Kvalitetsredovisning
2014
Förskolan
Dingle förskola
Avdelning Skeppet
Innehållsförteckning
1. Grundfakta och förutsättningar
Personal, barngruppen sammansättning, lokaler och miljö.
2. Åtgärder enligt föregående års
3. Normer och värden
3.1 Mål
3.2 Insatser – åtgärder för att nå målet 3.3 Resultat och analys
4. Utveckling och lärande
4.1 Mål
4.2 Insatser – åtgärder för att nå målet 4.3 Resultat och analys
5. Barns inflytande
5.1 Mål
5.2 Insatser – åtgärder för att nå målet 5.3 Resultat och analys
6. Förskola och hem 6.1 Mål
6.2 Insatser – åtgärder för att nå målet 6.3 Resultat och analys
7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål
7.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 7.3 Resultat och analys
8. Uppföljning av likabehandlingsplanen/handlingsplan
9. Barn i behov av särskilt stöd
1. Grundfakta och förutsättningar
Förskolan har en politiskt styrd organisation där beslut tas.
Rektor är Annika Laago och välfärdschef Ann-Katrin Göthlin.Förskolan utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Förskolans läroplan (Lpfö 98/10) är utformad i enlighet med skollagen och skall styra förskolan. Läroplanen är organiserad i tre delar.
Den första delen betonar förskolans grundläggande värden, den andra delen beskriver förskolans uppdrag och den tredje delen innehåller mål och riktlinjer.
Vi har styrdokument och kartläggningsmaterial som används som underlag i planeringen av verksamheten.
Läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/10)
Förskolans likabehandlingsplan
Arbetsplaner
TRAS och övrigt kartläggningsmaterial
Rutiner 6.00 förskolan öppnar
8.00 frukost
8.30 morgongympa 8.45 aktiviteter/lek
9.30 samling och arbete i mindre grupper 10.15 utevistelse
11.30 lunch
12.00 vila/sagor-lek, aktivitet 14.30 mellanmål
18.00 förskolan stänger Personal
Under våren arbetar fyra personal på avdelningen. I arbetstiden finns planeringstid på 13 timmar per vecka som är uppdelad efter
personalens uppdrag och möten. Karin Ohlson, förskollärare arbetar 100% Eva-Lotte Olsson, barnskötare arbetar 100 %, Salima Oukach barnskötare arbetar 80%, och Hanne Eklund resurs arbetar 50%.Vi samarbetar med de övriga avdelningarna vid öppning och stängning.
Barngruppen sammansättning
Under våren är det 16 barn i åldrarna 1-4 år inskrivna på avdelningen, 10 flickor och 6 pojkar. Barnen delas dagligen in i mindre grupper för olika sorters lek och aktiviteter. Det anpassas efter barnens behov, intressen och tidigare erfarenheter. De vanliga vardagliga sysslorna är tillfällen för barnen att träna, lära och utvecklas. Vi finns till hands för
att hjälpa och stödja barnet i sin fortsatta utveckling. Lyhördhet för barnet, närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför
överträdelse av gränser är viktiga delar i en samspelande atmosfär. Ur Möten för lärande. Vi visar på alternativa metoder för barnet och om det behövs, hjälper barnet att tolka det som händer i samspelet med andra barn. Vår verksamhet är kopplad till förskolans läroplan
(Lpfö98/10) och planeras utefter den och tidigare utvärderingar.
Lokaler och miljö
Lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten. Den pedagogiska miljön anpassas för de behov verksamheten har och möbleras om efter behov som finns i barngruppen. Miljön är utformad för att ge barnen förutsättningar att klara saker och ting på egen hand. De ska själva kunna ta fram det som de vill sysselsätta sig med. Genom att barnen får hjälpa till med att städa undan det material de använt, tränas de i att ta ansvar för sina handlingar och för vårt material.
Leksaker, spel och pussel byts ut med jämna mellanrum för att
stimulera till nya lekar och utmana behoven som finns. Lekhallen har vi tillgång till en dag i veckan som vår egen och används för gymnastik och lek av olika slag. Övriga rum har vi delat upp för olika sorters aktiviteter och lek men det är tillåtet att leka och ta med material till olika rum för att kunna fantisera och leka. Utomhus finns det möjlighet att cykla, klättra, bygga, gunga och leka fritt.
Resultat och analys Hösten
Vi har under hösten haft två inskolningar. Hanne som har gått som resurs under hösten har fått ökad tid.
Vi har under hösten varit på studiebesök till Råda Mosse. Det förde med sig nya tankar och idéer som vi använt i verksamheten. Vi har reflekterat och i vissa fall tänkt om.
Våren
Vi har under våren haft en inskolning.
2. Åtgärder enligt föregående års
Resultat och analys Hösten
Vi har under hösten haft ett föräldramöte och luciafirande då föräldrarna har kommit in och fått se på verksamheten.
Månadsbrevet känner vi att vi behöver bli bättre på. Däremot har vi haft veckobrev som suttit uppsatt i hallen.
Våren
Vi har satt upp en förslagslåda som är till för föräldrarna. Hembreven kan vi fortsätta bli bättre på.
3. Normer och värden
3.1 Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö 98/10).
3.2 Insatser – åtgärder för att nå målet
Vid lek, samlingar och andra vardagliga situationer uppmärksammar vi positivt agerande
Vi ska uppmuntra, inspirera, stötta, vara medupptäckare och respektera barnens behov. Vår tid är det viktigaste vi kan ge barn i förskolan idag. Att ge dem en känsla av att vi har hela dagen på oss. Ur Social kompetens i förskolan
Barnen får hjälpa till med olika sysslor och hjälpa varandra
”HANDEN” (handlingsplan), vilken vi går igenom med barnen.
3.3 Resultat och analys Hösten
Vi införde ” veckans hjälpreda”. Barnet fick välja matramsa för hela veckan och hämta grönsaken innan lunchen. Det har blivit ett uppskattat inslag och barnen håller noga koll på när det är deras tur och vem som har varit. HANDEN har legat vilande denna terminen, men vi kommer nog att ta upp den på vårterminen.
Våren
Vi har arbetat med Hjärtestunder som ett led i vårt ständiga
värdegrundsarbete. Under våren har vi varit på en föreläsning som handlade om barns inflytande och de pedagogiska atmosfärerna. Utifrån det har vi uppmärksammat vårt och barnens förhållningssätt. Vi försöker ha ett större samspel och vara mer lyhörda för barnens viljor och
intressen.
4. Utveckling och lärande 4.1 Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa,
konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98/10).
Under våren kommer vi att arbeta med fokus på bokstäver. Målet kom från ett intresse vi sett hos barnen och vi skapar då förutsättningar för att underhålla intresset.
4.2 Insatser – åtgärder för att nå målen
Språkeri språkera
Tidig bekantskap med barnramsor hjälper barnen utveckla fonologisk medvetenhet,(medvetenhet om språkets minsta delar, språkljuden) vilket är nödvändigt för att kunna lära sig läsa och skriva. Genom att till exempel markera rytmen på varje stavelse i ett ord eller genom att arbeta med rim och ramsor ökar den språkliga medvetenheten. Ur Musik och språk
Tema
Vi kommer att starta småteman utifrån barnens intresse.
Sångsamlingar
Att sjunga och göra sånglekar är positivt för läs- och skrivinlärningen. Dessutom är sång ett utmärkt sätt att lära sig språk på. Även barn med svårigheter i uttal blir hjälpta av att sjunga. Ur Musik och språk.
Hjärtestunder
Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. (Lpfö 98/10)
Barnens intresse
Barnen får låna hem förskolans kamera och dokumentera sina intressen, hemmiljö och familj. Vi kommer utifrån det skapa en bok där barnet själv väljer bilder och text. Det är ifrån den här dokumentationen som vi kommer att basera en del av vårens teman.
4.3 Resultat och analys Hösten
I början av terminen arbetade vi med alla målen varje vecka. Men vi upptäckte att det blev för splittrat så vi började arbeta med ett mål per månad. Det fungerade bra.
Våren
Vi har under våren fokuserat på barnens intresse genom att barnen fått hem kameran, visat upp bilderna på storbild, där barnen fått berätta
om bilderna. De har sedan fått göra en bok med hjälp av Ipaden. I det här temat har vi fått in både språk, matematik, teknik, värdegrunden och mediateknik. Barnen har fått hjälpa till att koppla in kanonen,
räkna bilder när vi gör boken. Skriva bokstäver och välja textfärg när vi gör boken. Visa hänsyn när någon berättar, genom att lyssna på en kompis.
En av personalen har gått utbildning i ”Flerspråkighet och
interkulturalitet” på högskolan väst. Vilket resulterat i nya tankar och det hoppas vi utveckla mer i höst. Som en led i detta har vi en tanke om att studera barnens hemkulturer och geografiska läge,, världen, Sverige, Dingle. Hemkulturen kan alla prata om oberoende från vilket land man kommer ifrån. Alla har en hemkultur.
Utifrån barns intresse att bygga och konstruera har vi tagit in en snickarbänk på avdelningen. Vi har tagit med byggmaterial och även beställt till avdelningen.
5. Barns inflytande
5.1 Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: sin
förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö, 98/10).
5.2 Insatser – åtgärder för att nå målet
Vi ska vara uppmärksamma på vad barnen visar intresse för och uttrycker i lek och temaarbete och ha det som grund när vi planerar verksamheten.
Ge barnen möjligheter till att uttrycka sig på olika vis och i olika situationer, t ex vid samling, matsituationer eller när vi läser böcker genom att ställa utmanande frågor,
rita/måla/dramatisera.
Låta barnen själva få bestämma vad de vill göra i den mån det är möjligt, med stöd/hjälp av en vuxen.
Portfolio, lätt tillgängligt för barnen.
5.4 Resultat och analys Hösten
Vi har gjort en aktivitetstavla, där barnen får bestämma vad de vill göra. De sätter sin namnlapp vid den aktiviteten de valt.
Vi har även möblerat om utifrån hur vi sett barnens intresse och hur de leker.
Våren
Vi har försökt lyssna på barnens intresse när de väljer aktiviteter. Barnen har vid vissa tillfällen fått välja mellan att vara ute eller inne. Fokus har varit att vi ska lyssna på barnen, men det har inte inneburit att vi alltid kunnat följa deras vilja.
Utifrån barns intresse att bygga och konstruera har vi tagit in en snickarbänk på avdelningen. Vi har tagit med
byggmaterial och även beställt till avdelningen.
6. Förskola och hem 6.1 Mål
Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö, 98/10).
6.2 Insatser för att nå målet
Daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och/eller lämning
Dokumentation av olika slag
Utvecklingssamtal
Föräldramöte
6.3 Resultat och analys Hösten
Vi har daglig kontakt med föräldrarna vi hämtning och lämning, men vi har även erbjudit föräldrarna att komma in och ”hämta”
sina barn i verksamheten, för att skapa en mjukare övergång till att gå hem och på så sätt få se verksamheten. Vi har
dokumenterat mer i hallen för att visa upp verksamheten både för föräldrarna och för barnen.
Vi har under hösten haft föräldramöte, med mycket god uppslutning. Även luciafirandet blev positivt med många föräldrar och barn här.
Våren
Vi har fortsatt med daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning. Den mjukare kontakten, då föräldrarna kommit in, har blivit lite svårare att genomföra, både från vår sida och från föräldrarnas. Det gamla invanda sitter i väggarna.
Vi har bjudit in en förälder till ett flerspråkigt barn för att lära oss och ge oss en inblick i deras hemkultur.
Under våren har vi även haft utvecklingssamtal och drop in fika.
Vi har tagit hjälp av föräldrarna då barnen har tagit hem kameran för att dokumentera sin hemkultur.
7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål
Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv
(Lpfö, 98/10).
7.2 Insatser för att nå målet.
Diskutera vad vi skulle vilja förbättra i vårt samarbete för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt/samsyn kring lärandet
7.4 Resultat och analys Hösten
Det finns inget regelbundet samarbete mellan förskolan och skolan.
Våren
Samarbetet med förskoleklass, skola och fritidshem är idag ganska obefintligt. Vi har under våren haft ett samverkansmöte med skolan och fritids. Tyvärr så var det inte många från skolan som kom. Men de som kom var väldigt positiva.
8. Likabehandlingsplanen
Enligt "Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever" ska det finnas en
likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet som omfattas av Skollagen.
8.1 Mål
Att föräldrarna är informerade om vår likabehandlingsplan och vårt arbete med innehållet
Jobba aktivt med våra handlingsplaner (Handen)
8.2 Insatser för att nå målet
Informera om planen på föräldramöte och utvecklingssamtal
Använda oss av ”handen” i det dagliga arbetet och
reflektera över hur det fungerar vid våra avdelningsmöten
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Främjande och förebyggande insatser
Egna observationer (kroppsspråk, uttryck, förhållningssätt, relationer, är det mobbning eller konflikt?).
Tidiga reaktioner på negativa beteenden. I samtal med barnen skall vi vara tydliga med kroppsspråk och tal, beroende på barnets ålder, visa tydligt vad som inte är accepterat beteende.
Pedagogerna är närvarande där barnen är.
Positiv förstärkning - beröm. Vi skall vara förebilder – uppmuntra och uppmärksamma det positiva.
Värderingsövningar. Lekar och aktiviteter av olika slag för att stärka gruppkänslan och den egna individen ”Vi känslan”.
Tillräckligt med vuxna ute på gården.
Föräldrasamverkan - Öppen dialog med föräldrarna (tolk kontaktas vid behov)
Intervjua barnen med hjälp av bilder ur K3 materialet (1 gång per termin).
Enkät till föräldrarna
Personalen använder och uppmärksammar barnen om
"handen".
Handlingsplan vid misstänkt/konstaterad diskriminering och kränkande behandling
Vi skall uppmärksamma och ta tag i negativa beteenden såsom kränkande uttryck, både fysiska och psykiska, direkt!
Så fort som möjligt bryta ett negativt mönster och en
markering måste ske i direkt samband med själva händelsen.
Prata med barnet i lugn och saklig ton.
Förklara vad som gjorde den andre ledsen, skapa förståelse genom att låta barnet berätta hur han/hon tror att det känns för den utsatte.
Ge barnet empatiska redskap Hur kan du göra X glad?
Hur kan du göra förlåt?
Vad kunde du gjort istället?
Hur skulle du vilja att X tröstar dig?
8.3 Resultat och analys Hösten
Vi har jobbat med Hjärtestunder, där vi pratat om känslor, hur man är som kompis och gjort självporträtt. Vid konflikter eller andra negativa beteenden så tar vi tag i det med en gång. Vi pratar om vad som hänt och försöker få barnen att förstå.
Våren
Under våren har vi arbetat med vårt konflikarbete. Vi försöker att prata enskilt med de barn som är i centrum av konflikten. Genom detta så blir riskerna minimala att ett barn får låg status och hamnar i negativt centrum.
För att få en bättre inblick i hur barnen tänker om verksamheten och kompisarna har vi intervjuat barnen med ett antal frågor.
9 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd
Kartläggning med individuell plan som, vid behov, leder till en handlingsplan.
Handlingsplan skrivs med relevanta mål för barnet.
Kontakt med resursteamet vid behov.
Kontinuerlig kontakt med föräldrarna där vi lämnar fortlöpande information om barnets utveckling.
Vi har möjlighet att använda oss av K3 materialet för att kartlägga och identifiera styrkor och svårigheter samt identifiera hur förändringar i miljön kan påverka och stödja barnet.
9.1 Resultat och analys
Vi arbetar utifrån planerade handlingsplaner. Vi har även kontakt med habiliteringen och specialpedagog. Vi har under våren varit på information om epilepsi och utifrån det utarbetat en handlingsplan.
Sammanfattning
Det har varit ett intensivt, lärorikt och stimulerande år. Vi har arbetat mycket med vårt förhållningssätt både gentemot kollegor och gentemot barn.
Att tänka på i höst 2014:
Vi ska fortsätta arbeta med att öka antalet hembrev. Bli bättre på att sätta information om aktiviteter på dörren. Fortsätta arbeta med flerspråkighet och hemkulturer.
