FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR

(1)

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR

Ett hälsofrämjande förhållningssätt inom barnhälsovården i Blekinge

Riktlinjer för BHV-sjuksköterskan

Kunskap om barns behov och rättigheter Stärka föräldrar i sin föräldraroll

Kontakt och gemenskap

Dokumentet är framtaget av barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp

2009

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Flik 1

Inledning Flik 2

Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Flik 3

Praktisk planering Flik 4

Översikt/checklista Flik 5

Träff 1 Flik 6

Träff 2 Flik 7

Träff 3 Flik 8

Träff 4 Flik 9

Träff 5 Flik 10

Träff 6 Flik 11

Träff 7 Flik 12

Materialförslag och lästips Flik 13

Folkhälsans målområden Flik 14

Föräldrastöd kopplat till folkhälsans målområden Flik 15

Referenser Flik 16

Tips för att prata barns rättigheter i föräldragrupperna Flik 17

Flik 18

Flik 19

Flik 20

Flik 21

Flik 22

Flik 23

(3)

Inledning

Detta dokument är framtaget av Barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp i Landstinget Blekinge i samarbete med länets barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-ssk) och barnhälsovårdspsykologer (BHV-psykol). Innehållet är kopplat till aktuella nationella och lokala riktlinjer och styrdokument för verksamheten med FN:s barnkonvention och folkhälsans målområden som genomgripande röd tråd.

Dokumentet är tänkt som ett underlag och stöd för den enskilda BHV-ssk i hennes arbete med det universella föräldrastödet i grupp under barnets första levnadsår. Detta universella (generella) stöd inom barnhälsovården kan behöva kompletteras med selektivt (riktat) till familjer som behöver extra stöd, eventuellt i samarbete med exempelvis förskolan. Detta selektiva stöd berörs inte specifikt i detta dokument.

Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer man möter i sin grupp. I grupper där föräldrarna inte har det svenska språket kan man behöva använda sig av tolk och eventuellt hälsokommunikatör. Att med hjälp av detta dokument arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge ändå kan få ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt.

Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska utvecklas och bli bättre. Det finns idag en brist på väl genomförda utvärderingar av barnhälsovårdens föräldrastöd i grupp. För att kunna kvalitetssäkra vår verksamhet behöver vi få reda på om de nationella målen med

föräldrastöd i grupp uppnås eller inte. Som bilaga finns därför ett för Blekinges barnhälsovård gemensamt utvärderingsformulär som föräldrarna ombeds fylla i vid sista gruppträffen. Samtliga utvärderingsformulär sparas och samlas in centralt i slutet av varje år som en del i den

länsövergripande verksamhetsuppföljningen.

Vid frågor kontakta din representant i vårdutvecklingsgruppen alternativt

barnhälsovårdssamordnaren, vilka också ansvarar för regelbunden revidering av dokumentet.

(4)

Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge

Barnhälsovårdens arbete utgår bland annat från nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen.

Målet för verksamheten är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling (Socialstyrelsen, 1991).

Barnhälsovården i Blekinge strävar till att ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Med FN:s barnkonvention som värdegrund utför barnhälsovården i Blekinge en universell hälsoövervakning av alla barn, noll till sex år, och ger individuellt stöd och rådgivning till dessa barns familjer utifrån deras egna behov.

Barnhälsovårdens huvudområden är hälsoövervakning, vaccinationer, hälsovägledning, samt föräldrastöd individuellt och i grupp. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter, exempelvis barnomsorgen. Barnhälsovården har en central roll i Blekinges folkhälsoarbete (Landstinget Blekinge, 2008 a).

Det finns en lång tradition av föräldrastödsarbete inom barnhälsovården i Blekinge.

Föräldrastödet är kärnan i barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte med barnfamiljen och sker individuellt, i grupp, vid hembesök och vid besök på BVC samt i samverkan med andra samhällsaktörer. Dessa arbetssätt kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom barnhälsovården utgår från FN:s barnkonvention och är nära kopplat till de nationella folkhälsomålen (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007).

Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.

Barnhälsovården är en kostnadsfri och frivillig verksamhet och når i princip alla oberoende av socioekonomisk bakgrund. Styrkan med föräldrastödet inom barnhälsovården är att det är ett universellt stöd, det vill säga det vänder sig till alla föräldrar. Samtliga nyblivna föräldrar har rätt till föräldrastöd via barnhälsovården både individuellt och i grupp. (Landstinget Blekinge, 2008 b) Syftet med föräldrastödet är att ge kunskap om barns behov och rättigheter, bidra till att stärka föräldrarna i sin föräldraroll samt att skapa möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar (SOU 2008:131).

Det tidiga föräldrastödet definieras som det stöd som ges till föräldrarna under graviditeten inom mödrahälsovården och under barnets första två år inom barnhälsovården. Det individuella stödet från barnhälsovården fortsätter dock under hela förskoleåldern, även om det efter det första ett och ett halvt åren är mer glest mellan träffarna. Det tidiga föräldrastödet inom barnhälsovården

(5)

är en del av samhällets insatser för att främja barns hälsa och utveckling och stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda barnet (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007).

Samverkan

Sjuksköterskan inom barnhälsovården ska aktivt medverka till att utveckla fungerande

samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. Samverkan ska i första hand vara av övergripande natur. Stödinsatser organiseras genom samverkan med bland annat barnomsorg, skola, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barnpsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Föräldrarna ska informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå (Landstinget Blekinge, 2008 a).

Det individuella föräldrastödet

Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Barnets signaler ska uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn ska bejakas. Det positiva i föräldraskapet ska förstärkas. Särskilt stöd ska ges till mödrar som vid två-månaderssamtalet (EPDS-screening genomförs) visar sig ha ökad risk för depression samt till familjer med särskilda behov. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar ska inom två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning erbjudas hembesök av

distriktssköterskan (Socialstyrelsen, 1991). Även nyinflyttade barnfamiljer och föräldrar till adoptivbarn ska erbjudas hembesök. Vid åtta månaders ålder ska också hembesök erbjudas för hälsosamtal, skadeprevention, utvecklingsbedömning samt samtal kring föräldra-barn-relationen., Hembesök används frikostigt vid behov.

Alla föräldrar ska erbjudas hälsovägledning utifrån basprogrammet. Områden som ska behandlas är amning, rökning, kost, fysisk aktivitet, barns utveckling, behov och rättigheter, relations- och samlevnadsfrågor, lekmiljö, olycksfallsprofylax, tandhälsa och alkohol. Vid varje möte med föräldrar och barn måste barnhälsovårdspersonalen vara lyhörd och låta samtalet utgå från den aktuella familjens kunskap och behov. Hälsovägledningen bör utformas och genomföras på ett sätt som stärker föräldraskapet och med respekt för föräldrarnas medinflytande och

självbestämmande (Landstinget Blekinge, 2008 a).

Föräldrastöd i grupp

År 1979 beslutades att föräldrar i samband med barnets födelse och under barnets första

levnadsår ska erbjudas föräldrautbildning. Det universella föräldrastödet har därefter behandlats i

(6)

ett antal utredningar genom åren. Begreppet ”föräldrautbildning” har ersatts med ”stöd i föräldraskapet” och omfattar föräldrar till barn ända upp till 18 års ålder.

Det universella föräldrastödet i grupp inom barnhälsovården ser idag väldigt olika ut mellan olika distriktssköterskor och olika primärvårdsområden.

Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, ändamålsenliga lokaler, bra arbetsmaterial, tid till förfogande för förberedelser och efterarbete och inte minst stöd och uppmuntran från arbetsledning och kollegor.

Utredningen ”Stöd i föräldraskapet” betonar vikten av att föräldrarnas egna frågor och intressen ligger till grund för diskussioner i föräldragrupperna. Tanken är att föräldrastödet ska utgå från det gemensamma föräldraskapet och utformas så att män och kvinnor i lika stor utsträckning vill medverka (Socialdepartementet, 1997).

Utvecklingsområden

Följande utvecklingsområden har identifierats i den lokala kartläggningen av Blekinges föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården (Landstinget Blekinge, 2009):

Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården.

Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) förespråkar ett ökat utbud av strukturerade och evidensbaserade metoder inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens verksamheter.

Föräldrastöd har under en längre tid varit en naturlig del av mödra- och barnhälsovården.

Föräldrastödet är väl inarbetat och baseras på den samlade professionens beprövade erfarenheter och ett brukarperspektiv. Professionen framhåller att det finns starka skäl att behålla och vidareutveckla det befintliga tidiga föräldrastödet inom mödra- och

barnhälsovården, snarare än att implementera nya metoder. De program som

rekommenderas för bred spridning inom mödra- och barnhälsovården har enligt Collberg m.fl. (2007) inte blivit tillräckligt utvärderade i Sverige. Det finns en mängd studier gjorda inom mödra- och barnhälsovårdens verksamhetsområden. Det finns dock en brist på systematisk och generaliserbar dokumentation avseende det tidiga föräldrastödet, vilket försvårar möjligheten till en vetenskapligt grundad uppfattning av det svenska föräldrastödet.

Det är därför angeläget att väl genomförda utvärderingar kommer till stånd (Collberg m.fl.

2007).

(7)

Att främja en trygg anknytning är en viktig del av innehållet i det föräldrastöd som erbjuds inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet inom barnhälsovården innefattar även andra viktiga teman; relationer, utveckling, barns rättigheter, kost, rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder, alkohol, förebyggande av barnolycksfall, egenvård etcetera.

Detta dokument ska ses som ett underlag och ett verktyg för BHV-sjuksköterskan i sitt arbete med föräldrastöd i grupp i Blekinges barnhälsovård. Målet är att alla föräldrar i Blekinge, oavsett boendeort, ska erbjudas ett likartat utbud av gruppverksamhet.

Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik för barnmorskor och BHV- sjuksköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper.

Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik efterfrågas av personalen inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Gruppledarens pedagogiska skicklighet är av stor betydelse för resultatet av föräldragrupperna. Verksamma inom mödra- och barnhälsovården saknar vanligen pedagogisk utbildning.

Alla barnmorskor och distriktssköterskor är inte intresserade av att hålla i föräldragrupper.

För att uppnå ett föräldrastöd av bra kvalitet är det av stor vikt att gruppledarna vill hålla i föräldragrupper och känner sig trygga i sin roll som gruppledare.

Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt.

Föräldrastödsutredningen (2008:131) rekommenderar att föräldragrupper som startar inom ramen för mödrahälsovårdens verksamhet fortsätter inom ramen för barnhälsovårdens verksamhet. Sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården är optimalt bland annat med hänsyn till den gemenskap föräldrarna får under denna period.

Verksamheterna i Blekinge har under en längre period prövat olika tillvägagångssätt i strävan efter sammanhållna föräldragrupper. I praktiken är det av organisatoriska skäl svårt att förverkliga: Barnhälsovårdens verksamhet är områdesindelad. Upptagningsområdena i vissa kommundelar har visat sig vara för små för att få ihop en hel föräldragrupp inom

mödrahälsovården.

(8)

Det finns, trots organisatoriska hinder, stora fördelar med sammanhållna grupper från MHV till BHV. Att etablera familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter är ett annat tillvägagångssätt för att underlätta för sammanhållna grupper från mödra- till

barnhälsovården.

Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter.

Familjecentraler definieras som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den familjecentralsliknande verksamheten definieras som minst barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst. Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) rekommenderar kommuner och landsting att etablera fler familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter. Familjecentralen verkar vara en lovande plattform för att i nära samverkan utveckla ett starkt föräldrastöd.

Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten.

Under senare år deltar papporna mer frekvent på BVC än tidigare, även om snedfördelningen mellan män och kvinnor fortfarande är stor. Verksamheten behöver utformas efter såväl mäns som kvinnors behov och ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det behöver göras en inventering av pappors önskemål av föräldrastöd från mödra- och barnhälsovården samt utbilda personal inom barnhälsovården i genusfrågor. Den fysiska miljön på barnmorskemottagning och BVC behöver ses över så den tilltalar även pappor liksom tillgängligheten till mödra- barnhälsovårdens verksamheter (Landstinget blekinge, 2009).

(9)

Praktisk planering för det universella föräldrastödet i grupp på BVC

Barnfamiljerna i Blekinge erbjuds att i barnhälsovårdens regi delta i föräldragrupp under barnets första levnadsår. Erbjudandet är en del i det universella, frivilliga, kostnadsfria utbud av

hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds av barnhälsovården till familjer med barn i förskoleåldern.

Detta dokument

Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer man möter i sin grupp. Detta dokument är tänkt som ett stöd för den enskilda BHV-ssk i

planering av gruppverksamheten. Att arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge erbjuds ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt.

Inbjudan

Inbjudan sker gärna både muntligt och skriftligt. Använd gärna den länsgemensamma inbjudan som bifogas i detta dokument.

Lokal

Lokal anpassad för ändamålet är en förutsättning för att kunna bedriva

föräldragruppsverksamhet, där föräldrar, barn och äldre syskon kan vistas samtidigt. Tänk på genusperspektivet i planering av lokal.

Gruppledare

BHV-ssk är ledare för föräldragruppsverksamheten i barnhälsovårdens regi. Gruppledaren har huvudansvaret för såväl innehåll som grupprocess. Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, bra arbetsmaterial samt tid till förfogande för förberedelser och efterarbete.

Gruppen

Föräldrastöd i grupp riktar sig till både kvinnor och män. Föräldrarna har rätt att samtidigt få föräldrapenning för att delta i barnhälsovårdens föräldragrupper. En god rekommendation är en grupp med 5-8 barn med föräldrar. Det är viktigt att gruppen känns ”lagom” stor för att det ska

(10)

bli ett erfarenhetsutbyte och för att föräldrarna ska våga delta i diskussionerna. Hur grupperna sätts samman får bero på de lokala förutsättningarna.

Antal träffar

Alla familjer erbjuds 7-8 grupptillfällen på vardera minst 1½ timme. Tänk på att lägga till tid för för- och efterarbete. De första träffarna kan med fördel ligga ganska tätt tidsmässigt för att gruppdeltagarna ska lära känna varandra. För 7 av träffarna finns fastlagda teman att diskutera kring. Ett åttonde grupptillfälle kan läggas till om BHV-sjuksköterskan har något särskilt intresseområde som hon vill lyfta med föräldrarna alternativt om föräldrarna själva har särskilt önskemål om innehåll utöver ordinarie teman.

Eventuellt fika

Fika behöver inte förtäras vid gruppträffarna. Om man ändå väljer detta är det frukt och vatten/kaffe/te som serveras enligt barnhälsovårdens policy ”Grunda sunda vanor” samt Livsmedelsverkets råd. Tänkt då också på att lägga till extra tid för gruppträffen.

Utvärdering

Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska kunna utvecklas och bli bättre. Vi behöver få reda på om målen med föräldrastöd i grupp nås genom de metoder vi använder. Efter varje avlutad föräldragrupps-serie ombedes föräldrarna att fylla i bifogad utvärderingsblankett.

Detta ger BHV- sjuksköterskan en direkt återkoppling av föräldrarnas synpunkter. Blanketterna sparas sedan för den länsgemensamma utvärderingen efter årets slut, som BHV-enheten sammanställer.

(11)

Översikt/ checklista

föräldrastöd i grupp under barnets första levnadsår

Träff 1: Introduktion och presentation.

Den första tiden.

Det nyfödda barnet och dess behov.

Föräldrauppgifter.

Att trösta spädbarn.

Träff 2: Upplevelser och känslor om föräldraskapet.

Den första tiden.

Det nyfödda barnet och dess behov.

Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter.

Barnkonventionen- Artikel 3.

Träff 3: Relationer.

Parrelation i förändring.

Den jämställda familjen, finns den?

Att gå skilda vägar.

Föräldra- barn-relation.

Syskonrelationer.

Träff 4: Grunda sunda vanor.

Att främja en god hälsa hos barn.

Träff 5: Barnsäkerhet, föräldraskap och alkohol.

Barnsäker miljö; inomhus och utomhus.

”Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig”.

Träff 6: Barn, infektioner, egenvård och antibiotika.

Sjuka barn.

Barns behov och utveckling.

Upplevelser och känslor i föräldraskapet.

Träff 7: Familj och omgivning.

Barns behov och utveckling.

Att planera barnomsorg.

Avslutning och utvärdering.

(12)

Träff 1: Introduktion och presentation

Vid första mötet handlar det mycket om att skapa en god atmosfär i gruppen. Här har du en viktig uppgift som gruppledare. Detta gör du exempelvis genom att förbereda dig och rummet, vara i god tid, hälsa välkommen samt se och bekräfta varje deltagare. Ibland känner gruppen varandra sedan tiden på mödrahälsovården, ibland är det bara nya ansikten.

Presentera dig och berätta om syftet med gruppträffarna, dina tankar samt förväntningar, tider och ramar. Fråga vad föräldrarna har för förväntningar och önskemål.

En del deltagare kanske är vana vid att prata inför andra personer, medan andra är mer försiktiga och tycker detta är jobbigt. Ett sätt att få en grupp att komma igång att prata är att använda sig av bilder vid presentationen. Du lägger fram ett antal foton eller urklipp med olika motiv där varje deltagare får välja en bild som tilltalar dem. När de sedan presenterar sig och sitt barn berättar de även om bilden och varför de valde just den. På detta sätt kommer vi ifrån prestationstänkandet och möts istället med våra känslor och intressen. Läs och inspireras av Nyström m.fl. (2008).

Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov/ föräldrauppgifter

Det lilla barnet är en unik liten varelse som ytterst vaksamt försöker fokusera och alltmer innefatta sig själv i sin nära omvärld. Det kallas att knyta an. Den förmågan är medfödd.

Utvecklingens tidigaste och främsta uppgift är att väcka impulser av beskydd och omvårdnad hos den nära omgivningen gentemot barnet. Förälderns första uppgift i sin anknytning till barnet är att vara lyhörd för barnets signaler, sträva efter att lära sig förstå sitt barns sätt att uttrycka sina behov och att försöka tolka dessa för att vara barnet till hjälp och stöd.

(13)

Barnets förmågor utvecklas i det nära samspelet med föräldrarna och familjen. Det blir den trygga plattform från vilken barnet söker sig ut i allt vidare cirklar i sin omvärld.Den största utmaningen därefter ligger i att få hjälp att förstå sig på sig själv och sin närmaste omvärld. Förälderns egna uppriktiga reaktioner är det bästa redskapet för att lära barnet skillnaden på förälder och sig själv, att de är från varandra fristående individer, om än i ett nära samspel. Detta är en av utvecklingens mest centrala uppgifter.

Barnet kommer härefter att försöka lära känna igen sig i en vidare omvärld utifrån vad barnet dittills fått uppleva och erfara. Mammas och pappas "karta", stämmer den med verkligheten?

Barnet behöver ännu mycket stöd i detta tolknings- och förståelsearbete. Hur hänger världen samman? Varför gör och reagerar människor som de gör?

Barnet bygger successivt upp en inre erfarenhets- och kunskapsbank utifrån sina upplevelser.

Världen utmanas och utprovas, synas i sina sömmar. Barnet ställer sina frågor, kommer med sina påståenden och provocerar – allt för att testa hållfastheten i berättelsen om hur allt hänger samman (www.growingpeople.se).

(14)

De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter kopplat till föräldrauppgifterna uppta stor del av tiden.

Det är viktigt att prata om:

Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga?

Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation.

Föräldrauppgifterna i denna period som bland annat handlar om att hjälpa barnet med affekterna, att lära känna barnet; vad det vill och känner.

Filmen ”Kärlekens dialog” är en film som på ett mycket bra och enkelt sätt lyfter ovanstående punkter och är en bra utgångspunkt för fortsatt samtal.

Att trösta spädbarn

Alla barn skriker; en del lite, andra skriker mycket. Som förälder är det lätt att känna sig ledsen och otillräcklig när man inte kan lugna sitt barn och det kan väcka känslor av frustration och vanmakt. Det är bra att ha en strategi för hur man ska hantera situationer när barnet är otröstligt.

En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att man aldrig ska skaka sitt barn då detta kan skada barnet allvarligt!

Diskutera gärna i gruppen:

Vad vill ditt barn förmedla med sina skrik?

Vad kan man göra för att trösta ett spädbarn?

Vad är svårast/jobbigast

Vilka strategier kan man ha när man blir arg och frustrerad på sitt barn?

(15)

Träff 2: Upplevelser och känslor om föräldraskapet

Börja gärna denna träff med att följa upp filmen ”Kärlekens dialog”. Har föräldrarna provat något hemma med sina barn exempelvis att härmas?

Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov

De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter uppta stor del av tiden.

Fortsätt även vid denna gruppträff att samtala om:

Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga?

Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation.

Föräldrauppgifterna i denna period som handlar om att lära känna barnet; vad det vill och känner.

Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter

Det är en stor omställning att bli förälder och föräldraskapet kan väcka många olika känslor.

Föräldragruppen är ett forum där olika tankar kan lyftas och diskuteras med andra som kanske befinner sig i liknande situationer.

Samtala gärna i gruppen om:

Hur har den första tiden varit?

Blev det som du förväntade sig? Svårare eller lättare än du tänkt dig?

Trötthet, sömnbrist.

Glädjeämnen

(16)

Använd dig gärna av materialet av Nyström m.fl. (2008) som hjälp när ni ska prata om känslor i föräldragruppen. Bra exempel är ”anslagstavlan” där varje deltagare får två post-it- lappar att skriva ner känslor el tankar inför ”temat”, gärna ett ord på varje lapp. Lapparna samlas sedan in och sätts upp på anslagstavlan och diskuteras. Exempel på tema kan vara ”att bli förälder” och här kan många olika ord komma upp som panik!, trötthet!, underbart, hjälp! m.m. Graffiti är ett annat verktyg att använda sig av där stora blädderblockspapper tillsammans med pennor läggs ut i rummet. På varje papper skriver föräldrarna upp olika ämnen de vill tala om. Du kan på ett papper skriva ”Barnkonventionen- barns bästa i första rummet (artikel 3). Föräldrarna går sedan runt och skriver och reagerar på det som står skrivet, för att sedan stanna vid det ämne som de vill diskutera och samtalen kan börja i grupperna. Efter en stund ber du grupperna dela med sig av vad de pratar om.

Barnkonventionen- Barnets bästa (artikel 3)

Enligt konventionen skall ”barnets bästa komma i främsta rummet". Konventionen sätter alltså det enskilda barnet i fokus. Det är viktigt att konventionen gäller varje enskilt barn! När centrala eller lokala myndigheter ska besluta om frågor som på något sätt berör barn ska dessa

myndigheter fundera extra noga på de effekter som deras beslut innebär för de berörda barnen.

Genom beslutet ska barnets intressen tillgodoses.

Att älska ett barn är inte bara en fråga om instinkt och känsla utan lika mycket ett konsekvent värnande om barnets rättigheter. I förhållandet mellan föräldern och barnet är jämbördighet aldrig möjlig. Det lilla barnet växer upp helt och hållet på sina föräldrars villkor. Det är beroende av föräldrarnas omsorg och kärlek både för sin materiella och känslomässiga överlevnad. Ett spädbarn som inte får kärlek kan utveckla en depression, sluta växa och till och med dö. Att bli förälder är att få hand om en liten människa som kommer att vara fullständigt beroende av en under många år framåt.En förälders behöver vara den någorlunda trygge vuxne som kan

(17)

reflektera över sitt liv och sitt föräldraskap och som inser att ansvaret för att förhållandet till barnet ska fungera helt och hållet vilar på den vuxne. Vi kan aldrig bli perfekta föräldrar – men vi måste, för att tala som den engelske barnläkaren Donald Winnicott, försöka bli ”good enough”.

Barnets behov ligger först och främst i att bli sedd och bekräftad för den barnet är med sina unika förutsättningar. Det innebär ett godkännande, att inte behöva skämmas för den man är, utan tvärtemot få uppleva stolthet över sig själv(www.growingpeople.se)

Diskutera gärna med föräldrarna:

Vad innebär det för dig att vara en ”tillräckligt bra” förälder?

Vad känner du till om barnkonventionen och barns rättigheter?

Hur kan Barnkonventionens artikel 3 omsättas till vardagslivet med era barn i er familj och i det samhälle där ni bor?

Använd dig gärna av materialförslaget på föregående sida för att komma igång med diskussionen.

(18)

Träff 3: Relationer

Parrelation i förändring

Bilden av en familj bär vi alla inom oss. En familj kan se ut på många olika sätt exempelvis mamma-pappa-barn, mamma-barn eller pappa-barn, mamma-mamma-barn eller pappa-pappa- barn. Ibland räknas andra släktingar och vänner in i familjen. Att bli förälder är en stor glädje men också ett stort ansvar. Varje förälder önskar väl att deras barn ska känna sig älskade och känna trygghet, men också att den egna kärleken mellan föräldrarna ska bestå. Men att få ett förhållande att fungera är inte alltid lätt. Minst var fjärde äktenskap slutar i skilsmässa. Barn mår bra av att växa upp i en familj där föräldrarna älskar varandra. Därför är det klokt att lägga ner tid på att vårda relationerna till dem vi älskar (Svensson, 1998) .

Att gå skilda vägar

Att gå ifrån varandra är ibland nödvändigt. Vanligaste orsaken till en skilsmässa är att oenigheten och konflikterna i det dagliga livet har blivit för många och för stora. Konflikterna kan handla om arbetsfördelning i hemmet, ekonomi, prioritering av fritidsintressen och oenighet om barnen och hur de ska uppfostras. Härtill kommer en upplevelse av att man glidit isär och utvecklats ifrån varandra. En skilsmässa innebär stora omställningar och inte sällan mycken oro för ett barn. Ofta har skilsmässan föregåtts av en tids känslomässig obalans och oro även hos föräldrarna och det är inte konstigt om barnet också känner av detta. När föräldrarna väl bestämt sig kommer beslutet som en bekräftelse för barnet, det kan till och med känna en viss lättnad över att ovissheten är över. Barn är känsliga och har lätt för att ta på sig ansvar. Det är viktigt att tydliggöra att det inte är deras fel att föräldrarna skiljer sig. Ett barn får heller inte under några omständigheter bli spelbrickor eller budbärare i de vuxnas schism. Idag är gemensam vårdnad det vanliga och naturliga efter en skilsmässa (www.growingpeople.se).

(19)

Samtala gärna kring följande frågor:

Vem ingår i min familj?

Hur kan man vårda kärleken?

Hur får man tid till varandra?

Hur kan man visa att man älskar varandra? Vad uppskattar ni hos varandra?

Hur kan man hantera konflikter? Vad kan göra en arg och besviken? Att tala olika språk.

Hur kan man få ett rikt samliv även efter man fått barn?

Att gå skilda vägar.

Inspireras gärna av Svensson, A (1998). Håll kärleken levande. Relamore media. Malmö.

Även här kan du använda dig av Nyström m.fl, (2008) som tipsar om olika pedagogiska metoder för att prata om föräldraskap och relationer exempelvis ”vad pratar mannen respektive kvinnan om?” eller ”jag-vi-barn”.

Den jämställda familjen, finns den?

I regeringens faktablad om jämställdhet står att "regeringens mål för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden". En sådan demokratisk rättviseprincip är det få som ifrågasätter och all forskning visar också att jämställdhetsfrågan inte är särskilt omtvistad. Att vara mamma och att vara pappa är inte samma sak, jämställdhetslag och föräldraförsäkring till trots. Föräldraskapet betyder mer än att dela på ansvaret för ett barn. Föreställningar om kvinnlighet, manlighet och barns behov ger olika anvisningar till mammor och pappor. Koderna för vad som är tillräckligt bra föräldraskap ser olika ut för kvinnliga respektive manliga föräldrar och det påverkar vad vi gör och hur vi mår inom familjen. För såväl pappor som mammor handlar vardagslivet i hög utsträckning om att skapa sådana dagliga rutiner att det blir så mycket tid som möjligt över för barnen

(www.growingpeople.se).

Använd dig gärna av temabilderna från Nyström m.fl. (2008). Temabilderna är bra för att minnas, fantisera och associera och kan vara bra när man inte hittar ord för att prata om ovana eller svåra saker som exempelvis relationer, trötthet eller sex. Lägg ut bilderna och låt deltagarna välja en bild och sedan inför de andra delge sin tolkning av bilden.

(20)

Diskutera gärna kring följande:

Hur ser arbetsfördelningen ut hos er? Respekterar ni varandras sätt att ta hand om hem och barn?

Hur ser ni på begreppen kvinnlighet, manlighet, mammaroll och papparoll, vuxenroll och föräldraroll?

Hur tänker ni kring delad föräldraledighet?

Föräldra-barn-relation

Att vara en social varelse innebär att man är beroende av den sociala omgivningen för sin utveckling. Den bild vi har av oss själva, vår jaguppfattning, är beroende av vårt samspel med omgivningen. Vår bild av oss själva formas av hur vi bemöts av andra och hur vi känner att andra människor reagerar på oss. Dessa reaktioner är naturligtvis i sin tur inte oberoende av hur vi själva är och beter oss mot andra. Somliga barn tycks mycket tidigt hamna i en sådan positiv cirkel, tack vare att de har fått en grundtrygghet genom varma och positiva kontakter med de människor som står dem nära. Det är således mycket viktigt att bli accepterad, älskad och uppmärksammad.Målet för barnets utveckling är att en dag stå på egna ben och känna en egen visshet om sin omvärld, nog för att kunna förutse och förutsäga vad som kommer att ske till följd av vad man själv gör eller inte gör. Barnet kan först utifrån detta uppnå en full tillgång till sina sociala kompetenser, spela spelet väl och anpassat. Detta är grunden för att kunna erfara ett värde bland andra människor, skapa en grund för en solid självkänsla och tilltro till sig själv

(www.growingpeople.se).

(21)

Barns psykiska, fysiska och sociala utveckling- hur hänger de ihop?

Barns behov kontra föräldrars behov.

Barns behov av stöd från sina föräldrar- brist på stöd.

Förväntningar kontra verklighet.

Syskonrelationer

Att få syskon är oftast en spännande och glädjande händelse i ett barns liv men kan också vara svår att hantera emellanåt. Först en lång väntan och sedan när bebisen väl kommit ut sover och äter den mest. Och även om man tycker mycket om bebisen kan det vara lätt att bli avundsjuk på all uppmärksamhet som den lilla får. Det är inte alltid så lätt att behöva dela med sig av mamma och pappa till ett småsyskon när man tidigare fått ha dem för sig själv. Hur barn reagerar är olika och skiljer sig också beroende på hur gammalt barnet är. En 1-åring kanske inte alls reagerar medan en 2-åring behöver längre tid på sig för att förstå omställningen. Ju äldre ett barn är desto mer kan man använda sig av språket, barnet kan ställa frågor och lättare förstå vad som händer.

Hur kan du underlätta omställningen för det äldre syskonet?

Att ha det äldre syskonet hemma eller lämna på förskola?

Att vara en familj; glädjeämnen och svårigheter.

(22)

Träff 4: Grunda sunda vanor

Att främja en god hälsa hos barn

Att bli förälder är en av de mest omvälvande händelser som kan upplevas. Barnhälsovårdens övergripande mål är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Att redan från tidig ålder förespråka till en sund livsstil för familjen är viktigt. Man vet att föräldrar är väldigt mottagliga under graviditet och barnets första levnadsår för det som gynnar friskutvecklingen för barnet. Det är betydligt lättare att grunda bra vanor än att ändra etablerade vanor. I det hälsofrämjande och preventiva arbetet kring barns fysiska och psykiska hälsa/ohälsa är fokus olika bestämningsfaktorer som påverkar positivt eller negativt. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att behålla och vid behov förbättra hälsotillståndet för grupper och enskild individ genom att uppmuntra, stötta, förespråka och prioritera hälsa både på det individuella och kollektiva planet. (Ewles & Simnet 2005) Genom att från tidig ålder föra samtal kring betydelsen av en sund livsstil, utan att moralisera eller lägga personliga värderingar, ger man föräldrarna ett ”redskap” i deras föräldraskap. Hälsosamtalen ska vara evidensbaserade och utgå ifrån föräldrarnas kunskap, erfarenhet och livssituation med stor respekt för deras autonomi och integritet. Familjer behöver olika mycket tid och det är viktigt att tid ges för diskussion och frågor (Landstinget Blekinge, 2009).

Vi detta grupptillfälle pratar vi om kost, fysisk aktivitet/lek/stimulans/vila, sömn, tobak och tandhälsa. Använd dig gärna av manualen ”Grunda sunda vanor” som grund i samtalen, liksom av de overhead- bilder alternativt powerpoint- bilder som finns framtagna för att visa i

föräldragrupper.

(23)

Diskutera gärna kring frågorna:

Hur ser dygnsrytmen ut vad gäller sömn-vakenhet- mat?

Stimulans- aktivering i denna ålder- hur kan samspelet utvecklas?

Hur kan man utveckla sunda vanor med början redan nu och vad har det för betydelse för ditt barns hälsoutveckling?

Vad kan dina föräldrauppgifter tänkas vara i att grunda sunda vanor för ditt barn?

Hur visar ditt barn att det är trött, hungrigt, ledset, vill ha uppmärksamhet, vill vara ifred, vill ha sällskap?

Barnkonventionen: Barnets rätt att säga sin mening (artikel 12)

Barn som är tillräckligt mogna att ha egna åsikter ska kunna uttrycka dem och förvänta sig att ha stora chanser att få respekt för sina synpunkter.

Konventionen höjer barnet, beroende på dess ålder och mognad, till en fullvärdig dialogpartner för myndigheter, experter, pedagoger och andra vuxna som påverkar barnets livsvillkor. Barnets ska få möjlighet att påverka alla beslut som rör dess egen situation.

Alla länder som har ratificerat FN: s konvention om barnets rättigheter har åtagit sig att leva upp till konventionens normer, principer och värderingar. Det borde därför vara en självklarhet att i varje situation lyfta fram barnperspektivet och inte minst se vilka konsekvenser ett aktivt

rättighetsarbete har för barn. Inte minst gäller det att göra barnen synliga i sammanhang där de i praktiken aldrig själva har någon röst. Idag fattas det många gånger beslut som rör barn och är avgörande för deras framtid utan att barnen själva kan påverka utgången av det som har beslutats.

För att säkra barnets rättigheter krävs mer än politisk vilja, det kräver politisk handling.

Barn ska lära sig att säga ja till saker de vill, nej till saker de inte vill och ifrågasätta genom att ställa frågan - varför är det så? (www.growingpeople.se).

Diskutera gärna med föräldrarna:

Hur denna artikel kan omsättas till vardagslivet med ditt lilla barn i er familj och i det samhälle där ni bor?

Hur uttrycker ditt lilla barn sina behov och hur kan du som förälder bemöta dem?

(24)

Träff 5: Barnsäkerhet, föräldraskap och alkohol

Barnsäker miljö; inomhus och utomhus

Ett barn utvecklas snabbt och måste få utforska och prova på nya saker trots att det kan innebära vissa risker. Men barnets motorik är inte anpassad till vuxenvärlden. I många hem finns det en mängd saker som kan vara farliga (www.growingpeople.se). Man kan inte gardera sig mot alla olyckor som ett barn kan råka ut för men det finns mycket som man kan göra med enkla medel.

Redan innan barnet börjar krypa är det bra att systematiskt gå igenom bostaden och göra den så säker som möjligt liksom miljön utanför bostaden som trädgård och trafiken. Världen vidgas när barnet börjar krypa. Barnet behöver upptäcka och sedan återknyta till tryggheten i en tillgänglig förälder.

Visa gärna filmen ”Barnsäkerhet 0-6 år” som producerats i samarbete mellan Studio 3 AB, Räddningsverket samt Landstinget Blekinge och använd denna som underlag i diskussionen.

Hänvisa också till checklistan i ”Barnhälsovårdsboken- för dig som har blivit förälder” som föräldrarna fick vid första hembesöket^.

Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!

Våra alkoholvanor kan påverka barnen. Vi dricker mer alkohol i Sverige än vi gjort på 100 år.

Över 90 % av befolkningen använder alkohol. Alkoholen påverkar oss olika. En del blir glada och avspända, andra kan bli nedstämda och arga. Hur vi än påverkas så luktar vi annorlunda när vi dricker alkohol. Vi kan bli mer högljudda, vårt rörelsemönster påverkas och vårt omdöme förändras. Små barn är mycket känsliga för sinnesintryck. Det kan skapa en känsla av otrygghet

(25)

hos dem när vuxna pratar högt, håller i dem annorlunda och luktar främmande (www.fhi.se/riskbruksprojektet).

Finns det någon anledning att ändra sina alkoholvanor när man blir förälder? Hur tänker och känner du?

Är det ok att dricka alkohol när barnet är med?

Är det ok att berusa sig när barnet är med?

Skulle du lämna ditt barn till en onykter barnvakt?

Vilka vanor vill du föra över till dina barn?

Vilka är föräldrauppgifterna i detta avseende?

Använd dig gärna av filmen från Statens folkhälsoinstitut ”Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig”, samt av bildmaterialet ”Barns tankar om alkohol” av Harriet Boström som

diskussionsunderlag.

Tobak

Tobak talar vi mer om i det individuella mötet med föräldrarna på BVC.

(26)

Barnkonventionen- Barnets rätt till överlevnad och utveckling (artikel 6)

Artikel 6 nöjer sig inte med att skydda barnets liv. Den kräver att staterna ska ge barnen ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som garanterar barnets utveckling. Det är frågan om en utveckling som är såväl fysisk och psykisk som känslomässig, social och kulturell. Barn behöver många olika saker för att utvecklas och må bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, hälso- och sjukvård, konst och kultur, ett hem, möjlighet att leka, vila och gå i skolan.

Man skulle kanske tro att det främst är i de fattiga länderna som man inte lyckas leva upp till detta. Det är tyvärr inte riktigt sant. Även i Sverige har barnen ofta fått stå tillbaka när samhället ska spara. Om alla politiker skulle låta barnkonventionens barnsyn genomsyra sina beslut skulle nedskärningar för barn i Sverige idag aldrig kunna inträffa.

Barndomen är inte bara en förberedelse för vuxenlivet utan är livet självt.

Barnen har rätt att leva och utvecklas där de befinner sig oavsett land, religion, ras, politiskt system osv.

För att utvecklas och för att kunna uttrycka och så småningom stå upp för sina rättigheter måste barnet ha tillgång till en vuxen vägvisare som leder barnet. Träning i att ta initiativ, vänta på sin tur, svara med mera är på sätt och vis demokratins första uttryck. När det sedan blir dags för barnet att göra egna val i livet så har det redan fått öva (www.growingpeople.se).

Hur kan man som förälder tillgodose barns behov och utveckling i vardagen?

Stimulans- aktivering i denna ålder- att utveckla samspelet/samtalet.

(27)

Träff 6- Barn, infektioner, egenvård och antibiotika.

Sjuka barn

Under barnets första halvår brukar det vara ganska förskonat mot infektioner tack vare de antikroppar som förts över från mamman via moderkakan. Efter hand försvinner dessa

antikroppar och barnet ska börja bygga upp sitt egna immunförsvar, vilket tar lite tid. I slutet av första levnadsåret och upp i 2-årsåldern är människan inne i sin infektionsrikaste period. Detta kan innebära att ett i övrigt friskt barn kan ha upp till en infektion med snuva, hosta och feber i månaden. De flesta infektionerna orsakas av virus och går över av sig själva efter några dagar. Det finns inga mediciner som kan bota dem, men det finns lindring för de besvär de kan orsaka (Gustafsson, Köhler, 2008). Kroppens egna immunförsvar är effektivt även mot många vanliga bakterieinfektioner.

Antibiotika är våra viktigaste vapen för att kunna behandla svåra bakterieinfektioner som annars kan ha dödlig utgång. Det är dock inte bra att ta antibiotika i onödan. Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för resistenta bakterier. Antibiotika kan också slå ut de goda bakterier som finns i kroppen och ge plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotika kan också ge diarré och hudutslag (www.strama.se).

Använd dig gärna av bildspelet (visa antingen som powerpointpresentation, alternativt kopiera och visa på overheadfilm) som kan hämtas från www.lthalland.se/strama (fliken strama- BVC).

Bildspelet omfattar 20 bilder. Till varje bild finns också en ”hjälptext” med bakgrundsfakta kring bildens innehåll. Där finns också förslag på diskussionsfrågor. Hjälptexten utgör ett underlag och är inte tänkt som ett manus att läsa innantill. Förbered dig genom att läsa igenom det och använd det sedan flexibelt som det passar dig och din föräldragrupp.

Hänvisa gärna föräldrarna att läsa mer på www.growingpeople.se, eller www.1177.se

(28)

Barns behov och utveckling

Någon gång mellan sju månader och ett år kommer den period då barnet börjar uppleva sig som en egen person. Det gör egna utflykter och upptäcker saker men återvänder snabbt till föräldern och kan upplevas som klängigt och ängsligt. Ofta är det bara mamma eller pappa som gäller, ingen annan duger. Detta är helt naturlig del i barnets utveckling och barnet behöver denna extra kontakt och trygghet som föräldrarna kan ge. Förutsättningen för att barnet ska få ett starkt jag är att det får bekräftelse på sitt eget värde och en känsla av att vara förstått. Självständighet kommer tids nog när barnet är moget för det (www.growingpeople.se). Barnet har behov av en överblickbar värld och rutiner och med föräldern som den trygga basen.

Hur man kan skapa en överblickbar, trygg värld för sitt barn.

Små barn och separationer.

Barns reaktioner på okända

Ambivalenta känslor inför barnets beroende

Upplevelser och känslor i föräldraskapet

I föräldrars berättelser är samvaron med barnet en mycket viktig faktor i deras strävanden att tillfredsställa barnets genuina behov. Tankekedjan är den att barnet är föräldrarnas ansvar, barnet behöver föräldrarna här och nu och detta är garantin för att också barnets framtida vuxenliv blir bra. Det goda föräldraskapet bygger dock inte på idén om en ständig närvaro. Den behöver bara vara lagom. Men vad betyder då det? Självklart varierar behovet av föräldrarnas närvaro med barnets ålder och utvecklingsfas. Där det späda barnet behöver ständig närvaro, omvårdnad och passning behöver tonårsbarnet en förälder som står beredd att rycka ut när fysikläxan är

övermäktig eller sista nattbussen hem har gått. Det handlar kort sagt om att anpassa sig till barnets behov och aldrig låta något annat än just barnets behov styra (www.growingpeople.se).

Om bundenhet

Om barns behov kontra föräldrars behov Om att sakna yrkeslivet

Om sociala kontakter Om förebilder

(29)

Träff 7- Familj och omgivning

Barns behov och utveckling

Barn utvecklas hela tiden, varje stund, varje dag. Alla barn är unika personligheter var och en med sina anlag och sina intressen. Ditt barn behöver tid för sig själv i lugn och ro för att utforska och lösa konkreta små problem och för att inse hur saker och ting hänger ihop. Ditt barn inbjuder också dig att ta del. Barn lär sig bäst genom att få använda alla sina sinnen i vardagslivet tillsammans med människor som tycker om och bryr sig om dem. Barn föds med entusiasm, fantasi, lek- och upptäckarlust. Det är i leken en stor del av hjärnans olika delar utvecklas Under det första året sker dramatiska förändringar i ditt barns utveckling. Barnet lär sig krypa, äta, prata och gå. För att utveckla ett starkt jag behöver barn uppleva trygghet, omvårdnad, kontinuitet och lagom krav.Barnet söker sig fram i sitt liv och utvecklas till en självständig människa genom stöd och vägledning och där föräldern är en viktig referensram för barnets egna erfarenheter av livet.

Givetvis får barnet intryck och erfarenheter också från annat håll, från andra vuxna och kompisar. Men som förälder är man oersättlig som den allra närmaste i sitt barns liv (www.growingpeople.se).

Att upptäcka och utvidga världen; att lära sig krypa och gå Språkutvecklingen; hur kan den stimuleras?

Föräldern som den trygga basen Vad är lagom med aktiviteter?

Gränssättning på barnets nivå

Vilka är föräldrauppgifterna i denna ålder?

(30)

Att planera barnomsorg

I det moderna föräldraskapet ingår yrkeslivet som en självklar del och barnomsorg utanför hemmet är det vanligaste sättet att göra detta möjligt. För de flesta föräldrar är nog samvaron en viktig faktor i deras strävanden att tillfredställa barnets genuina behov. Det goda föräldraskapet bygger dock inte på en ständig närvaro utan att finna en lagom nivå som utgår från det enskilda barnets behov. Detta är inte alltid en lätt uppgift att leva upp till i dagens livspussel. Varje förälder sätter dock en magisk gräns för hur länge man anser att barnet kan vara borta från hemmet.

Gränsen varierar mellan olika föräldrar, men den får inte överträdas om man vill hålla sig inom ramen för det goda föräldraskapet. De föräldrar som tvingas överträda sin gräns känner skuld och oro.Trots intensiv forskning har ingen kunnat svara på frågan om vad som är bäst för små barn, att vara hemma eller på förskola. Förmodligen beror det på det enskilda barnet och på den kvalitet av förskola som erbjuds.Många barn börjar på förskolan när de är runt ett år. Men redan då barnet är ett halvår börjar man fundera på vilken barnomsorg som passar, vilken förskola man vill att barnet ska gå på och om det ska vara en särskild pedagogik.Undersökningar har visat att de allra flesta barn reagerar på att börja på förskola. Reaktionen kan visa sig genom trots, ilska, klängighet, passivitet och trötthet. Dessa reaktioner är naturliga. Att vara skilda åt upplevs ofta av barnet som ett övergivande. För att komma till rätta med denna ibland orubbliga övertygelse hos barnet måste man som förälder ge bevis på sin kärlek genom att vara särskilt känslomässigt tillgänglig och lyhörd under dennaperiod (www.growingpeople.se).

Barnomsorgsplaner

Vad innebär de olika alternativen; att vara hemma med sitt barn och att lämna på förskola?

Vad har barnet för behov av sociala kontakter och stimulans i denna ålder?

Hur kan man finna ”lagom” med tid med sitt barn?

Återknyt- att vara ”good enough”- förälder.

(31)

Barnkonventionen- Icke diskriminering(artikel 2)

Alla barn i vårt land har samma rättigheter. Invandrarbarnen och barn ur ursprungsbefolkningen eller olika minoriteter ska ha samma rättigheter som alla andra barn. Flickor och pojkar ska behandlas lika. Barn med olika handikapp eller sjukdomar ska ges det stöd de behöver för att leva ett så normalt liv som möjligt. Barnen får inte diskrimineras på grund av föräldrarnas laster eller

"synder". Barn får aldrig belastas med föräldrarnas skuld (www.growingpeople.se)! Vi får aldrig godta att vissa barn blir sämre behandlade eller får sämre service än andra. Därför är rapporterna om ökade klyftor i samhället särskilt oroande.

Hur kan vi i vår vardag tillsammans arbeta för barns lika värde och rättigheter?

Avslutning och utvärdering

Vi kan tycka att vi haft bra föräldragruppsverksamhet, men om vi inte frågar föräldrarna så vet vi faktiskt inte om och hur den varit stöd och till nytta för föräldrarna. Utvärderingen gör vi genom att låta föräldrarna fylla i det utvärderingsformulär som finns som bilaga framför flik 19 i detta dokument. På detta sätt kan vi utveckla oss själva och få feedback på vårt arbete vilket kan vara nyttigt, stimulerande och roligt. Vi behöver också få reda på om de nationella målen för föräldrastöd i grupp har uppnåtts för att kunna kvalitetssäkra vår verksamhet inom barnhälsovården. Samtliga utvärderingsformulär sparas och samlas in centralt i slutet av varje år som en del i den länsövergripande uppföljningen.

(32)

Materialförslag och lästips

Filmer:

Filmen ”Kärlekens dialog” är en film som på ett utmärkt sätt lyfter anknytningen och

samspelets betydelse för barnets hälsoutveckling. Filmen visas vid första grupptillfället i samband med att barns behov diskuteras. Diskussion kring filmens innehåll följs även upp vid grupptillfälle 2.

Filmen beställs från:

Utbildningsnämnden

Hantverkargatan 2F, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000

E-post: EK.ENHET@UTBILDNING.STOCKHOLM.SE

Filmen “Tänk efter I vilket sällskap du berusar dig”, är en film som lyfter ämnet alkohol och föräldraskap och används som ett diskussionsunderlag vid grupptillfälle 5.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11

E-post: fhi@strd.se www.fhi.se

Filmen ”Barnsäkerhet 0-6 år” är framtagen i samarbete mellan produktionsbolaget,

Räddningsverket och Landstinget Blekinge. Den lyfter några av de olycksrisker som finns för barn och vad vuxna kan tänka på för att skydda dem i olika vardagssituationer. Visas vid grupptillfälle 5.

Studio 111 AB

Brunnsparken, Villa Emma, 372 36 Ronneby Tel: 0457-144 60, 144 62

E-post: per.zilo@studio3.se www.studio3.se

(33)

Andra exempel på filmer som finns på marknaden och som kan tänkas vara intressanta utöver ovanstående är:

Filmen “Matstart” visar på ett illustrativt och pedagogiskt sätt om att laga mat till riktigt små barn. Filmen finns översatt på ett flertal olika språk och kan om man vill kombineras med informationsbroschyr. Kan visas vid grupptillfälle 4.

Hushållningssällskapet c/o Alingsås Futurum Färgaregatan 9, 441 30 Alingsås

Tel: 0322-147 05, fax: 0322-63 80 19 E-post: margareta.frost@hush.se www.matstart.nu

Filmen ”Säkra barn i bil”, som visar hur man skyddar sitt barn vid bilfärd. Filmen är utgiven i samarbete mellan NTF och Folksam.

Filmen ”Spädbarnsmassage- en introduktion”, visar hur massagen går till och hur den på ett trevligt sätt kan vara ett stöd i samspel och i anknytningen mellan barn och förälder. Filmen kan beställas visa Gothia förlag.

Annat material:

Häftet ”Föräldrar frågar vi vågar- att leda föräldragrupper. Interaktiva metoder och övningar för personal inom Mödra- och Barnhälsovård” ger flera tips och idéer på olika pedagogiska verktyg och övningar som kan användas i föräldragrupper. Exempelvis fotografier som kan användas vid presentationen vid grupptillfälle 1 liksom ”tankekartan”, eller tecknade temabilder som kan användas vid grupptillfälle 3.

Beställning av böcker och seminarier:

Katarina Roth

Telefon: 031-28 63 51

E-post: k.roth@bredband.net Beställning av bildmaterial:

Kajsa Nyström

E-post: kajsa.nystrom@telia.com

(34)

Använd dig gärna av bildmaterialet ”Barns tankar om alkohol” producerat av Harriet Boström Landstinget Västernorrland. Detta är inplastade barnteckningar och texter som kan användas som diskussionsunderlag vid träff 5. Materialet kan beställas från:

www.lvn.se/templates/Page eller på Riskbruksprojektets hemsida www.fhi.se

Grunda sunda vanor- manualen samt OH-bilder kan användas som underlag för samtal vid träff 4.

Lästips:

Rikshandboken för barnhälsovård- I denna handbok som riktar sig till alla personal inom barnhälsovården i Sverige hittar du aktuell, faktagranskad och täckande information om det mesta rörande små barn och deras föräldrar. Handboken kommer du åt via www.growingpeople.se som också är en bra hemsida att använda som underlag för samtal och reflektioner tillsammans med föräldrarna.

På www.livsmedelsverket.se finner du information om den evidensbaserade kunskap som idag finns angående kostfrågor. Härifrån kan du också beställa handbok till personal om mat till spädbarn och småbarn. Det finns föräldrainformation på flera olika språk att beställa.

På Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se finner du en mängd material och information om barn och föräldrar bland annat om föräldraskap och alkohol, föräldrastöd samt om de nationella folkhälsomålen.

Konsumentverket, www.konsumentverket.se har broschyrer om barnsäkerhet på flera olika språk.

Räddningsverket har nu upphört och deras information finns numera att hämta under

”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” på www.msbmyndigheten.se Här finns bland annat aktuell skadestatistik.

På http://www.unicef.se/barnkonventionen hittar du alla information du behöver om barnkonventionen.

På www.1177.se kan du också finna råd om barn och egenvård På www.apoteket.se finner du tips om barn och läkemedel

(35)

Boktips:

”Anknytning- om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn”, Kay Karlsson

”Håll kärleken levande”, Alf B Svensson

”Våga vara förälder”, Alf B Svensson

”Ditt kompetenta barn”, Jesper Juul

Konventionen om barns rättigheter (finns även som lättläst skrift) kan kostnadsfritt beställas från regeringskansliet, utrikesdepartementet telefon 08- 405 10 00, e-post information-

ud@foreign.ministry.se alternativt www.ud.se Dessa broschyrer kan gärna delas ut till föräldrarna.

Viktiga litteraturtips om föräldrastöd:

Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl. Tidigt föräldrastöd- en fördjupad beskrivning och analys av föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården”.

Statens offentliga utredningar SOU 2008:131, Föräldrastöd- en vinst för alla. Betänkande av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap.

Regeringskansliet,(2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd- en vint för alla. Stockholm Landstinget Blekinge, (2009). Föräldrastöd i Blekinge- inventering av verksamma föräldrastödsmetoder i Sverige och Blekinge samt förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge.

(36)

Folkhälsans målområden

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering.

Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning.

De elva målområdena är:

1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor

4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning

8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet

10. Matvanor och livsmedel

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

(37)

1. Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa.

Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

Roller och ansvar

Målområdet delaktighet och inflytande i samhället omfattar ett flertal politikområden och viktiga aktörer är kommuner, länsstyrelser och regioner/landsting samt olika myndigheter, men även den ideella sektorn. Statens folkhälsoinstitut har ett sektorsövergripande uppföljningsansvar för målområde 1.

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

(38)

Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.

Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.

Roller och ansvar

Målområdet ekonomiska och sociala förutsättningar omfattar ett flertal politikområden och viktiga aktörer är både kommuner och myndigheter. Statens folkhälsoinstitut har ett

sektorsövergripande uppföljningsansvar för målområde 2.

3. Barns och ungas uppväxtvillkor

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet.

Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex.

problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa.

Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer.

Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.

Inom målområdet barns och ungas uppväxtvillkor är Statens folkhälsoinstitut en central myndighet som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier samt som

(39)

uppföljningsansvarig av målområdet. Andra centrala aktörer är kommuner och andra myndigheter.

4. Hälsa i arbetslivet

Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.

Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt.

Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas.

Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga.

Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer.

Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa. Det behövs även insatser som främjar hälsa i arbetslivet. Begreppet Hälsofrämjande arbetsplatser står för arbetsplatser som dels inte

producerar ohälsa, dels är arena för hälsofrämjande synsätt och aktiviteter i vid mening. I ett folkhälsoperspektiv borde vi inte bara sträva efter hälsofrämjande arbetsplatser utan även efter ett hälsofrämjande arbetsliv.

Målområdet hälsa i arbetslivet omfattar flera viktiga aktörer såsom myndigheter,

arbetsmarknadens parter, företagshälsovård och myndigheter. Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att följa upp politiken och insatser inom målområdet.

(40)

5. Miljöer och produkter

Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra ett särskilt målområde.

De framtida insatserna inom området skall utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad

produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transportpolitiken.

Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det spjälkats upp i ett antal delområden.

Delområdena är:

Sund utomhusmiljö Sunda produkter

Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) Säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet.

De tre första delområdena, Sund utomhusmiljö, Sunda produkter och Sund inomhus- och närmiljö stämmer väl med miljömålspropositionens (Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2001/02:130) tre strategier.

Delområdet Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid.