Dagvattenutredning DP Trosta Gård

(1)

Erik Westholm, Trosta Gård

Dagvattenutredning DP Trosta Gård

Stockholm 2019-11-27

(2)

Ramböll Sverige AB

Dagvattenutredning DP Trosta Gård

Datum 2019-11-27

Uppdragsnummer 1320036005

Utgåva/Status Slutleverans

Johanna Ardland Bojvall (ver 2)/Hanna Särnefält (ver 1)

Hanna Malmström Johanna Ardland Bojvall

Uppdragsledare/Handläggare Granskare

(3)

vattenutredning_trosta_gård_slutleverans_20191127.docx

1. Inledning ...1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

2. Förutsättningar ...2

2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering ... 2

2.2 Riktvärden föroreningshalter ... 2

2.3 Dimensionering av dagvattensystem ... 3

2.4 Vattenförekomster och miljökvalitetsnormer ... 3

3. Planområdet ...4

3.1 Befintliga förhållanden... 4

3.1.1 Natur- och kulturintressen ... 6

3.1.2 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi ... 7

3.1.3 Avrinning och lågpunktskartering ... 8

3.1.4 Befintliga ledningar ... 12

3.1.5 Befintliga diken ... 12

3.2 Framtida förhållanden ... 13

4. Flödesberäkning ... 14

4.1 Markanvändning ... 14

4.2 Flöden och magasinsvolymer ... 15

5. Föreslaget dagvattensystem ... 16

5.1 Diken ... 16

5.2 Dagvattendammar ... 17

5.3 Dagvattenhantering på kvartersmark ... 18

5.4 Dagvattenhantering på allmän platsmark... 18

5.5 Sammanställning av dagvattensystem ... 18

6. Föroreningsberäkning ... 20

6.1 Metod och osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac ... 20

6.2 Resultat av föroreningsberäkningar ... 21

7. Skyfall, höjdsättning och sekundära avrinningsvägar ... 26

8. Påverkan på recipient ... 27

8.1 Ekologisk status ... 27

8.2 Kemisk status ... 27

(4)

1 av 28

36005\3_teknik\r\dokument\beskrivningar\dagvattenutredning_trosta_gård_slutleverans_20191127.docx

1. Inledning

1.1

Bakgrund

En detaljplan ska upprättas för Trosta 1:20 m.fl. Detaljplanen ska möjliggöra industriverksamhet, centrumområde och bostäder i ett område som idag domineras av skog och åkermark men även befintlig industri. Detaljplanen har reviderats efter synpunkter där gällande detaljplaneområde för utredningen är enligt Figur 1.

Länsstyrelsen har kommit med synpunkter gällande miljökonsekvensbeskrivningen (Länsstyrelsen Stockholm, 2018) där bl.a. en analys om planförslaget innebär en risk för försämring av recipienternas vattenstatus efterfrågas. Vidare vill

Länsstyrelsen ta del av en analys av konsekvenserna vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25.

Figur 1. Flygfoto över planområdet. Planområdesgräns är markerat med blått fält (kartor.eniro.se, hämtad 2019-01-28).

(5)

1.2

Syfte

Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Erik Westholm, Trosta Gård, att utföra en dagvattenutredning för att klargöra förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet med hänsyn till planerad markanvändning.

Utredningen omfattar:

• beskrivning av dagvattenrecipienten och dess statusklassning

• beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering

• beräkning av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med klimatfaktor) samt erforderligt fördröjningsmagasin

• föroreningsberäkningar före och efter exploatering

• förslag till utformning av dagvattensystem för fördröjning och rening

• konsekvenser och analys om och hur planförslaget påverkar statusen i recipienterna Vidboån och Storån

• konsekvenser och analys av skyfall

2. Förutsättningar

2.1

Riktlinjer för dagvattenhantering

Sigtuna kommun har en dagvattenpolicy där riktlinjer för kommunens dagvattenhantering finns. Dagvattenpolicyn är framarbetad i samverkan med kommuner som ligger inom Oxundaåns avrinningsområde och omfattar följande mål:

• Minska konsekvenser vid översvämning genom bl.a. höjdsättning och hänsyn till framtida intensivare regn och höjda vattennivåer.

• Bevara en naturlig vattenbalans både för grundvattenbildning och

omsättning och flöden i sjöar och vattendrag. Gröna genomsläppliga ytor är att föredra för att infiltrera dagvatten lokalt.

• Minska mängden föroreningar genom att utforma dagvattensystemen så att föroreningar avskiljs innan vattnet når recipienten.

• Utjämna dagvattenflöden för att få en jämnare belastning på system och recipienter.

• Berika bebyggelsemiljön ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv på mark och tak (Sigtuna kommun m.fl. 2001).

2.2

Riktvärden föroreningshalter

För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter.

(6)

3 av 28

Med hänsyn till bebyggelsens beskaffenhet i planområdet med omnejd bedöms att dimensioneringen bör göras för ”Områden med gles bostadsbebyggelse”.

Planområdet ses som gles bostadsbebyggelse då omgivande mark främst består av naturmark och på en större skala sett är det därför gles bebyggelse. Det finns inte heller ett befintligt dagvattenledningssystem utan avvattning sker till diken. I Svenskt Vattens publikation P110 (2016) rekommenderas att öppna

dagvattensystem i områden med gles bostadsbebyggelse dimensioneras för regn med 10 års återkomsttid med klimatfaktor.

Exploatering får inte leda till negativ påverkan på omgivande mark. Tillåten avrinning ut från området antas därför vara flödet för ett 10-årsregn vid befintliga förhållanden (utan klimatfaktor). Fördröjningsvolymen erhålls därför med inflödet 10-årsregn med klimatfaktorn 1,25 efter exploatering och begränsande utflöde som är avrinningen vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor vid befintlig situation.

Detta betyder att en försämring i förhållande till befintlig situation inte kommer att ske vid ett 10-årsregn.

Halten föroreningar som transporteras i dagvattnet från planområdet bör inte öka till följd av exploateringen.

2.4

Vattenförekomster och miljökvalitetsnormer

Planområdet ingår i SMHI:s delavrinningsområde mynnar i Storån. Dagvatten från planområdet rinner via Vidboån (EU-CD: SE661938-162535) till Storån (EU-CD:

SE663004-162655). Delavrinningsområdets area är 5 492 ha och planområdet upptar motsvarande ca 1,8 % (101 ha) av delavrinningsområdet area (SMHI, 2018).

Vidboån uppnår enligt VISS statusklassning från 2017-06-16 Måttlig ekologisk status (VISS, Vidboån, 2018)., baserat på halterna näringsämnen. Vidboån har problem med övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen är klassad som ej god baserat på polybromerade difenyler (PBDE) och kvicksilver. Exklusive kvicksilver bedöms den kemiska statusen som god. MKN för Vidboån beslutades 2017-02-23 till God ekologisk status senast 2027.

Storån har enligt VISS statusklassning från 2017-09-01 Måttlig ekologisk status (VISS, Storån, 2018). Den ekologiska statusen är baserad på kvalitetsfaktorn Näringsämnen. Storån har ej god kemisk status, vilket grundar sig i halterna polybromerade difenyler (PBDE) och kvicksilver. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är inte klassad. MKN för Storån beslutades 2017-02-23 till God ekologisk status senast 2027.

(7)

3.1

Befintliga förhållanden

Planområdet ligger i den östra delen av Sigtuna kommun, öster om Arlanda flygplats där väg 273 viker av norrut, se Figur 2.

Figur 3 visar befintlig markanvändning. Planområdet domineras av skogs- och åkermark. Genom området går väg 273 och väg 858 som möts i en

trevägskorsning. Inom området finns en fastighet som har tillstånd till deponi- och återvinningsverksamhet. Verksamheten inom området är i dagsläget begränsad.

Tillståndet är giltigt i 15 år från och med beslutsdatum (2007-11-19), och löper därför ut 2022. Fastigheten är idag inte planlagd. Inom fastigheten finns en befintlig dagvattendamm.

I områdets östra del finns en befintlig sumpskog, där inga förändringar kommer ske inom området.

Figur 2. Planområdets geografiska läge (www.eniro.se hämtad 2019-01-21).

(8)

5 av 28

Figur 3. Nuvarande markanvändning i planområdet.

(9)

Vid Trosta gård finns område av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Lunda – Stora Söderby har en rik fornlämningsmiljö med några av länets största förhistoriska gravfält med drygt 500 registrerade gravar

(Stockholms län, 2014). Befintliga fornlämningar syns i Figur 4. Totalt finns fyra fornlämningar inom planområdet som består av gravar, stenformationer, och milstolpe.

Figur 4. Fornlämningar inom planområdet, Riksantikvarieämbetets webtjänst fornsök, hämtad 2019-01-22.

(10)

7 av 28

Marken inom utredningsområdet består främst av glacial lera, berg och sandig morän, se Figur 5. Infiltrationen är relativt låg i områden med lera, men högre i områden med sandig morän.

En översiktlig geoteknisk kartering av området har utförts av Bjerking (2017) genom okulär bedömning. Planområdets nordvästra delar bedöms ha begränsat lerdjup till största del, med vissa områden med mer sank mark och större mäktighet postglacial lera som är mer sättningsbenägen. De södra delarna

bedöms lämpliga till tyngre och medeltung verksamhet då det där inte finns några områden med mycket dålig mark. Några tydliga lågpunkter med naturliga

grundvattenförekomster har inte noterats. Det finns en andel genomsläppliga partier inom området kan tillåta infiltration.

Nordöst om planområdet finns en sumpskog, där det enligt Figur 5 finns mossetorv och gyttjelera.

Figur 5. SGU:s jordartskarta över utredningsområdet (hämtad 2019-01-22), detaljplaneområdet ligger innanför den svarta rutan.

(11)

Planområdet ligger i huvudavrinningsområdet 61 Norrström.

Delavrinningsområdet heter ”Mynnar i Storån” (vattenförekomst EU_CD:

SE662938-161712) och omfattar ca 55 km². Från Storån leds vattnet via Sävjaån till Fyrisån, se Figur 6.

Figur 6. Delavrinningsområdet (Mynnar i Storån) är markerat i blått och planområdet med svart cirkel

Inom planområdet finns markavvattningsföretaget Lejden-Trosta i planområdets nordvästra del (se Figur 7). Markavvattningsföretaget är upprättat år 1955 och dimensionerat för 1,5 l/s,·ha. Väster om planområdesgränsen finns enligt handlingar från 1955 ett betongrör med dimensionen 375 mm.

Markavvattningsföretaget ansluts sedan till Vidboån som mynnar i Storån.

I öster finns markavvattningsföretaget Trosta mfl. Df 1921 och 1925, som även leds till Vidboån. Systemet är till stora delar öppet i form av diken.

Dimensionerande flöde är 0,4 l/s,·ha.

Planområde

(12)

9 av 28

Figur 7. Markavvattningsföretag vid Trosta (Länsstyrelsen i Stockholms län webbgis planeringsunderlag 2, hämtad 2017-03-24).

Höjderna i planområdet varierar mellan ca +20 och +34. Nuvarande avrinning inom planområdet har analyserats i ArcGIS. Baserat på primärkartans höjdkurvor samt identifiering av diken och trummor har vattnets rinnvägar tagits fram (Figur 8). Med verktyget ArcHydro har också avrinningsområden tagits fram. Dessa har till viss del sammanfogats då de rinner mot samma utlopp eller punkt utanför planområdet. Resultatet är 7 delavrinningsområden med ett eller flera utlopp.

Vatten rinner också in till planområdet via flera inlopp.

Figur 8. Nuvarande avrinning i planområdet. Översiktliga rinnpilar i blått (t.v).

Rinnvägar från analys i ArcGIS (t.h).

(13)

Länsstyrelsen i Stockholm har tagit fram en lågpunktskartering som visar var i området det finns en översvämningsrisk vid skyfall (Figur 9).

Lågpunktskarteringen visar vilka områden som vid ett kraftigt regn kan bli vattenfyllda och på hur ytavrinningen kan se ut vid stora regnmängder. Det är en topografisk analys som inte tar hänsyn till markens infiltrationskapacitet eller redan i dag inbyggda åtgärder, t.ex. vägtrummor, kulvertar etc. Datat är framförallt tänkt för region- eller översiktsplanenivå (Länsstyrelsen Stockholm, 2015).

Figur 9. Lågpunktskartering som visar översvämningsrisk vid skyfall (Länsstyrelsen Stockholm karttjänst, hämtad 2019-01-22). Ungefärlig planområdesgräns markerad med svart linje.

En översiktlig skyfallskartering har utförts i webapplikationen SCALGO Live för 85 mm regn, vilket motsvarar exempelvis ett 6 timmars 100-års regn (Figur 10).

Observera att analyser i SCALGO inte har någon tidsfaktor, dvs hela nederbörden faller samtidigt och att marken ansätts att ha helt tät varför vattendjup ej kan uppskattas. Områden med risk för översvämning syns i norr, väst, och sydväst.

Inom området för den nedlagda deponin finns även mindre lokala lågpunkter.

(14)

11 av 28

Figur 10. Skyfallsanalys i SCALGO för 85 mm regn. Avrinningsvägar visas som blå linjer.

(15)

Det finns inga befintliga VA-ledningar inom området. Fastigheterna har egna lokala VA-lösningar.

3.1.5 Befintliga diken

I anslutning till planområdet finns flera befintliga diken. Figur 11 visar befintliga diken inom planområdet samt i närliggande område.

(16)

13 av 28

Ett planprogram har tagits fram för Trosta (Sigtuna kommun, 2013).

Planprogrammet omfattar fastigheterna Trosta 1:20 m.fl. Enligt programmet är avsikten att utveckla och expandera befintliga verksamheter och skapa möjlighet för etablering av småskaliga verksamheter som finner fördel att vara lokaliserade nära Arlanda flygplats.

Detaljplanen ska ge möjlighet för industri- och centrumverksamhet, naturmark samt bostäder (Figur 12). I användningsområdet ”Industri” planeras för enklare etablering av småskaliga verksamheter. Här anläggs stora asfalterade ytor och ett mindre antal byggnader. Fastighet där det i dag finns befintligt tillstånd för deponi- och återvinningsverksamhet ingår även i utredningen. Denna fastighet är idag inte planlagd. Detaljplan Trosta 1:20 m.fl. kommer i framtiden kunna tillåta att markanvändningen förändras i form av att industriverksamhet kan byggas på fastigheten efter att tillståndet för deponin löpt ut. Utredningen syftar därför på att ta fram enhetliga lösningar för hela planområdet, sett till att hela området exploateras enligt vad planen kommer tillåta.

Området inom röd streckad polygon är idag en sumpskog där inga förändringar kommer ske, och bedöms inte kunna utnyttjas för dagvattenhantering då det ligger högre än omgivande mark. Området utgår därför i utredningen.

Figur 12. Detaljplan för Trosta 1:20 m.fl, (Sigtuna kommun, 2019-10-17). Område inom röd streckad polygon i öst ingår inte i utredningen.

(17)

4.1

Markanvändning

Markanvändning och avrinningskoefficienter som använts i beräkningarna redovisas i Tabell 1 och Tabell 2. Antagen avrinningskoefficient är enligt

standardvärden från StormTacs databas, samt Svenskt Vattens publikation P110.

Tabell 1. Nuvarande markanvändning, avrinningskoefficient (Φ) och reducerad area för respektive avrinningsområde.

Markanvändning Φ Avrinningsområde, area (ha)

1 2 3 4 5 6

Jordbruksmark

0,10 7,94

Skogsmark

0,10 2,74 19,9 1,31 16,2 3,98 1,64

Deponi

0,50 5,87

Väg

0,80 0,12 0,34 0,09 0,10

Industriområde

_0,50 _0,37 _0,24 1,34

Total area 2,74 33,9 1,31 16,9 4,32 3,09

Reducerad area 0,27 5,82 0,13 2,08 0,59 0,92

Tabell 2. Framtida markanvändning, avrinningskoefficient (Φ) och reducerad area för respektive avrinningsområde.

Markanvändning Φ Avrinningsområde, area (ha)

1 2 3 4 5 6

Väg

0,80 0,06 1,54 1,47 0,43 0,30

Naturmark

0,10 1,55 7,35 0,16 0,16 0,53

Industriområde

0,50 14,0 1,15 15,3 3,24 1,52

Centrumområde

0,70 1,13 11,0

Villaområde

0,35 0,64 0,74

Total area 2,74 27,9 1,31 16,9 4,32 3,09

Reducerad area 1,00 16,7 0,59 8,83 2,19 1,31

(18)

15 av 28

Flödet har beräknats med rationella metoden för 10-årsregn utan klimatfaktor för nuvarande flöden och med klimatfaktor 1,25 för framtida flöden. Regnintensitet är beräknad med hjälp av Dahlströms ekvation (Svenskt Vatten, 2016).

Fördröjningsvolymsberäkningar har gjort med Svenskt Vattens beräkningsbilaga med hänsyn till rinntid för varaktigheter upp till ett dygn, med en klimatfaktor på 1,25.

Resultaten redovisas i Tabell 3 till Tabell 5. Flödet från samtliga avrinningsområden beräknas öka till följd av exploateringen.

Tabell 3. Flöden i respektive avrinningsområde med nuvarande markanvändning vid 10- årsregn utan klimatfaktor.

Avrinningsområde

1 2 3 4 5 6

Rinnsträcka (m) 330 850 150 580 150 300

Genomsnittlig rinnhastighet

(m/s) 0,5 0,5 0,2 0,2 0,2 0,5

Rinntid (min) 11 28 13 48 25 10

Regnintensitet (l/s,ha) 216 120 201 83 131 228

Flöde (l/s) 59 350 26 170 78 210

Tabell 4. Flöden i respektive avrinningsområde med framtida markanvändning vid 10- årsregn med klimatfaktor 1,25.

1 2 3 4 5 6

Rinnsträcka (m) 330 850 150 580 300 300

Genomsnittlig

rinnhastighet (m/s) 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Rinntid (min) 11 28 10 33 10 10

Regnintensitet med

klimatfaktor 1,25 (l/s,ha) 270 150 285 137 285 285

Flöde (l/s) 270 2 500 170 1 200 620 370

Tabell 5. Fördröjningsbehov för respektive avrinningsområde.

1 2 3 4 5 6

Tillåten avtappning (l/s) 59 700 26 170 78 210

Fördröjningsbehov (m³) 170 3100 120 2 500 500 100

(19)

Dagvatten i respektive avrinningsområde föreslås omhändertas enligt följande (se Bilaga 1). Avrinningsområde 1 och 2 har slagits ihop eftersom de föreslås ledas till samma utlopp:

• Avrinningsområde 1+2 leds via vägdiken och makadamdiken till

dammar. Dammen ansluter via strypt utlopp till befintligt dike i väst. Total volym på dammar och diken behöver vara 3 270 m³. Den tillåtna

avtappningen är 760 l/s.

• Avrinningsområde 3 avvattnas till makadamdiken och leds ut från planområdet och ansluts via strypt utlopp till befintligt dike i söder. Den tillåtna avtappningen är 26 l/s. Erforderlig fördröjningsvolym på

makadamdiken är 120 m³.

• Avrinningsområde 4 leds via vägdiken och makadamdiken till dammar.

Den totala fördröjningsvolymen är 2500 m³. Dammen ansluter via strypt utlopp till befintligt dike längs med planområdesgränsen i nordöst och når tillslut området kring befintlig sumpskog. Den tillåtna avtappningen är 170 l/s.

• Avrinningsområde 5 avvattnas till vägdiken och makadamdiken och leds ut från planområdet och ansluts via strypt utlopp till befintligt dike i söder eller öster. Den tillåtna avtappningen är 78 l/s. Erforderlig

fördröjningsvolym på makadamdiken är 500 m³.

• Avrinningsområde 6 avvattnas till vägdiken och makadamdiken och leds till befintligt dike i nordöst. Den tillåtna avtappningen är 210 l/s.

Erforderlig fördröjningsvolym på dikena är 100 m³.

Den tillåtna avtappningen är det maximala flödet som får ske ut från området vid ett 10-årsregn för att inte befintlig situation ska förvärras. Vid mindre regn än ett 10-årsregn kan flödet strypas ytterligare för att anpassas till eventuellt anslutande markavvattningsföretag eller dike. Flödesregler kan ske i olika nivåer, där

bräddning tillåts ske i olika steg vid olika regn.

5.1

Diken

Dagvatten föreslås transporteras i öppna makadamdiken i hela planområdet.

Dessa anläggs som diken med gräsbeklädd yta ovanpå ett lager makadam. Med denna utformning erhålls en god rening och fördröjning nära källan. Dikena föreslås ha en släntlutning på 1:5 och ett djup på ca 0,3 m. Med denna flacka lutning kommer de inte uppfattas som diken utan snarare som en nedsänkt yta.

Vägdagvatten avvattnas till vägdiken. Alla nya vägar utrustas med diken som kan

(20)

17 av 28

rening och fördröjning nära källan. Stuprör bör även släppas ytligt så att vatten kan ledas till makadamdiken via exempelvis rännor. I utredningen förutsätts att samtligt dagvatten kan ledas makadamdiken. Med ett ytligt öppet system som föreslås är det därför viktigt att höjdsättningen utförs så att ytorna lutar mot diken.

I Figur 13 – Figur 14 visas exempel på hur makadamdiken kan utformas.

Figur 13. Exempel på gräsbeklätt dike med makadam.

Figur 14. Makadamdike på parkeringsplats.

Vatten som rinner in i planområdet kan orsaka översvämningar. Några av inloppen är markerade i Figur 8. För att undvika detta föreslås att ett avskärande dike anläggs i planområdets södra del, där vatten annars kan rinna in på bred front.

Vid inloppet i norra delen av planområdet finns redan ett befintligt dike med avskärande funktion.

5.2

Dagvattendammar

Fyra dagvattendammar, som är seriekopplade två och två, föreslås anläggas i avrinningsområde 1+2 och avrinningsområde 4. De rekommenderas att utformas som våta dammar eller våtmarker med permanent vattenyta, samt en reglervolym där vatten kan fördröjas. Våta dammar och våtmarker ger en mer effektiv rening än exempelvis torrdammar. Slänterna föreslås vara 1:5 för att underlätta skötsel och göra miljön lämplig för fler växtsorter. Med brantare slänter kan den yta som krävs minskas, men skötseln försvåras och variationen växtsorter samt den biologiska mångfalden minskar. En våtmarkszon längs med dammkant föreslås i dammarna för att uppnå önskad rening. För att uppnå bra reningseffekt placeras in och utlopp till dammarna så långt ifrån varandra som möjligt.

(21)

Största delen av planområdet är kvartersmark, och dagvattenhantering kommer därför behöva ske inom kvarteren. På kvartersmark rekommenderas att allt dagvatten passerar genom makadamdiken eller växtbäddar innan det når utlopp eller dagvattendamm. Om industriområden och centrumområden planeras med en hög andel gröna tak, permeabla beläggningar och grönytor, kan eventuellt leda till att storleken på föreslagna ytor för makadamdiken och dagvattendammar

minskar.

5.4

Dagvattenhantering på allmän platsmark

Den allmänna platsmarken som planeras är allmän platsmark med enskilt

huvudmannaskap. Allmän platsmark inom planområdet är de gator som planeras.

Samtliga vägar förses med vägdiken som kan fördröja och rena vägdagvatten som uppstår.

5.5

Sammanställning av dagvattensystem

Dagvattensystemet som föreslås är ett öppet system där vatten avleds på ytan till föreslagna lösningar. Lösningarna som föreslås är makadamdiken, vägdiken, och dagvattendammar med våtmarkszon.

Tabell 6 visar nödvändiga ytor makadamdiken. Makadamdiken är speciellt viktiga för att uppnå tillräcklig rening. Dikena i detta förslag har en släntlutning på 1:5 och ett djup på 0,25 m, och är underbyggda med 0,35 m makadam. Ytanspråket kan variera beroende på vald utformning, men är i Tabell 6 uppskattat utifrån föreslagna parametrar. Längden och placeringen dike med makadam är uppskattad utifrån planerad planutformning och befintliga markhöjder.

Inom kvartersmark med industri- och centrumverksamhet kommer diken behöva placeras ut på lämpliga ställen i förhållande till planerad höjdsättning och

placering av byggnader. Dessa diken illustreras inom röd streckad polygon i Bilaga 1. Placeringen är inte exakt, utan stråken kan distribueras på lämplig plats i förhållande till byggnader och höjder. Systemet föreslås utformas som ett ytligt öppet system där allt dagvatten från hårdgjorda ytor leds via makadamdiken.

Tabell 6. Parametrar för makadamdike inom respektive avrinningsområde

Avrinningsområde 1+2 3 4 5 6

Parametrar makadamdike

Makadamdike, ytanspråk (m²) 5 480 460 2 650 1 600 280

Makadamdike, längd (m) 2 200 180 1 060 420 110

(22)

19 av 28

släntlutning på 1:5. Ytanspråket som presenteras i Tabell 7 är den yta som uppstår om den permanenta vattenytan ligger på djupet 1 m. Regerdjupet vid dimensionerande volym ligger mellan 0,5 - 0,75 m. På så sätt ger detta en marginal för att ansluta makadamdiken och minska risken för dämning uppströms systemet.

Den yta som illustreras i Bilaga 1 är ytanspråk enligt Tabell 7. Utbredningen på slänterna och area kan komma att variera beroende på framtida marknivåer.

Tabell 7. Parametrar för föreslagna dammar inom avrinningsområde 1+2 och 4.

Avrinningsområde 1+2 4

Damm A

Damm, area permanent vattenyta (m²) 720 590

Damm, area regleryta (m²) 1 600 1 300

Damm, regler/fördröjningsvolym (m³) 460 620

Damm B

Damm, area permanent vattenyta (m²) 1 600 620

Damm, area total regleryta (m²) 2 600 1 400

Damm, regler/fördröjningsvolym (m³) 930 720

Total volym (m³) 1 380 1 340

I Tabell 8 visas en sammanställning av föreslagna dagvattenanläggningar som föreslås i dagvattenplanen i Bilaga 1. Volymen som fördröjs i vägdike är

uppskattad utifrån den volym som bör hållas inom vägytan (allmän platsmark) för att inte ge upphov till större flöden än för befintlig situation. Dagvattendammarna är placerade vid lågpunkter baserat på befintliga höjder. Makadamstråk sträcker sig inom området för naturmark men även inom industri- och centrumområde. I söder föreslås även ett dike med avskärande funktion längs med

planområdesgränsen som samlar upp vattnet och hindrar det från att rinna in och ut från planområdet på oönskat ställe. Höjdsättning görs så att vatten leds ytligt via vägdiken och makadamdiken vidare till dammar eller utlopp vid

planområdesgräns.

Tabell 8. Föreslagna dagvattenanläggningar och deras fördröjningsvolym vid ett 10-årsregn.

Avrinningsområde 1+2 3 4 5 6

Vägdike, fördröjningsvolym (m³) 440 0 460 80 30

Makadamdike, fördröjningsvolym (m³) 1 450 120 700 420 70 Dammar, total fördröjningsvolym (m³) 1 380 - 1 340 - - Total fördröjningsvolym (m³) 3 270 120 2 500 500 100

(23)

planerad exploatering. För kvarvarande jordbruksmark inom

markavvattningsföretaget måste det säkerställas att befintlig funktion bevaras.

Markavvattningsföretaget kommer inte att påverkas flödesmässigt i samband med exploateringen. Avrinningsområdet 1+2 föreslås anslutas till

markavvattningsföretaget. Tillåtet flöde som kan anslutas från området till befintlig ledning är 55 l/s. Utloppet från avrinningsområde 1+2 flödesregleras till 55 l/s, och resterande flöde som uppstår vid ett 10-årsregn tillåts brädda och kommer rinna väster ut till befintligt dike via befintliga ytavrinningsvägar. På så sätt förblir det flöde som släpps till markavvattningsföretaget och det flöde som rinner på ytan vid ett 10-årsregn idag oförändrat efter exploatering.

Dagvatten från avrinningsområde 4 föreslås anslutas till befintliga diken som leds till markavvattningsföretaget Trosta mfl. Df 1921 och 1925.

Markavvattningsföretaget kommer inte att påverkas flödesmässigt i samband med exploateringen. Markavvattningsföretaget är vid anslutning ett öppet dikessystem.

Tillåtet flöde som kan anslutas från området är 7 l/s. Utloppet från

avrinningsområde 4 flödesregleras till 7 l/s, och resterande flöde som uppstår vid ett 10-årsregn tillåts brädda och kommer rinna öster ut via befintliga

ytavrinningsvägar i dike till område kring sumpskogen. På så sätt förblir det flöde som släpps till markavvattningsföretaget totalt sätt vid ett 10-årsregn idag oförändrat efter exploatering.

6. Föroreningsberäkning

6.1

Metod och osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac

Beräkningarna av dagvattnets föroreningsinnehåll har utförts med

dagvattenmodellen StormTac. Modellverktyget beräknar

föroreningskoncentrationer och mängder i dagvattnet utifrån schablonhalter från olika typer av markanvändning. Schablonhalterna har tagits fram via längre mätserier med flödesproportionell provtagning och uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar. De föroreningskoncentrationer som beräknas motsvarar årsmedelkoncentrationer och är baserade på en årsmedelnederbörd om 636 mm.

Kalibrering av schablonhalterna som används i StormTac utförs med hänsyn till tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande markanvändning. Ett specifikt databasvärde utgör värdet av en lång serie av

(24)

21 av 28

vilket innebär att schablonhalterna i StormTac är mest tillförlitliga för svenska förhållanden. På grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa

markanvändningar har dock även internationella studier använts. Tillförlitligheten är generellt högst (spridningen i data minst) för markanvändningskategorierna för olika bostadsområden och genomfartsvägar samt för ämnena partiklar (SS), näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver.

Att ta fram schablonhalter är komplext, och på grund av stora skillnader i underlag för olika ämnen och markanvändningar är det svårt att beräkna och kortfattat beskriva osäkerheterna för respektive värde. För mer specifika markanvändningskategorier anger modellen dock i allmänhet ”Låg säkerhet” för de flesta föroreningar på grund av ett litet dataunderlag. Användandet av

schablonhalter innebär också att beräknade värden inte alltid är representativa för enskilda projekt, då föroreningsinnehållet till stor del kan bero på platsspecifika förutsättningar, såsom exempelvis takmaterial och andra byggnadsmaterial.

6.2

Resultat av föroreningsberäkningar

Resultatet av föroreningsberäkningarna redovisas i Tabell 9 och Tabell 11 för respektive delområde samt Tabell 10 och Tabell 12 för hela planområdet. I beräkningarna har avrinningsområde 1 och 2 slagits ihop eftersom de föreslås ledas till samma utlopp. Beräkningen visar att med föreslaget dagvattensystem (avsnitt 5) minskar halten av samtliga beräknade ämnen jämfört med nuläget totalt sett för hela planområdet (Tabell 10). Den totala mängden efter rening blir samma eller mindre som för befintlig situation (Tabell 12).

Markanvändning är antagen likt Tabell 1 och Tabell 2, där antaget ÅDT är 2 500 för samtliga vägar både för befintlig och framtida situation.

För befintlig deponin är markanvändning mindre förorenat industriområde antaget. Detta återspeglar ett mindre förorenat industriområde som har stora delar gräsbeklädda ytor. Då verksamheten av området idag är begränsad, upplag av material fortfarande finns, och dagvattnet antas passera genom befintlig damm ses denna markanvändning återspegla de föroreningshalter som uppstår inom området.

Växtklädda vägdiken med jorddjup 150 mm och bredd 2 m är antagna på båda sidor om vägbanan för samtliga gator inom planområdet. Rening av vägdagvatten i vägdiken igår i beräkningarna.

För föreslagen lösning makadamdike är 350 mm makadam antaget. För

dagvattendammar är en släntlutning 1:5 använd och ett permanent vattendjup på 0,5 m, vilket är minsta rekommenderade vattendjup enligt StormTac. En

våtmarkszon på 2 m och ett permanent vattendjup 0,2 m från dammens ytterkant ingår även för att uppnå tillräcklig rening. Två seriekopplade dammar föreslås för att få bättre reningseffekt vilket bland annat ger utrymme för större våtmarkszon.

Resultatet förutsätter att allt dagvatten kan ledas till de föreslagna lösningarna.

(25)

Tabell 9. Föroreningshalter för respektive delavrinningsområde för befintlig situation och framtida situation med och utan rening.

Föroreningshalter (µg/l)

Ämne/Område Nuläge Framtid

ingen rening

Framtid med rening Avrinningsområde 1+2

P 140 240 38

N 1 700 1 700 600

Pb 9,6 19 1,2

Cu 15 27 3,8

Zn 71 160 9

Cd 0,4 0,9 0,1

Cr 3,9 7,4 0,7

Ni 4,7 9,9 1,5

SS 55 000 82 000 5 100

Oljeindex 560 1 500 200

BaP 0,03 0,09 0,01

Avrinningsområde 3

P 18 260 100

N 280 1 700 730

Pb 2,1 24 3,5

Cu 4,6 38 8,1

Zn 11 230 27

Cd 0,1 1,2 0,1

Cr 1,3 11 2,8

Ni 2 14 2,2

SS 9 800 84 000 15 000

Oljeindex 90 2 000 220

BaP <0,01 0,12 0,04

P 43 250 39

N 500 1 800 610

Pb 3,5 23 1,4

Cu 7,7 37 4,7

Zn 24 210 12

(26)

23 av 28

P 63 230 95

N 610 1 800 720

Pb 5,1 21 3,4

Cu 9,9 35 8

Zn 39 190 26

Cd 0,2 1 0,1

Cr 2,8 11 2,7

Ni 3,6 12 2,2

SS 24 000 80 000 15 000

Oljeindex 340 1 700 200

BaP 0,02 0,10 0,04

P 190 210 140

N 1 300 1 700 1 000

Pb 15 17 7,3

Cu 23 30 14

Zn 130 160 52

Cd 0,7 0,8 0,3

Cr 6,4 9 4,6

Ni 8 10 5,9

SS 54 000 70 000 30 000

Oljeindex 1 000 1 400 390

BaP 0,06 0,08 0,05

Tabell 10. Föroreningshalter för hela planområdet för befintlig situation och framtida situation med och utan rening.

Föroreningshalter (µg/l)

Ämne Nulänge Framtid

ingen rening

Framtid med rening

Ökning/minskning efter rening jämfört

med nuläget

P 110 240 48 -56%

N 1 400 1 700 630 -55%

Pb 8,3 20 1,7 -80%

Cu 14 31 4,9 -65%

Zn 62 180 13 -79%

Cd 0,3 1 0,1 -69%

Cr 3,6 8,9 1,1 -69%

Ni 4,4 11 1,9 -57%

SS 45 000 82 000 7 100 -84%

Oljeindex 500 1 600 210 -58%

BaP 0,03 0,1 0,01 -64%

(27)

Tabell 11. Föroreningsmängder för respektive delavrinningsområde för befintlig situation och framtida situation med och utan rening.

Föroreningsmängder (kg/år)

Ämne/Område Nulänge Framtid

ingen rening

Framtid med rening Avrinningsområde 1+2

P 9,5 33 5,2

N 120 240 82

Pb 0,7 2,5 0,2

Cu 1,1 3,7 0,5

Zn 5 21 1,2

Cd 0,03 0,1 0,01

Cr 0,3 1 0,1

Ni 0,3 1,4 0,2

SS 3 800 11 000 700

Oljeindex 39 200 27

BaP 0,002 0,01 <0,001

P 0,03 1,2 0,5

N 0,5 8 3,4

Pb 0,004 0,1 0,02

Cu 0,008 0,2 0,04

Zn 0,02 1,1 0,13

Cd <0,001 0,006 <0,001

Cr 0,002 0,05 0,01

Ni 0,003 0,07 0,01

SS 16 390 68

Oljeindex 0,2 9,3 1

BaP <0,001 <0,001 <0,001

P 1 17 2,6

N 12 120 42

Pb 0,08 1,5 0,1

Cu 0,2 2,5 0,3

Zn 0,6 14 0,8

(28)

25 av 28

P 0,4 3,8 1,6

N 3,9 29 12

Pb 0,03 0,3 0,06

Cu 0,06 0,6 0,1

Zn 0,3 3,2 0,4

Cd 0,001 0,02 0,002

Cr 0,02 0,2 0,05

Ni 0,02 0,2 0,04

SS 150 1 300 250

Oljeindex 2,2 28 3,3

BaP <0,001 0,002 <0,001

P 1,4 2,1 1,4

N 10 17 10

Pb 0,1 0,2 0,07

Cu 0,2 0,3 0,1

Zn 1 1,6 0,5

Cd 0,005 0,009 0,003

Cr 0,05 0,09 0,05

Ni 0,06 0,1 0,06

SS 420 710 310

Oljeindex 8,1 14 4

BaP 0,0005 0,008 0,005

Tabell 12. Föroreningsmängder för hela planområdet för befintlig situation och framtida situation med och utan rening.

Föroreningsmängder (kg/år)

Ämne Nulänge

Framtid ingen rening

Framtid med rening

Ökning/minskning (kg/år)

Ökning/minskning efter rening jämfört med

nuläget

P 12 57 11 -1 -8%

N 150 410 150 0 -0%

Pb 0,9 4,7 0,4 -0,5 -55%

Cu 1,5 7,2 1,2 -0,3 -20%

Zn 6,8 41 3,1 -3,7 -54%

Cd 0,04 0,2 0,02 -0,01 -31%

Cr 0,4 2,1 0,3 -0,1 -33%

Ni 0,5 2,6 0,5 -0,03 -6%

SS 4 900 19 000 1 700 -3 200 -65%

Oljeindex 55 390 49 -6 -11%

BaP 0,003 0,02 0,002 -0,0007 -23%

(29)

Vid kraftiga regn kommer kapaciteten i dagvattensystemet, som är dimensionerat för ett 10-årsregn, att överskridas. Avledning av dagvatten behöver då ske på ett säkert sätt som inte riskerar att skada byggnader.

Fortsatt höjdsättning skall göras så att instängda områden undviks och kontinuerlig ytlig avledning av dagvatten kan ske från planområdet när dagvattenledningsnätet går fullt. Gatorna höjdsätts så att de ligger lägre än omgivande bebyggd mark och kan nyttjas som sekundära avrinningsvägar vid kraftiga regn då dagvattensystemet går fullt. Avvattningsplan i Bilaga 1 visar avrinningsvägar baserat på befintliga höjder. För att uppnå tillräcklig rening är det viktigt att området höjdsättas så att dagvatten kan passera genom föreslagna anläggningstyper.

Planområdet är mycket stort och dagvatten ska transporteras långa sträckor med fall. I avrinningsområde 1+2 och 4 är transportsträckorna längst. Höjdsättningen skall planeras noggrant så att vatten kan avrinna på ytan till diken och sedan transporteras till planerade utlopp eller magasin. Höjdsättningen blir speciellt viktig om dagvatten ska ledas från en sida av en väg till en annan.

Analys i SCALGO och Länsstyrelsens lågpunktskartering (Länsstyrelsen Stockholm, 2015) visar på två områden, i sydväst samt i norr, som har risk att översvämmas vid skyfall. I planområdets västra del finns även en lågpunkt där dammar föreslås.

För att undvika att vatten skadar byggnader och funktioner är det viktigt att golvhöjden på byggnader i detta område kontrolleras mot höjden på lokalgatorna.

Lokalgatorna skall ligga lägre än byggnaderna för att kunna fungera som sekundära avrinningsvägar. Byggnader och funktioner som är extra känsliga för eventuell översvämning bör inte placeras i lågpunkterna.

(30)

27 av 28

8.1

Ekologisk status

Vidboån är idag klassad som Måttlig ekologisk status. Då föroreningshalter samt belastning minskar efter exploatering kommer planen inte innebära försämringar för recipienten.

Storån har Måttlig ekologisk status. Ån bedöms inte, likt Vidboån, påverkas negativt av exploateringen då föroreningsutsläppen inte försämras jämfört med befintlig situation.

8.2

Kemisk status

Vidboån har idag statusklassningen Ej god, och exklusive kvicksilver god status.

Exploateringen bedöms inte försämra Vidboåns status då utsläppen av tungmetaller bedöms minska utifrån befintlig situation.

Storån har ej god kemisk status, på grund av halterna polybromerade difenyler (PBDE) och kvicksilver. Den kemiska statusen utöver dessa ämnen är inte klassas, men planen bedöms likt Vidboån inte ha negativ påverkan på recipienten.

9. Slutsatser

Recipienten Vidboån uppnår idag Måttlig ekologisk status och God kemisk status (utan överallt överskridande ämnen). Storån uppnår Måttlig ekologisk status.

Exploateringen anses inte försämra status på recipienter.

Planerad exploatering innebär en stor ökning av andelen hårdgjord yta och den årliga medelavrinningen i planområdet. Med föreslagen avvattningsplan beräknas tillräcklig fördröjning kunna ske för att uppnå flödeskrav samt ge tillräcklig rening.

Tillämpade föreslagna lösningar är seriekopplade dagvattendammar med

våtmarkszon samt makadamdiken och vägdiken. Dikena kan konstrueras med yta växtbädd, men även utan.