna åsikter och tankar genom olika slags texter” (s.222). Vidare står det att ”Undervisningen ska även syfta till elever utvecklar förmåga till att bearbeta texter tillsammans med andra” (s.222). Redan i tidig ålder kan barn lära sig

20

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Mitt huvudfokus är att ta reda på pedagogernas attityd i förhållande till litteratur och litteraturläsning och hur de använder sig av det i undervisningen. Med attityd menar jag vilken litteratursyn pedagogerna har och vilken inställning de har till litteratur.

Dessa frågeställningar ämnar studien undersöka: Vilken typ av litteratur används i undervisningen?

Hur arbetar de intervjuade pedagogerna i förskoleklassen med litteratur och litteraturläsning? Vilket syfte har de intervjuade pedagogerna med sitt användande av litteratur och

21

Metod

För att få svar på syftet och frågeställningarna i rapporten har jag valt att göra intervjuer. En intervju ger en förklarande bild av hur pedagogerna arbetar med litteratur och litteraturläsning i undervisningen. Målet med intervjuerna är att ta reda på pedagogernas uppfattningar,

metoder och syften med deras arbetssätt. Den metod som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Enligt Trost (2005) utmärks kvalitativa intervjuer av att den erbjuder komplexa och innehållsrika svar med utgångspunkt i raka och enkla frågor till den

intervjuade. Kvalitativa intervjuer används då vi vill förstå människors sätt att resonera och tänka kring företeelser. Det är en metod för att upptäcka, förstå eller ta reda på ett mönster kring ett fenomen (Trost, 2005). Intervjuaren vill alltså upptäcka eller förstå någonting. Intervjuerna i denna studie är genomförda på ett strukturerat sätt. Vilket enligt Trost (2005) innebär att alla intervjuer berör samma frågor. Inför intervjun bör forskaren vara påläst på det ämnesområde som berörs (Trost, 2005). Vidare menar han att innan intervjuerna påbörjas ska det bestämmas om dessa interjuver ska skrivas löpande under intervjuns gång eller om det ska spelas in. I denna studie användes röstinspelare. Fördelen med att spela in är att den som intervjuar slipper anteckna all information, vilket kan leda till att något viktigt glöms bort då det kan vara svårt att hinna med att anteckna allt som sägs (Esaiasson m.fl. 2007). Den intervjuande kan istället koncentrera sig på den intervjuades svar.

Urval

För att ta del av olika pedagogers förhållningssätt till användandet av litteratur i undervisningen kommer arbetet att bygga på intervjuer med fem pedagoger i olika

22 Jag har valt att i studien benämna de intervjuade för pedagoger, då de intervjuade personerna har olika utbildningar. De fem pedagogerna har arbetat som förskollärare mellan 3 - 30 år. Förskoleklasserna ligger belägna på olika områden i en mindre stad i Mellansverige. De intervjuade har varit kvinnor då det tyvärr råder brist på män i förskoleklasserna i det område där undersökningen har utförts.

Pedagog A har lång erfarenhet av att arbeta med barn, 30 yrkesverksamma år. Hon började som barnskötare och utbildade sig sedan till förskollärare. I förskoleklassen har hon varit verksam i 17 år.

Pedagog B utbildade sig till barnskötare och sedan till fritidspedagog. Hon har arbetat i förskoleklassen sedan 1995, hon har 18 års erfarenhet av yrket. För att förbättra sina kunskaper har hon läst en nätverkskurs i läsförståelse i svenska.

Pedagog C blev färdigutbildad barnskötare 1983, därefter förskollärare 1995. Därefter har hon gått ett antal fortbildningskurser för att höja sin kompetens bland annat en kurs om sokratiska samtal och en kurs i svenska läsförståelse.

Pedagog D har lärarexamen med behörighet från förskoleklass upp till åk6. Hon är den yngsta av pedagogerna och har arbetat i tre år i yrket.

23

Undersökningens genomförande

Första kontakten med pedagogerna togs via mejl, även bokning av tid och plats sköttes via mejl. Vid den första kontakten fick pedagogerna information om vad undersökningen handlar om och att de skulle bli intervjuade med frågor berörande litteratur. De blev upplysta om att intervjun är konfidentiell, vilket menas att den intervjuade är anonym (Trost, 2005). De blev också upplysta om att intervjun skulle spelas in på bandspelare och att ingen annan än

författaren själv skulle lyssna på inspelningen samt att intervjun beräknandes ta ca 30 minuter. Tidslängden på intervjuerna varierade dock mellan 20-40 minuter. Intervjuerna genomfördes på de olika skolorna i ett enskilt rum där vi kunde samtala ostört och utan några åhörare. Samtliga intervjuer spelades in då ingen av de intervjuade uppgav att de kände sig obekväma med att bli inspelade. En för del med att spela in intervjuerna är att man kan lyssna på

inspelningen ett flertal gånger och man kan skriva ut ordagrant vad som sagts på intervjun. En annan fördel är också att den som intervjuar kan koncentrera sig på frågorna och svaren då man inte behöver anteckna (Trost, 2005). Nackdelen är att det kan ta lång tid att bearbeta materialet (Trost, 2005). Varje intervju inleds med några enkla, korta uppvärmningsfrågor för att skapa en god kontakt med den intervjuade. Resten av frågorna är enkelt formulerade så att de intervjuade kan ge förklarande svar och frågorna är befriade från akademiskt fackspråk för att undvika svåra ord inom undersökningsområdet, vilket Esaiasson m.fl. (2007)

24

Databearbetning

Intervjuerna transkriberades efter hand som de genomförts, tolkats, bearbetats och analyserats. Viktbärande citat och åsikter markerades. Jag analyserade varje intervju med att fundera över vad det vad jag hörde och såg under intervjuns gång. Även de intervjuades kroppsspråk är av vikt att tänka på, då det kan spela en roll då man analyserar data enligt Trost (2005). Dock är det viktigt att intervjuaren inte övertolkar materialet eller försöker läsa mellan raderna menar Trost (2005). Efter det transkriberades alla intervjuerna i sin helhet av en

sammanfattningsteknik som kallas meningskoncentrering för att särskilja de viktiga

uttalanden kring varje fråga, vilket är viktigt för studiens syfte. Meningskoncentrering innebär att intervjupersonernas uttalanden dras samman till kortare formuleringar, där

huvudinnebörden av det som sagts formuleras om i några få ord (Kvale & Brinkmann, 2009). Efter det tolkas materialet med hjälp av teoretiska verktyg och svaren redovisas under

respektive frågeställning. Efter det att alla intervjuer sammanställts studerades varje intervju enskilt och markerar sådant som är viktigt i förhållande till studiens syfte. Efter att alla intervjuer sammanställts på samma sätt sammanställdes materialet och grupperades efter kategorier. Svaren redovisas under respektive frågeställning i studien.

Forskningsetiska överväganden

I Vetenskapsrådets publikation om god forsknings sed beskrivs fyra individskyddskrav som skall respekteras vid forskning. Forskaren ska ta hänsyn till de etiska reglerna samt ska de fyra huvudkraven respekteras och dessa är informationskravet, samtyckeskravet,

25 Nyttjandekravet innebär att de även fått information om att tystnadsplikt råder och att

materialet endast kommer att användas i forskningssyfte. Materialet kommer att förvaras otillgängligt för obehöriga (Vetenskapsrådet, 2011). Trost (2005) menar att det är viktigt att intervjuaren inte bryter konfidentialitetskravet , utan håller sig till det den utlovat. Vidare menar han att det är viktigt att intervjuaren överväger de etiska aspekterna noga (Trost, 2005).

Tillförlitlighet: Validitet och Reliabilitet

Detta är en liten studie och därför går inte resultaten att generaliseras. Undersökningen svarar på de uppställda frågeställningarna där resultaten visar hur de medverkande pedagogerna arbetar med litteratur och litteraturläsning, men inte hur pedagoger i allmänhet arbetar med detta i förskoleklassen. Eftersom intervjuerna spelades in minskas risken att missa någon information. Undersökningen i studien kan innehålla bristande validitet eftersom

26

Resultat

Resultatet av denna studie redovisar vilken attityd de fem pedagogerna har till litteratur och litteraturläsning som innehåll i undervisningen. Här redovisas också hur och i vilket syfte pedagogerna använder litteraturläsning.

Vilken litteratur använder pedagogerna sig utav i undervisningen?

Den litteratur pedagog A använde sig utav i förskoleklassen är bild- och kapitelböcker. Hon anser det är viktigt att barnen får lära sig känna igen de klassiska sagorna och läser därför Andersen, T. Jansson, Beskow, A. Lindgren med flera, men också böcker av nutidens barnboksförfattare. Böcker som handlar om vänskap är ofta återkommande i hennes undervisning. De klassiska sagorna är bra som utgångspunkt när de pratar om vänskap, eftersom de har så klara och tydliga budskap menar hon. Pedagog A använder också böcker med rim och ramsor i undervisningen. Genom att lek med ord får barnen då möjlighet till att träna och utveckla sitt språk på ett lustfyllt sätt anser hon. Muntliga berättelser och fabler tycker hon är roligast att använda i undervisningen. Hon anser att det muntliga berättandet är ett mera kraftfullt tillvägagångssätt för att skapa upplevelser hos barnen. Fabler är lätt att använda för man kan berätta fritt just om det budskapet man vill förmedla. Hon poängterar det är viktig att barnen får tillgång till all slags litteratur.

27 I förskoleklassen där pedagog B arbetar använder de kapitel- och bilderböcker, men även böcker med rim och ramsor och ibland flanosagor. För att fånga alla barns intresse och få dem intresserade av läsning använder hon många litteraturgenrer. När hon har högläsning läser hon böcker där barnen kan identifiera sig med de olika rollfigurerna, det kan handla om t.ex. utanförskap. När hon tycker att barnen har svårt att koncentrera sig använder hon flanosagor i undervisningen, ett tips som hon har fått till att använda för de barn som har svårt att

koncentrera sig. Det är även ett bra sätt att göra sagan överskådlig för hela gruppen menar hon.

Litteraturen som pedagog B använder i undervisningen är hennes egna böcker. Förr utnyttjade hon bibliotekets resurser men inte nu längre, tidsbrist och sin egen tillgång till litteratur kan vara orsaken menar hon. Pedagog B har en positiv syn på litteratur. Hon är uppväxt i en miljö där det fanns tillgång till böcker, tidningar och tidskrifter, men det är först nu på senare tid som hon börjat intressera sig för böcker. På fritiden hinner hon inte läsa så mycket

vuxenböcker, det blir mest barnböcker eftersom hon är småbarnsmamma berättar hon.

Pedagog C använder kapitel- och bilderböcker. När hon har högläsning väljer hon böcker som hon själv tycker har en mening, gärna böcker där vänskap, etik och moral finns med. Åsa Linds böcker om Sandvargen är lysande exempel på bra högläsningsböcker, helt fantastiska menar hon. Ibland händer det att något barn har förlorat en anhörig eller ett älskat husdjur, då har hon några bra böcker för det ändamålet. Adjö, herr Muffin är en bra bok som tar upp ett av många svåra ämnen att samtala kring berättar hon. I litteraturen finns många förebilder och olika karaktärer att identifiera sig med anser hon. Även vi vuxna som läser är viktiga

förebilder för barnen. Det är vi vuxna som ska få barnen att vilja fortsätta höra sagor och berättelser menar pedagog C. Vidare påpekar hon att pedagogers och föräldrars

28 Hon utnyttjar sällan skol- eller stadsbiblioteket. En av orsakerna beror på att hon anser att hon äger tillräckligt med böcker för att tillfredställa en årskull av barn. Ibland lånar hon böcker av kollegor. Pedagog C har en positiv attityd till litteratur. På fritiden läser hon väldigt mycket, vart hon än åker har hon böcker med sig.

Det är så härligt att vara med dem här människorna som är i boken, man vill nästan vara med dem” uttrycker hon sig. Litteratur har hon med sig hemifrån som barn, hennes far läste mycket ramsor, verser och dikter för henne. Det är så härligt när det låter som en melodi (Pedagog C).

Pedagog D använder pedagogiska kapitel- och bilderböcker för att närma sig de stora

livsfrågorna. Hon berättar att det är många sexåringar som har funderingar kring döden. Den litteratur hon då använder är bland annat barnboksförfattaren Ulf Nilssons böcker. Barn kan lätt identifiera sig i hans böcker menar hon. Hon använder rim och ramsor i undervisningen för att det är bra för språkutvecklingen och hon använder böcker med vackra eller spännande illustrationer. Hon tycker att det är viktigt att barn får betrakta bilderna som finns i böckerna, lära sig se vad bilden kan förmedla, se samspel mellan bild och text och samtala kring den. Hon använder litteratur i matematiken där en saga leder till flera arbetsuppgifter. Barn är nyfikna och kunskapstörstande menar hon. Att arbeta med olika teman på ett lekfullt sätt stimulerar både henne och barnen. Hon tycker att de ska ha inflytande vid valet av tema och utgår från deras intressen. När hon väljer tema väljer hon vilket tema hon vill synliggöra, det kan handla om samerna i Sverige eller barn i andra länder. Vid temaarbetet väljer hon både att läsa en berättelse samt komplettera med faktaböcker. Pedagog D tycker att det finns ett stort utbud av ABC- böcker som är bra att använda vid bokstavsträning för barn. Majas alfabet är ett bra exempel. Här ges möjlighet till att samtala om både bokstäver och växter. Texterna kan både kan läsas och sjungas berättar hon.

Pedagog D har ett positivt synsätt på litteratur. Hon tycker mycket om att läsa böcker. Hon anser att det är viktigt att läsa både böcker och tidningar. Hon kommer från en familj som anser att litteratur är väldigt viktigt. Pedagog D läser mycket för sina elever, vilket kan bottna i att hon själv har sådant intresse för litteratur menar hon.

29 Pedagog D har varit på boksamtal många gånger på biblioteket. Hon är ofta på biblioteket, ibland själv för att plocka ihop böcker som ska användas i undervisningen och ibland

tillsammans med eleverna. Skolbiblioteket har inte varit så bra men är nu under konstruktion, där bland annat hon ansvarar för inköp av litteratur och som kommer att utnyttjas flitigt när det är färdigställt berättar hon.

Pedagog E använder bilderböcker, klassiska sagor och kapitelböcker i undervisningen. Hon använder även faktaböcker vid teman, mycket mera av det på senare tiden då hon märkt att även dem yngre barnen kan tillgodogöra sig fakta på ett bra sätt. Faktaböckerna skrivs idag på ett beskrivande sätt vilket gör att barnen ofta vill återgå för att sitta och titta själva i dessa böcker berättar hon. Litteraturen hon använder är lånade böcker från biblioteket. Hon berättar att redan i tidig ålder blev hon en biblioteks van flicka då det inte fanns några barnböcker hemma, däremot fanns en hel del vuxenlitteratur som hennes mamma hade i sin bokhylla.

Jag lärde mig läsa sent, men jag kommer ihåg när jag knäckte läskoden. Det var en bok som stod i min mammas bokhylla av Nils Ferlin. I boken var en bild på en ledsen pojke. Jag blev så himla nyfiken på varför han var så ledsen och vad boken handlade om. Det motiverade mig till att vilja börja läsa. När jag hade knäckt läskoden så blev jag en riktigt ivrig läsare, jag tömde hela biblioteket (pedagog E).

30

Hur arbetar de intervjuade pedagogerna i förskoleklassen med litteratur och litteraturläsning?

Pedagog A har en stunds högläsning varje dag. Ett bra tillfälle för barn att varva ner och komma till ro. När hon ska läsa en bok, så samlar hon barnen i en ring på golvet, på stora mattan. Det är viktigt att det är mysigt omkring dem. Hon inleder högläsningsstunden med att de tillsammans studerar bokens omslagsbild och diskuterar därefter vad boken kan tänkas handla om. Därefter läser de baksidestexten och gör sig en egen tolkning samt diskuterar kring den. Som avslutning berättar pedagogen vem som har skrivit och illustrerat boken. Arbetet i förskoleklassen handlar mycket om att få ihop en fungerande och trygg grupp, det är viktigt, säger pedagog A. Böcker är därför bra att använda som verktyg i diskussioner och samtal om t.ex. vänskap säger hon. Efter varje kapitel som pedagog A läser ska barnen återberätta vad som hänt i kapitlet för att se om de hänger med och förstår det hon har läst. Ibland när pedagog A berättar eller läser en berättelse har hon tillbehör, artefakter med sig till sagorna, som hon plockar fram under läsningens eller berättandes gång. Det fungerar bra när man vill fånga barnens uppmärksamhet, menar hon. Ibland kopierar hon bilder som hör till sagan, därefter får barnen färglägga och skriva en kort mening till bilden. Pedagog A sätter sällan in litteraturen i något större sammanhang som teman eller liknande.

Pedagog B har högläsning två gånger per dag, en gång till frukten före lunch och en gång till vilan efter lunch ”Då har jag i alla fall gett dem något” uttrycker hon sig. Med det vill hon säga att hon har bidragit med det hon kan eller vill bidra med för att kompensera barnen som var understimulerade hemifrån. Pedagog B arbetar lite med litteratur i undervisningen berättat hon. Hon menar att hon börjar förstå att litteraturläsning är mycket viktigt för barns

31 Hon anser dock att samtal om döden eller skilsmässor är svåra att ta upp, hon känner sig fortfarande osäker och vet inte hur hon ska hantera det. Annars använder hon sällan litteratur i undervisningen menar pedagog B.

Jag är dålig på att väva in böcker i teman, men jag vet att det är många som arbetar så men inte jag (pedagog B).

Pedagog C arbetar med högläsning varje dag. Tillsammans studerar de bokens omslagsbild och baksidestext och samtalar om vad boken kommer att handla om. Hon arbetar med texterna i boken genom att hon stannar upp ett ögonblick i läsningen och låter barnen berätta och förklara hur de tänker och känner om det som hon har läst. Här får barnen träna sin förmåga att lyssna men också träna på att vara kreativa i sitt tänkesätt menar hon. Litteraturen är ett verktyg som hon använder som underlag för samtal och diskussion berättar pedagog C. När hon arbetar med ramsor kan hon ibland säga till barnen att de ska lyssna om det är något ord som förekommer ofta, annars är det bara skönt att lyssna till rytmen som finns i rim och ramsor uttrycker hon. Pedagog C anser att det är viktig att man läser många olika

litteraturgenrer och dikter och att man samtalar om texterna. Vidare menar hon att barn hör om man är oengagerad i det man läser eller berättar. Hon poängterar att det är viktigt att man visar entusiasmoch intresse inför det man läser. Efter det att hon har gått på en kurs läser hon på ett annat sätt än vad hon gjorde tidigare menar pedagog C.

32 Pedagog D använder även litteraturen som underlag till rollspel som eleverna får spela.

Barnen delas in i grupper och får varsin roll vid olika tillfällen. På slutet av rollspelet ska barnen själva fortsätta handlingen hur de själva tror och vill att den ska sluta. Ibland plockar vi ut vissa känslor som finns i texten berättar hon. Pedagog D berättar vidare att hon tar mycket fasta på elevernas intressen, om de är intresserade om exempelvis fjärilar så gör det ett arbete kring fjärilar. Hon berättar att de tillsammans letar då upp litterära böcker och faktaböcker om fjärilar. Hon sätter på så vis in litteraturen i ett sammanhang beskriver hon. Vidare berättar hon att hon använder även litteratur vid olika teman och olika sammanhang.

33

Vilket syfte har de intervjuade pedagogerna med sitt användande av litteratur och litteraturläsning?

Pedagog A tycker att det är viktigt att alla barn, med tonvikt på barn i familjer där inte böcker är en självklarhet, ändå får ta del av vårt kulturarv som sagor utgör. Hon vill med sin

entusiasm dela med sig av sin positiva syn på sagor och berättelser och få dem så intresserade att de vill börja läsa själva. Genom att läsa böcker ger man barnen ett större ordförråd och ett rikt språk, därför är det viktigt att under läsningen kolla av så att barn förstår alla ord och dess innebörd uttrycker hon. Syftet för pedagog A är att genom att använda böcker med rim och ramsor är att ge dem en ingång till språket, på ett lekfullt och utvecklande sätt anser hon. Ett annat viktigt syfte som pedagog A uttrycker är att barnen ska förstå vad som står i texten och vad texten vill förmedla och därför avslutar hon alltid boken med en diskussion. De får då ge uttryck för egna uppfattningar om vad berättelsen vill förmedla. Det är ett bra sätt att får barnen att skapa förståelse för både egna och andras känslor menar hon.

Går man i sagans värld vill man ju också att barnen ska ha det här lite läskiga, som det kan vara i samhället idag (Pedagog A).

Pedagog B menar att det är språkutvecklande att arbeta med litteratur, de lär sig många nya ord menar hon. Men det viktigaste syftet är att ge barnen en högläsnings stund där de får tillgång till att lyssna till sagor och berättelser. I samtalen vill pedagog B att barnen ska lära sig hur andra tänker kring företeelser genom att de samtalar om liknelser i berättelsen. Vidare menar hon att de ska lära sig att det inte finns något rätt eller fel, att man kan lära sig av varandra om hur vi kan känna olika kring olika händelser. Pedagog B syfte med att använda rimböcker är att barnen ska få lyssna på ord och bli intresserade av att rimma. Vidare

beskriver hon att hon använder kapitelböcker för att de ska träna på att göra egna inre bilder i huvudet.

34 Syftet med att arbeta med litteratur menat pedagog C är att barnen ska lära sig att koncentrera sig att lyssna till berättelsen. Litteraturen fyller den funktionen att den är språkutvecklande, barnen får lära sig nya ord och begrepp. Genom gemensamma samtal under högläsningen tränas deras läsförståelse och deras inferens, att de tränas att ”läsa/förstå mellan raderna” menar hon. Vidare uttrycker hon sig att genom böcker får man en inre värld som är viktig för personlighetsutvecklingen. Barnen tränas att förstå sitt eget sätt att tänka och kanske också bli mer förstående för andras tankar och känslor. Pedagog C anser att det är viktigt att arbeta med litteratur i förskoleklassen. Det är viktigt att kunna läsa olika litteraturgenrer, tidningar, olika artiklar och hänga med på nyhetssändningar. Det handlar om en sorts allmänbildning menar hon. Vidare påpekar hon att om man inte kan läsa olika genrer hamnar personen i fråga lätt utanför samhället. Det är inte bara viktigt att man läser utan också hur man läser, alltså att man kan förstå och ta till sig det som står i texten menar hon.

Pedagog D uttrycker att det finns många syften med att arbeta med litteratur. Genom att barnen tillsammans får samtala öppet kring olika texter där deras tankar och idéer synliggörs binder man ihop gruppen och skapar ett klimat där alla vågar uttrycka sig. Ett annat syfte med det är att deras tankar synliggörs för henne som pedagog och hon kan på så vis också se hur de tänker kring olika företeelse men även hur mycket barnen har förstått av texten. Genom att samtala kring böckerna kan barnen också få uppleva hur olika vi tänker och att min verklighet eller uppfattning kanske inte alltid är den rätta, eller så kan mitt tänk få någon annan person att tänka om. Vi får en förståelse för andra och hur de kan ha det genom att man lyfter

35 Syftet med att arbeta med litteratur är att barnen ska få komma in och uppleva de här

36

Analys

Litteratur som pedagogerna använder i undervisningen

Pedagogerna har ganska lika uppfattningar om vad för slags litteratur som bör läsas i förskoleklassen. Valet av litteratur som pedagogerna gjorde baserades på deras inbyggda värderingar gällande vilken litteratur genrer de kände sig bekväma med att använda. Pedagogernas litteratursyn grundar sig i nedärvda traditioner som har bidragit till deras värderingar som synliggörs i deras undervisning. Deras skäl till att använda litteratur

hänvisade de till sin egen barndoms erfarenhet där de blivit stimulerade av litteraturläsning.

Intervjusvaren visar att pedagogerna i de undersökta förskoleklasserna använder litteratur och högläsning i undervisningen. Deras val av litteratur skiljde dem åt, dock visar det sig att samtligapedagoger använder sig av kapitel- och bilderböcker. ”De skönlitterära texterna lär oss att förstå sammanhang som inte facklitteraturen och vår verklighet kan ge” (Nilsson, 2008 s.68). Kåreland (1985) påpekar hur viktigt det är att barn redan i tidig ålder får komma i kontakt med bilderböcker och med olika slags illustrationer. Genom att vi använder

bilderboken där konst och litteratur förenas kan det för ett barn vara den första kontakten med ”en värld utanför vardagens verklighet och dessutom en inkörsport till vuxenkulturen” menar Kåreland (1985, s.10). Pedagog A, C, D använder böcker med rim och ramsor i

37

Pedagogernas arbetssätt med litteratur och läsning

Gemensamt för de fem pedagogerna i förskoleklassen är att samtliga pedagoger är

intresserade av litteratur och anser att det är viktigt att arbeta med litteratur och högläsning i förskoleklassen. Samtliga pedagoger använde böcker dagligen i verksamheten. Hur de arbetar med litteraturen var lite olika. Eftersom det finns många sätt att arbeta med litteratur så har pedagogerna valt den metod de kände sig mest bekväma med. Hur texterna läses visade på en gemensam uppfattning bland pedagogerna där innehållet i texten var viktigare än språk och form. De läste litteratur bland annat för att det ger upplevelser och kunskap samt för att öka barnens empatiska förmåga och tolerans.

Pedagogernas användande av litteratur

Samtliga pedagoger arbetar med högläsning i form av en sagostund. Då barnen får chans till en stunds avkoppling menar pedagogerna. Samtliga pedagoger anser att barn behöver få tillgång till böcker och sagoläsning och möjlighet till att känna den glädje en saga eller berättelse kan erbjuda. Nilsson (2008) anser att barn lärs sig och socialiseras tidigt till om de ska bli läsare, redan i första mötet lär sig vad läsning är. Pedagogerna menar att det är extra viktigt med sagostund då inte alla barn får möjlighet till att lyssna till sagor hemma. Vilket Nilsson (2008) också påpekar.

Samtliga pedagoger utom pedagog A, E använder böcker som underlag för samtal och

diskussion där man diskuterar exempelvis frågor berörande etik, moral och döden. Pedagog A talar om att hon tycker att det är svårt att ta upp och föra diskussioner om allt för svåra ämnen. Bilderboken är ett utmärkt medel att använda för att öva tanke och språk, samt kan en

38

Litteratur, ett verktyg vid temaarbeten

Pedagog D, E använder faktaböcker under temaarbeten. Ibland, om de någon gång arbetar med tema använder pedagog C faktaböcker. Hon berättar att hon inte är intresserad av den sortens litteratur. Att arbeta med fakta behöver inte betyda att barnen ska lära sig att rabbla och reproducera färdig fakta. Barnen kan med hjälp av litteratur skapa förståelse av fenomen utifrån språkliga processer där barnen får beskriva, argumentera, lyssna och reflektera samt uttrycka sina föreställningar och kunskaper (Nilsson, 2008). Pedagog A menar att anledningen till att hon inte använder faktaböcker är att hon inte arbetar med tema. Endast pedagog D tillvaratar och utgår från barnens intressen. Barn måste få yttra sig om de ska vilja delta aktivt i lärprocesser menar Nilsson (2008).

Pedagogernas syfte med litteratur och litteraturläsning

Skälen till varför pedagogerna läser litteratur i förskoleklassen är relativt lika. Samtliga deltagare är eniga om att litteraturundervisningen bidrar till att skapa möjlighet hos barn till att förhålla sig positivt till läsning och se litteraturen som viktig. En annan uppfattning bland pedagogerna är att litteraturläsning ska ge barnen läsglädje. De har även en gemensam uppfattning om varför de ska läsa litteratur, eftersom det bidrar med en rad olika funktioner. Litteraturen kan bidra till att uppmärksamma varandras åsikter och att värderingar

synliggöras. Genom att litteraturen utmanar läsaren till perspektivbyten där man tvingas in i andras sätt att tänka, leva och känna understryker de tillfrågade.

Pedagogernas tillvägagångssätt och deras syften med att arbeta med litteratur varierade lite. Samtliga intervjuade pedagoger anser att det är viktigt att använda litteratur i undervisningen och inte enbart använda läromedel. De menar också att om barnen får tillgång till böcker blir de kanske intresserade av att vilja börja läsa böcker själva. Syftet för samtliga pedagogers arbete med litteratur är att de vill väcka ett läsintresse och nyfikenhet hos barnen. Pedagog D, E anser att böcker är en berikande kulturskatt. Det går dock att urskilja ett fåtal olika syften i deras arbete med litteratur och litteraturläsningen. Dessa syften är kategoriserade i:

39

Språkutvecklande

Pedagogernas syfte i sitt arbete med litteratur är att det är språkutvecklande. De anser att barnens ord- och begreppsförråd ökar genom att barnen får lyssna till olika slags litterära genrer. I böcker beskrivs karaktärs- och miljöbeskrivningar på ett mera utförligt sätt än i det talade språket (Dominkovic m.fl. 2006). Vidare skriver Dominkovic m.fl. (2006) att dessa kunskaper som högläsningen ger om språket är viktiga för deras senare läsinlärning. Pedagog B, C, D, E menar att barnen också får möjlighet att träna sig i att göra inferens samt att lära sig att läsa mellan raderna. Pedagogerna A, C, D menar att barnen tränar sin läsförståelse genom att de tillsammans samtalar om texten.

Boken som ett verktyg i undervisningen

Syftet med att använda boken som ett verktyg i undervisningen är många menar pedagog D, som använder litteraturen i flera olika sammanhang och till olika ändamål. Litteraturen fungerar som ett underlag för undervisningen. Förutom vid temaarbeten använder pedagog D litteraturen som ett verktyg vid rollspel. Det upplevelsebaserade lärandet leder också till att barnens självkänsla stärks. Vidare menar hon att med hjälp av böcker utvecklar och stimulerar barnen sin fantasi, vilket pedagog E också menar. Pedagog C, D anser att barnen får möjlighet till en personlig-, identitets- och emotionellutveckling genom att lyssna och samtala kring böcker.

40

Sammanfattning av resultatet

De fem pedagogerna som intervjuades om hur litteratur och läsning användes i

undervisningen visade en ganska entydig bild, svaren gick i ungefär samma riktning. Målet var enligt pedagogerna att utveckla barnens språk och förståelse genom att de fick träna sig att lyssna, berätta och leva sig in i berättelser.

De flesta av pedagogerna ansåg att litteraturen gynnade barnens språkutveckling. Att diskutera innehållet i texten efter högläsning har visats ha större innebörd på

språkutvecklingen än om vi som läser boken bortser från att samtala om textens innehåll (Svensson, 2009). Samtliga pedagoger ansåg att litteraturen var ett bra verktyg att använda vid samtal. Genom att alla tillsammans får lyssna till samma berättelse skapas en gemensam läsupplevelse vilket är ett värde i sig menar Svensson (2009). Lärarens uppgift är att barnen ska få möjlighet till att utrycka sina egna erfarenheter och möta andras erfarenheter samt att låta de se det generella i andras och i sina egna erfarenheter och låta de reflektera över dessa menar Nilsson, m.fl. (1997). Vidare menar Nilsson m.fl. (1997) att litteraturen med sina olika berättelser är då givetvis ett bra verktyg att använda vid reflektion och för att kunna dra slutsatser behövs diskussion, och detta kan man börja med redan i tidig ålder.

Endast en pedagog använde boken som underlag för rollspel, vilket är bra att använda om det är ett speciellt budskap man vill fokusera på i en viss saga (Pramling m.fl.1993). Enligt Svensson (2009) är det väldigt passande att använda och bearbeta litteratur i förskoleklassen, då det både finns utrymme och tid för att på ett konstruktivt sätt dramatisera sagor som inspireras av böcker. Några pedagoger talade om att kompensera de barn som var understimulerade hemifrån gällande litteraturläsning.

41

Diskussion

Metoddiskussion

För att få svar på vad studien ämnar undersöka och utifrån de frågeställningar så var intervju den metod som blev undersökningsredskapet. Den kvalitativa metoden passar till

frågeställningen där jag vill komma åt hur pedagogerna resonerar, tänker och handlar kring detta ämnesområde som undersökningen behandlar. När endast intervjuer görs kan det se annorlunda ut i praktiken mot vad de intervjuade uppger. Vilket är att tänka på då intervjuaren endast använder sig utav intervjuer som metod och inte har med observationer som kan ge en annan bild av vad som inträffar i undervisning. De intervjuade pedagogerna i arbetet var kända av författaren till arbetet innan studien påbörjades. Det är svårt att säga om min närvaro har haft någon inverkan på svaren i frågeställningen, om svaren hade blivit annorlunda om någon anonym person hade intervjuat pedagogerna.

Resultatdiskussion

Pedagogernas syn på litteratur

Efter genomförandet av studien kan jag se att samtliga pedagoger har ett positivt

förhållningssätt till litteratur och läsning. Jag har uppmärksammat att denna litteratursyn kan bero på nedärvda traditioner och att det därmed blir en självklarhet för pedagogerna att arbeta med böcker i undervisningen. Samtliga pedagoger tyckte det var viktigt att använda litteratur i undervisningen, speciellt för de barn som inte har högläsning naturligt hemifrån. De ansåg också att det var viktigt att väcka och skapa läslust hos barnen. Detta kan bero på att böcker och berättelser har för de intervjuade pedagogerna varit en naturlig del i vardagen under deras uppväxt, vilket kan vara en av orsakerna för att de använder litteratur i undervisningen. Det är viktigt att pedagogen har intresse för litteratur påpekar Nilsson (2007).

42 Eller kan det tolkas som att de pedagogerna är alldeles för bekväma för att besöka bibliotek och leta fram passande litteratur för deras undervisning. Endast två av pedagogerna besökte stadsbiblioteket med sina barn, i smågrupper. Jag menar dock att genom att hålla kontakten med biblioteket tillhandahåller pedagogerna möjlighet till tips och nyheter och en överblick på bok utbudet. Biblioteket kan fungera som en pedagogisk resurs kring litteratur som

pedagogerna borde utnyttja. På biblioteket finns tillgång till ett stort utbud av barnböcker som kan fånga barns intresse. Tillgången till böcker är mycket betydelsefull och inspirerande. På biblioteket finns också lämpliga böcker för barn med olika förutsättningar och bakgrund.

Litteraturundervisning utifrån didaktiska frågor

Pedagogernas val av litteratur i undervisningen varierade. Samtliga pedagoger arbetade med skönlitteratur, en av anledningen till att de mestadels valde att läsa den genren tror jag är på grund av att de behärskar den genren bäst. Endast två pedagoger arbetade kontinuerligt med tema i undervisningen. En tolkning av detta kan vara att endast dessa pedagoger har upptäckt att tema arbete har en positiv inverkan på barns lärande (Nilsson, 2007). Pedagogerna har då i detta arbetssätt skapat en bra förutsättning till att fånga barnens uppmärksamhet och möjlighet till lärande. Sammanfattningsvis kan man säga att då pedagogerna beskriver anledningen till varför de väljer en viss bok påvisas deras syfte med undervisningen. Detta kan ses som att när pedagogen gör didaktiska val bestämmer hon valet av litteratur, utifrån frågorna vad som ska läsas och varför ska just denna litteratur läsas. Naturligtvis styrs valet av ett antal olika faktorer. Några väsentliga frågor som pedagogen borde ställa i valet av litteratur är vad

pedagogen vill eller tror att barnen ska förstå eller lära sig utifrån läsningen och bearbetningen av den. Litteraturundervisning i skolan ingår i ett socialt sammanhang därför är det också viktigt att beakta mångfaldstanken vid val av litteratur, att använda böcker där det finns både pojkar och flickor i huvudrollen, och att använda böcker från andra länder som barnen

kommer ifrån samt litteratur som representerar olika etniciteter (Lindö, 2005). Dessa aspekter spelar också en betydande roll för mötet mellan litteraturen, barnen och läraren. Dessa

43

Hur pedagogerna arbetar med litteraturundervisningens innehåll besvaras i denna studie med

att det sker i form av samtal och att upplägget av genomförandet sker genom högläsning. Det framkom i intervjuerna att högläsning och förståelse kring texter var en social aktivitet i klassrummet. Detta kan ses om att litteratursamtalet besvarar vad man ska tala om, bokens innehåll eller textens budskap. Samtliga pedagoger delgav samtalets innehållsfrom där de beskrev vad de talar om vid boksamtal. Jag har uppmärksammat att de intervjuade arbetar mycket med boksamtal och tog fasta på att boksamtalen bygger på att barnen ska förstå

innebörden och budskapet i texten, samt att de kunna lära sig att göra inferenser. Detta kan ses som ett försök till att arbeta med grundstenarna till läsförståelse. Själva syftet med läsning skriver Westlund (2009) är att tänka på vad som står i texten. Vilken förståelse barnen har av budskapet i texten förblir osagt i denna studie då jag inte har intervjuat barnen. Det är viktigt att pedagogen funderar över syftet med undervisningen och berättelsens budskap för att kunna arbeta utvecklingspedagogiskt med litteraturen påpekar Pramling m.fl.(1993). Är det ett visst budskap man vill fokusera på i berättelsen kan pedagogen hjälpa barnen med detta genom att ställa frågor eller genom att gestalta budskapet i bild eller drama (Pramling m.fl. 1993). Jag har uppmärksammat att de intervjuade pedagogerna arbetade mycket med demokrati och värdegrund och att därmed har litteraturen blivit en självklarhet att använda i arbetet med detta. Anledningen till att pedagogerna använder skönlitteratur är att den förmedlar ett budskap om hur vi människor ska uppföra sig. Detta kan ses som ett mål med

läsundervisningen då skönlitteraturen har en uttalad funktion om att den ska leda till den rätta moralen (Nilsson, 2007). Många av pedagogerna i studien påtalade hur viktigt det är att börja med litteratur redan när klassen är ny och för att skapa en trygg gemenskap med varandra och med läraren. Detta kan ses som ett gemensamt mål för pedagogerna där anledningen är att utveckla barnens sociala förståelse. Litteraturläsning kan ses som en bra metod att använda för att få igång samtal och föra diskussioner om, t.ex. utanförskap och vänskap. Enligt

styrdokumenten är fostran och värdegrundsfrågor kopplade till undervisning och lärande. Med hjälp av skönlitteraturen bearbetas känslor, ofta talas det om emotionell utveckling kopplad till rädsla och sorg, men även hopp och glädje kan väckas hos barn (Pramling m.fl. 1993). Sammantaget påvisar de intervjuade pedagogerna att en viss didaktisk medvetenhet i

44 Tre av de fem intervjuade skulle i högre grad vilja arbeta mera med litteratur i undervisningen än vad de redan gjorde. Det kan tolkas på två olika sätt. Antingen arbetar de två resterande pedagogerna tillräckligt mycket med litteratur och upplever att barnen får den kunskap som behövs, eller kanske saknar de insikt om hur viktig funktion litteraturen fyller för skriv, språk- och läsutvecklingen. En av de tre pedagogerna ansåg att planeringstiden är bristfällig i

förskoleklassen och därmed råder tidsbrist på att leta fram användbar litteratur i undervisningen.

Förslag på vidare/Framtida forskning

Flera tänkbara sätt att vidareutveckla undersökningen har uppkommit under arbetets gång. Ett skulle kunna vara att intervjua flera pedagoger gärna på andra orter samt att observera

pedagogerna i undervisningssammanhanget. Samt att intervjua barnen om vilken relation de har till litteratur och om vilket lärande de anser att de får via litteratur och läsning. Ett annat alternativ är att undersöka hur de olika läromiljöerna påverkar barns läs- och språkutveckling fram till att de börjar skolan.

Konklusion

45

Referenslista

Tryckta

- Bergöö Kerstin, Jönsson Karin, Nilsson Jan (1997). Skrivutveckling och undervisning. Lund: Studentlitteratur.

- Chambers Aidan (1998). Böcker inom oss – om boksamtal. Rabén & Sjögren. - Chambers Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Publishin AB.

- Dominkovic Kerstin, Eriksson Yvonne, Fellenius Kerstin (2006). Läsa högt för barn. studentlitteratur.

- Esaiasson Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud (2007).

Metodpraktikan. Stockholm: Nordstedts Juridik.

- Fox, Mem (2003). Läsa högt – en bok om högläsningens förtrollande verkan. Kabusa böcker.

- Kvale Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

- Kåreland, Lena (1985). Möte med bilderboken. Liber förlag.

- Liberg Caroline, Geijerstam Åsa af, Wiksten Folkeryd Jenny (2010). Utmana,

utfroska, utveckla – om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

- Lindgren, Astrid (2002). Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult. Rabén & Sjögren.

- Lindö Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet – om barns tal- och skriftspråket i

didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

- Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven. Studentlitteratur. - Lundqvist, Ulla (1984). Litteraturundervisning. Stockholm: Liber. - Molloy, Gunilla (2007). Skolämnet svenska: en kritisk ämnesdidaktik.

Studentlitteratur.

- Molloy, Gunilla (2003). Läraren, Litteraturen, Eleven. HLS Förlag. - Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Studentlitteratur.

- Nilsson, Jan (2008). Vilja och våga – temaarbete i grundskolans tidigare år. Studentlitteratur.

- Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur. Malmö: Studentlitteratur.