Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Stämplad som narkoman, dömd på förhand
En allmän litteraturöversikt som belyser hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskans bemötande inom den somatiska vården.
Melinda Jasaraj
Rebecca Flemén Herrera
Handledare: Peter Valverius
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1542
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona, december 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad december 2021
Citat ur en patientjournal på en akutmottagning:
¨45-årig man med multipla sjukdomar, bristande följsamhet till Antabusbehandling, en etyliker¨ (Personlig information).
Stämplad som narkoman, dömd på förhand.
Melinda Jasaraj
Rebecca Flemén Herrera
Sammanfattning
Bakgrund: Idag beräknas cirka 55 000 människor i Sverige att leva med ett aktivt substansbruk. Prognosen kan upplevas som oerhört betungande på många sätt, vardagen präglas av stigma och utanförskap. Även inom dagens Hälso-och sjukvård bemöts dessa patienter på ett negligerande, respektlöst sätt. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen genom vårdförloppet samt stärka dennes hälsa. För att människor med substansbrukssyndrom ska kunna få ett gott, professionellt bemötande krävs kunskap om dessa patienters förutsättning, upplevelser och behov.
Syfte: Att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskors bemötande inom den somatiska vården.
Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. Som analysmodell valdes Friberg (2017) analysmetod.
Resultat: I resultatet identifierades de två huvudkategorierna Negativa upplevelser och Positiva upplevelser beträffande bemötandet som hålls inom dagens Hälso-och sjukvård.
Starkt övervägande var definitivt negativa upplevelser. De negativa upplevelserna gav fyra subteman; Brist på formell kunskap, Att bli annorlunda bemött, Att bli misstrodd, och Att få sämre tillgång till vård, stöd och behandling. Inom de positiva upplevelserna kunde subtemat Vänlighet utvinnas.
Slutsats: Majoriteten av patienter med substansbrukssyndrom upplever ett dåligt bemötande av Hälso-och sjukvården. Brist på kvalitet, kunskap, kompetens skulle kunna vara en
förklaring till detta. Genom ökad kunskap, kännedom och insikt kan detta förebyggas.
Nyckelord: bemötande, omvårdnad, patientens upplevelser, personcentrerad vård, sjuksköterska, somatisk vård, substansbrukssyndrom, vård.
Innehållsförteckning
Innehåll
Innehållsförteckning ... 4
Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Sjuksköterskans profession och arbetsroll ... 4
Bemötande ... 5
Personcentrerad vård - Målet med omvårdnad ... 6
Droger ... 6
Substansbrukssyndrom ... 7
Tidigare definition av substansbrukssyndrom ... 7
Att leva med ett substansbrukssyndrom ... 8
Stigmatisering ... 8
Teoretisk referensram ... 9
Problemformulering ... 9
Syfte ... 10
Metod ... 10
Design... 10
Urval ... 10
Datainsamling. ... 11
Första sökningen i Cinahl Complete ... 11
Andra sökningen i Cinahl Complete ... 11
Tredje sökningen i Cinahl Complete ... 11
Fjärde sökningen i Cinahl Complete ... 12
Första sökningen i PubMed ... 12
Andra sökningen i PubMed ... 12
Tredje sökningen i PubMed ... 12
Fjärde sökningen i PubMed ... 12
Kvalitetsgranskning ... 13
Dataanalys ... 13
Etiskt övervägande. ... 14
Resultat ... 14
Patienter upplever ett sämre bemötande. ... 15
Patienter upplever misstro ... 15
Patienter upplever en sämre tillgång till vård, stöd och behandling. ... 16
Patienter upplever brist på kunskap från vårdgivaren. ... 16
Patienter upplever vänlighet ... 17
Diskussion ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 20
Klinisk implikation ... 22
Förslag på fortsatt forskning ... 22
Under framställningen av litteraturstudien upptäckte författarna ett stort behov av vidare forskning som berör patienters perspektiv. ... 22
Slutsats ... 23
Självständighet ... 23
Referenser ... 25
Bilaga 1 Databassökningar ... 28
Bilaga 2 Granskningsprotokoll ... 30
Bilaga 3 Artikelöversikt ... 11
4
Inledning
Inom dagens sjukvård bemöts många patienter på ett nedsättande och respektlöst sätt vilket kraftigt försämrar prognosen till rehabilitering (SOU 2011:35). Idag beräknas cirka 55 000 människor i Sverige leva med ett aktivt substansbruk (Socialstyrelsen, 2018). Användningen av substanser hos individen påverkar samhället då dödligheten ökar kraftigt, vilket kan beskrivas som ett allvarligt folkhälsoproblem (Folkhälsomyndigheten, 2020). Utöver mortalitet, kan konsekvenserna av ett långvarigt substansbruk ge en ökad risk på en mängd följdsjukdomar som kräver somatisk vård (Agerberg, 2018). Dagens hälso-och sjukvård måste därför ha stor kompetens för att kunna behandla dessa individer på ett professionellt sätt. Hälso-och sjukvårdspersonal måste även ha ett gott bemötande och kunskap för att kunna hjälpa, vårda och hantera patienter med substansbruksproblematik (Agerberg, 2018).
Befintlig forskning om bemötandet av patienter med substansbrukssyndrom anses vara mycket begränsad, vilket också visas av databassökningarna (se bilaga 1). Den forskning som existerar belyser i första hand vårdpersonalens perspektiv av dessa möten och saknar
underlag för hur personer med substansbrukssyndrom upplever bemötandet (Ford et al., 2009; Krokmyrdal & Andenæs, 2015). För att vården ska kunna utvecklas till det bättre och för att säkerställa vård på lika villkor är det därav grundläggande att patienternas upplevelser också uppmärksammas.
Med utgångspunkt av valt vårdvetenskapligt begrepp bemötande ingår även en
personcentrerad vård som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Begreppets centrala delar syftar till att sätta individen i fokus och möjliggöra delaktighet av patienten i vården där all behandling sker utifrån människans egna behov (Coulourides Kogan et al., 2015).
Bakgrund
Sjuksköterskans profession och arbetsroll
5 International Council of Nurses, (ICN):s etiska kod innefattar fyra grundläggande
ansvarsområden; Sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare. Inom ramen för sjuksköterskans arbetsroll syftar de centrala delarna till att främja och återställa hälsa, lika så förebygga sjukdom och att lindra lidandet. Enligt det etiska koder som uppmärksammas ska alla människor bemötas med respekt, jämlikhet och värdighet. Detta ska ske oberoende av kön, etnicitet, ens sociala ställning eller annan bakgrund (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Ett vårdande förhållningssätt bygger på patientens förtroende till vårdpersonalen och syftar till att stödja patienten genom vårdförloppet och även stärka personens hälsa. Det krävs därav ett aktivt engagemang av vårdpersonal för att kunna skapa förståelse för patientens situation och livsvärld. Sjuksköterskan ska även kunna identifiera patientens svagheter utan att det sker på ett dömande sätt (Ekebergh, 2015).
Bemötande
Bemötandet är en viktig del i mötet mellan människor. Ett gott bemötande visar på en humanistisk människosyn som värnar om respekten för människans existens, integritet och värdighet. I en god omvårdnad är ett respektfullt bemötande betydelsefullt eftersom det påverkar patienten som blir mer mottaglig för vård, stöd och behandling (Vårdhandboken, 2020). Uppfattningen av bemötandet hos patienten kan upplevas utifrån ett flertal faktorer, varav några kan vara hur patienten välkomnas, sättet personen talas till, valt tonläge och ordval som används, och även de attityder som hålls under mötet (Törngren, 2012).
Vid ett bra bemötande och uppträdande av vårdpersonal kan positiv utveckling på vården och förstärkning av vårdrelationen ske (Vårdhandboken, 2020). Ett gott bemötande är särskilt viktigt för patienter med ett substansbrukssyndrom eftersom endast en av fem personer med ett substansbrukssyndrom söker vård. Ett professionellt bemötande stärker även den utsatta patienten och kan därmed förse en stor motivation för ökad självkänsla (SOU 2011:35). Ett bristfällande bemötande riskerar däremot att en redan skör självkänsla ytterligare försämras.
Långsiktigt kan detta därför orsaka konsekvenser som att patienter väljer att avstå från att söka vård (SOU 2011:35).
6 Personcentrerad vård - Målet med omvårdnad
Personcentrerad vård är ett internationellt begrepp med utgångspunkt i sjuksköterskans arbete för att tillföra en god omvårdnad. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt
innebär att sjuksköterskans vision syftar till att finna de mest effektiva behandlingsformerna för vad som passar varje unik situation bäst. Det grundläggande är att ha individen i centrum och ta hänsyn till levnadshistoria, värderingar och vanor. (Coulourides Kogan et al., 2015).
Patienten ses som en helhet med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser genom den personcentrerade vården. Att ge patienten möjligheten att vara delaktig i sin vård är viktigt, då patienten får chans att påverka sin egen hälsa. Personcentrerad vård likställs oftast med en god humanistisk vård (Coulourides Kogan et al., 2015).
Hälsa beskrivs som en utvecklingsprocess skapad av människans egna upplevelser.
Målet med all vård är att patienten, inom dem möjliga förutsättningarna som ges, ska få vara så självständig som möjligt för att bibehålla hälsa. Eftersom varje människa är unik ska hon också bemötas personligt utifrån sina egna unika behov. För att tillämpa detta inom
omvårdnad ges den humana människosyn utrymme. Detta innebär att patienten står i centrum och sjukdom, åkommor samt ohälsotillstånd läggs åt sidan. Sjuksköterskan bär på ett
moraliskt ansvar att visa respekt för autonomi, rättvisa, mänskliga rättigheter men även att ingripa vid fara av en människas hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2014)
Droger
Enligt läkemedelsverket definieras droger som substanser med beroendeframkallande egenskaper (Läkemedelsverket, u.å). Det finns idag enorma mängder olika sorters drogpreparat på marknaden, och substanserna förekommer i olika typer av format.
På grund av detta så konsumeras droger även på olika sätt. De vanligaste förekommande droger är framför allt cannabis, morfin samt andra läkemedel som tramadol, citodon och oxycodone, lugnande medel i form av olika bensodiazepiner. Andra droger som även är vanliga är amfetamin, kokain, heroin LSD och spice (Folkhälsomyndigheten, 2019).
7 Substansbrukssyndrom
Substansbrukssyndrom ersätter de tidigare begreppen skadligt bruk, beroende och missbruk som förr använts inom klinisk verksamhet (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 2021)
I denna studie kommer den senaste och femte utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders att användas som utgångspunkt (DSM-5). DSM-5 beskrivs som en kriteriemanual för att lättare förstå psykiatriska diagnoser. Verktyget används som
standardklassificering av psykiska sjukdomar och har stor betydelse för att hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och undersöks. Kriterierna som beskriver substansbrukssyndrom är påtaglig ökad tolerans mot substansen som brukas, generella abstinenssymtom, förlorad kontroll efter att drogen använts i större mängd eller längre tid än vad som avsågs, bestående önskan om att kunna kontrollera eller begränsa bruket, mycket tid ägnas åt att få tag på, konsumera eller återhämta sig från effekten, vardagliga livet begränsas och påverkas, bruket upphör inte trots att fysiska eller psykiska konsekvenser uppträtt, problem i relation till andra människor, hög risk för fysisk skada, att skyldigheter i hemmet, skolan, eller på arbetet ej fullföljts. Substansbrukssyndrom graderas inom lindrig, medelsvår och svår. För att diagnosen ska bedömas som lindrig ska två till tre av kriterierna uppfyllas inom en tolv månaders period, vid bedömning av medelsvår ska fyra till fem kriterier vara uppfyllda och vid svår substansbrukssyndrom ska sex eller fler kriterier vara uppfyllda. (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 2021).
Riskbruk innefattar en samling riskfaktorer och ställs inte som en konkret diagnos. Begreppet definieras som ett substansbruk som medför förhöjd risk att skada människan på ett fysiskt, psykiskt eller socialt plan (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 2021).
Tidigare definition av substansbrukssyndrom
Missbruk och beroende var den tidigare begreppsförklaringen av substansbrukssyndrom men används fortfarande till vardags. När dessa ord uttrycks medförs oftast en negativ, dömande klang som kan uppfattas som oerhört kränkande. Individer som benämns i samband med
8 dessa begrepp döms genom den moraliska synen utifrån personens handlingar.
Handlingssättet anses vara negativt och personer med substansbrukssyndrom döms ofta som en svag och dålig människa. Det medicinska synsättet menar dock att dessa individer ses som sjuka, att personen har smittats eller på annat sätt fått en sjukdom som lett till en svaghet eller en brist. Inom det sociala synsättet ser de i stället på substanserna som ett samhällsproblem där vissa personer med en viss klasstillhörighet eller annan bakgrund drabbas av
substansbrukssyndrom. (Palm, 2003).
Att leva med ett substansbrukssyndrom
Diagnosen substansbrukssyndrom kan upplevas oerhört betungande på många sätt. Vardagen präglas av en konstant dragkamp mellan kärlek och hat till substansen. För den som lider av beroendesjukdom finns endast två tankar; att använda och att sluta. En del individer ställs under sitt sjukdomsförlopp inför stora sociala och hälsomässiga påföljder på grund av sin förlust av kontroll. Substansbruket medför oftast en personlighetsförändring som utifrån omvärlden kan tolkas som en snabb vändning mellan glädje och ilska. För den drabbade så upplevs det istället som en känslomässigt berg-och dalbana. Den allmänna samhällsbilden av att använda substanser förknippas oftast med brottskulturen vilket speglar substansbrukets oacceptabla fenomen. Trots detta får människor som lider av denna sjukdom aldrig ignoreras (Hsieh, et al 2015).
Stigmatisering
Stigmatisering är ett brett begrepp som används för att belysa konsekvenserna av det
samhällsnormerna anser vara avvikande. Det kan antigen utgöra en grupp människor eller ett ämne i sin helhet. Sanktionerna av stigmatiseringen kan vara diskriminering hos en viss grupp eller invid. Denna diskriminering baserar sig på fördomar och stereotyper och kan leda till utanförskap, ångest, vanheder och en minskad känsla av värdighet. Samhällsuppfattningen kan även sätta spår i människors hälsa och välbehag (Room, 2005).
9 Teoretisk referensram
Jean Watsons omvårdnadteori för mänsklig omsorg syftar till att värna om mänskligheten.
Interaktionsteorin som Watson belyser handlar om omvårdnadens fundamentala betydelse, samt förmågan att värna om andras hälsa och sin egen mänsklighet som sjuksköterska. I denna teori läggs stor vikt på att uppmärksamma det etiska och moraliska idealet. Watson poängterar även parallellerna mellan att vårda sig själv och att vårda andra. Genom att sjuksköterskan lyfter fram sin egen hälsa skapas grund för engagemang i andras vårdande relationer. Watson förklarar innebörden av sättet att se på hälsa, inre harmoni och
välbefinnande. Teoretikern menar på att det ligger i den enskilde sjuksköterskans händer att erfara patientens tillstånd, behov samt vad patienten är mottaglig för. Watson anser även att begreppen medlidande och medkänsla utgör det centrala för omvårdnaden, och att detta bör genomsyra bemötandet med alla patienter under hela vårdförloppet. Teorin belyser även bemötandets betydelse eftersom detta medför ett avtryck i relationen till andra människor (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Under Watsons tio omvårdnadsfaktorer nämns omvårdnadens kärna som ska vägleda
sjuksköterskan genom hennes omvårdnadsarbete. Dessa uttrycks enligt följande; att utveckla en hjälpande relation till patienten, skapa en beskyddande och trygg vårdmiljö, främja ett med mänskligt samspel, tillgodo se medmänskliga behov, praktisera den vetenskapliga problemlösningsmetoden, etablera ett humanistiskt värdesystem, etablera tro och hopp, utveckla lyhördhet inför en själv och inför andra, hjälpa patienten beskriva och förstå både sina positiva och negativa känslor gällande sitt tillstånd, samt att ge existentiella,
fenomenologiska krafter möjligheten att verka (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Problemformulering
Narkotikabruket och antalet individer som använder narkotika i Sverige har under den senaste tiden ökat (Folkhälsomyndigheten, 2020). Vårdpersonal inom den somatiska vården möter människor med substansbruksproblematik i större utsträckning än tidigare (Wiklund-Gustin, 2010). Dagens forskning belyser främst vårdpersonalens perspektiv av att vårda dessa patienter och missar oftast patientens egen upplevelse (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).
Tidigare forskning visar på att vårdpersonal känner sig oförberedda inför svårigheter att
10 hantera oförutsedda situationer som kan uppstå vid vård av denna patientkategori. Denna forskning visar även på att det finns en stor kunskapslucka om substansbrukssyndrom och att en del sjuksköterskor håller fördomar mot människor som använder droger (Ford et al., 2009;
Krokmyrdal & Andenæs, 2015). För att öka kunskapen om substansbrukssyndrom behövs det även undersökas hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskans
bemötande.
Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskans bemötande inom somatisk vård.
Metod
Design
För att besvara studiens syfte genomfördes allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod en induktiv ansats. Detta användes för att skapa en samlad helheltsbild gällande patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande. Översikten gjordes enligt Fribergs (2017) analysmodell och baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.
Urval
Databaserna som användes i studien var CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna som är redovisade publicerades mellan årtalen 2003 och 2021. Dessa årtal valdes då relevansen hade minskat vid tidigare skrivna källor, eftersom detta arbete främst fokuserar på hur dagens patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskor vid somatisk vård. De totala antalet artiklar som hittades var 1251, dessa granskades endast via titeln. Totalt lästes 61 abstrakter och 28 fulltexter. Av dessa 28 lästa artiklar valdes slutligen åtta artiklar vidare till kvalitetsgranskningen. För att begränsa antalet sökträffar användes systeminställningarna
11 Peer Reviewed, English och full text. De inkluderade artiklarna i denna studie var skrivna i full text på engelska samt var vetenskapligt granskade.
Datainsamling
Vid datainsamlingen tillämpades totalt tre artikelsökningar för att generera kunskap om befintlig forskning. Inför detta förberedes svenska MeSH termer för att på engelska formulera bra sökningsord. Detta är gjort då bedömningen gjordes att en internationell sökning ökar relevansen och relevanta sökningsträffar på artiklar. Bärande begrepp blev drogberoende, interaktion mellan patient och sjuksköterska samt omvårdnad (Se bilaga 1 för exakta söktermer). Dessa kombinerades sedan med sökoperatorerna OR och AND. Dessa
tillämpades för att vidga sökningen och hitta så mycket relevanta artiklar som möjligt. En del sökningar gjordes även i fritext för att få en bredare sökning. Artiklar som belyste
vårdpersonalens eller anhörigas perspektiv uteslöts eftersom studiens syfte var att belysa patientens perspektiv.
Första sökningen i Cinahl Complete
De första sökorden som användes i Cinahl Complete var Drug abuse AND Nursing staff.
Sökningen gav fem vetenskapliga artiklar varav alla artiklar lästes på titelnivå samt alla fem tillhörande abstrakt. Två abstrakter ansågs relevanta för studien, samtliga lästes i fulltext varav en bedömdes som fullgod.
Andra sökningen i Cinahl Complete
Andra sökningen gjordes med orden Nurse-patient relation AND Drug use. Denna
kombinerade sökning gav 17 vetenskapliga artiklar, varav alla lästes på titelnivå och där fyra abstrakt lästes. Baserat på samtliga fyras intressanta abstrakt lästes sedan alla artiklar i fulltext där en artikel valdes vidare till studien.
Tredje sökningen i Cinahl Complete
Den tredje sökningen gjordes med hjälp av Mesh sökorden Substance abusers AND Nurse- patient relation. Denna kombinerade sökning gav en vetenskaplig artikel som valdes att läsas på titelnivå, abstrakt och i fulltext. Artikeln värderades som intressant till studien.
12 Fjärde sökningen i Cinahl Complete
Den fjärde sökningen användes sökorden Substance use AND Patient care team.
Sökkombinationen gav 31 artiklar varav alla lästes på titelnivå och sedan sju artiklar där abstrakterna lästes. Sju av dessa abstrakter valdes sedan till att fyra fulltexter lästes och två vetenskapliga artiklar valdes till studien.
Första sökningen i PubMed
Första sökningen i PubMed gjordes med sökorden Attitude of health personnel AND Nurse- patient relationship AND Nursing care. Sökorden gav tillsammans 1032 vetenskapliga artiklar men 23 artiklar valdes för abstraktläsning. Utav dessa lästa abstrakter valde sju artiklar ut för att läsas i fulltext och sedan valdes en vetenskaplig artikel ut för studien.
Andra sökningen i PubMed
Den andra sökningen gjordes med sökorden Substance-related disorders AND Nurses role AND Attitude of helath personnel. Dessa orden tillsammans gav 137 artiklar varav 14
abstrakter lästes och av dom lästes tre artiklar i fulltext. Sedan valdes en relevant artikel ut för studien. Under hela sökningen avgränsades artiklarna utifrån peer reviewed, engelska språket och artiklar som finns i fulltext.
Tredje sökningen i PubMed
I den tredje sökningen användes sökorden Attitudes of health personnel AND Nurse-patient relations AND Substance-related disorders. Dessa orden gav 25 artiklar varav alla dessa lästes på titelnivå och fyra av dom lästes bara abstrakten på. Tre artiklar lästes i fulltext och en vetenskaplig artikel valdes som relevant till studien.
Fjärde sökningen i PubMed
I den fjärde sökningen användes sökorden Attitude of health personnel AND Delivery of health care/methods AND Substance related disorders. Sökningen gav 3 artiklar varav alla lästes på titelnivå, abstrakten och fulltext, sedan valdes en relevant vetenskaplig artikel ut för studien.
13 Kvalitets granskning
För att bedöma valda artiklars innehåll, trovärdighet och kvalitét granskades dessa noggrant, gemensamt enligt SBU:s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik (Se bilaga 2). Protokollet innehöll totalt 21 punkter med avseende på studiers syfte, urval, datainsamling, analys, samt resultat där bedömningskriterierna kunde besvaras enligt ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Om frågan besvarades med ja betygsattes denna med poäng, medan nej, oklart eller ej tillämpligt gav noll poäng. Kvalitéten bedömdes sedan genom att dra gränsen vid 18 och uppåt för hög kvalitét, mellan 15–18 medelhög och respektive under 15 poäng som låg kvalitét. Efter granskningen valdes sedan åtta artiklar ut för att besvara studies syfte. Dessa artiklar uppfyllde minst en medelhögkvalitet (Se bilaga 3 för samtliga
kvalitetspoäng för varje handplockad artikel).
Dataanalys
Utifrån de inkluderade kvalitativa artiklarna som undersökts, studiens problemformulering och syfte analyserades artiklarna utifrån F. Fribergs (2017) metod. Under första steget lästes de åtta valda artiklarna noggrant med öppenhet för att få kunskap om dess innehåll.
Perspektivet som valts att studera var hur människor med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskors bemötande inom den somatiska vården. Författarna analyserade de olika resultatens uppbyggnad och hur dessa designmässigt skilde sig i olika tabeller och kontexter.
I det andra steget identifierades dominerande teman och dess anknytning till varandra, dessa diskuterades sedan i relation till egen forskningsfråga. Därefter skrevs en sammanfattning om alla studiers resultat för att få uppfattning om varje artikels specifika utgångspunkt. Dessa sammanställdes sedan i en artikelöversikt som presenteras under bilaga tre. Under tredje momentet jämfördes likheter och skillnader mellan olika teman. Slutligen gjordes en kodning för att skapa huvudkategorier till den nya forskning som ligger till grund för denna studiens resultat (Friberg, 2017a).
14 Etiskt övervägande
Forskningsetik står som grund för att upprätthålla människovärdet under den vetenskapliga processens steg. Detta ställer krav på goda etiska villkor som värnar om att skydda
forskningsdeltagarnas integritet, autonomi och rättigheter (Etikprövningsmyndigheten, 2021).
Inom vetenskapligforskning finns fyra grundläggande etiska principer som innefattar; att göra gott-principen, rättviseprincipen, autonomiprincipen samt inte skada-principen (Kjellström, 2017). Helsingforsdeklarationen är också aktuell vid medicinska studier och uppmärksammar att människan alltid ska gå före samhällets intresse. Personerna som deltar ska informeras väl och ha lämnat samtycke till att delta i studien innan den får genomföras (World Medical Association [WMA], 2018). Artiklarna som använts till denna studie har försäkrats om etisk prövning genom en noggrann granskning. De etiska övervägande som gjorts var att samtliga artiklar skulle genomgått vetenskapliggranskning och fått ett etiskt godkännande alternativt att det i artikeln tydligt framgått vilka etiska ställningstaganden som tillämpats.
Resultat
Syftet med studien var att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelser av sjuksköterskors bemötande. Resultatet i översikten är grundat på de åtta vetenskapliga artiklar som inkluderats. Av samtliga artiklar som undersökts i dataanalysen framgår det att
patienterna huvudsakligen har negativa upplevelser av bemötande av vårdpersonal: Patienter upplever brist på kunskap från vårdgivaren, Patienter upplever ett sämre bemötande,
Patienter upplever misstro, Patienter upplever en sämre tillgång till vård, stöd och behandling, samt att en liten andel Patienter upplever vänlighet.
Huvud etiketter
Patienter upplever ett sämre bemötande.
Patienter upplever misstro
Patienter upplever en sämre tillgång till vård, stöd och behandling.
Patienter upplever brist på kunskap från vårdgivaren.
Patienter upplever vänlighet.
15 Patienter upplever ett sämre bemötande.
Många patienter delade upplevelsen att vårdpersonalens bemötande präglas av en
stigmatisering (Van Boekel et al., 2013; Barbara St, 2014; Monks, et al., 2013; Ford, et al., 2008). Van Boekel et al., (2013) menar att hälso-och sjukvårdspersonal i allmänhet hyste en negativ inställning till patienter med substansbrukssyndrom. Flera patienter upplevde att sjukvårdarnas ambitionsnivå för dem var mycket låg. Detta kunde patienterna tydligt urskilja i sammanhang när de exempelvis kunde se hur trevliga och tillmötesgående sjuksköterskorna var när dem arbetade andra patientgrupper som inte haft ett beroende rapporterat (Van Boekel et al., 2013). Detta bekräftas även av Barbara St. (2014) som beskrev att i samma sekund som en sjuksköterska uppmärksammade en patients drogberoende fick denna patient direkt en stämpel som narkoman. Patienterna uppfattade även att många yrkesverksamma var
oförmögna och ovilliga till att överhuvudtaget känna empati för deras nuvarande situation på grund av att dem tidigare brukat olagliga droger (Van Boekel et al., 2013; Ford, et al., 2008).
En del patienter ansåg även att de inte fick tillräckligt mycket information gällande hur deras vårdplanering skulle se ut kommande tid (Barbara St, 2014).
Patienter upplever misstro
Ford et al. (2008) menar på att samspelet mellan vårdare och patienter som använt eller använder olagliga droger oftast var känslomässigt laddade eftersom dessa samtal
genomsyrades av ömsesidiga känslor av misstro. Många patienter som vårdades på sjukhus lärde sig snabbt att känna igen vårdpersonalens beteende så fort det fanns en bakomliggande misstänksamhet (Monks, et al., 2013). Dessa särbehandlingar ledde så småningom till att patienterna blev alltmer antagonistiska mot sjuksköterskor och andra medlemmar av det medicinska teamet. Konsekvenserna av detta mynnade till slut ut i en stor brist på förtroende hos patienterna och att sjuksköterskor inte gav patienterna tillräcklig möjlighet till att vara delaktiga i sin vård (Monks, et al., 2013; Ford, et al., 2008).
Trots att många sjuksköterskor själva ansåg att en vårdrelation bygger på hopp och tillit för patienten kunde många patienter aldrig känna ett förtroende fullt ut (Johansson & Wiklund Gustin, 2015). Vissa patienter menade på att sjuksköterskorna ville involvera sina patienter i deras vård men eftersom strävan efter att undvika bli manipulerade var för stor fick en del
16 patienter aldrig möjligheten att bygga upp en tillit till sin vårdare. När patienterna var för samarbetsvilliga blev sjuksköterskorna genast misstänksamma (Johansson & Wiklund Gustin, 2015). Därför var de vaksamma på denna typ av beteenden och höll distans till patienterna med hjälp av ett gemensamt tillvägagångssätt, även detta minskade tilliten från patienterna (Johansson & Wiklund Gustin, 2015).
Patienter upplever en sämre tillgång till vård, stöd och behandling.
När patienter med substansbrukssyndrom sökte vård för smärta blev dessa patienter inte bemötta på samma sätt som övriga patienter (Barbara St, 2014; Johansson & Wiklund Gustin, 2015; Monks, et al., 2013; Ford, et al., 2008; Van Boekel et al., 2013). Barbara St (2014) förklarar att dessa patienter kände sig oftast misstrodda och fick därmed flertal gånger kämpa för att hälso- och sjukvårdspersonal skulle ta deras situation på allvar. När patienterna inte blev tagna på allvar bemöttes dessa med vårdslöshet och arrogans vilket frambringade en mindre känsla av värdighet, mer hopplöshet samt att en del var rädda att inte få hjälp av sjukvården. Van Boekel et al. (2013) beskriver att sämre stöd från vårdgivare resulterade i att en del övervägde att återgå till sina tidigare destruktiva substansvanor. Patienterna upplevde både dålig motivation och stöd, att de blev manipulerade i olika sammanhang och att personalen blev fysiska och utövade våld mot dem. En del patienter upplevde
stigmatiseringen som allra värst i sammanhang med Hälso-och sjukvården eftersom förväntan att bli accepterad och få hjälp var som allra högst då (Van Boekel et al., 2013).
Patienter upplever brist på kunskap från vårdgivaren.
Patienterna tolkade ett sämre bemötande av hälso-och sjukvårdspersonal som en
kunskapsbrist relaterat till deras substansbruk (Monks et al., 2013; Wiechula, 2015). Det var inte ovanligt att patienterna observerade sjuksköterskornas osäkerhet i mötet vilket gav patienterna möjlighet till att exempelvis förhandla om högre doser läkemedel för att själva kunna kontrollera abstinensen. Konsekvenserna av detta blev oftast att patienterna förväntade sig dåliga abstinensupplevelser som en trolig följd av inläggning på sjukhus (Monks et al., 2013).
17 Kunskapsbristen var välkänd bland patienterna och bidrog till en negativ påverkan av deras förväntan på mötet. Många patienter var villiga att ge hälso-och sjukvården en andra chans trots tidigare erfarenheter som varit dåliga. Trots att patienterna hade en tillmötesgående inställning minskade denna inställning snabbt eftersom patienterna återigen blev svikna (Wiechula, 2015)
Patienter upplever vänlighet
Chu & Galang (2013) beskriver att sjuksköterskornas attityder till "narkotikamissbrukare"
inom somatisk vård i huvudsak var neutral. Anledningen till detta skulle dock kunna bero på att det endast arbetar personal med en specialistutbildning inom beroende området på denna sjukhusavdelning. På grund av detta hade sjuksköterskor och övrig vårdpersonal en god vana att bemöta och vårda dessa patienter vilket speglade sig i patienternas objektiva uppfattning (Chu & Galang, 2013). Monks, Topping & Newell (2013) menar att en del patienter upplevde att mötet mellan sig själv och sin vårdare blev bättre efter en tid när de skapat ett ömsesidigt förtroende till varandra. Vissa sjuksköterskor var trevligare än andra och kunde också ta sig tiden att lyssna på patienterna. I dessa sammanhang uppfattades mötet som mindre laddat och patienterna kunde till viss del känna sig sedda. Några patienter upplevde att sjuksköterskorna blev trevligare och mer tillmötesgående när dem fått kännedom om patientens fullständiga levnadshistoria (Monks, Topping & Newell, 2013). Denna uppfattning får även stöd av Johansson & Wiklund Gustin (2015) som redogör för att i samband med detta kunde sjuksköterskornas syn av patienten ändrats och dem kunde plötsligt se bortom sjukdomen.
Dessa möten skapade även en djupare interaktion där tilliten mellan patient och vårdgivare blev starkare och där patienterna kunde uppfatta välmening och vänlighet från personalen.
Trots detta var majoriteten av patienterna som fått vård på en somatisk avdelning missnöjda med sjuksköterskans bemötande (Johansson & Wiklund Gustin, 2015)
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens design som är en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats valdes till följd av studiens syfte, som var att beskriva patienters upplevelser. Den kvalitativa designen är
18 passande för studiens syfte eftersom en bredare syn och förståelse av patienternas upplevelser delges. En intervjustudie övervägdes men på grund av otillräcklig kunskap och bristande tid, valdes metoden bort. En induktiv ansats innebär enligt Forsberg & Wengström (2015) att författarna som har framställt studien har en fördomsfri inställning och inte drar några slutsatser förrän resultatet ska analyseras. Motsatsen till en induktiv ansats är en deduktiv ansats, en deduktiv ansats innebär att författarna redan från början beskriver en hypotes om studiens resultat (Forsberg & Wengström, 2015). En positiv aspekt gällande utförandet av en litteraturöversikt är att denna troligen får ett bredare resultat eftersom fler studier inkluderas.
Däremot kan resultatet i en litteraturöversikt snedvridas eller feltolkats eftersom litteraturen utvärderats flera gånger.
Jean Watssons omvårdnadsteori valdes till denna studie med anledning av att skapa förståelse för vikten av bemötandet och den personcentrerade omvårdnaden. Bemötande beskrivs enligt Watson som ett basalt element av sjuksköterskans profession och speglar patientens
upplevelse av mötet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). I mötet med patienter med
substansbrukssyndrom kan det vara utmanande för hälso-och sjukvårdspersonal att sätta sig in i deras livsvärld eftersom detta kan skilja sig mycket från personalens egen värld.
Vårdpersonal har sin egen tolkning av en god hälsa och en patient med
substansbrukssyndrom kan gå emot denna syn. Watsons huvudsakliga begrepp medlidande, medkänsla och bemötande anses ha en stor anknytning till omvårdnaden för patienter med substansbruksproblematik eftersom dessa begrepp är bärande inom denna omvårdnad (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
I studien användes totalt åtta artiklar. Dessa artiklar hade en kvalitativ design då denna ansågs mest lämpande för att belysa patienters upplevelser. Friberg (2017b) beskriver att kvalitativa studier formar en större förståelse för personers upplevelser. Segesten (2017) menar att kvantitativa studier bildar ett vetenskapligt underlag via mätningar och jämförelser av olika effekter (Segesten, 2017). Om studien däremot hade haft kvantitativa artiklar hade
analyserats hade resultatet med stor sannolikhet blivit annorlunda. I stället för att resultatet baseras på direkta upplevelser hade resultatet i stället format statistiska mätningar och siffror.
Vid sökningar av artiklar hade författarna inklusions- och exklusionskriterier, målet med dessa var att få fram så bra vetenskaplig litteratur som möjligt som kunde svara på studiens syfte. Kristensson (2018, kapitel 9) beskriver att överförbarheten stärks i en studie om urvalet
19 tydligt beskrivs (Kristensson, 2018, kapitel 9). Urvalet inkluderade alla åldrar, alla kön
eftersom studien skulle innefatta så varierade upplevelser som möjligt. För att erhålla så aktuella artiklar som möjligt exkluderades artiklar som var skrivna innan året 2003. Detta kan anses som en styrka då artiklarna är tidsenliga och aktuella för dagens samhälle. Däremot kan detta även tolkas som en svaghet då de artiklarna som är skrivna innan året 2003 förloras.
Henricson (2017), redogör att studien får en trovärdig styrka om artiklarna är Peer reviewed.
Databaserna som användes för att söka relevanta vetenskapliga artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Kristensson (2018, kapitel 11) förklarar att dessa databaser är lämpliga att använda för att samla in data eftersom de innehåller vårdvetenskapliga artiklar som är relevanta för att svara på studiens syfte (Kristensson, 2018, kapitel 11).
Överförbarhet i ett forskningsarbete handlar om i vilken omfattning resultatet är gällande i andra kontexter eller sammanhang (Henricson, 2017). Studien består av totalt åtta artiklar.
Tre av artiklarna var skrivna i USA, en var internationellt utförd och resterande skrivna i följande länder; Sverige, England, Australien och Irland. Det finns möjlighet att artiklarna som genomfördes i andra länder kan sakna viss relevans och kan ifrågasättas, då vården i Sverige kan se olik ut jämfört med vården i andra länder och världsdelar. Därför är det också tänkbart att vårdpersonalens attityder i andra länder uppfattas annorlunda gentemot den specifika patientgruppen, detta eftersom vårdutbildningar skiljer sig åt i olika länder, och på så sätt behandlas och värdesätts vikten av bemötande olika. Den svenska artikeln ansågs ha hög relevans då den var nationell och därav speglar tillbaka på vårt samhälle och vår
vårdutbildning. De övriga artiklar som också var skrivna i Europa delar till viss del liknande samhälle och värderingar vilket ger en lättare överförbarhet och därav bidrar till relevansen (Henricson, 2017). Artiklarna som var icke-europeiska hade liknande resultat jämfört med de svenska och europeiska artiklarna. Därav stärks även relevansen av dessa artiklar. Dessutom kan man även betona vikten av att läsa artiklar och studier från andra länder, då det kan bidra till mer kunskap i vår globaliserade värld.
Alla artiklar som presenteras i studiens resultat kvalitetsgranskades av båda författarna enligt SBU:s mall. De artiklar som presenteras i studien är av medelhög till hög kvalitet vilket ökar pålitligheten och trovärdigheten i studien.
20 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskans bemötande inom den somatiska vården. I denna diskussion kommer följande ämnen att diskuteras: patientens upplevelse av ett sämre bemötande, patientens upplevelse av bristen på kunskap hos sin vårdgivare och patientens upplevelse av vänlighet.
Resultatet indikerar att de negativa upplevelserna från patienterna var betydligt fler än de positiva upplevelserna. Patienterna upplevde ett sämre bemötande från vårdpersonalen eftersom deras förhållningsätt skilde sig gällande människor med substansbrukssyndrom jämfört med övriga patienter. Patienterna uppgav att de kände sig orättvist behandlade och att vårdpersonalen redan stämplat och dömt dem på förhand. Förtroendet mellan patienten och vårdgivaren bröts snabbt eftersom patienterna kände sig illa bemötta. Enligt Wiklund Gustin
& Lindwall (2012) lägger Jean Watson i sin omvårdnadsteori stor vikt på att sjuksköterskan ska kunna värna om andras mänsklighet och att kunna uppmärksamma det etiska och moraliska idealet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Det framkom även i resultatet att det fanns vårdpersonal som inte kunde visa medlidande och empati med patienter som någon gång använt droger. Patienternas starka känsla av att vårdpersonalen behandlade och bemötte dem sämre än övriga patienter mynnade snabbt ut i en konflikt mellan patient och personal.
Wiklund Gustin & Lindwall (2012) beskriver att begreppen medlidande och medkänsla är centrala för vården och ska även ligga till grund för bemötandet av alla patienter under hela vårdförloppet. Watsons teori beskriver bemötande som ett basalt element inom
sjuksköterskans profession som därav speglar patientens upplevelse av mötet. Törngren (2012) beskriver att bemötandet kan upplevas utifrån flera olika faktorer, bland annat kan det tolkas utifrån hur patienten blir tilltalad under ett samtal men också hur patienten välkomnas och vilka attityder som hålls under samtalet mellan patient och vårdgivare. Ett professionellt bemötande stärker den utsatta patienten och kan motivera patienten till att ta emot den vården som behövs. Ett bristfällande bemötande riskerar dock att öka patientens lidande och skapa misstro för sin vårdgivare (SOU 2011:35).
Resultatet visade att patienter upplevde att vårdgivarna hade en stor brist på kunskap.
Patienterna beskrev att det hade stora förväntningar på sin relation till sin vårdgivare.
Patienterna ansåg själva att relationen ska baseras på en djup kunskap om hur andra
21 medmänniskor fungerar och vad de själva tycker vård innebär. Patienterna förklarade att kunskapsbristen var specifikt relaterat till deras substansbruk. Bristen på formell kunskap från vårdgivarnas sida ledde till att patienterna grep möjligheten till att förhandla om högre doser.
Coulourides Kogan et al. (2015) beskriver att personcentrerad vård innebär att vården av en person med någon form av ohälsa eller ett funktionshinder inte bör formas utifrån personens ohälsotillstånd utan att vårdpersonalen fokuserar på att varje individ har olika resurser och olika behov av vård. Varje sjuksköterska har som utgångspunkt att tillämpa en god
personcentrerad vård för varje enskild patient, oberoende av vilken sjukdom eller tillstånd patienten befinner sig i. Coulourides Kogan et al. (2015) menar att den personcentrerade vården också innefattar den delaktigheten patienten har rätt till och är ett vårdande där människan sätts i fokus, där behandlingen sker utifrån patientens önskan. Watsons teori om att utveckla en hjälpande relation till patienten och att skapa en beskyddande, trygg vårdmiljö (Wiklund Gustin & Lindwall (2012).
Det framkom även att det fanns patienter som upplevde sjuksköterskan som positiva eller neutralt i deras vård. Patienterna beskrev att även fast dom inte litade fullt ut på vården och den vård dom fick så hade dom byggt upp en trygghet för sina vårdgivare. Sjuksköterskorna på denna vårdenhet förmedlade empati till sina patienter, detta eftersom resultatet visade att sjuksköterskorna som jobbade med dessa specifika patienter hade spenderat mycket tid tillsammans och lärt känna dom på en djupare nivå. I resultatet framkom det att personal med en specialiserad utbildning inom beroende området hade ett bra bemötande på grund av sin utbildning. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal hade kompetensen till att kunna bemöta och vårda dessa patienter vilket speglade sig i patienternas uppfattning.
Empati är en kognitiv egenskap i ett sätt att känna igen och förmedla förståelser av
patienternas oro som gör att de kan känna respekt, komfort och stöd. Chiu-Yueh et al, (2015) beskriver att den psykiska hälsan påverkas av bemötandet från vårdpersonalen. Enligt
Socialstyrelsen (2015) är ett gott bemötande inom hälso- och sjukvården en viktig grund för utvecklingen av en jämlik hälsa, vård och omsorg. De beskriver att bemötandet handlar om kvalitet och tillit i mötet mellan patienter och sjuksköterska, och beskriver att det har en stor påverkan på resultatet av vården och patienternas behandling. Genom att på varje arbetsplats arbeta med bemötande kan det öka patienternas individanpassade vård, skapa en ökad delaktighet, öka patientsäkerheten och förbättra vårdresultatet. International Council of
22 Nurses redogör för de fyra områden som sammanfattar riktlinjerna för ett etiskt korrekt förhållningsätt. Människan ses som en helhet med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser. Sjuksköterskor samt all övrig hälso-och sjukvårdspersonal ska bemöta alla patienter med respekt, jämlikhet och värdighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Detta bekräftas även av (Ekberg et al., 2015) som menar att det krävs engagemang och välvilja för att både kunna se och förstå patientens behov. Svensk sjuksköterskeförening (2014) redogör även för sjuksköterskans etiska ansvar som ligger i att varje människa ska bemötas personligt utifrån sina egna unika förutsättningar.
Klinisk implikation
Resultatet i denna studie representerar flertal artiklar där resultatet visar att det finns en stor avsaknad av kunskap för hur patienter med substansbrukssyndrom ska bli bemötta på ett bra sätt. Studien beskriver hur patienter blivit illa behandlade på grund av att de lider av
substansbrukssyndrom, vilket skildras genom en otillräcklig vård och okunskap från
vårdpersonalen. Den här studien som riktat sitt fokus mot patienternas upplevelse bidrar till en mer utvecklad kunskap om sjuksköterskors bemötande av dessa patienter. Genom detta underlag får sjuksköterskan en bättre förståelse för patientens behov, en större inblick i hur deras bemötande kan påverka patientens mående samt vilka konsekvenser ett bristande bemötande kan leda till. Utöver detta kan studiens resultat användas diskutera lämpliga förhållningsalternativ så att patienter med substansbrukssyndrom i fortsättningen kan få ett lika gott bemötande som övriga patienter.
Förslag på fortsatt forskning
Under framställningen av litteraturstudien upptäckte författarna ett stort behov av vidare forskning som berör patienters perspektiv. Det finns en del genomförda studier inom
området, men fler behövs. Nuvarande forskning presenterar dessutom främst sjuksköterskors tolkning av dessa patientmöten. För att underlätta utvecklingen av hälsoinsatser hade
förslagsvis ytterligare utforskning om att leva med substansbrukssyndrom, levda erfarenheter om beroendesjukdom kunnat undersökas. Till vidare forskning kan denna litteraturstudie
23 medverka och gynna den nya kunskapsutvecklingen. En bredare kunskap skapar bättre
upplevelser för patienter och ett lättare arbetssätt för den enskilde sjuksköterskan. För att kunna skapa förutsättningar i utförandet av en personcentrerad omvårdnad krävs det att sjuksköterskor tar del av patienternas upplevelser.
Slutsats
Litteraturstudien har tillfört en ökad förståelse och kunskap kring bemötandet av patienter med substansbrukssyndrom och deras upplevelser i möte med vården. Det framkom uppgifter om olikheter som speglas i bemötandet mellan olika patientgrupper respektive vårdare. Trots att vården som idag bedrivs ska ske på lika villkor utifrån på en personcentrerad vård är misstrohet, stigma och en sämre vård något som patienter med substansbrukssyndrom utsätts för i sin kontakt med hälso-och sjukvården. Otillräcklig kunskap visade sig vara en central faktor och en förklaring till varför situationen ser ut som den gör.
I studiens resultat belystes det att patienter med substansbrukssyndrom upplever emotionell påverkan av sjuksköterskans eller annan vårdpersonals attityder och inställning. Att vara patient med ett substansbrukssyndrom visar sig vara komplicerat i den otillräckliga vården där patienterna känner sig mindre värda och sjuksköterskorna känner sig otillräckliga för deras patienter. Genom ökad kunskap, kännedom och insikt kan detta förebyggas.
Förhoppningen med denna studie är att underlaget kan bli som en ögonöppnare för dagens vårdpersonal samt att resultatet är början på ytterligare forskning som kan driva utvecklingen fram och främja god förändring.
Självständighet
Melinda Jasaraj och Rebecca F. Herrera har tillsammans bidragit till relevant litteratur för bakgrund, problemformulering samt inledning. Val av metod och teoretisk referensram valdes gemensamt och författarna har båda varit aktiva i sökandet av väsentliga vetenskapliga artiklar till studien. Melinda efterforskade artiklar i PubMed medan Rebecca sökte i CINAHL Complete. Artiklarna lästes sedan var för sig och sedan kvalitetsgranskades även alla artiklar utav båda författarna enskilt för att få en så bra kvalité som möjligt. Melinda disponerade
24 större ansvar gällande tabeller, figurer samt bilagor medan Rebecca ansvarade för stor del av fritexten. Resultatsavsnitt och diskussionsavsnitt skrevs gemensamt.
25
Referenser
Agerberg, M. (2018). Kidnappad hjärna: en bok om missbruk och beroende (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Barbara St, M. (2014). Health care experiences when pain and substance use disorder coexist: ”just because im an addict doesn´t mean i don´t have pain”. Pain medicine, volym 15(12), 2075-2086. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/pme.12493
Coulourides Kogan, A., Wilber., K., & Mosqueda, L. (2015). Person-Centered Care for Older Adults with Chronic Conditions and Functional Impairment: A Systematic Literature Review.
Journal of the American Geriatrics Society, Volym 64(1), 1–7. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1111/jgs.13873
*Chu, C. & Galang, A. (2013). Hospital nurses attitudes towards patients with a history of illicit druge use. Canadian nurse, volym 109(6), 29–34.
Chiu-Yueh, H., Huei-Lan, L., & Yun-Fang, T. (2015). Factors influencing mental health nurses’ attitudes towards people with mental illness. International Journal of Mental Health Nursing 24(3), 272–280. doi: 10.1111/inm.12129
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möte. I M, Arman., K, Dahlberg., & M. Ekebergh (Red.).
Teoretiska grunder för vårdande (första upplagan s. 122–128). Stockholm.
Etikprövningsmyndigheten. (2021). Om myndigheten.
https://etikprovningsmyndigheten.se/om-myndigheten/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Narkotikasituationen i världen. Hämtad 2021-10-07 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkorlevnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning- tobak-och-spelandts/narkotikaoch-halsofarliga-varor/internationellt/narkotikasituationen-i- varlden
Ford, R., Bammer, G. & Becker, N. (2009). Improving nurses' therapeutic attitude to patients who use illicit drugs: workplace drug and alcohol education is not enough. Int J Nurs Pract. 15 (2). 112-118. doi:
10.1111/j.1440-172X.2009.01732.x.
*Ford, R., Bammer, G. & Becker, N. (2008) The determinants of nurses therapeutic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development. Journal of Clinical Nursing, 17, 2452-2462.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (4 uppl.).
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (upplaga 2:6 s. 121–132). Studentlitteratur.
26 Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141–152). Studentlitteratur.
*Gressler, L. E., Natafg, N. M., DeForge, B., Shaneman-Robinson, B., Welsh, C. & Shaya, F.
(2019). What motivates people with substance use disorders to pursue treatment? A patient- centered approach to understandning patient experiences and patient-provider interactions. J Subst use, volym 24(6), 587-599. DOI: 10.1080/14659891.2019.1620891
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod: Från examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 411-420). Studentlitteratur.
Hsieh, M-H., Tsai, S-L., Tsai, C-H., Hsu, Y-C. & Hsu, M-T. (2015). What is the addiction world like? Understanding the lived experience of the individuals illicit drug addiction in Taiwan. Perspect psychiatr care, volym 53(1), 47-54. doi: 10.1111/ppc.12136. Epub 2015 Aug 13.
*Johansson, L., & Wiklund-Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance – nurses’
experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder.
Scandinavian Journal of caring Sciences, volym 30(2), 303–311. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1111/scs.12244
Kristensson, J. (2018). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Studentlitteratur.
Läkemedelsverket. (25 november 2019). Narkotikaförklaring av ämnen.
https://www.lakemedelsverket.se/sv/narkotika/narkotikaforklaring-av-amnen#hmainbody1
*Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2012). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a ground theory study. Journal of advanced nursing, volym 69(4), 935–946. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1365- 2648.2012.06088.x
Palm, J. (2003) Moraliskt, medicinskt och socialt problem. Syn på alkohol- och drogproblem bland personal inom stockholmsläns beroendevård. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, 20, 129–145.
Room, R. (2005). Stigma, social inequality and alcohol and drug use. Drug Alcohol Rev, volym 24(2), 143-55. Doi: 10.1080/09595230500102434.
Regeringskansliet. (2011). Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35).
Socialdepartementet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2011/04/sou-201135/
Segesten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 119–127). Studentlitteratur.
27 Socialstyrelsen. (2018). Statistik om vuxna personer med missbruk och beroende. Hämtad 2021-21-10 från https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikamnen/vuxna-personer-med- missbruk.och-beroende/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr].
Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20e tiska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://swenurse.se/download/18.5c16b8c4176843245032c40c/1609769547454/Omv%C3%
A5rdnad%20och%20god%20v%C3%A5rd.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård – Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015- 1-5.pdf
Törngren, G (2012). Vad händer i mänskliga möten? I,. Ljungqvist, & H, Jenner., (Red.).
Hjälpande möten i vård och omvärld. Brukar, praktiker och forskare reflekterar. (1 uppl., s.39–56). Stockholm: Liber.
*Van Boekel, L. C., Brouwers, E. P. M., Van Weeghel, J. & Garretsen, H. F. L. (2013).
Stigma among health professionals towards patients with substance use disorders and its consequences for healthcare delivery: systematic review, Druge and alcohol dependence, volym 131(1-2), 23-35. https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2013.02.018
Vårdhandboken. (9 januari 2020). Bemötande i vård och omsorg - Översikt. Hämtad 2021- 10-05 från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och- omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
*Wiechula, R., Conroy, T., Kitson, A. L., Marshall, R. J., Whitaker, N. & Rasmussen, P.
(2016). Umberella review of the evidence: what factors influence the caring relationship between a nurse and patient? Journal of advanced nursing, volym 72(4), 723-734. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1111/jan.12862
Wiklund-Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (S.261–300).
Stockholm: Natur & Kultur.
Wiklund Gustin, L. (2010). Substansberoende. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå (s. 121 - 145). Studentlitteratur.
World Medical Association. (9 juli, 2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
28
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i CINAHL:
Sökordskombinationer Sökdatum Antal
träffar Lästa
abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
S1 Drug abuse 2021-10-10 3008 0 0 0
S2 Nursing staff 2021-10-10 5943 0 0 0
S3 Drug abuse AND
Nursing staff 2021-10-10 5 5 2 1
S1 Nurse patient relation 2021-10-10 5649 0 0 0
S2 Drug use 2021-10-10 17579 0 0 0
S3 Nurse patient
relations AND drug use 2021-10-10 17 4 4 1
S1 ((MH Substance
abusers”)) 2021-10-10 2517 0 0 0
S2 ((MH ”Substance abusers”))
AND nurse patient relation
2021-10-10 1 1 1 1
S1 Substance use 2021-19-10 60,890 0 0 0
S2 Patient care team 2021-19-10 4,410 0 0 0
S3 Substance use AND
patient care team 2021-19-10 31 7 4 1
Sökningar i PubMed:
Sökkombinationer Sökdatum Antal
träffar Lästa
abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar S1 Attitude of health
personnel 2021-10-10 11591 0 0 0
S2 Nurse-patient
relationship 2021-10-10 2529 0 0 0
S3 Nursing care 2021-10-10 55622 0 0 0
S4 Attitude of health personnel AND Nurse- patient relationship AND Nursing care
2021-10-10 1032 23 7 1
S1 Substance-related
disorders 2021-10-10 23163 0 0 0
S2 Nurses role 2021-10-10 9255 0 0 0
29 S3 Substance-related
disorders AND Nurses role AND Attitude of health personnel
2021-10-10 137 14 3 1
S1 Attitude of health personnel AND Nurse- patient relations AND Substance-related disorders
2021-10-10 25 4 3 1
S1 Attitude of health
personnel 2021-10-10 11591 0 0 0
S2 Delivery of health
care/ methods 2021-10-10 3231 0 0 0
S3 Attitude of health personnel AND delivery of health care/ methods AND substance related disorders.
2021-10-10 3 3 3 1
30
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Denna bilaga används endast om ni har använt ett kvalitetsgransknings instrument för att granska era artiklar som ingår i er litteraturstudie.
11
Bilaga 3 Artikelöversikt
Referens Databas Titel Metod Urval Kvalitet
Barbara St, M.
(2014).
Iowa City USA.
CINAHL Health care experiences when pain and substance use disorder coexist: ”just because im an addict doesn´t mean i don´t have pain”.
Denna kvalitativa design möjliggjorde forskning av hur deltagarna upplevse händelser relaterade till att leva med SUD och kronisk smärta.
Alla individer hade SUD och behandlades för SUD med metadon. De identifierade sig alla som att ha smärta längre än 6 månader.
18 av 21 Hög
Chu, C. &
Galang, A.
(2013).
Toronto
CINAHL Hospital nurses´ attitudes toward patients with a history of illicit druguse.
För att bestämma sjuksköterskornas terapeutiska attityd, använde drog
Frågeformulär om problemuppfattningar (DDPPQ) (Watson, Maclaren, & Kerr,
2007), ett verktyg som ursprungligen utvecklades för att mäta attityderna hos mentala
hälso- och sjukvårdspersonal mot att arbeta med "narkotikabrukare" (definierat för våra studiedeltagare som "patienter med
en historia av olaglig narkotikaanvändning") De penn- och pappersverktyget bestod av 20 slutna uttalanden. Svarande ombads att ange omfattningen av deras samtycke till varje
uttalande eller objekt på en sjupunkts Likert-skala förankrad med 1 = håller starkt med och
7 = håller inte alls med. Frågeformuläret delades in i fem delskalningar:
Alla heltids- och deltids- sjuksköterskepersonal som var anställda på enheten var inbjudna att delta.
20 av 21 Hög
Ford, R., Bammer, G. &
Becker, N.
(2008).
Australien.
Pubmed The determinants of nurses´
therapeautic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development
Sjuksköterskornas terapeutiska attityd bedömdes med hjälp av en modifierad version av
frågeformuläret om alkohol- och alkoholproblemuppfattning. Personliga egenskaper, attityder till olagliga droger och yrkespraktikvariabler som drog- och
alkoholutbildning, erfarenhet av patientgruppen
Studien, en tvärsnittsundersökning, använde Australian Capital Territory (ACT) Nurses Registration Board Roll (juli 2002) som provram. Provenheten bestod av alla registrerade sjuksköterskor på rullen
19/21, hög
12
och rollstöd undersöktes med hjälp av en blandning av standardiserade och nya frågor.
Gressler, L. E., Natafg, N. M., DeForge, B., Shaneman- Robinson, B., Welsh, C. &
Shaya, F. (2019).
Maryland (USA).
CINAHL What motivates people with substance use disorders to pursue treatment? A patient- centered approach to understandning patient experiences and patient- provider interactions.
En kvalitativ studie med 14 deltagare där
djupintervjuer hölls. Två fokusgrupper med patienter i behandling för SUD utfördes. Fokusgrupperna fokuserade på frågor som syftade till att kartlägga faktorer i samband med att initiera och upprätthålla behandling enligt den transteoretiska
förändringsmodellen. Fyra djupintervjuer med vårdgivare som var involverade i behandlingen av patienter med SUD genomfördes också för att förstå leverantörernas perspektiv på liknande faktorer.
17 av 21 Medelhö g
Johansson, L. &
Wiklund-Gustin, L. (2015).
Sverige
Pubmed The multifaceted vigilance – nurses´ experiences of caring encounters with patients suffering from subtsnace disorder.
De transkriberade dialogerna utsattes för latent
kvalitativ innehållsanalys. Denna kvalitativa studie är en del av ett kliniskt applikationsprojekt med fokus på värdebaserad vård av patienter som lider av SUD. Data erhölls under fyra reflekterande gruppdialoger med sex sjuksköterskor på ett psykiatriskt sjukhus.
17/21, medelhö g
Monks, R., Topping, A. &
Newell, R.
(2012).
England
CINAHL The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a ground theory study.
Ett grundat teorisätt användes för att samla in och analysera 41 halvstrukturerade intervjuer.
Datainsamling och dataanalys genomfördes på nio medicinska avdelningar i nordvästra England 2008
En kombination av purposiv och teoretisk provtagning antogs för att rekrytera registrerade sjuksköterskor (n = 29) och medicinska
avdelningspatienter (n = 12) som lagts in för fysiska komplikationer av substansbruk. Data utsattes för konstant jämförande analys.
18 av 21 Hög
Van Boekel, L.
C., Brouwers, E.
P. M., Van Weeghel, J. &
Garretsen, H. F.
L. (2013).
Irland.
Pubmed Stigma among health
professionals towards patients with substance use disorders and its consequences for healthcare delivery: systematic review,
Pubmed, PsycINFO och Embase söktes systematiskt efter artiklar publicerade mellan 2000 och 2011.
Studier som utvärderade hälso- och
sjukvårdspersonalens attityder till patienter med substansanvändningsstörningar och
konsekvenser av negativa attityder inkluderades.
Ett kriterium för inkludering var att studierna gällde alkohol eller olagligt narkotikabruk.
Recensioner, kommentarer och brev uteslöts, liksom studier med ursprung i icke-västländer.
Sökprocessen gav 1562 citeringar. Efter urval och kvalitetsbedömning inkluderades 28 studier.
18 av 21 Hög
Wiechula, R., Conroy, T., Kitson, A. L., Marshall, R. J.,
Pubmed Umberella review of the evidence: what factors influence the caring relationship between a nurse and patient?
En översikt av kritisk bedömning och
datautvinning av olika databaser. En omfattande PsychInfo, Pubmed, CINAHL, Scopus, WoS och Embase sökning genomfördes för litteratur publicerad från januari 2000-mars 2014. Nyckelorden var "sjuksköterska",
17/21, medelhö g
13
Whitaker, N. &
Rasmussen, P.
(2016).
Internationell studie.
"patient" och "relation" i kombination med indextermer för att hitta litteratur som publicerats från 2000 och framåt.
