Budget 2012 samt investeringsbudget/-plan

Mål och budget 2012

Budget 2012 samt investeringsbudget/-plan 2012-2016

Innehållsförteckning

Sid

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ...1 Kommunens styrmodell... 3-4 Ekonomiska förutsättningar budget 2012 plan 2013-2014 ...5 – 18

Skatter och statsbidrag, tabell 7

Oförutsett, tabell 10

Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell 11

Större investeringar 14

Resultaträkning och finansieringsanalys 15

Kommunstyrelse – Kommunövergripande verksamhet ... 19 - 44

00 Kommunledning och revision 24

01 Informationsverksamhet 26

03 Allmän kommunadministration 26

04 Ekonomiadministration 27

06 Personaladministration 29

08 Kost- Städ servicefunktioner 32

08 Övriga servicefunktioner 34

09 Övrig gemensam verksamhet 35

11 Arbetsområden och lokaler 37

13-14Arbetsbefrämjande åtgärder 37

17 Konsumentpolitisk verksamhet 39

34 Digital infrastruktur 39

36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40

40 Fritidsadministration 40

62 Skolskjuts 41

69 Annan skolform 41

70-78Gemensam administration (socialnämnd) 43 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 43 Investeringsbudget 44

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid ... 45 - 62

40 Kultur- och fritidsadministration 46

42 Idrotts- och fritidsanläggningar 48

43 Turistverksamhet 53

44 Fritidsverksamhet 54

45 Stöd till fritidsverksamhet 57

46 Kulturverksamhet 59

48 Stöd till kulturverksamhet 60

Investeringsbudget 62

Kommunstyrelse - Räddningstjänst ... 63 - 67

88 Räddningstjänst 64

09 Övrig gemensam verksamhet 65

89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 66

Investeringsbudget 67

Kommunstyrelse – Östra Smålands Kommunalteknikförbund... 68

Barn- och utbildningsnämnd ... 69 - 86

60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande

verksamheter 71 Barnomsorg – grundskola – särskola (72, 64, 67-68) 73

Gymnasium – vuxenutbildning – övrig utbildning (65, 66, 695) 81

691 Musikskola 84

46 Bibliotek 85

Investeringsbudget 86

Miljö- och byggnadsnämnd... 87 - 92

07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd 88

82 Miljöskydd 91

Socialnämnd ... 93- 109

70 Gemensam administration 94

75-

76 Individ- och familjeomsorg 97

77-78Äldre- och handikappomsorg:

Äldreomsorg 100

LSS 105

Omsorgsverksamhet 106

Investeringsbudget 109

Finansiering ... 111 - 120

Pensioner 112

Personalförsäkring 113

Kalkylerade kapitalkostnader 114

Skatteintäkter 115

Generella statsbidrag/avgifter 116

Finansiella intäkter 119

Finansiella kostnader 120

Investeringsbudget ... 121 - 133

Sammanställning av nettoinvesteringar 121

Kommunstyrelse – Kommunövergripande verksamhet 123

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 124

Kommunstyrelse – Räddningstjänst 126

Kommunstyrelse – Östra Smålands Kommunalteknikförbund 127

Barn- och utbildningsnämnd 132

Socialnämnd 133

Östra Smålands Kommunalteknikförbund Hultsfreds del...135 – 162

101 Förbundsdirektionen 141

082 Förbundsadministration 142

083 Fastighetsavdelning/ Utförarenhet 143

021 Förvaltningslokaler 143

812 Kommersiell service 144

215 Markförsörjning 144

231/811 Exploateringsverksamhet, skogsförvaltning 145

511 Bostadsanpassning 146

241-256 Kommunala gator och vägar 147

084 Gatuavdelningens utförarenhet 148

251/252 Park- lekplatsverksamhet 149

025 Kultur och fritidsanläggningar 150

085 Vattenförsörjning och avloppshantering 150

086/871 Renhållningsavdelning 151

023 Förskola 152

022 Lokaler o fysisk miljö skola 152

024 Särskilda boendeformer 153

263 Miljöengagemang 154

800 Arbetsområden o industrilokaler 154

275 Samhällsskyddande åtgärder 155

Investeringsbudget 157 Finansiering ÖSK 161

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Kommunfullmäktige har vid sitt junisammanträde fastställt Mål och Budget för 2012. Vi har gjort det utifrån vår nya tidsplan där budgetprocessen inleddes i början av detta år. En av fördelarna med denna tidigareläggning (förut fastställdes budgeten i november) är att kommunens nämnder och förvaltningar i ett tidigare skede kan anpassa verksamheterna inför det nya året.

Även detta år har vi fått lägga ut besparingar på förvaltningarna, dessutom finns ett ofördelat besparingskrav på 10 900 tkr. Vi kommer därför att omgående inleda samtal och bereda hur vi kan genomföra detta. Befolkningsminskningen är fortsatt bekymmersam och det ankommer på oss att anpassa vår verksamhet därefter. Samtidigt arbetar vi även med framtidfrågor för att skapa en attraktiv kommun, där vi blir lite bättre varje dag, där vi är en attraktiv arbetsgivare med en god kommunal service i en trygg och säker kommun och med en ekonomi i balans.

I budgetmaterialet framgår att driftbudgeten uppgår till drygt 833 Mnkr med en nettokostnadsbudget på 700 Mnkr. Investeringsbudgeten uppgår till knappt 45 Mnkr

Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och med arbetet med vår nya styrmodell och strategikartan som ska tydliggöra vår vision, värdegrund och våra strategiska mål.

Lars Rosander kommunalråd

Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv. Dessa bryts ned till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål.

Målen sammanställs i en strategikarta för varje verksamhet.

Kommunfullmäktiges strategikarta utgör grunden för alla underställda strategikartor.

Kommunen anger sina mål i fyra olika perspektiv:

- Ekonomi

- Invånare och brukare

- Verksamhet och medarbetare - Utveckling

De fyra perspektiven genomsyrar alla nämnders sätt att arbeta med mål, mätning av

måluppfyllelse och planerade aktiviteter för att nå målen. Avsikten med detta är att alla mål och aktiviteter ska sträva efter att nå kommunens vision – det nya tillstånd

kommunfullmäktige vill uppnå för kommunen. För varje mål fastställs nyckeltal som används

för att mäta grad av måluppfyllelse.

Utdrag ur SKL:s cirkulär 11:21 om utvecklingen av konjunkturen och skatteunderlaget

Svensk ekonomi visar fortsatt styrka

Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln 2008–2009. Det beror på att exporten och tillverk- ningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När konjunkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska eko- nomin växte snabbare än ekonomin i andra länder.

Svängningarna var större, men den svenska ekono- min var i flera avseenden starkare än ekonomin i andra länder. De offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade inga större lik i garderoben och bostadsbyg- gandet nådde aldrig särskilt högt. Sverige delade med andra ord inte de problem som många andra länder hade. Tvärtom visade Sverige styrka där åtskilliga andra länder visade svaghet.

Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög (+4,8 procent). Man får gå tillbaka till 1960-talet för att finna två på varandra följande år med så höga till- växttal. Trots den snabba återhämtningen är resurs- utnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt.

Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga till- växttal och en positiv utveckling på arbetsmarkna- den också under kommande år. Antalet arbetade timmar ökar och arbetslösheten sjunker. Den höga arbetslösheten har pressat ned timlöneökningarna till låga nivåer. Vår bedömning är att löneökningar- na nu successivt ökar till en nivå på upp mot fyra procent per år, i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden.

Det goda utgångsläget för den offentliga sektorns ekonomi har gjort det möjligt att bedriva en expan- siv finanspolitik utan att underskotten skenat som i andra länder. Underskotten i den offentliga sektorns finansiella sparande stannade på 0,9 procent av BNP 2009 och 0,3 procent 2010. Den kraftiga eko- nomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att den offentliga sektorn kommer att uppvisa ett mindre överskott redan i år. Förbättring- en begränsas av skattesänkningar, både i år och nästa år. År 2015, då ekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, beräknas överskotten uppgå till 1,7 procent. Regeringens mål för den offentliga sek- torns finansiella sparande är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel – vårt beräknade överskott innehåller således en säkerhetsmarginal till målet.

Tabell 1. Nyckeltal svensk ekonomi, pro- centuell förändring om inte annat anges

Normal nominell skatteunderlagstillväxt ger god real utveckling

Den samhällsekonomiska bild som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen framgår av beskriv- ningen här ovan och sammanfattas i tabell 1. För en mer utförlig redogörelse se vidare Ekonomirappor- ten. Maj 2011.

Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att arbetade timmar ger ett relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget hela perioden, framförallt åren 2010 och 2011, se tabell 2. En stor del av skillnaden i arbetade timmar mellan helåren 2010 och 2011 beror på att den uppgång som skedde under senare delen av 2010 ger ett stort ”överhäng” in i 2011.

Sysselsättningsökningen väntas successivt avta, vilket leder till att den bidrar mindre till skatteun- derlagstillväxten framöver. Det motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare. När den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet i stort sett upphör att hålla tillba- ka pensionsinkomsterna efter 2011 ger dessutom ökande pensioner åter ett positivt bidrag till skatte- underlaget.

Sammantaget innebär utvecklingen att skatteunder- laget växer i relativt normal takt från och med år 2011. Höjningar av grundavdraget för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlagstillväxten åren 2010 och, framför allt, 2011. Kommunerna kompenseras för detta genom regleringar på utjäm- ningsbidraget. Det betyder att grundavdragshöj- ningarna påverkar den faktiska ökningen av skatte- underlaget dessa år men inte ökningen exklusive regelförändringar. Inte heller den reala skatteunder- lagstillväxten påverkas. Den ytterligare höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år som regeringen aviserade i vårpropositionen har inte beaktats i prognosen. Det beror på att förslaget inte lämnats till riksdagen ännu och att den utlovade regleringen på utjämningsbidraget därför inte heller påverkat statsbidragsramen.

Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt i procent och bidrag från olika komponenter i pro- centenheter

I reala termer växer skatteunderlaget i god takt hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, med avseende på kommunernas och landsting- ens egna kostnadsökningar. Det är delvis en effekt av ökad sysselsättning. Det är också en effekt av en snabb ökning av pensionsinkomsterna när den au- tomatiska balanseringens bromseffekt i stort sett upphör efter 2011. Det blir också ett realt tillskott från löneökningar eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster.

Upprevidering jämfört med föregående prognos

Ny information som pekar på större pensionsin- komster än enligt vår förra bedömning i februari (se Cirkulär 11:07) har föranlett en upprevidering av år 2010, se tabell 3. Även utvecklingen år 2011 har justerats upp. Det förklaras av att timlöneökningar- na nu bedöms bli större. Upprevideringen av ut- vecklingen under perioden 2012–2015 beror främst på att sysselsättningen dessa år nu väntas öka mer än enligt vår förra bedömning. Ändringarna avse- ende sysselsättning och löneutveckling har även påverkat prognosen för grundavdrag och de in- komstindexerade pensionerna.

Regeringens prognos mer optimistisk än SKL:s och ESV:s

Som framgår av tabell 3 förutser SKL en större ökning av skatteunderlaget än Ekonomistyrnings- verkets (ESV) senaste prognos. Differensen avser i huvudsak åren 2010 och 2011. Den beror främst på att ESV räknar med större pensionsinkomster och mindre avdrag än SKL år 2010 medan SKL är mer optimistisk om sysselsättningen år 2011.

Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring

Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveri- ges Kommuner och Landsting.

Den prognos regeringen presenterade i vårbudgeten visar en större skatteunderlagstillväxt än SKL:s bedömning. Skillnaden beror främst på att reger- ingen är mer optimistisk om utsikterna för ökad sysselsättning år 2012 och framåt. Detta bidrar även till större ökning av inkomstindexerade pensioner.

Slut på utdraget ur cirkuläret

När budgeten för 2011 fastställdes i november 2010 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2012 till 697,6 mnkr. Efter årets arbete med budget 2012, budgeteras för 2012 summa skatter och statsbidrag till 704,9 mnkr. Det vill säga en ökning med drygt 7 mnkr.

Inkomstutjämningsbidraget ökar med 3,0 mnkr till budget 2012 jämfört med när planen för 2012 togs i 2011 års budget. Det beror på en ny och bättre skatteunderlagsprognos samt ny befolkningspro- gnos. (Då Hultsfreds kommun är bidragstagare i inkomstutjämningssystemet ökar storleken på bi- draget när prognosen över medelskattekraften ökar).

Kostnadsutjämningen minskar med 3,4 mnkr till budget 2012 jämfört med när planen för 2012 togs i 2011 års budget. Minskning av utjämningsbidrag i utjämningssystemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit gynnsammare i för- hållande till riket medan ökning är tvärtom. 1 janu- ari 2005 infördes det nuvarande systemet för kom- munalekonomisk utjämning. Sedan dess har Hults- freds kommuns bidrag från kostnadsutjämningen minskat från 27,7 mnkr (2005) till budgeterade 0,3 mnkr 2012. Istället för bidrag budgeteras 2013 en avgift på 2,7 mnkr.

Fastighetsavgiften består av tre delar, vilka är små- hus, småhus på lantbruk och hyreshus. Fastighets- taxeringarna för dessa tre sker olika år. 2010 gjor- des en fastighetstaxering av hyreshus, 2011 sker taxering av småhus på lantbruk och 2012 görs taxe- ringen av småhus.

Taxering av småhus är den del som har störst på- verkan på den totala fastighetsavgiften. Ny taxering av småhus tillsammans med ny prognos över in- komstbeloppet (som bestämmer taket för avgiften) gör att fastighetsavgiften beräknas öka med 2,6 mnkr.

Kostnadsutjämningen för LSS-verksamhet minskar med 2,2 mnkr jämfört med vad man trodde för ett

år sedan. Det beror främst på att antalet insatser beräknas bli färre och att dessa insatser har höga

”prislappar” i utjämningssystemet.

2012 är sista året för den utjämning som funnits inom länet för att anpassa övertagandet av hem- sjukvården från landstinget. Bidraget på 0,4 mnkr är detsamma som vi räknade med för ett år sedan.

Befolkningsutveckling i Hultsfreds kommun per den 31 december

13 696

12 536 12 000

13 000 14 000 15 000 16 000 17 000 18 000 19 000

1972 1978

1984 1990

1996 2002

2008 2014

2020 2026

Antalet invånare den 31 december 2010 var 13 696, 159 färre än ett år tidigare. Befolkningsminskning- en är således fortsatt stor. Invånarantalet den 1

november är det som används vid beräkning av in- komst- och kostandsutjämning för det följande bud- getåret. För 2012 är det således antalet den 1 novem- ber 2011 som gäller. Med ett antagande om en minskning av befolkningen med 150 invånare beräk- nas antalet invånare bli 13 570 den 1 november 2011.

Invånarantalet den 30 mars var 13 632 enligt SCB, en minskning med 64 sedan årsskiftet och med 88 sedan den 1 november 2010. Skatteverkets preliminära uppgift av invånarantalet var 13 599 för vecka 22 en minskning sedan den 1 november 2010 med 121.

Förhoppningsvis förändras utvecklingen fram till den 1 november i år annars ser det ut som om invånaran- talet blir betydligt lägre än antagandet i budget 2012.

Befolkningsförändringar prognos

Hultsfreds kommun står inför stora demografiska förändringar. Diagrammet nedan visar de föränd- ringar som prognostiseras för kommunens mest resurskrävande verksamheter, förskola (0-5 år), förskoleklass 6 år, grundskola (7-15 år), gymnasie- skola (16-18 år) samt äldreomsorgen (65 – 79, 80 – w). Förändringen är uttryckt i procent i förhållande till invånarantalet den 31 december 2009. Det mest slående under perioden är ökningen av äldreomsor- gens kundgrupper. Dock minskar antalet 80-åringar och äldre initialt men ökar från 2018. Den kraftigas- te minskningen går att finna för gymnasieskolan fram till 2015 men även åldersgruppen för grund- skola minskar ytterligare något men endast fram till 2012. Efter 2015 visar prognosen för de yngre ål- dergrupperna en fortgående svag minskning.

Befolkningsprognos i olika åldersklas- ser

Procent av antalet den 31 december 2009.

60%

70%

80%

90%

100%

110%

120%

130%

2009 2011

2013 2015

2017 2019

2021 2023

2025 2027

2029

0-5 7-15

16-18 19-64

65-79 80-w

00- w

Ny modell för beräkning av resursbe- hov

För 2012 års budget med plan 2013-2014 prövas en ny modell för beräkning av förändrade resursbehov.

Modellen bygger på förändringen av antalet invåna- re i vissa åldersgrupper och andelen kunder av alla invånare i dessa grupper. Utgångspunkten är kost- nadsläget för 2011. För varje åldersgrupps verk- samhet har ett á-pris beräknats som kostnadsläget 2011 dividerat med antalet kunder. Nedan visas á- priset och andelen kunder för respektive ålders- grupp.

Verksamhet Ålders-

grupp år

Á- pris/år

tkr

Andel kunder

% Förskola/familjedaghem,

fritidshem 1-12 50,5 63,0

Grundskola/förskoleklass 6-15 46,0 98,3

Gymnasium 16-18 92,1 97,1

Äldreomsorg yngre 65-79 148,8 5,6 Äldreomsorg äldre 80-w 252,2 41,8

Förändringar av invånarantal räknas som förändring av årsmedelvärden. Med dessa åldersgruppers för- ändringar från år 2011 har förändringar av resursbe- hov i kronor beräknats. För planperioden redovisas förändringarna i tabellen nedan med belopp i tkr.

I tabellen framgår att mellan 2011 och 2012 visar modellens beräkningar för ingående åldersgrupper på ett minskat resursbehov på 5,4 mnkr och nästan en- bart för verksamheter inom Barn- och utbildnings- nämndens verksamhetsområde. För 2013 och 2014 ytterligare minskningar med 6,8 respektive 5,2 mnkr till en total minskning för planperioden med 17,4 mnkr. Största förändringarna gäller Gymnasiet med minskat behov för planperioden med 13,1 mnkr varav 3,3 för 2012. För Grundskolan minskar resursbeho- ven under 2012 och 2013 med totalt 3,2 mnkr medan resursbehovet ökar något för 2014. För Barnomsor-

gen ökar resursbehovet något 2012 för att därefter minska något under 2013 och 2014. När det gäller äldreomsorgen minskar resursbehovet under plan- perioden med 0,9 mnkr. Av detta ökar resursbeho- ven för den yngre gruppen äldre med 1,4 mnkr medan det minskar för den äldre gruppen med 2,3 mnkr.

Vad modellen genererar för förändrade resursbehov från 2012 och fram till 2030 framgår av följande diagram.

Resursförskjutningar befolknings- förändringar, tkr

-25 000 -15 000 -5 000 5 000 15 000 25 000 35 000

2012 2014

2016 2018

2020 2022

2024 2026

2028 2030

1-12 7-15

16-18 65-79

80-w 00- w

Demografimodellen genererar minskade resursbe- hov till Barn- och utbildningsnämnden fram till och med 2015 med 20,0 mkr. Därefter är resursbehovet i stort sett konstant med en ackumulerad minskning på mellan 19,7 till 22,7 mnkr. Barnomsorgen be- räknas behöva minska resurserna i stort sett konti- nuerligt från 2014 och fram till 2030 då resursbe- hovet i förhållande till 2011 minskar med 2,5 mnkr.

På motsvarande sätt beräknas behovet för Grund- skolan att minska med 3,5 mnkr fram till 2030.

Gymnasieskolans kundunderlag minskar kraftigt de närmaste åren och resursbehovet beräknas därför minska snabbt fram till 2015 med hela 16,9 mnkr för att därefter vara i stort sett konstant.

De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen . Socialnämn- dens resursbehov för äldreomsorgen beräknas där- för behöva ökas fram till 2030 med 33,1 mnkr.

Fram till 2018 beräknas dock ett minskat resursbe- hov med knappt 2 mnkr och först därefter en rela- tivt stor årsvis ökning. Det är för åldersgruppen 80 år och äldre som nästan hela ökningen gäller. Av ökningen fram till 2030 avser 30,6 denna grupp.

För åldergruppen 65 till 79 år är de beräknade för- ändringarna relativt små och som mest en ökning med 3,1 mnkr 2024 i förhållande till 2011.

Modellen tar endast hänsyn till rörliga kostnader, vilket innebär att vid stora befolkningsförändringar som i denna prognos kommer vi även få behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader såsom t.ex. lokaler. Vidare är talen beräknade i reala termer.

Omvärldsanalys kommunal jämförelse Inför 2012 års har omvärldsanalysen för kommunens ekonomi utvecklats ytterligare. Förutom tidigare jämförelser i kronor per invånare av kommunens verksamheter har jämförelser tillkommit med balans- och resultaträkningsposter. Vidare har även tillkom- mit jämförelser i kronor för hur mycket mer eller mindre Hultsfreds kommuns verksamheter skulle ha kostat om de bedrivits till samma kostnad per invåna- re som genomsnittet av rikets kommuner, länets kommuner eller liknande kommuner. Omvärldsana- lysen finns på kommunens hemsida med adressen http://www.hultsfred.se/templates/Page____6151.asp x och valet ”Kommunala jämförelsetal och om- världsanalys”

Budget 2012

Budgeten utgår från beräknad ram 2011. Till detta kommer åtgärder som minskar nettokostnaderna med 5,6 mnkr och volym- och prisförändringar inklusive smärre verksamhetsförändringar netto med 4,1 mnkr.

Finansiering

Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsut- jämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 10:21.

Skattesatsen är oförändrad. Invånarantalet minskar med 150 mellan 2009-11-01 och 2010-11-01 till 13 570.

Index

KPI har antagits öka 2011 med 1,5 procent och 2012 med 1,9 procent enligt SKL:s prognos. Motsvarande för prisbasbeloppet är 42 800 och 43 500 kronor.

Prisökning av varor och tjänster, kost- nader och intäkter

Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2012, utan kostnader har indexuppräk- nats för indexerade avtal.

Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild pröv- ning.

”Lönebaserade avgifter” har generellt uppräknas med 2,0 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,0 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har satts så att kostnadstäckning bibehålls. Övriga avgifter har behandlats på motsva- rande sätt som för kostnader.

För planen har för åren 2013 och 2014 generell uppräkning gjorts motsvarande uppräkning till 2012.

Löneökningar 2011-2014

Lönenivån är per den 1 april 2010 efter avslutade förhandlingar om 2010 års löneökningar för samtli- ga avtalsområden.

Lönerna har antagits öka per den 1 april för åren 2011, 2012, 2013 och 2014 med 2,3, 2,5, 3,0 och 3,0 procent.

Avgifter Måltidsavgifter

På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2012 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till 3 180 kr, en ökning från 2011 med 50 kr eller 1,5 procent. För ett hel- dagsabonnemang är motsvarande höjning 2 kr eller 1,6 procent. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 1 kr till 53 kr eller 1,9 procent.

Barnomsorgsavgifter

Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen.

Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade.

Äldreomsorgsavgifter

Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bi- stånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräk- nad som en lönebaserad avgift till självkostnadspris och har räknats upp med 2 %. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet.

För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabperso- nal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Socialnämnden föreslår att avgiften för besök av sjuksköterska på uppdrag av landstinget sänks från 250 kr till 150 kr. Den enskil- des totala kostnad begränsas av maxtaxan.

Renhållningsavgifter

Renhållningstaxan är generellt uppräknad med 2,5 % med höjning till jämna kronor. Exempelvis ökar den vanligaste taxan, 190-literskärl och tömning varannan vecka, med två kronor till 76 kronor per tömning.

Vatten- och avloppsavgifter

Vatten- och avloppsavgiften är generellt uppräknad med 1,5 %.

Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter Kostnader och intäkter redovisas i tusentals kronor.

I tabellen ovan framgår att driftbudgeten för kom- munens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2012 beräknas bli 700,1 mnkr. För att komma ner till detta belopp krävs att det genomförs bespa- ringar på 10,9 mnkr med full effekt 2012. Det framgår även att prisförändringar är tillagt med totalt 17,5 mnkr och att volymförändringar minskar kostnaderna med 3,9 mnkr.

Ett urval av besparingar och övriga förändringar

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens förvaltningars besparingskrav uppgår till 1 500 tkr.

Kommunövergripande verksamheter Kommunövergripande verksamheter har redovisat besparingar på 1 096 tkr, varav 103 tkr är ospecifi- cerade.

Kostnaden för överförmyndarverksamheten beräk- nas kunna minskas med 100 tkr.

Subventionen av anläggningsavgifter till företag tas bort, 110 tkr.

En 25 % tjänst på ekonomikontoret utgår, 104 tkr.

Minskning sker med en 30 % tjänst på personalkon- toret, 119 tkr. På IT-kontoret sker utökning med 10

% tjänst, 48 tkr vilken beräknas ge ökade intäkter för konsulttjänster 126 tkr.

Kostservice gör besparing på 260 tkr genom att inrätta tillagningskök i Vena skola (minskning med 40 % tjänst och minskade transportkostnader).

Städservice gör besparing på 125 tkr (minskning med 80 % tjänst från halvårsskiftet på Emådalsko- lan samt minskning av kostnader för leasingbil).

Kultur- och fritidsförvaltningen

Kultur- och fritidsförvaltningens besparingskrav på 267 tkr klaras genom minskning av stödet till före- ningsanläggningar med 40 tkr och stödet till före- ningsverksamhet med 50 tkr. Anslaget för fiske- vandring Emån tas bort 32,1 tkr, anslaget för upp- rustning av Hammarsjöområdet minskas från 50 tkr till 25 tkr. Intäkterna vid Virserums badhus beräk- nas öka med 25 tkr. Dessutom sker minskning av

anslagen för sk övriga kostnader m m med 95 tkr på kultur- och fritidskontoret, turistinformation samt fritidsgårdsverksamhet.

Räddningstjänsten

Räddningstjänsten gör besparing på 138 tkr genom att lönetillägg tas bort 96 tkr samt att rökdykarkom- petensen i Silverdalen minskas med två man, 45 tkr.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens besparingskrav 1 400 tkr klaras genom:

Minskar från 1,5 tjänst till 1,0 tjänst talpedagog från höstterminen 2012, 116,4 tkr.

Helårseffekt fås av tidigare beslutad neddragning med 50 % skolskötersketjänst, 113 tkr.

Centralt konto för kompetensutveckling minskas 200 tkr.

Nedläggning av pedagogisk omsorg ger besparing 411,4 tkr.

En 50 % tjänst som utvecklingsledare återbesätts inte vid pensionsavgång, besparing 293,5 tkr.

Förändring av organisationen för elevhälsa, bespa- ring 60,3 tkr.

Ett ofördelat besparingskrav läggs ut på 204,9 tkr.

Miljö- och byggnadsnämnden

För miljö- och byggnadsnämnden har inget bespa- ringsförslag presenterats för budgetberedningen.

Besparingskrav på 300 tkr kvarstår och besparings- alternativ med konsekvensbeskrivning ska lämnas.

Socialnämnden

För socialnämnden läggs ett besparingskrav på 1 400 tkr. Dessutom finns sedan tidigare ofördelade besparingskrav inom nämnden på 4 220 tkr.

De 11 platser som togs bort vid ombyggnation av Ekliden ersätts inte 2012-2013. Detta ger minskade kostnader 3 165 tkr och minskade intäkter 290 tkr.

Inom vård och omsorg minskas utbildningsbudge- ten med 500 tkr och vikariebudgeten med 1 130 tkr.

Införande av arbetskläder medför ökad kostnad 250

tkr. Äldreomsorgens budget för IT-kostnader mins- kas med 200 tkr.

Budget för vikarier vid sjukskrivning tas bort för verksamheter där vikarietillsättning inte är aktuell, 200 tkr.

Minskning av MAS-tjänsten och utvecklingsledar- tjänsten med vardera 50 % ger besparing 600 tkr.

Ett besparingskrav läggs för HSR-verksamheten, 200 tkr.

Förändringsarbete inom Intraprenaden Framsteget medför besparing 300 tkr.

Stegens kostnader beräknas minska med 200 tkr.

Samordning av tjänst som anhörigstödjare och frivilligsamordnare medför besparing 150 tkr.

Östra Smålands Kommunalteknikför- bund (ÖSK)

ÖSK:s besparingskrav 1 000 tkr:

Anslaget för underhållet på skolgårdar minskas med 100 tkr.

Byte av belysningsarmaturer med lägre energiför- brukning ger besparing 275 tkr.

Anslaget för bostadsanpassning minskas med 200 tkr.

Ökade intäkter, 100 tkr vid asfaltlagning orsakad av externa kabeldragare.

För Folkets park med omnejd beräknas lägre el- kostnader, 70 tkr. Ny arrendator på campingen ger ökat arrende, 100 tkr.

Driftkostnaderna för Sänkan 4 försvinner efter rivning, 45 tkr.

Ökade intäkter p g a nytt avtal med Prolympia om beredskap, 30 tkr, ny hyresgäst i Valhall 12 tkr samt ökad skogsförsäljning 50 tkr.

Investeringar

Ramen var från början 45,3 mnkr. Efter priorite- ringar och smärre förändringar uppgår för- slaget till investeringsbudget till 44,9 mnkr.

Nettoinvesteringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år med undantag för 2010 som fick ett lågt utfall på grund av invester- ingsinkomster på 8,8 mnkr. Investeringsbeloppet under de fem åren 2012-2016 blir 212,4 tkr. Dessa

fem års investeringar motsvarar 8,3 års avskriv- ningar räknat på 2010 års avskrivningar. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investerings- nivån är, dock 36 mnkr lägre än i planen för 2011- 2015.

Investeringar 1999-2006, mnkr

0 10 20 30 40 50 60

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Investeringar 2006-2016, prognos, budget och plan

2011-2016, mnkr

0 10 20 30 40 50 60

2006 2008 2010 2012 2014 2016

Årets resultat

Det budgeterade resultatet är 0,5 mnkr. För att upp- nå det förutsetts att kostnadsminskningar och/eller intäktsökningar på netto 10,9 mnkr ska inträffa under 2012 utöver fördelade och redovisade bespa- ringar på 5,6 mnkr. De 10,9 mnkr benämns Oförde- lade besparingar i resultaträkningen ovan.

SKL:s analys av kommunens ekonomi och ekonomistyrning

Utöver det material som funnits som grund för budgetarbetet som exempelvis omvärldsanalysen kommer SKL att genomför a en analys av kommu- nens ekonomi. Syftet med analysen är, förutom att det är en extern part som utför den, att ytterligare öka kunskaperna om kommunens ekonomi för att ge så bra underlag som möjligt för att kunna fördela det ofördelade besparingskravet på kommunens verksamheter.

Resultat och investeringar

Investeringsbudgeten för åren 2011-2014 varierar mellan 52,9 och 43,2 mnkr. En uthålligt rimlig nivå för investeringar i Hultsfreds kommun är cirka 25 mnkr per år. Blir investeringarna större än dessa 25 mnkr krävs resultat som är lika mycket större för att undvika finansiering genom lån. Detta går att avläsa tydligt i den beräknade finansieringsanalysen ovan.

Budgeterat lånebehov har beräknats till 136,8 mnkr för åren 2011-2014. Av detta är investeringarna orsaken till 103,0 mnkr. Hultsfreds kommuns låne- skuld skull då vid utgången av 2012 bli 203,4 mnkr.

Det betyder ökade kostnader för avskrivningar och räntor. En ökad låneskuld medför också en ökad känslighet för förändrade räntesatser. En procents högre ränta på ett lånebelopp av 203,4 mnkr betyder 2 mnkr i ökade räntekostnader per år.

Balanskravet

Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att

”Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna”. Budgetens resultat är 0,5 mnkr och därmed uppnås balanskravet. För åren 2013 och 2014 visar förslaget överskott med 0,3 mnkr respektive underskott med -4,8 mnkr.

Finansiella mål

I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs även bland annat ”För ekonomin skall anges de finansiel- la mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning”

Det övergripande finansiella målet är en ekonomi i balans. För att uppnå det föreslås tre mätbara nyck- eltal. Några långsiktiga målnivåer har ännu inte föreslagits. Från 2012 utgår målnivåerna från målet att resultat ska vara 0,5 mnkr.

Kommunstyrelse

Kommunövergripande verksamhet

Administrativa blockets verksamhet omfattar:

00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder

17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik

36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration

6 Annan skolform

70 Gemensam adm (socialnämnd) 78 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder

Sammandrag - ekonomi

Driftbudget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012

Kostnader

Övergripande kommungemensamt 46 702,3 21 407,5 30 963,0

Verksamhetsgemensamt 64 331,7 61 897,7 63 138,8

Administrativa kontor 25 616,2 25 515,0 25 603,9

Reserverat oförutsett 0,0 10 951,3 23 775,0

Summa kostnad kommun övergripande 136 650,2 119 771,5 143 480,7 Intäkter

Övergripande kommungemensamt -10 603,5 -3 555,8 -3 597,1

Verksamhetsgemensamt -12 844,7 -12 024,7 -12 218,1

Administrativa kontor -5 076,9 -4 527,2 -4 489,8

Summa intäkter kommunövergripande -28 525,1 -20 107,7 -20 305,0 Nettokostnad kommunövergripande 108 125,1 99 663,8 123 175,7

Investeringsbudget Bokslut Budget Budget

Verksamhetsgemensamt 2010 2011 2012

Utgifter 1 901,0 650,0 650,0

Inkomster 0,0 0,0 0,0

Nettoinvestering 1 901,0 650,0 650,0

Övergripande kommungemensamt

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

Övergripande kommungemensamt 46 702,3 21 407,5 30 963,0 -10 603,5 -3 555,8 -3 597,1

Summa 46 702,3 21 407,5 30 963,0 -10 603,5 -3 555,8 -3 597,1

Under rubriken Övergripande kommungemensamt redovisas:

Kommunledning och revision: Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing).

Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och

vänortsutveckling, utveckling av handeln, utbildning-arbetsliv, feriearbete och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, färdtjänst, kris-beredskap, kommunal information, allmänna val, överförmyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, tillgänglighetsråd och annan gemensam verksamhet.

Verksamhetsgemensamt

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

Verksamhetsgemensamt 64 331,7 61 897,7 63 138,8 -12 844,7 -12 024,7 -12 218,1

Summa 64 331,7 61 897,7 63 138,8 -12 844,7 -12 024,7 -12 218,1

Under rubriken Verksamhetsgemensamt redovisas:

Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder.

Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt.

Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar

Administrativa kontor

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

Administrativa kontor 25 616,2 25 515,0 25 603,9 -5 076,9 -4 527,2 -4 489,8

Summa 25 616,2 25 515,0 25 603,9 -5 076,9 -4 527,2 -4 489,8

Under rubriken Administrativa kontor redovisas:

Kommunledningskontor, kommunkansli inkl juridisk enhet, utvecklingskontor, ekonomikontor inkl ställföreträdarenhet, personalkontor och IT-kontor.

Reserverat oförutsett

Ekonomi Kostnader

Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012

Reserverat oförutsett 0,0 10 951,3 23 775,0

Summa 0,0 10 951,3 23 775,0

Under rubriken Reserverat oförutsett redovisas:

Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt för övrigt oförutsett Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett.

Utveckling Ekonomi i balansGod kommunal service i en trygg och säker kommunAttraktiv arbetsgivareLite bättre varje dag EkonomiInvånare och brukareVerksamhet och medarbetare

God budgetföljsamhet Kostnads- medvetenhet

Nöjda brukare/användare

internt och externt

Kompetent personal Nöjda medarbetare

Medarbetare kan påverka sin arbetssituation

God samverkan God personalhälsa

Kontinuerligt lärande Lyssnar på efterfrågan

Ständigt ifrågasättande av arbetsuppgifter och

rutiner

Söka bättre alternativa lösningar

God informations- försörjning och omvärldsbevakning Kommunkansli

Utveckling Ekonomi i balansGod kommunal service i en trygg och säker kommunAttraktiv arbetsgivareLite bättre varje dag EkonomiInvånare och brukareVerksamhet och medarbetare

Ekonomi i balans

Serviceinriktat bemötande

Enkel, begriplig och

tillgänglig information Trygga kommuninvånare

Stolthet lyser inifrån Möjlighet till utveckling ‐ rörlighet

Personal med

handlingskraft Säkra processer Säker i sin roll

Väl fungerande

kommunikationer Befolka landsbygden Fler turister Bevara och generera arbetstillfällen Utvecklingskontor

Utveckling Ekonomi i balansGod kommunal service i en trygg och säker kommunAttraktiv arbetsgivareLite bättre varje dag EkonomiInvånare och brukareVerksamhet och medarbetare

Tätare dialog med systemägare, verksamhetsan‐

svariga IT- kontor

Minskade kostnader

för central Internet Korrekta avtalsnivåer externa parter

Rimliga

konsultkostnader Sansade investeringar Effektiva inköp

Ökad tillgänglighet till verktygen

Förenklad inloggning (SSO) för att effektivi- sera vardagen för våra kunder

Bättre information till våra kunder

Fler e-tjänster i samverkan med verk- samheterna

Aktuell kompetens hos IT-medarbetarna

Ökat ansvar för medarbetarna

Bred kompetens på verksamhets- systemen

Ökad samverkan Hög trivsel

Säkrare och effektivare insatser

Ökad samverkan Ordning och reda på arbetsplatsen

Driftbudget

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

Balanseringspost Ks 0,0 -9 428,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ej spec. besparingar Ks-förvaltn. 0,0 0,0 -103,0 0,0 0,0 0,0

Summa 0,0 -9 428,0 -103,0 0,0 0,0 0,0

0019 Besparingskrav

För att uppnå budget i balans 2012 läggs in ett ofördelat besparingskrav på 10 900 tkr. Kommunstyrelsen har i uppdrag att ta fram en noggrann analys av kommunens samtliga verksamheter och förslag till åtgärdsplan att redovisas under 2011, innan besparingskravet fördelas.

00 Kommunledning och revision

Ekonomi Kostnader Intäkter

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

001 Kommunfullmäktige 560,6 10 992,3 23 841,0 -2,1 0,0 0,0

002 Revision 773,6 881,7 851,7 0,0 0,0 0,0

003 Kommunstyrelse 1 969,3 2 475,7 2 450,7 0,0 0,0 0,0

004 Särskilda utredningar 263,3 126,0 126,0 0,0 0,0 0,0

005 Kommunalt partistöd 386,2 408,8 416,1 0,0 0,0 0,0

006 Central planeringsverksamhet 38,3 47,6 47,6 0,0 -1,0 -1,0

Summa 3 991,3 14 932,1 27 733,1 -2,1 -1,0 -1,0

001 Kommunfullmäktige

Verksamhetsbeskrivning

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 § KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare (denna mandatperiod 26). Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 135.

Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 9 851,3 tkr, avseende löneökningar 2011 och 12 848,7 tkr för 2012.

002 Revision

Verksamhetsbeskrivning

Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed.

Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten.

Revisorernas uppgifter

Enligt kommunallagen 9 kap 7 § ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom

nämnderna är tillräcklig.

Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc.

Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas.

Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers.

Verksamhetsförändring

Då arvodet till KOMREV inte uppräknats under många år anslås 10 tkr utöver ramen.

003 Kommunstyrelse

Verksamhetsbeskrivning

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvarsnämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kost- och städhållningen vid kommunens serviceboende och skolor, kultur- och fritidsverksamhet, för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning, samt för kommunens näringslivsarbete.

Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter och ersättare som sammanträder enligt särskild tidplan utom under juli månad. Arbetsutskottet utgör krisledningsnämnd. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd.

Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 425 tkr.

004 Särskilda utredningar

Verksamhetsbeskrivning

Under rubriken ”Särskilda utredningar” placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader, kommunomfattande kostnader för adresskorrigeringar samt övergripande kostnader för införande av SITHS- kort (kort för säker identifiering/autenticering inom IT-stöd) 120 tkr.

005 Kommunalt partistöd

Verksamhetsbeskrivning

Kommunallagens 2 kapitel 9 § säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.

I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige, fr.o.m. 2011 redovisas även utbildningsbidraget 500 kronor per mandat här. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd.

För 2011 var grundstödet 13 282 kr per representerat parti (totalt åtta), mandatstödet 6 224 kr per mandat och utbildningsbidraget 500 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2011 utbetalats 408,8 tkr och ramen för 2012 beräknas till 416,1 tkr.

006 Central planeringsverksamhet

Verksamhetsbeskrivning

Den centrala planeringsverksamheten sker inom utvecklingskontoret och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor litteratur, IT-utbildningslokal m m.

01 Informationsverksamhet

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

011 Kommunal information 194,1 210,2 210,2 -96,5 -81,6 -81,6

Summa 194,1 210,2 210,2 -96,5 -81,6 -81,6

011 Kommunal information

Verksamhetsbeskrivning

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter.

Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar.

Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar.

03 Allmän kommunadministration

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

030 Kommunledningskontor 540,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

031 Kommunkansli 4 316,8 3 982,6 3 982,6 -914,5 -643,4 -651,4

033 Utvecklingskontor 5 738,6 6 602,0 6 617,5 -622,1 -803,8 -804,1

Summa 10 596,0 10 584,6 10 600,1 -1 536,6 -1 447,2 -1 455,5

030 Kommunledningskontor

Verksamhetsbeskrivning

Fr.o.m 2011 upphör kommunledningskontoret, budgeterade medel flyttas över till utvecklingskontoret.

031 Kommunkansli

Verksamhetsbeskrivning

Kommunkansliet är indelat i en kansli- och serviceenhet samt en juridisk enhet. Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och överförmyndarnämnden, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten.

Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, tillgänglighetsrådet, samarbetskommittén Hultsfred-Vimmerby samt tillfälliga kommittéer och utredningar och yttranden. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn, tillsyn av öl- och tobaksförsäljning.

Serviceenheten ombesörjer vaktmästeri, reprofunktion och postgång inom kommunhuset. Kansliet deltar i beredskaps- och civilförsvarsfrågor.

Vimmerby kommun köper alkohollagshandläggning av kommunkansliet, omfattar 60 procent av en tjänst.

Verksamhetsförändring

Vimmerby kommuns köp av alkoholhandläggning (omfattar 60 procent av en tjänst) upphör 2012-01-01.

033 Utvecklingskontor

Verksamhetsbeskrivning

Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, samordning av utbildning - arbetsliv, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsföre- byggande arbete. Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar och färdtjänst. Kontoret har även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade.

Infrastrukturprojektet

Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i samverkan. Det geografiska läget samt att Kalmar län går från fem till två arbetsmarkandsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande infrastruktur som blir av varaktig karaktär.

Hultsfreds kommun blir huvudman för projektet, en projektanställd på femtio procent kommer att arbeta med frågor som lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter som kan påverka satsningar i regionen.

Till projektet kopplas även en styrgrupp bestående av kommunchef och kommunalråd från respektive kommun som ingår i projektet.

Kostnaden per kommun baseras på kommunens invånarantal 2009-12-31.

04 Ekonomiadministration

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

041 Ekonomikontor 5 396,3 5 601,9 5 314,8 -2 270,0 -2 100,9 -1 913,3

Summa 5 396,3 5 601,9 5 314,8 -2 270,0 -2 100,9 -1 913,3

Verksamhet och medarbetareUtveckling Ekonomi i balansGod kommunal service i en trygg och säker kommunAttraktiv arbetsgivareLite bättre varje dag EkonomiInvånare och brukare

Budgetföljsamhet.

Utfall ska vara mindre eller lika med 100

procent.

Bättre kvalitet på kundsamtal.

Rätt fakturaadress på leverantörsfakturor.

Säkerställa kompetensutveckling

för medarbetare.

Effektivt resursutnyttjande.

Ekonomikontor

041 Ekonomikontor

Verksamhetsbeskrivning

Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter:

− Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan med årsvis tidsplanering. Löpande redovisning och rapportdistribution.

− Delårsrapport en gång per år och uppföljning två gånger per år samt årsredovisning för kommunen och

”kommunkoncernen” föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovis- ningsprinciper och bokslut.

− All kundfakturering, ansvar för kommunens, Hultsfreds Kommunala Industri AB:s (HKIAB:), Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) och Rock City Hultsfreds AB:s kundreskontror med krav- och inkassoverksamhet.

− Momsredovisning, ansvar för kommunens, HKIAB:s, ÖSK:s, och Rock City Hultsfreds AB:s leverantörsreskontror med betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet.

− Utbildar kommunens personal i ekonomiarbete. Rådgör internt och utför utredningar inom ekonomi.

− Förvaltar kommunens informationssystem för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kundreskontra samt webbaserat rapportsystem. Utvecklar kontorets system mot högre kvalitet och tillgänglighet för alla förvaltningar. Uppdaterar dokumentation av redovisningssystemet.

− Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verkställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och ÖSK. Löpande rapportering till kommunstyrelsen av kommunens och bolagens finansiella ställning.

− Ansvarar för kommunens och ÖSK:s övergripande försäkringsskydd.

− Hantering av kommunens stiftelser (donationsfonder) med bokslut och årsredovisning.

− Ekonomiförvaltning för HKIAB, Rock City Hultsfreds AB och projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut.

− Utöver ovanstående ansvar för budget och kontroll av verksamheterna för kommunalt partistöd, annan gemensam verksamhet och stöd till företag.

− Vidare ansvarar kontoret för budget och kontroll av pensioner, arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar.

Vid ingången av 2012 har kontoret 9,25 årsarbetare eller 9 tillsvidareanställda på heltid, samt köp av en 0,25 tjänst från annan förvaltning.

− Ställföreträdarenheten ingår med 1,0 årsarbetare/tjänster som del i ekonomikontoret varav 0,4 årsarbetare arbetar med skuldsanering för socialnämndens räkning.

−

Verksamhetsförändring

En tjänst, 25 procent utgår, vilket medför besparing 104 tkr.

06 Personaladministration

Ekonomi ^{Kostnader Intäkter}

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2010 2011 2012 2010 2011 2012

060 Personalkontor 5 791,7 5 122,5 5 435,0 -617,6 -366,8 -372,2

061 Rehabiliteringsåtgärder 614,6 449,8 449,8 0,0 0,0 0,0

062 Företagshälsovård 1 135,4 1 196,0 1 226,0 0,0 0,0 0,0

063 Central samverkanskommitté 224,1 364,1 364,1 0,0 0,0 0,0

064 Övr personaladm åtgärder 202,4 258,0 258,0 0,0 0,0 0,0

065 Facklig verksamhet 1 982,7 2 018,7 1 988,7 0,0 0,0 0,0

066 Rekryteringsåtgärder mm 138,9 40,3 40,3 0,0 0,0 0,0

068 Avgångsförmån AGF-KL -464,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

067 Cafeteria 348,3 272,0 277,0 -271,7 -272,0 -277,0

Summa 9 974,1 9 721,4 10 038,9 -889,3 -638,8 -649,2

Verksamhet och medarbetareUtveckling Ekonomi i balansGod kommunal service i en trygg och säker kommunAttraktiv arbetsgivareLite bättre varje dag EkonomiInvånare och brukare

God budgetföljsamhet Kostnads- medvetenhet

Brukaren ska vara delaktig (Självservice)

Brukaren känner sig trygg i sin roll (Självservice)

Brukaren ska känna sig sedd i kontakt med

personalkontoret

Bli sedd som

medarbetare Kompetent personal God personalhälsa

Personalen kan påverka sin arbetssituation

God delaktighet

God tillgång till information

Utvecklingsplan och samtal med alla medarbetare samt

åtgärd

Stora möjligheter till

kompetensutveckling Medarbetarförslag Personalkontor

060 Personalkontor

Verksamhetsbeskrivning

Personalkontorets uppgifter kan sammanfattas enligt följande:

• strategiska uppgifter (policyfrågor, utvecklingsfrågor och kommunövergripande ärenden)

• konsultativt arbete mot förvaltningar gällande t.ex. arbetsmiljö, rekrytering, omplacering, arbetsrätt, rehabilitering m.m.

• administration av lön, anställning, pension och försäkringar.

Ett annat sätt att beskriva detta på är:

• Arbeta fram beslutsunderlag till kommunens politiska organ.

• Hantera frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare.

• Svara för löneadministrationen till både anställda och förtroendevalda.

• Utgöra ett stöd till kommunens förvaltningar i personalstrategiska frågor.

I personalkontorets uppgift ingår också att svara för:

• Övergripande personal- och lönepolitik

• Avtals- och förhandlingsfrågor

• Organisationsutveckling

• Kompetensutveckling

• Arbetsmiljö

• Arbetsmarknadsfrågor

• Systemförvaltning av olika PA-system (Personec- P, F U och Win-Las).

Uppdraget utgår från kommunfullmäktige via kommunstyrelsen. Målgruppen är politiker, chefer, medarbetare, nämnder, förvaltningar och kommunens bolag.

Verksamhetsförändring

Budgeterade medel för arbetsmarknadssekreteraren ströks av misstag i budgeten för 2011. Läggs tillbaka i budgeten 2012.

Under 2011 har tjänst som lönehandläggare minskats med 30 procent, besparing 119 tkr.

061 Rehabiliteringsåtgärder

Verksamhetsbeskrivning

Här upptas medel för kommunens arbete med förebyggande och aktiva rehabiliteringsåtgärder för kommunens anställda.

Exempel är

− Arbetsrelaterat samtalsstöd via företagshälsovården.

− Rehabiliteringsutredning.

− Viss utbildning i samband med rehabilitering eller omplacering.

062 Företagshälsovård

Verksamhetsbeskrivning

Kommunen har tecknat avtal med Sensia i Hultsfred AB t o m 2010-12-31. Avtalet förlängs med ett år i taget såvida inte någon av parterna säger upp avtalet med en uppsägningstid på tre månader. Avtalet innebär att kommunen har en resursbank för avräkning av olika tjänster som företagsläkare, -sköterska, beteendevetare, ergonom/sjukgymnast samt arbetsmiljöingenjörer. Inför 2012 kommer en upphandling att genomföras för företagshälsovårdstjänster.