RAPPORT
Göteborgs Stad
Dagvattenutredning Backadalen
Uppdragsnummer 1834376000
Dagvattenutredning till detaljplan för bostäder i Backadalens villaområde
Bild 1. Stensötevägen, bilden är tagen mot sydöst. Längs den högra sidan av vägen planeras nya bostäder. På vänster sida om vägen ligger befintliga villor.
Jönköping/Göteborg2011-01-24 Sweco Environment AB
Kristin Lundgren Elisabet Sterner
1 Orientering 3
2 Planförslag 4
3 Befintlig dagvattenavledning inom planområdet 5
4 Analys 9
5 Föreslag på dagvattenhantering inom planområdet 10
5.1 Generell dagvattenhantering inom planområdet 10
5.2 Framtida flöden och föroreningar inom delområden 11
5.3 Förslag på dagvattenhantering inom respektive delområde 12
6 Slutsats 16
7 Investeringskostad för förslag 17
Bilagor
Bilaga 1 Plan, delområde 1 Bilaga 2 Plan, delområde 2-5
1 Orientering
På uppdrag av Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, har Sweco utarbetat
föreliggande dagvattenutredning tillhörande detaljplan avseende två nya villaområden i Backadalen. Detaljplanen omfattar förslag till utbyggnad av 5 parhus och 10 friliggande villor.
De planerade bostadsområdena är belägna i Backadalens villaområde, cirka 400 meter respektive 700 meter väster om Litteraturgatan. Områdena är belägna på var sin sida om Backadalsgatan, se markerade områden i figur 1 nedan. Det västliga området omfattar totalt 16 900 m2 varav 3 100 m2 utgörs av planerad tomtmark. Det östliga området omfattar totalt 16800 m2 varav cirka 9 200 m2 utgörs av planerad tomtmark.
Figur 1. Placering av planerade nya bostadsområden i Backadalen.
Området där det planeras för utbyggnad av parhus och friliggande villor utgörs idag främst av skogsbevuxna bergpartier. Skog inom området består främst av lövskog med enstaka inslag av barrträd. Områdena är kuperade och det östliga området lutar kraftigt
Östra området Västra
området
Enligt en geoteknisk undersökning1
De nya villa- och parhusområdena omges av befintlig bebyggelse med villor och ett utbyggt kommunalt VA-system med separata dagvattenledningar.
utgörs planområdet huvudsakligen av berg i dagen eller berg med ett tunt jordtäcke. Inom några områden återfinns friktionsjord och lera.
2 Planförslag
De planerade nya bostäderna i Backadalens villaområde har för att underlätta vidare beskrivning delats in i fem mindre delområden enligt figur 2. Det östliga området motsvarar delområde 1 och det västliga området motsvarar delområde 2-5.
Figur 2. Delområden 1-5.
I tabell 1 redovisas planerad tomtmark och hårdgjord yta inom de fem delområdena.
Planerad tomtmark har erhållits genom mätning på digitalt kartmaterial från Göteborgs stad och andel hårdgjord yta har erhållits direkt från Göteborgs stad. Areorna har använts vid beräkningar av dagvattenflöde vid bebyggelse.
1 Bostäder i Backadalens villaområde, Rapport Geotekniska undersökningar, 2010-11-15.
4
3 2
1 5
Tabell 1. Planerad tomtmark och hårdgjord yta inom respektive delområde.
Planerad tomtmark inom respektive delområde,( inkl.
hårdgjorda ytor)
Hårdgjord yta inom respektive delområde
Delområde 1 9240 m2 1200 m2
Delområde 2 1850 m2 250 m2
Delområde 3 1790 m2 350 m2
Delområde 4 1000 m2 200 m2
Delområde 5 3050 m2 1020 m2
3 Befintlig dagvattenavledning inom planområdet
Dagvatten från de områden där nya bostadsområden planeras inom Backadalen avleds idag naturligt åt olika håll beroende av topografin inom de olika områdena. Nedan beskrivs den befintliga dagvattenavledningen för de olika delområdena. Beräkningar av befintlig avrinning har gjorts enligt P90.
Befintliga dagvattenledningar i anslutning till de nya planområdena framgår av planerna, bilaga 1 och 2.
Delområde 1 omfattar ett område söder om Stensötevägen med lövskog som lutar kraftigt i sydvästlig riktning. Området är cirka 9240 m2 stort och dagvattnet avleds idag via markavrinning så som terrängen lutar i sydvästlig riktning. På grund av områdets växtlighet är infiltrationen troligtvis stor, enligt uppgift från Göteborg Vatten finns inga kända problem med källaröversvämningar i husen placerade nedströms, utmed Backadalsgatan.
Delområde 1 – Söder om Stensötevägen
Områdets avrinning kan delas upp i ett nordligt och ett sydligt avrinningsområde p.g.a. en bergrygg som ligger i slänten, se bild 2 och bilaga 1.
Bild 2. Nedre del av bergrygg (berg i dagen) som delar delområde 1 i två avrinningsområden.
På den norra sidan av Stensötevägen ligger befintliga villor som avvattnas till en
dagvattenledning i Stensötevägen med dimensionen 225 mm. Sydväst om delområde 1, utmed Backadalsgatan ligger befintliga villor som avvattnas till en dagvattenledning placerad i Backadalsgatan, dimension 300-500 mm. I delområdets sydöstra hörn ligger Laghamragatan, i vilken en 300 mm dagvattenledning ligger. Dagvattenledningarna i Stensötevägen och Laghamragatan är påkopplade till den större ledning som ligger i Backadalsgatan.
Delområde 1 bedöms till ca 9240 m2, vilket kan innebära en maximal avrinning om ca 23 l/s vid dimensionerande nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter, avrinningskoefficienten bedöms till 0,1.
Delområde 2 och 3 omfattar två områden placerade på varsin sida av Backadalsgatan.
Båda områdena består av något bergig terräng med lövskog och områdena sluttar ner mot Backadalsgatan som i sin tur sluttar norrut.
Delområde 2 & 3 – Längs Backadalsgatan
Områdenas avrinning följer terrängen och vattnet leds från båda områdena mot Backadalsvägen. Utmed Backadalsvägen, på båda sidor om vägen finns otydliga svackdiken som leds till brunnar med grovgaller, se bild 3. Dikena samlar upp dagvatten från delområde 2 och 3, som inte hinner infiltrera. Brunnarna är kopplade till en
dagvattenledning, 225 mm, i Backadalsgatan som leds vidare till en 400-ledning och därefter till en 1000-ledning en bit norrut.
Bild 3. Rännstensbrunn placerad utmed Backadalsgatan i svackdike. Ett motsvarande dike och brunn finns på andra sidan vägen.
Delområde 2 är ca 1 850 m2, vilket kan innebära en maximal avrinning om ca 5 l/s vid dimensionerande nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter, avrinningskoefficienten bedöms till 0,1.
Delområde 3 är ca 1 790 m2, vilket kan innebära en maximal avrinning om ca 4 l/s vid dimensionerande nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter, avrinningskoefficienten bedöms till 0,1.
Delområde 4 är placerat högt upp på en bergknalle och området sluttar i första hand mot nordväst, ett mindre område närmast Enhemsgatan sluttar mot gatan, se bild 4. Området består av skogsbeväxt berg och avrinningen sker normal mot nordväst och sydväst.
Delområde 4 – Längst in på Enhemsgatan
Väster och norrut från delområde 4 finns befintlig bebyggelse med villor, inga problem med källaröversvämningar har framförts till Göteborg Vatten från närliggande fastigheter.
På den södra sidan av Enhemsgatan ligger befintliga villor, i Enhemsgatan finns en dagvattenledning med dimension 150/225 mm. Ledningen kopplas vidare på den ledning som fortsätter längs Backadalsgatan i sydöstlig riktning.
Bild 4. Slutet av Enhemsgatan och delområde 4 på vänster sida om vägen.
Delområde 4 är cirka 1 000 m2, vilket kan innebära en maximal avrinning om ca 2 l/s vid dimensionerande nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter, avrinningskoefficienten bedöms till 0,1.
Delområde 5 kan delas in i 2 avrinningsområden, ett som avvattnas mot
Skogsängsvägen och ett som avvattnas mot Nyhemsgatan, se bild 5. Båda områdena består av bergpartier där berg i dagen blandas med växtlighet.
Delområde 5 – Nyhemsgatan/Skogsängsvägen
Mitt emot planerade parhus längs med Nyhemsgatan finns idag villor och i Nyhemsgatan ligger en 225 mm dagvattenledning. Mitt emot planerade parhus längs Skogsängsvägen ligger befintliga villor och i vägen ligger en 225 mm dagvattenledning.
Områdena avvattnas idag ut mot gatorna, vatten som inte hinner infiltrera i skogsmarken rinner ut på gatan och vidare till närmsta rännstensbrunn.
Bild 5. Nyhemsgatan, bilden tagen mot väster, på det bergiga partiet på höger sida planeras parhus.
Delområde 5 mot Skogsängsvägen, är cirka 1 350 m2, vilket innebär en maximal avrinning om ca 3 l/s vid dimensionerande nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter, avrinningskoefficienten bedöms till 0,1.
Delområde 5 mot Nyhemsgatan är cirka 1 700 m2, vilket innebär en maximal avrinning om ca 4 l/s vid dimensionerande nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter, avrinningskoefficienten bedöms till 0,1.
4 Analys
Genom platsbesök och studier av topografiska kartor och översiktskartor har områden olämpliga för bebyggelse, utifrån översvämningsrisk, identifierats utifrån de planerade 5 delområden där bostäder planeras.
Den lägst belägna delen av delområde 1 bedöms som mindre lämplig för bebyggelse, främst för att stora mängder vatten rinner till området vid kraftiga regn. Detta område bör istället utnyttjas för uppsamling och fördröjning av dagvatten från bostäder belägna högre upp inom planområdet.
För att kunna avleda dagvatten från de två fastigheterna placerade längst nordväst inom delområde 1 kommer åtgärder att krävas. Alternativen är att en dagvattenledning dras över någon av de befintliga fastigheterna ut till Backadalsgatan eller att delar av den bergrygg som ligger i sluttningen sprängs bort så att dagvattnet kan ledas mot sydöst.
Inom delområde 2 och 3 bedöms inga specifika delområden vara mindre lämpliga för bebyggelse. Förslagsvis lämnas några meter närmast gatan obebyggd för att kunna anlägga diken för bortledning av dagvatten från områdena.
Med anledning av att område 4 sluttar mot nordväst där närbelägna befintliga tomter är placerade kommer sannolikt stora regnmängder att kunna påverka dessa. På grund av detta bör nya tomter inom delområde 4 placerad så långt ifrån befintliga tomter som möjligt. Dagvattnet bör då att kunna ledas med självfall till Enhemsgatan och dagvatten som rinner mot nordväst hinner till viss del infiltrera innan vattnet når närbelägna tomter.
Inom delområde 5 bedöms inga områden vara mindre lämpliga för bebyggelse, på grund av områdets karaktär med mycket berg och relativt små tomter bedöms endast en mindre del av regnvattnet kunna infiltreras. Dock är närheten till dagvattenledningarna i
Nyhemsgatan och Skogsängsvägen belägna så att dagvattnet sannolikt kan ledas dit utan svårigheter.
5 Föreslag på dagvattenhantering inom planområdet
5.1 Generell dagvattenhantering inom planområdet
Föreslagen dagvattenavledning inom de olika delområdena framgår av planerna, bilaga 1 och 2.
Då områdena till stora delar saknar naturliga friktionsjordlager, kan det vara svårt att minska dagvattenavrinningen inom exploateringsområdena genom ren markinfiltration.
Följande bör eftersträvas där rätt förutsättningar finns:
• Att bibehålla vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt och att försöka åstadkomma en fördröjning av avrinningen inom respektive delområde.
I princip innebär detta att man strävar efter att bibehålla den naturliga avrinningen från området genom att fördröja och utjämna den ökade avrinningen som uppstår i samband med exploateringen inom området.
• Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation och sediment i makadamdiken, dammar och öppna diken för att erhålla ett renare dagvatten.
Där infiltration inom fastigheterna är svårt att åstadkomma förespråkas gröna tak för att minska dagvattenmängderna från hårdgjorda ytor.
Delar av områdena kan eventuellt avvattnas via stuprörsutkastare mot grönområden eller för viss infiltration inom tomterna. Det är dock viktigt att avrinningsförhållandena utformas med betryggande säkerhet mot översvämning och fuktproblem. Enligt policy från
Göteborg Vatten skall 10 mm dagvatten kunna fördröjas inom respektive tomt.
De delar av byggnaderna som vetter mot grönytor kan förses med utkastare till ränndalar i mycket god lutning (minst 5 %) ut från husen till grönytorna. Ränndalarna bör helst vara täta för att undvika återinfiltration till husgrundsdräneringarna. Det får dock inte uppstå några olägenheter i form av större avrinning mellan olika fastigheter.
Höjdsättningen av planområdena bör ägnas stor omsorg. Det måste finnas rejäla fall från husen ut mot gator och grönytor. Detta kan bli viktigt främst inom delområde 5 utmed Nyhemsgatan där regnvattnet måste kunna rinna ut på gatan innan byggnader översvämmas. Detsamma gäller nya hus utmed Stensötevägen, framförallt om takavvattning leds till dagvattenledning i Stensötevägen (se delområde 1, alternativ 2 nedan).
Vattnet skall om eventuella problem uppstår ha möjlighet att avrinna från fastigheterna längs gator eller grönytor utan att skadliga uppdämningar sker för närbelägna fastigheter.
S.k. instängda områden där dagvattnet endast kan avledas via ledningar skall undvikas.
5.2 Framtida flöden och föroreningar inom delområden
Vid beräkningarna har avrinningskoefficienten från hårdgjorda ytor (enligt tabell 1) uppskattats till 0,9 och avrinningskoefficienten från naturmark har uppskattats till 0,25.
Avrinningen har beräknats enligt P90 för ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter, z=26.
I instängda områden inom citybebyggelse i Göteborg dimensioneras ledningar för avledning av dagvatten för regn med återkomsttiden 10 år. Även i nedan gjorda
beräkningar och dimensioneringar har regn med återkomsttiden 10-år använts. Det skall dock alltid beaktas vad som händer när det faller regn med längre återkomsttid än 10 år, t.ex. 50- eller 100-årsregn, så att känsliga områden inte skadas.
Tabell 2. Avrinning idag och i framtiden med planerad bebyggelse från respektive delområde.
Avrinning idag från respektive delområde
Avrinning i framtiden från respektive delområde (utan
fördröjningsanläggningar)
Delområde 1 23 l/s 76 l/s
Delområde 2 5 l/s 15 l/s
Delområde 3 4 l/s 17 l/s
Delområde 4 2 l/s 9 l/s
Delområde 5 7 l/s 35 l/s
Dagvattenkvaliteten bedöms generellt som relativt god i det aktuella området.
Trafikintensiteten på gatorna är måttlig, ingen genomfartstrafik sker och andelen tung
bilvård och då främst avfettningsmedel. Göteborgs Stad rekommenderar att sådana medel inte används på annan plats än vid biltvättar.
Med anledning av de planerade nya bostadsområdena med villor och parhus bedöms inte någon omfattande rening av dagvattnet nödvändig. Det kan dock noteras att val av öppna infiltrationslösningar så som diken och dammar kommer att reducera de
föroreningar som kommer med dagvattnet, främst genom fastläggning av partiklar som har föroreningar bundna till sig, men även genom växtupptag.
5.3 Förslag på dagvattenhantering inom respektive delområde
Med anledning av den naturliga lutningen inom delområde 1 bedöms det i första hand lämpligt att leda allt dagvatten från de planerade nya bostäderna nedåt mot söder, nedan kallat alternativ 1. Efter önskemål från Göteborgs Stad har dock även alternativet att leda dagvatten från hårdgjorda ytor till den befintliga dagvattenledning som finns i
Stensötevägen undersökts, alternativet kallas nedan alternativ 2.
Delområde 1 – Söder om Stensötevägen
I tabell 3 redovisas avrinningen för delområde 1 uppdelat på hårdgjorda ytor och grönområden. Beräkningarna har gjorts för ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter, z=26, för avrinningskoefficienter se kapitel 5.2.
Tabell 3. Avrinning idag och i framtiden uppdelat på hårdgjorda ytor och grönområden från delområde 1.
Delområde 1 – Söder om Stensötevägen Avrinning idag från naturmark 23 l/s Avrinning enligt planförslaget från
hårdgjorda ytor
26 l/s
Avrinning enligt planförslaget från grönområden
50 l/s
Total avrinning (hårdgjorda ytor + grönområden) enligt planförslaget (utan fördröjning)
76 l/s
Med anledning av att infiltration inom fastigheterna kan vara svårt att åstadkomma, p.g.a.
närhet till berg, föreslås att nya planerade bostäder inom delområde 1 förses med gröna tak.
Alternativ 1 – Avledning av dagvatten söderut via fördröjningsmagasin
Inga problem med översvämningar i bostäder placerade utmed Backadalsgatan har tidigare uppdagats. För att undvika problem även i framtiden föreslås i första hand att en så liten yta som möjligt hårdgörs inom respektive fastighet samt att dagvatten från de nya områdena inom delområde 1 leds till ett dike som anläggs norr om befintliga villatomter, i södra delen av delområde 1. Diket leds sedan till den dagvattenledning som ligger i Laghamragatan, se bild 6.
Diket utformas med fördel meandrande för att öka uppehållstiden, ett meandrande dike kan dessutom bättre anpassas till befintlig terräng. Uppehållstiden i diket har en renande inverkan på dagvattnet.
Beroende av hur mycket av den naturliga terrängen som kommer att behållas och hur mycket som sprängs kan dagvatten från den nordvästligaste delen av delområde 1 bedöva ledas direkt till dagvattenledningen på Backadalsgatan. För detta krävs att en ny dagvattenledning dras över någon av befintliga tomter.
Bild 6. Laghamragatan
Den planerade bebyggelsen kommer att ge ökade dagvattenmängder och för att minska belastningen på befintligt dagvattennät föreslås att en alternativt flera öppna torra fördröjningsmagasin byggs utmed föreslaget dike. Enligt den geotekniska
undersökningen är det lera det dominerande materialet där dike/fördröjning planeras vilket sannolikt ger dålig infiltration och större krav på fördröjningsvolym.
Fördröjningsmagasinen bör placeras på ett sådant avstånd från befintlig bebyggelse att denna inte riskerar att skadas.
med återkomsttiden 10 år. Detta medför att fördröjningsmagasinet bör ha en
utjämningsvolym om minst ca 50-60 m3, vid en rinntid på 30 minuter. Om istället 10 l/s tillåts släppas från dammen krävs att fördröjningsmagasinet är ca 70-80 m3 vid ett regn med återkomsttiden 10 år och en rinntid på 30 minuter. I bilaga 1 har förslag på placering av damm markerats. Beräkningarna har gjorts enligt P90, bilaga 7.
Det bedöms vara möjligt att skapa den utjämningsvolym på ca 60-80 m3 som räknats fram. Troligen kan volymen ökas genom en större damm, fler dammar eller ett bredare dike uppströms dammen, vilket är en fördel. Dammen kommer fungera som en torr damm som fylls upp i samband med regn. Dammen bör göras avlång med in- och utlopp
placerade i vardera kortändan. Stränderna ges en flack lutning.
Dammen bör förses med bräddavlopp för avbördning till ledningssystemet (om kapacitet finns) vid nederbörd med längre återkomsttid än 10 år för att undvika översvämning av befintlig bebyggelse längs Backadalsgatan.
Dammens utformning i plan och profil bestäms i samband med detaljprojektering.
Utformning av dike och damm bör göras med svaga lutningar så att inga staket eller inhägnad erfordras.
Alternativ 2 – avledning av vatten från hårdgjorda ytor till Stensötevägen
Om detta alternativ väljs kommer dagvatten från hårdgjorda ytor inom delområde 1 att ledas till Stensötevägen. Dagvatten från naturmark leds enligt alternativ 1 i sydlig riktning.
Hårdgjorda ytor innefattar till största delen takytor. Avrinningen från hårdgjorda ytor inom delområde 1 motsvarar 26 l/s (enligt beräkningar i tabell 3). För att undvika att dagvattnet behöver pumpas, krävs att dagvattnet från hårdgjorda ytor kan ledas till
dagvattenledningen i Stensötevägen med självfall. Detta innebär att samtliga hårdgjorda ytor måste placeras på en sådan nivå att bortledning via självfall till Stensötevägen möjliggörs. Pumpning av dagvatten från respektive fastighet till ledningen i
Stensötevägen ses som ett dåligt alternativ p.g.a. de varierande flöden som kommer uppkomma. Om pumpning skall göras krävs att varje fasighet har ett reservalternativ om pumpen inte skulle fungera.
För att undvika översvämning i samband med kraftiga regn är det viktigt att lutningen från husen mot gatan/grönområden är tillräckligt stor.
Om detta alternativ väljs bör ledningskapaciteten på dagvattenledningen i Stensötevägen kontrolleras.
Den avrinning som kommer ske från grönytor har beräknats till 49 l/s (enligt tabell 3) vilket medför en ökning till ungefär det dubbla jämfört med dagens avrinning. För att inte påverka bebyggelse nedströms föreslås att dagvattnet leds till ett dike på samma sätt som i alternativ 1 och att ett fördröjningsmagasin anläggs. Om maximalt flöde från fördröjningsmagasinet är 20 l/s krävs att magasinet har en volym på ca 40 m3 och vid maximalt utflöde10 l/s krävs att magasinet har en volym på ca 50 m3 för att klara ett regn med återkomsttiden 10 år.
Utmed Backadalsgatan föreslås att befintliga diken förbättras (alternativt att
makadamdiken med dräneringsledning i botten anläggs för att skapa bättre fördröjning) för bortledning av dagvatten från delområde 2 och 3. Dagvatten från hårdgjorda ytor och grönytor inom de planerade fastigheterna, som inte kan infiltreras inom fastigheten, leds till svackdiket. Vid infiltration inom fastigheterna bör det beaktas att terrängen idag delvis lutar ner mot befintlig bebyggelse. På grund av detta föreslås att mindre avskärande diken anläggs ner mot de befintliga fastigheterna.
Delområde 2 & 3 – Längs Backadalsgatan
Den totala avrinningen kommer inom delområde 2 att öka från ca 5 till 15 l/s och i område 3 från ca 4 till 17 l/s (beräkningar enligt tabell 2) vilket kommer att medföra en ökad belastning på dagvattennätet.
För att minska belastningen på dagvattennätet och fördröja dagvattnet inom fastigheterna föreslås att dagvattenkassetter installeras under parkeringsplatser/carportar. Dagvatten från respektive fastighet kan då ledas till kassetterna där det får infiltrera, ett bräddavlopp kopplas från magasinet till dagvattenledningen i gatan. Dagvattenkassetter ökar
infiltrationen och fungerar som en utjämning för dagvattnet till dagvattenledningen i samband med regn.
Installation av dagvattenkassetter förutsätter att berg inte ligger alltför grunt, att grundvattenytan inte ligger för högt och att jordlagren möjliggör infiltration. Dessa aspekter bör undersökas vidare. Enligt den geotekniska undersökningen består jordlagren inom delområde 2 och 3 av >0,5 m friktionsjord.
Så som konstaterats ovan i kapitel 4 bör tomter inom delområde 4 placeras så att allt dagvatten från hårdgjorda ytor kan ledas med självfall till Enhemsgatan, detta för att undvika översvämning av närbelägna tomter västerut och norrut. På så sätt kommer endast den södra delen av delområde 4 att kunna bebyggas, resterande mark inom området bör förbli skogsmark eller annan bevuxen mark. Fastigheten direkt västerut från delområde 4 förses med spill-, dag och dricksvatten via privat ledning från
Skogsängsvägen, dimensioner okända. Att koppla även delområde 4 till denna ledning skulle kunna vara en möjlighet men p.g.a. den bergiga terrängen och att en fastighet måste korsas ses det som ett mindre bra alternativ att leda dagvattnet dit.
Delområde 4 – Längst in på Enhemsgatan
Den totala avrinningen kommer inom delområde 4 att öka från ca 2 till 9 l/s (beräkningar enligt tabell 2 för ett 10-årsregn). De hårdgjorda ytorna inom delområde 4 motsvarar ca 4 l/s.
Möjligheten till fördröjning av dagvatten från hårdgjorda ytor innan det släpps till befintligt dagvattennät bedöms som liten på grund av branta sluttningar och mycket berg. I
även volymer för dagvattenfördröjning skapas, ett alternativ kan vara att utnyttja krossmaterial för att skapa ett dagvattenmagasin.
Delområde 5 – Nyhemsgatan/Skogsängsvägen
Inom delområde 5 bedöms alternativen för fördröjning av dagvatten som liten pågrund av områdets karaktär med mycket berg och relativt små tomter. Dagvattenledningarna i Nyhemsgatan och Skogsängsvägen är belägna så att dagvattnet sannolikt kan ledas dit utan svårigheter.
För att minska belastningen på dagvattennätet föreslås att dagvattenkassetter installeras (på samma sätt som inom delområde 2 och 3) under parkeringsplatser/carportar.
Dagvatten från respektive fastighet leds till kassetterna där det får infiltrera, ett bräddavlopp kopplas från magasinet till dagvattenledningen i gatan. Enligt den geotekniska undersökningen består jordlagren utmed Nyhemsgatan av >0,5 m friktionsjord, i området längs Skogsängsvägen kan lera förekomma.
Med anledning av att infiltration inom fastigheterna kommer att bli svårt att åstadkomma, p.g.a. närhet till berg, föreslås att nya planerade bostäder inom delområde 1 förses med gröna tak, vilket också kommer minska belastningen på dagvattennätet.
Den totala avrinningen kommer inom delområde 5 – Nyhemsgatan att öka från ca 4 till 20 l/s och den totala avrinningen från delområde 5 – Skogsängsvägen kommer att öka från ca 3 till 15 l/s (beräkningar enligt tabell 2 för ett 10-årsregn).
6 Slutsats
En exploatering av de fem föreslagna delområdena kommer att innebära en ökad dagvattenavrinning och belastning på dagvattennätet. Enligt uppgifter från Göteborg Vatten har man idag inga kapacitetsproblem på dagvattennätet nedströms de planerade områdena varvid dagvattnet bör kunna ledas till befintligt dagvattennät enligt förslag ovan. Dagvattensystemets kapacitet bör dock kontrollberäknas så att ingen risk för uppdämning över marknivå föreligger eller att ledningarna är underdimensionerade. Detta gäller både ledningar där dagvattnet påkopplas och längre ner i ledningssystemet.
Med anledning av ökade nederbördsmängder och eventuellt fler nya bostadsområden bör dock lokalt omhändertagande av dagvattnet förespråkas där det är möjligt.
Den föreslagna dammen, diket samt övriga anläggningar inom delområde 1 kommer att kräva ett visst underhåll. Underhållet gäller främst rensning från oönskad vegetation och från sediment efter ett antal år. Möjligheter att nå dammarna med underhållsfordon bör finnas.
7 Investeringskostad för förslag
Nedan i tabell 4 ges en bedömning av överslagsmässiga kostnader för utförande av föreslagna åtgärder för de fem delområdena. Inom områden där diken och damm föreslås anläggas förekommer idag berg/block. Kostnader för att spränga i samband med
anläggandet har inte tagits med i nedan uppskattade kostnader p.g.a. osäkerheten kring hur mycket som eventuellt behöver sprängas. Detta görs förslagsvis i samband med detaljprojektering.
Tabell 4. Uppskattade kostnader för föreslagna åtgärder.
Delområde Uppskattad kostnad för åtgärd
Delområde 1 (alternativ 1)
Meandrande dike 90 000 kr
Damm inkl. anslutning till dagvattenledning i Laghamragatan
70 000 kr
Delområde 2 och 3
Makadamdiken utmed Backadalsgatan 30 000 kr Dagvattenkassetter inom 3 fastigheter 30 000 kr Avskärande dräneringsdiken (mellan
fastigheter)
15 000 kr
Delområde 5
Dagvattenkassetter inom 5 fastigheter 50 000 kr
