Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210
00
08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2016/0043 MBN-3 Diariekod: Diariekod: 069
Miljö- och byggnadsnämnden
Bilaga 1 Svar på remiss av kemikalieplan 2016-2019
Miljö- och byggnadskontorets synpunkter:
Genom ett aktivt kemikaliearbete kan kommunen bidra till att skydda människors hälsa och miljön samt främja en hållbar utveckling. Att minska farliga ämnen i barns offentliga miljöer är strategiskt viktigt, samhällnyttigt och kostnadseffektivt för Sollentuna kommun. Kemikalieplanen tar upp många viktiga frågor och anger ansvariga nämnder för respektive fokusområde: förskolor, upphandling och byggande. För miljö- och
byggnadskontorets del finns ett tydligt ansvar för tillsyn av kemikaliesmarta förskolor.
Kontoret tillstyrker förslaget till kemikalieplanen men har synpunkter inom olika områden som framgår sedan: prioriterade åtgärdsområden för
Sollentuna kommun, gällande lagstiftning och andra regler inom Giftfri miljö samt viktiga kompletteringar i respektive handlingsplan för giftfria förskolor, kemikaliekontrollerad upphandling och giftfritt byggande. Rent allmänt skulle handlingsplanen kunna vara lite mer åtgärdsinriktad.
Resursfrågan är grundläggande för att kunna genomföra planen och bör därför lyftas fram. Extra resurser bör tillsättas för till exempel
kompetensstöd inom kemikalieområdet till de som är inblandade i
genomförande av handlingsplanen såsom upphandlingsenheten och barn- och utbildningsenheten
1. Giftfri miljö och åtgärdsområden för Sollentuna kommun I bilaga 1 sida 3 av Kemikalieplanen nämns att Riksdagen har antagit delmålet ”En Giftfri miljö”. Vidare görs en kort analys av den regionala strategin som Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram i rapporten 2015:21 för miljökvalitetsmålen Giftfri miljö. Baserat på den regionala strategin för miljömålet Giftfri miljö och kommunens kemikalieproblematik har tre fokusområden identifierats för miljömålet Giftfri miljö: förskolor, upphandling och byggande.
Texten i planen bör förtydligas enligt följande: Sverige regering och riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål, varav ett är Giftfri miljö. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är enligt den regionala strategi för miljömålet Giftfri miljö (rapporten 2015:21) ett av de miljömål som ska nås till år 2020. I preciseringar av
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har 8 etappmål identifierats. De etappmålen som är särskilt relevanta för Stockholms län är enligt rapporten 2015:21 följande: fasa ut särskilt farliga ämnen, öka kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper, minska barns exponering för farliga kemikalier samt giftfria och resurseffektiva kretslopp. Vidare har åtta åtgärdsområden identifierats, och minst tre av dessa är särskilt intressanta för Sollentuna kommun: intensifierad tillsyn, ställa kemikaliekrav i offentlig upphandling och minska förekomst av farliga ämnen i bygg- och anläggningsarbeten.
Parallellt har Kemikalieinspektionen på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag 2015-2020.
Handlingsplanen fokuserar på barns miljö och hälsa, nämligen etappmålet 7 om barns exponering för farliga kemikalier.
Miljö- och hälsoskyddsenheten har dragit i gång ett tvåårigt tillsynsprojekt för att kunna kontrollera hur bestämmelserna om egenkontroll efterlevs samt undersöka, stödja och utveckla verksamhetens förebyggande arbete för att minska riskerna för kemikalieexponering i förskolemiljön. Projektet är i linje med Kemikalieinspektionens prioritering och Länsstyrelsen i Stockholms läns avgränsning för en giftfri vardag för barn och unga (etappmål 7).
Med utgångspunkt i de nationella och regionala prioriteringarna för en giftfri vardag för barn och unga rekommenderar kontoret att fokusera på etappmål 7: minska barns exponering för farliga kemikalier. Målsättningen med Sollentuna kommun kemikalieplan skulle alltså vara att minska barns exponering för farliga ämnen i offentliga miljöer. I linje med detta anses följande åtgärdsområden strategiskt viktiga för kommunen: kemikaliesmarta/giftfria offentliga miljöer för barn, kemikaliesmart offentlig upphandling samt giftfritt byggande.
2. Lagstiftning och andra regler inom Giftfri miljö
I bilaga 1 sidan 5-6 av Kemikalieplanen nämns att detaljhandeln har
skyldighet att deklarera förekomst av SVHC-ämnen (särskilt farliga ämnen) i sina varor på en kunds uttryckliga begäran enligt artikel 33 i Reach-
förordningen. Vidare anges SIN-listan samt flera olika system för miljöbedömning av byggvaror och miljömärkning av varor som ett
hjälpmedel för att kunna granska och bedöma produktens eller varans kemikaliesäkerhet.
Texten i planen bör förtydligas enligt följande: Listan över särskilt farliga ämnen (SVHC-ämnen) kallas för
kandidatförteckningen. Från och med det datum ECHA (Europeiska kemikaliemyndigheten) publicerar att ett ämne har förts upp på kandidatförteckningen gäller informationskravet i artikel 33 för varor i Reach. Informationskravet gäller för alla led i
distributionskedjan, inklusive återförsäljaren. Ett särskilt farligt ämne (SVHC-ämne) är ett ämne som: är cancerframkallande, skadar arvmassan, stör fortplantningsförmågan, ansamlas i miljön eller kan ha andra egenskaper som till exempel vara hormonstörande.
Enligt Kemikalieinspektionens bedömning av EU:s
kemikalielagstiftning, behöver REACH förbättras på flera sätt för att kunna säkerställa en hög skyddsnivå för barn. Aktuella områden där Reach bör förbättras är enligt Kemikalieinspektionens bedömning hormonstörande ämnen och högfluorerade ämnen.
EU:s regler om ftalater i leksaker och barnvårdsartiklar pekar ut sex olika ftalater (mjukgörare i framförallt plastleksaker av PVC-plast) som har klassificerats som reproduktionsstörande. Av
försiktighetsskäl har ytterligare tre ftalater förbjudits i leksaker och barnvårdsartiklar som kan stoppas i munnen. Leksaker definieras i lag (2011:579) om leksakers säkerhet och i leksaksdirektivet
(2009/48/EG). Ett annat ämne som enligt Kemikalieinspektionen har hormonstörande egenskaper är Bisfenol A (BPA). BPA används framförallt i framställnigen av polykarbonatplast (PC-plast).
Plasttallrikar av PC-plast är enligt vad som framkommit vid miljö- och hälsoskyddsenhetens tillsyn vanligt förekommande i
kommunens förskolor. Enligt forskningsresultat från Karolinska Institutet kan låga halter av BPA överföras till mat eller dryck som är i kontakt med materialet. Plastdirektivet antogs den 28 januari 2011. Genom direktivet införs ett förbud mot användning av BPA vid tillverkning av nappflaskor av PC-plast avsedda för spädbarn.
Direktivet har genomförts i svensk rätt genom Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2011:2.
Perfluorerade ämnen används för att ge produkter, till exempel stoppade möbler, vatten- och fettavvisande egenskaper. De förekommer ofta i golvpolish, mattor och stekpannor, vilka kan förekomma i miljöer där barn vistas.
CMR-ämnen är en grupp av prioriterade farliga ämnen som kan förekomma i byggprodukter och elektroniska produkter, vilka är viktiga att fokusera på vid ny- och ombyggnation inom kommunen.
Utöver REACH-förordningen (EG nr1907/2006) bör följande lagstiftning läggas till i avsnittet 2.3 om Lagstiftning och andra styrmedel: Leksaksdirektivet (2009/48/EG), Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2011:2, Kandidatförteckningen, RoHS direktiv för elektriska och elektroniska produkter samt Produktvalsprincipen enligt Miljöbalken kapitel 2. Angående övriga ”styrmedel” såsom branschorganisationer frivilliga instrument för miljöbedömning av byggprodukter är frågan vilken relevans de har i åtgärdsdelen (t ex avsnittet 4.1, 4.2 och 4.3). Beträffande ChemSecs lista av farliga ämnen, den så kallade SIN-listan, bör en prioritering göras eftersom listan innehåller cirka 800 ämnen som är mer eller mindre relevanta för kommunen.
3. Nulägesbeskrivning
Under 2015-2016 med start hösten 2015 har miljö- och
hälsoskyddsenheten arbetat med rådgivning och tillsyn av kemikalier i förskolor. Inför tillsynsprojektet giftfria förskolor i Sollentuna kommun har en skrift ”Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola” tagits fram. Efter inspektion har en inspektionsrapport utfärdats. Inspektionsrapporterna innehåller information om de brister och risker som har identifierats under tillsynsbesöket samt lämpliga rekommendationer för att kunna hantera/åtgärda dessa brister/risker. Enligt inspektionsrapporterna har en del brister/risker varit återkommande till exempel: bristande kunskaper om de lagar och regler som gäller för egenkontroll, bristande rutiner för
hantering och förvaring av kemiska produkter, bristande
dokumentation om egenkontroll samt bristfällig riskbedömning.
Med utgångspunkt i de återkommande bristerna som har
uppmärksammats under projektets gång har enheten tagit fram ett nytt vägledningsmaterial om egenkontroll som kommer att underlätta förskolornas förebyggande hälsoskyddsarbete. MBK:s vägledningsmaterial och preliminära resultat inom tillsynsprojektet giftfri förskola har varit utgångspunkten vid framtagning av
handlingsplanen för kemikaliesmarta/giftfria förskolor i Sollentuna kommun.
4. Handlingsplan för giftfria offentliga miljöer för barn Enligt bilaga 1 sidan 7 av Kemikalieplanen ska arbetet med giftfria förskolor prioriteras i kommunen. Några åtgärder som anses viktiga är till exempel rensa ut olämpliga leksaker, icke leksaker och onödiga kemiska produkter samt se över textilier, köksutrustning och stoppade möbler.
Hänvisning till MBK:s vägledningsmaterial bör undvikas, och viktiga termer, begrepp och/eller åtgärder bör förklaras i handlingsplanen.
Kopplingen mellan åtgärder och bakgrunden bör tydliggöras och preciseras.
Texten i planen bör förtydligas enligt följande:
Att minska mängden farliga ämnen i barns offentliga miljöer är strategiskt viktigt, samhällsnyttigt och resurseffektivt för Sollentuna kommun. Barn befinner sig ofta nära golvet, stoppar saker i munnen och exponeras på flera olika sätt för farliga ämnen som finns i bland annat leksaker, textilier och elektronik. Forskningen har visat att farliga ämnen (t ex flamskyddsmedel och ftalater) ofta samlas i damm och kan även spridas via luften. En grupp av ämnen som är ytterst relevanta i barns offentliga miljöer är särskilt farliga ämnen såsom utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen.
CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och
reproduktionstoxiska ämnen) är en grupp av ämnen med särskilt farliga egenskaper som återfinns på Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg (PRIO) under kategorin för utfasningsämnen.
Andra utfasningsämnen som barn kan exponeras för i offentliga miljöer är särskilt farliga metaller såsom kvicksilver och bly samt vissa hormonstörande ämnen såsom nonylfenol.
Försiktighetsprincipen bör tillämpas för de prioriterade
hormonstörande ämnena på SIN-listan som ofta förekommer i barns offentliga miljöer, framförallt bisfenol A (BPA), polybromerade difenyletrar (PBDE), butylparaben och perfluorerade ämnen (t ex PFOA). Exempel på prioriterade riskminskningsämnen som återfinns i barns offentliga miljöer är allergiframkallande ämnen såsom nickel, många parfymämnen och vissa konserveringsmedel som kan påträffas i hygienprodukter. I barns miljöer kan prioriterade riskminskningsämnen vara lika viktiga att fasa ut som
utfasningsämnen. Det gäller till exempel kroniskt giftiga ämnen och/eller allergiframkallande ämnen.
Prioriteringsordningen när det gäller barns offentliga miljöer är att fokusera på de lokaler och inventarier som finns där barn och unga vistas. Med hänsyn till detta bör förskolor, skolor, fritidsgårdar och idrottshallar ingå i handlingsplanen i varierande omfattning.
Följande faser och åtgärder rekommenderas:
FAS I Utredningsfasen Ansvarig: MBK Tidsplan: 2016-2017
Intensifierad tillsyn av offentliga lokaler för barn och unga
Avgränsning: Tillsyn av farliga ämnen i framförallt förskolor och med fokus på leksaker, hygienprodukter, kemiska produkter samt material i kontakt med livsmedel såsom serveringsutrustning.
FAS II Åtgärdsfasen Ansvarig: BUN Tidsplan: 2016-2017
Följa upp rekommendationer till åtgärder som har tagits fram i samråd med MBK:s tillsynsprojekt och ta fram en aktivitetslista med tidsatta
arbetsuppgifter:
o Byt ut kemiska produkter enligt produktvalsprincipen o Rensa bort olämpliga leksaker som innehåller farliga
ämnen t ex ämnen som finns upptagna på REACHs kandidatlista och/eller SIN-listan (t ex gamla mjuka plastleksaker som känns feta, leksaker som doftar och trasiga leksaker med flagnande färg)
o Rensa ut icke-leksaker, nämligen produkter och varor som inte följer Leksaksdirektivet (t ex elektroniska produkter och byggmaterial som används som
leksaker, utklädningskläder i PVC-plast och/eller med metalldetaljer samt smycken)
o Fasa ut gamla möbler och madrasser av skumgummi som förmodligen innehåller höga halter av
flamskyddsmedel och andra särskilt farliga ämnen (SVHC-ämnen) som är förbjudna idag.
o Se över serveringsutrustning
o Rensa bort plasttallrikar i polykarbonatplast (PC- plast) eftersom de anses hormonstörande och finns därför på SIN-listan.
o Se över skapande och pysselmaterial som är märkta med farosymboler. Använd endast hobbymaterial som är anpassade för barn och är försedda med CE- märkning.
o Förskolepersonal och annan berörd personal i kommunens förskolor ska erbjudas
kompetensutveckling inom kemikalieområdet (till exempel hantering och förvaring av kemiska produkter).
FAS III Uppföljningsfasen Ansvarig: MBK
Tidsplan: 2018-2019
Tillsyn av offentliga lokaler för barn och unga
Avgränsning: Tillsyn av farliga ämnen i framförallt förskolor och med fokus på skriftliga rutiner och instruktioner gällande förebyggande miljö- och hälsoskyddsarbete.
FAS IV Utvärderingsfasen Ansvarig: Samtliga nämnder Tidsplan: 2019
Utvärdering och revidering av Kemikalieplanen Tidsplan och ansvar
Aktivitet Ansvar Tidsplan
FAS I MBK 2016-2017
FAS II BUN 2016-2017
FAS III MBK 2018-2019
FAS IV Samtliga nämnder 2019 5. Ordförklaring
Vissa begrepp och termer såsom CMR-ämnen, hormonstörande ämnen, flamskyddsmedel, ftalater, SVHC-ämnen och stratsys bör förklaras separat.
Viktig lagstiftning och reglering såsom Reach, Kandidatförteckningen, SIN- lista, RoHS direktiv, produktvalprincipen, Kemikalieinspektionens
prioriterings verktyg PRIO, Leksaksdirektivet och Livsmedelsverkets föreskrifter för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel bör förklaras i till exempel en faktaruta eller bilaga 3.
Viktiga frivilliga system såsom för bedömning av byggprodukter (t ex Byggvarubedömning, BASTA och SundaHus) och varor (t ex Svanen, EU- blomman och Bra miljöval) bör listas och förklaras i en separat faktaruta.
6. Handlingsplan för kemikaliesmart upphandling (sidan 8 av Kemikalieplanen)
Liksom MBK:s projekt för giftfria offentliga miljöer för barn och unga bör kemikaliesmart upphandling vara försedd med en utredningsfas, en
åtgärdsfas och en uppföljningsfas. Utöver kompetensstöd till upphandlingsenheten bör tas fram ett underlag för att kunna ställa kemikalierelaterade produktkrav vid inköp. Underlaget bör ta hänsyn till Kemikalieinspektionens guide för prioritering och identifiering av farliga ämnen i varor samt Upphandlingsmyndighetens vägledningsmaterial i frågan. Sollentuna kommun bör kunna ställa Upphandlingsmyndighetens avancerad/spjutspets-krav vid upphandling eftersom kommunen enligt miljöpolicyn ska vara ledande inom miljöarbetet. Miljöanpassad
upphandling bör leda till att andelen miljö- och hälsoanpassade produkter ökar så att kommunen når satta miljö- och klimatmål samt att teknik och nya innovationer utvecklas.
Texten i planen bör förtydligas enligt följande: I avsnittet 4.2.3 sidan 9 av Kemikalieplanen skulle följande kunna stå i tabellen:
• Vid all upphandling av varor ska information om innehåll av ämnen på EUs kandidatlista begäras in.
• För upphandlingsområden där det finns hållbarhetskriterier från Upphandlingsmyndigheten ska avancerad/spjutspets nivå användas där så är möjligt.
• Om den upphandlade produkten ska användas i särskilt känsliga tillämpningar ska en förstudie göras och särskilda kriterier tas fram för att säkerställa att utfasningsämnen och relevanta Prioriterade riskminskningsämnen inte
förekommer.
• Byggvarubedömningen ska alltid användas vid ny och ombyggnad. I första hand ska nivån rekommenderad
användas och i andra hand nivån accepterad. På sikt ska SIN- listan beaktas vid ny- och ombyggnation samt för inventarier.
Kemikalieplanen bör harmoniseras med miljö- och
klimatprogrammet när det gäller Byggvarubedömning eller Miljöbyggnad.
• Upphandlare och annan berörd personal i kommunens verksamheter ska erbjudas kompetensutveckling inom kemikalieområdet.
• För att kunna genomföra Kemikalieplanen i sin helhet måste extra resurser ges för upphandling, för att ge råd och stöd till de enskilda verksamheterna samt för att kunna beakta
kemiska risker vid bland annat nybyggnation och renovering.
Idag saknas sådana resurser.
7. Handlingsplan för Giftfritt byggande (sidan 9 av Kemikalieplanen)
Liksom MBK:s projekt för giftfria offentliga miljöer för barn och unga bör handlingsplanen för giftfritt byggande vara försedd med en utredningsfas, en åtgärdsfas och en uppföljningsfas. Utöver Byggvarubedömningen finns andra metoder (till exempel BASTA och Sunda Hus) för att kunna bedöma, inventera och/eller granska byggnader i samband med renovering,
ombyggnation eller rivning. Om Byggvarubedömningen används idag borde en mer offensiv plan ha nya mål för framtiden som ska stå i åtgärdstabellen på sidan 10 av Kemikalieplanen.
Kemikalieinspektionen har tagit fram en rapport om Kartläggning av farliga ämnen i byggprodukter i Sverige som kan vara mycket värdefull under utredningsfasen. Viktiga inrednings- och byggmaterial i barns offentliga miljöer är till exempel golv och mattor, träskivor och lekanordningar.
Handlingsplanen skulle kunna inkludera dessa och förbättra tydligheten.
Xiomara Holmbäck
