Aldre i Sormland
Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2012
innehåll
inledning ... 3
demografi och hälsoutveckling ... 4
Befolkningsprognos 75 år och äldre 2009-2025 ... 4
Hälsofrämjande arbete ... 5
Fysiska aktiviteter ... 5
Bra matvanor ... 6
Social gemenskap/stöd ... 7
meningsfull sysselsättning ... 8
Vårdpreventivt arbete ... 8
Senior alert ... 8
Fall ... 10
Höftfrakturer ... 11
nutrition ... 11
Trycksår ... 12
anhörigstöd/nätverk ... 13
Vård och omsorg i hemmet ... 13
SSiH ... 14
mobila närvårdsteam ... 14
antal hembesök av läkare på vårdcentral ... 15
Hemsjukvård ... 16
Slutenvård - vårdkedjan ... 16
Återinläggningar inom 30 dagar ... 17
Undvikbar slutenvård ... 18
informationsöverföring och Samordnad individuell Plan, SiP ... 19
nationell Patientöversikt, nPö ... 19
äldre och läkemedel ... 19
användning av läkemedel ... 22
demens ... 23
äldres psykiska hälsa ... 25
Vård i livets slut ... 28
Slutord ... 30
inledning
Sörmland har en äldre befolkning än riket i övrigt, detta ställer stora krav på att den gemensamma vårdstrukturen fungerar. med god kunskap om befolk- ningsutvecklingen vet vi när i tiden vi kommer att ha en viss andel över 75 år över 80 och så vidare. det finns numera också goda kunskaper om hur vi ska förebygga sjukdomar och ohälsa i befolkningen. resultaten synliggörs i olika mätningar och uppföljningar av verksamheter inom hälso- och sjukvård och vård och omsorg.
Under senare år har det tillkommit möjligheter till jämförelser mellan olika verksamheter och jäm- förelser över tid inom den egna verksamheten, s.k. öppna jämförelser. Dessa jämförelser är tillgäng- liga för alla.
För att stimulera användandet av öppna jämförelser har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL erbjudit stöd till de län/regioner som vill utveckla arbetet med att analysera materialet och an- vända kunskapen i förbättringsarbete. En ökad kvalitet i mätningarna ökar också möjligheterna att använda resultatet som underlag i prioriteringsbeslut och ledning och styrning av verksamheterna.
Den länsgemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland, VOHJS var tidigt intresserade av att söka stimulansmedel för detta arbete. VOHJS nämnden sökte och fick medel 2011. Nämnden beslutade då att pengarna skulle användas för att fördjupa arbetet med öppna jämfö- relser och att även använda annat tillgängligt underlag för att sammanställa en kvalitetsuppföljning av vård och omsorg för äldre i Sörmland.
Den första rapporten omfattade mätningar och uppföljningar från 2011 och efter att ha fått medel för 2012 kommer här en liknande rapport med 2012 års siffror. Ambitionen är att fånga ett antal intressanta områden som speglar kvaliteten inom den hälso- och sjukvård och omsorg som äldre i Sörmland erbjuds. Materialet är inte begränsat till öppna jämförelser utan underlaget är hämtat ur ett flertal källor. Strävan har varit att få en balans mellan hälso- och sjukvård och omsorg. Vidare har inriktningen varit att endast använda befintligt underlag, d.v.s. underlag som finns i olika datainsam- lingar. Detta för att undvika manuella mätningar som tar tid ifrån verksamheterna och ger bristfällig kvalitet i underlaget.
Det finns många intressanta iakttagelser i denna rapport, en är att antalet samordnade indivi- duella planer för personer som är inskrivna i hemsjukvård har ökat från 6 % 2011 till 22 % för 2012.
En förhoppning är att en sammanställning på länsnivå ska leda till att ytterligare stärka samar- betet mellan de berörda aktörerna inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ytterligare en förhoppning är att varje verksamhet fördjupar analysen av sina resultat, arbetar med att kvalitetssäkra inlämnade uppgifter och använder resultatet i olika sammanhang för att belysa verksamhetens kvalitet.
Äldre i Sörmland, kvalitetsuppföljning av vård och omsorg av äldre i Sörmland 2012 ska utgöra ett underlag för det fortsatta förbättringsarbetet, för fortsatt samverkan och för fortsatta intressanta samtal om de äldres situation i länet. En förhoppning är att rapporten når såväl allmänhet som de politiska församlingarna, tjänstemän och berörd personal.
demografi och hälsoutveckling
Sörmland har en högre andel äldre invånare än riket i övrigt. Andelen äldre varierar mellan länets kommuner.
TABELL . SCB 2011-12-31
Följande diagram redovisar hur sörmlänningen bedömer sitt hälsotillstånd.
Procentandel som svarat ’Mycket bra’/’Bra i förhållande till samtliga som svarat på fråga 1.
Diagram. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 65-84 år, 2012
Källa: Hälsa på lika villkor 2012
Befolkningsprognos 75 år och äldre 2009-2025
Befolkningsökningen under de senaste 40 åren har främst bestått av personer i yrkesverksam ålder.
Under de kommande 40 åren väntas en mindre andel (ungefär en fjärdedel) av befolkningsökningen vara i yrkesverksam ålder. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Under de senaste åren har den yngre pensionärsgruppen, 65–79-åringar, ökat och kommer att fortsätta att öka alltefter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet 65–79-åringar.
Antal 65+
2010 Antal 65+
2011 Antal 75+ (%)
2010 Antal 75+ (%)
2011 Antal 85+
2010 Antal 85+
2011 Eskilstuna 18065 18553 8156 (8,6) 8246 (8) 2601 2595
Flen 3796 3911 1650 (10,2) 1685 (10) 496 513
Gnesta 2034 2128 861 (8,3) 837 (8) 261 280
Katrineholm 6883 6972 3397 (10,4) 3396 (10) 1075 1065 Nyköping 11255 11554 5125 (9,9) 5228 (10) 1549 1580 Oxelösund 2888 2991 1260 (11,3) 1288 (11) 322 322
Strängnäs 6321 6551 2633 (8,1) 2679 (8) 815 810
Trosa 2213 2304 815 (7,1) 839 (7) 262 266
Vingåker 2030 2065 860 (9,7) 858 (10) 272 259
SUMMA 55485 57029 24757 25056 7653 7690
När det gäller utvecklingen av befolkningen 75 år och äldre börjar denna grupp att öka runt år 2015. Väljer man en äldre grupp ex. 80 år så kommer ökningen runt 2020.
Diagram. SCB 2010
Hälsofrämjande arbete
Det finns viktiga principiella skillnader mellan att förebygga sjukdom och att främja hälsa. Medan sjukdomsförebyggande ofta används när syftet är att förebygga specifik sjukdom handlar hälsofräm- jande om den process som skapar förutsättningar och ger människan möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den.
Grundläggande för hälsa och livskvalitet på äldre dagar är att fortsätta att vara fysiskt, mentalt och socialt aktiv. Därför är de fyra områden som utgör hälsans hörnpelare särskilt viktiga och bör lyftas fram:
Fyra hörnpelare för ett gott åldrande o fysisk aktivitet
o bra matvanor o social gemenskap
o meningsfull sysselsättning.
Fysiska aktiviteter
Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensite- ten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet minskar också risken för att få högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer. Också livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet på grund av ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det föreligger även starka belägg för att fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil.
Detta bygger på en amerikansk rekommendation som publicerades 1995 av 20 experter inom områdena epidemiologi, fysiologi och medicin.
Fall olyckor i hemmen orsakas ofta av en obalans mellan de krav en viss aktivitet behöver utifrån vad omgivning ställer på den individuella kapaciteten för motorisk kontroll, där bland annat muskel- styrka, balansförmåga men också sensorisk uppfattningsför-måga och den kognitiv förmåga ingår.
Förebyggande åtgärder som har visat sig vara effektiva i att reducera antalet fall är multidisciplinära åtgärder som tar hänsyn till ett flertal riskfaktorer. Likaså har styrketräning och balansträning visat sig vara effektiva.
TABELL Landstingets statistik
källa: ”Landstinget Sörmland, HLV 2012”
Det finns evidens för att fysisk aktivitet som enskild åtgärd kan minska risken för fall bland äldre personer i eget boende. Ett tilltalande perspektiv på fallprevention är att öka den individuella kapa- citeten och därigenom minska känsligheten för de krav som aktivitet och omgivning ställer på den motoriska kontrollen.
Sörmlänningar 65-84 år
könTotal Män
Kvinno r Hur mycket har du
rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste
12 månaderna?
Stillasittande fritid 14,2% 17,8% 16,1%
Måttlig motion på fritiden
53,1% 53,9% 53,5%
Måttlig, regelbunden motion på fritiden
19,8% 16,3% 18,0%
Regelbunden motion och träning
12,8% 12,0% 12,4%
Total 100,0
%
100,0
%
100,0
%
Bra matvanor
Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem som är nära kopplat till människors levnadsvanor, främst fysisk aktivitet och matvanor. Matvanor precis som många andra vanor grundläggs i tidig ålder och det är relativt få interventioner som kunnat visa bestående kostförändringar hos äldre. Den enda långsiktiga lösningen är hälsofrämjande och förebyggande arbete på olika nivåer i samhället.
Basen ligger på att ge äldre kunskaper att klara sin matsituation att handla, laga mat så länge som personen själv orkar.
TABELL Landstingets statistik
Källa: ”Landstinget Sörmland, HLV 2012”
Alkoholmissbruk bland äldre ser ut att vara ett växande problem. Vi har en ny generation pensionä- rer som har högre alkoholkonsumtion än tidigare
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att alkoholkonsumtionen för männis- kor i övre ålder har tendens att öka. Det finns, om än svagt, en tendens till att kvinnliga tjänstemän i åldern 55–74 år i större utsträckning än kvinnliga arbetare har riskabla alkoholvanor.
Sörmlänningar 65-84 år kön
Total Män Kvinnor
Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter?
3 gånger per dag eller oftare
4,5% 6,0% 5,3%
2 gånger per dag 18,3% 27,5% 23,1%
1 gång per dag 40,6% 41,8% 41,2%
5-6 gånger per vecka 8,9% 7,3% 8,1%
3-4 gånger per vecka 14,2% 9,5% 11,7%
1-2 gånger per vecka 10,3% 6,1% 8,1%
Några gånger per månad eller aldrig
3,2% 2,0% 2,6%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
Kvinnor Antal per 100 000
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
Män Antal per 100 000
TABELL Landstingets statistik
Källa: ”Landstinget Sörmland, HLV 2012”
Särskilt äldre kvinnor verkar dricka mer jämfört med tidigare. Detta är en utmaning för beroen- devården som i stort sett saknar behandlingsprogram för äldre, säger Eva Wallin som är chef vid Socialstyrelsen.
Social gemenskap/stöd
Sociala kontakter och socialt stöd har positiva effekter på hälsan, även i höga åldrar. Föreningar, vänner, kultur är hälsofrämjande. I frågan om du har deltagit i någon aktivitet under de senaste 12 månader blev svaren så här:
TABELL Landstingets statistik
Källa: ”Landstinget Sörmland, HLV 2012
Sörmlänningar 65-84 år kon
Total Män Kvinnor
Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?
4 gånger/vecka eller mer 12,2% 6,7% 9,3%
2-3 gånger/vecka 26,2% 18,9% 22,4%
2-4 gånger/månad 28,9% 23,8% 26,2%
1 gång/månad eller mer sällan
18,5% 27,8% 23,4%
Aldrig 14,2% 22,8% 18,7%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
Sörmlänningar 65-84 år
könTotal Män Kvinnor
Studiecirkel/kurs på din fritid Nej 88,1% 78,6% 83,1%
Ja 11,9% 21,4% 16,9%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
Offentlig tillställning t.ex.
nattklubb, danstillställning eller liknande
Nej 88,8% 91,4% 90,1%
Ja 11,2% 8,6% 9,9%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
Annat föreningsmöte Nej 63,4% 70,1% 66,9%
Ja 36,6% 29,9% 33,1%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
meningsfull sysselsättning
Vad som uppfattas som meningsfullt är individuellt. Det kan exempelvis vara att känna sig delaktig i samhället eller att klara sig själv i vardagen – att själv kunna handla, laga mat eller besöka vänner.
TABELL Landstingets statistik
Källa: ”Landstinget Sörmland, HLV 2012
Sörmlänningar 65-84 år kö
Total Män Kvinnor
Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna?
Mer än vanligt 4,2% 5,1% 4,7%
Som vanligt 87,5% 85,9% 86,7%
Mindre än vanligt 7,2% 7,7% 7,5%
Mycket mindre än vanligt 1,2% 1,2% 1,2%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
Vårdpreventivt arbete
Senior alert
Under 2010 inleddes ett utvecklingsarbete som syftar till att stödja kommunerna och landstinget i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen är kopplade till varandra och viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedöm- ning i Senior alert ger möjligheter till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat.
Mål för 2013 – 2014 är:
Med stöd av Senior alert ska individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa bedömas standardiserat och åtgärder vidtas samt följas upp.
Mått
• 50 % av de patienter som är inskrivna i hemsjukvård i ordinärt boende oavsett driftform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert.
• 90 % av de som bor i SÄBO oavsett driftform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert 2013.
• Av de personer där det föreligger risk ska 100 % erbjudas åtgärd.
• Av de personer som erbjudits åtgärd ska 100 % följas upp.
• Samtliga vård- och omsorgsverksamheter i kommuner och Landsting oavsett driftsform ska påbörja registrering 2013.
TABELL.Vårdprevention för alla riskområden 2012-01-01 – 2013-01 29
Riskbedömningar där risk konstaterats och...
Vald enhet Risk- bedömningar
*
varav risk
...teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts
...åtgärd planerats ...åtgärd utförts ** ...händelse uppstått
N N N % N % N % N %
Lt Sörmland KSK Kullbergska sjukhuset Katrineholm
601 493 9 1.8 384 77.9 363 73.6 21 4.3
Lt Sörmland MSE Mälarsjukhuset Eskilstuna
2648 1911 92 4.8 1862 97.4 1531 80.1 165 8.6
Lt Sörmland NLN
Nyköpings lasarett 1604 1413 26 1.8 714 50.5 665 47.1 67 4.7
Riskbedömningar där risk konstaterats och...
Vald enhet Risk- bedömningar
*
varav risk
...teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts
...åtgärd planerats ...åtgärd utförts ** ...händelse uppstått
N N N % N % N % N %
Eskilstuna
kommun 1596 1382 255 18.5 902 65.3 299 21.6 222 16.1
Flens kommun 440 384 158 41.1 179 46.6 101 26.3 130 33.9
Gnesta kommun 179 172 25 14.5 122 70.9 87 50.6 40 23.3
Katrineholms
kommun 303 280 37 13.2 96 34.3 39 13.9 106 37.9
Nyköpings
kommun 663 584 135 23.1 216 37.0 88 15.1 58 9.9
Oxelösunds
kommun 232 217 153 70.5 194 89.4 110 50.7 94 43.3
Strängnäs
kommun 336 282 64 22.7 156 55.3 27 9.6 79 28.0
Trosa kommun 229 202 28 13.9 48 23.8 21 10.4 42 20.8
Vingåkers
kommun 180 166 62 37.3 112 67.5 46 27.7 14 8.4
* I urvalet exkluderas personer som avlidit inom 6 månader efter riskbedömning och saknar uppföljning
** För att åtgärder ska räknas som utförda krävs att dessa registrerats senast 6 månader efter aktuell riskbedömning
Beskrivning
Fall
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år. Ungefär en tredjedel av alla hemmaboende över 65 år faller någon gång varje år, och hälften av dem som faller gör det mer än en gång. Fall orsakas av många faktorer t.ex. medicinering, synnedsättning, undernäring och balanssvårigheter. Kvinnor drabbas i en högre grad än män. I Sörmland har man sedan 2007 arbetat med minska fall och fallskador bland den äldre befolkningen. Hur kommunerna och landstinget gemensamt ska arbeta med dessa frågor finns i det länsgemensamma programmet för fallprevention i Sörmland (I Alla Fall).
DIAGRAM. Landstingets statistik
Andelen fallskador som leder till sjukhusinläggning är ett mått som följs som indikator på hur väl det förebyggande arbetet mot fall fungerar. Det nationella kvalitetsregistret Senior alert är ytterligare en indikator på hur kommunerna och landstinget arbetar med bland annat fallpreventiva åtgärder ur ett systematiskt arbetssätt. Alla de aktiviteter som sker ute i kommunerna och i landstinget är bidra- gande orsaker till att minska fall och fallskador. Andra förebyggande satsningar så som fixartjänster, uppsökande verksamhet och studie cirklar ”Passion för livet” där man riktar sig till invånare som inte har insatser från vård och omsorg är viktiga i sammanhanget. Satsningen på läkemedelsgenom- gångar är ännu en faktor som gör skillnad.
Kolumn % % %
...teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts 0 - 25 25.1 - 75 75.1 - 100
...åtgärd planerats 0 - 25 25.1 - 75 75.1 - 100
...åtgärd utförts 0 - 25 25.1 - 75 75.1 - 100
...händelse uppstått 50.1 - 100 10.1 - 50 0 - 10
Höftfrakturer
Antal höftfrakturer i Sörmland, personer över 65 år
DIAGRAM. Landstingets statistik
Höftfrakturer är en allvarlig följd av ett fall som medför stort lidande för den som drabbas och ofta stora kostnader för kommuner och landsting. I Sörmland drabbas ca 500 personer av höftfraktur varje år. Målet för fallpreventionsarbetet i Sörmland var att halvera antalet höftfrakturer fram till 2012. Det lyckades inte fullt ut. Det är dock så att antalet höftfrakturer är på väg nedåt. I diagrammet ovan visar målvärdet något uppgående, det är en ökning av antal invånare 65 år och äldre som är ca 8500 personer under mätperioden.
nutrition
Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för god livskvalitet, för att förebygga sjukdom och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka har ökat under de senaste decennierna. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedöm- ning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbe- handling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder.
Riskbedömningar gjorda med kvalitetsregisteret Senior alert i landstinget under 2012 visar att i medeltal 71 procent av personer över 65 år bedömdes ha risk för undernäring. I särskilda boenden i Sörmlands nio kommuner varierande risken för undernäring mellan 53 och 80 procent.
Nattfasta
När äldre personer har svårt att äta tillräckligt med mat för att täcka energibehovet är det särskilt viktigt att maten fördelas på många måltider väl spridda under dagen. En lämplig fördelning är tre huvudmål – frukost, lunch och middag samt två till tre mindre mål. Tiderna för servering har också stor betydelse. Måltiderna får inte komma för tätt. Nattfastan bör inte överstiga elva timmar. Rätt mat och rätt näring är en patientsäkerhetsfråga.
Under vecka 42 2012 genomfördes en nattfastemätning i Sörmlands län på personer över 65 år som bodde på särskilt boende eller var inskrivna i slutenvården på något länets tre sjukhus. Resulta- tet av nattfastemätningen bygger på 2360 mätningar. Den visar att ca 78,1 procent hade en nattfasta som översteg de av Socialstyrelsen rekommenderade elva timmarna. Resultaten från varje kommun presenteras i tabell 1.
TABELL. Landstingets statistik.
Genomsnittlig längd på nattfastan i kommunerna i Sörmland.
Kommun Antal Medel
(timmar) Median (timmar) Eskilstuna 590 12,67 13,08
Flen 102 11,74 12,38
Gnesta 92 12,84 13,33
Katrineholm 286 13,22 13,50
Nyköping 497 11,97 13,00
Oxelösund 130 13,44 13,75
Strängnäs 253 13,23 13,50
Trosa 109 12,90 13,50
Vingåker 79 13,66 13,50
Landstinget 222 11,97 12,50
Totalt 2360 12,64 13,25
Trycksår
Personer som har svårt att förflytta sig själva, är rullstolsburna, sängliggande eller stillasittande riskerar att utveckla trycksår. Risken är särskilt stor hos äldre människor. Trycksår innebär ett stort lidande, försämrad livskvalitet och medför ett ökat behov av vård och omsorg. Kunskap finns om prevention av trycksår. Landstinget har en nollvision. Ingen patient ska riskera att utveckla trycksår under vårdtiden. Vårdens mål är att göra allt för att förhindra att trycksår uppkommer. Punktpreva- lensmätningar har gjorts vid fyra tillfällen under 2011 och 2012 på de tre sjukhusen i länet. Se tabell
DIAGRAM. Landstingets statistik
anhörigstöd/nätverk
I Sörmland finns ett anhörignätverk med de kommunalt anställda anhörigkonsulenterna samt repre- sentanter från Landstinget och FoU i Sörmland. Nätverket har kontinuerligt träffar där olika per- spektiv på anhörigkonsulentrollen samt hur samverkan med Landstinget skall bedrivas diskuteras.
FoU i Sörmland deltar tillsammans med Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och sju andra FoU-enheter i ett nationellt treårigt projekt kring anhörigstöd inom områdena äldre, funk- tionshinder samt individ- och familjeomsorg. Under dessa tre år följer FoU i Sörmland Strängnäs kommuns utveckling av anhörigstödet.
Vård och omsorg i hemmet
En ökande andel av hälso- och sjukvården och alltmer kvalificerade biståndsinsatser utförs i äldres hem. Stöd och hjälp i hemmet från hemtjänsten är en viktig åtgärd för att äldre ska kunna bo kvar hemma.
De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet innefattar viktiga värden för den enskilde såsom inflytande, delaktighet, kontinuitet, information, bemötande och trygghet.
De sörmländska kommunerna får mycket goda betyg i denna helhetsbedömning. Nyköping, Trosa och Katrineholm tillhör toppskiktet i landet. Där känner de äldre att de är mycket nöjda med hemtjänsten i sin helhet.
TABELL. Landstingets statistik
SSiH – Specialiserad sjukvård i hemmet
Den hemsjukvård som bedrivs av primärvården i samarbete mellan kommunens sjuksköterskor och paramedicinare samt vårdcentralens läkare kompletteras av landstinget team för specialiserad sjuk- vård i hemmet. Teamen är organiserade i fyra enheter som utgår från länets tre sjukhus samt Sträng- näs vårdcentral. Teamen ska genom konsultativa, stödjande insatser och direkta vårdåtgärder bidra till att människor i behov av avancerade sjukvårdsinsatser ska kunna välja att få sin vård i hemmet.
I SSIH-teamen finns läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal. Tillsammans har läkare, De äldres bedömning av
omsorgen i sin helhet Hemtjänst i sin helhet Andel som sammantaget är mycket
eller ganska nöjda med hemtjänsten. 2012.
Procent Ranking
73-100
Snitt riket 88
Vingåker 89 - 173
Gnesta 91 - 122
Nyköping 96 - 13
Oxelösund 88 - 198
Flen 92 - 91
Katrineholm 94 - 39
Eskilstuna 88 - 198
Strängnäs 92 - 91
Trosa 95 - 23
TABELL Landstingets statistik 2011/2012
Tillgången till SSIH är ojämnt fördelad över länet. I förhållande till antalet invånare har Strängnäs mer specialiserad vård i hemmet än övriga kommuners invånare
mobila närvårdsteam
Mobila närvårdsteam, bestående av läkare och sjuksköterska, fungerar som komplement till vård- centralerna och SSIH-teamen. Under dagtid erbjuder läkare och sjuksköterska i länets tre mobila närvårdsteam besök i hemmet för svårt sjuka som ett alternativ till besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus. Teamen bedömer behov av sjukhusinläggning i hemmet och kan vid behov lägga in patienten utan att denna behöver passera akuten (direktinläggning).
I diagrammet nedan ses antalet besök av samtliga yrkeskategorier och antal individer som fått besök av mobila närvårdsteamen. Arbetssätt och bemanning skiljer sig mellan teamen varför siff- rorna inte är helt jämförbara.
I södra länsdelen fanns under 2008-09 ett närvårdsteam. I samband med uppbyggnaden av SSIH saknades resurser för att båda funktionerna skulle kunna bemannas. Mobilt närvårdsteam i södra har omstartats under hösten 2011 som en organisatorisk delfunktion av SSIH.
Fördelningen av de mobila närvårdsteamen är i dagsläget inte jämlik över länet utan når framfö- rallt de tre största orterna.
Absoluta merparten av besöken är till personer äldre än 65 år.
Gällande besök per personalkategori under 2012 ser fördelningen ut enligt följande:
TABELL Landstingets statistik 2012 Geografiskt område Antal besök (samtliga
yrkeskategorier) 2011 Antal besök (samtliga yrkeskategorier) 2012 Flen, Katrineholm,
Vingåker 3126 4113
Eskilstuna 4226 5648
Gnesta, Nyköping,
Oxelösund, Trosa 3196 4978
Strängnäs 2949 3259
Länet 13 497 17 998
Mobila
Närvårdsteamets placering
Antal besök
Läkare Antal besök
Sjuksköterska Antal besök Undersköterska
Katrineholm KSK 228 588 0
Eskilstuna MSE 572 193 0
Nyköping NLN 2 1233 2
antal hembesök av läkare på vårdcentral
Under 2011 gjordes totalt ca 300 hembesök i ordinärt boende av läkare på vårdcentral. Under 2012 hade antalet ökat med 10 procent. Antalet innefattar samtliga besök som läkare på vårdcentral gjort i ordinärt boende vilket inkluderar vårdintyg, dödsfallsintyg samt enstaka BVC-besök.
Ett ökat antal hembesök av läkare till patienter i ordinärt boende bedöms kunna bidra till att minska målgruppens behov av besök på akutmottagning och slutenvård. Antalet läkarbesök förde- lar sig ojämnt mellan vårdcentralerna vilket kan bero på olika faktorer som exempelvis bemanning, arbetssätt eller tillgång till mobilt närvårdsteam.
Hemsjukvård
För att utveckla och säkra vården i det ordinära boendet överfördes ansvaret för hemsjukvård på pri- märvårdsnivå för personer över 18 år till länets kommuner den 1 januari 2010. Kommunerna utför vård i hemmet både för dem som är inskrivna i hemsjukvård och för dem som mer tillfälligt behöver vård i hemmet (hembesök).
Ansvaret för läkarinsatser i hemsjukvården ligger kvar i landstinget och regleras i avtal. Den specialiserade hemsjukvården (SSIH) ges med stöd av team som utgår från sjukhuset. Samarbetet regleras för den enskilda individen genom att en vårdplan upprättas.
Enligt nationella beräkningar (Socialstyrelsen 2008) uppskattades antalet hemsjukvårdspatienter till 3000 i Sörmland. Den faktiska omfattningen av hemsjukvården i Sörmland mäts en dag per år.
Antalet Hemsjukvårdspatienter har sedan mätningarna inleddes 2010 legat på lite över 2000 indi- vider
För att en patient ska skrivas in i hemsjukvården ska en samordnad individuell plan upprättas.
En sådan plan fanns dock upprättad för endast 21% av hemsjukvårdspatienterna. Detta är en ökning i förhållande till tidigare år.
Vårdcentralen Flen 78
Vårdcentralen Malmköping 11 Vårdcentralen Strängnäs 7 Vårdcentralen City Eskilstuna 9 Vårdcentralen Fröslunda 4 Vårdcentralen Skiftinge 10 Vårdcentralen Torshälla 11 Vårdcentralen Tunafors 10 Vårdcentralen Mariefred 4 Vårdcentralen Nävertorp 12
Vårdcentralen Linden 4
Vårdcentralen Trosa 9
Vårdcentralen Gnesta 19
Vårdcentralen Oxelösund 5
Vårdcentralen Åsidan 9
Vårdcentralen Bagaregatan 40 Vårdcentralen Ekensberg 8
Vårdcentralen Ekeby 3
Vårdcentralen Centrum Flen 4 Vårdcentralen Kyrkbacken 1
Vårdcentralen Smeden 6
Vårdcentralen Stadsfjärden 18 Vårdcentralen Familjedoktorerna 2 Vårdcentralen Vingåker 53 Vårdcentralen Vår vårdcentral 1 Vårdcentralen Fristaden 1 SAMTLIGA 339
TABELL. Uppföljning av hemsjukvårdsväxlingen.
Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland
Slutenvård - vårdkedjan
I Sörmland finns sjukhus i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping som tillsammans har 600 vård- platser. Under 2012 producerade sjukhusen tillsammans 41 207 vårdtillfällen om sammanlagt 227 378 vårddagar. Eftersom underlaget för 2012 års siffror har förändrats jämfört med 2011 finns ingen jämförelse. Nedan visas vårdtid på klinik fördelat på olika åldersgrupper
DIAGRAM Landstingets statistik 2012
Antal inskrivna 2012
Antal vårdplaner 2012
Antal inskrivna 2011
Antal vårdplaner 2011
Antal inskrivna 2010
Antal vårdplaner 2010
Eskilstuna 482 29 712 3 483 6
Flen 238 220 236 0 202 6
Gnesta 113 17 134 4 166 0
Katrineholm 499 - 508 24 306 0
Nyköping 432 50 438 0 475 145
Oxelösund 123 30 106 0 99 0
Strängnäs 167 77 147 68 138 94
Trosa 86 22 84 13 89 0
Vingåker 74 28 101 48 117 0
Sörmland 2214 473 2466 160 2075 251!
DIAGRAM Landstingets statistik 2012
Från 2011 har medelvårdtiden minskat i alla åldersgrupper. Den största minskningen återfinns i gruppen 85 år och äldre.
Återinläggningar inom 30 dagar
Svårigheterna att erbjuda sjuka äldre en samordnad vård och omsorg är väl kända och beskrivna Det finns många orsaker till detta. Problem med läkemedel, bristande uppföljning, inga eller fel hjälpmedel i hemmet, dålig kontakt mellan primärvård, sjukhus och kommunens omsorg är några.
Återinläggningar inom 30 dagar används som ett mått på att mäta sammanhållen vård.
Andel återinläggningar inom 30 dagar 65 år och äldre
DIAGRAM Statistik från SKL Återinläggningar 30 dagar 65 år och äldre – uppföljningsdatum 20120830
Undvikbar slutenvård
En indikator som används för att spegla effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet som helhet
Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kro- niska eller mer långvariga åkommor. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus.
Andel undvikbar slutenvård 65 år och äldre
DIAGRAM Statistik från SKL uppföljningsdatum 20120830
informationsöverföring och Samordnad individuell Plan, SiP
För att de äldre ska kunna få en trygg och säker vård och omsorg krävs att information tillgänglig- görs mellan huvudmännen och att vårdaktörerna tydliggör ansvarsfördelning samt samordnar insat- serna. Vid utskrivning från sjukhus är slutenvården skyldig att kalla till samordnad vårdplanering om det finns behov av fortsatta insatser från öppen vård och omsorg.
Från slutenvård
Ett IT-system, Prator används sominformationsöverföringssystem från slutenvården till samtliga kommuner i länet.
Under 2012 genomfördes 3 089 samordnade planeringar från sluten vården Sörmland fördelade på länets kommuner enligt nedan. Antalet samordnade planeringar ökade med 44 st från 2011.
TABELL Landstingets statistik 2011/2012
Det föreligger då och då brister i den informationsöverföring som sker mellan vårdnivåerna vilket medför risk för merarbete, slöseri med resurser och i värsta fall risker för patienterna. Ett ständigt förbättringsarbete pågår för säkra rutiner vid överföringen av information.
Hemsjukvård
2011 hade 6 % av patienter inskrivna i hemsjukvården en Samordnad Individuell Plan. 2012 hade antalet Samordnade Individuella Planer ökat till 21 %.
År Eskilstuna Flen Gnesta K-holm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Tot
2011 1122 235 95 472 547 132 266 67 119 3055
2012 1173 221 94 425 565 153 268 74 116 3089
nationell Patientöversikt, nPö
NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinforma- tion som registrerats hos andra vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhets- bild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning.
Kommunernas personal som kan läsa i landstingets journaldokumentation
• Flen
• Gnesta
• Katrineholm
• Nyköping
• Oxelösund
Endast Nyköpings kommun levererar material till NPÖ, så att Landstingets personal kan läsa.
äldre och läkemedel
Läkemedelsanvändningen hos äldre är ett viktigt område och två indikatorer som speglar detta om- råde visas i diagrammen 13 och 11nedan. (Källa: Öppna jämförelser 2012 ”Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”)
Båda indikatorer ingår i Socialstyrelsens nationella ”Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre” och återfinns även i Öppna jämförelser 2012 ”Vård och omsorg om äldre ”. Användningen av olämpliga läkemedel till äldre speglar behandling med läkemedel som bör undvikas hos äldre.
Preparaten som avses ger en hög risk för biverkningar hos äldre. Sörmland har med 9,3 % den lägsta andelen av befolkningen 80 år och äldre som använder dessa olämpliga läkemedel. (Diagram 13).
Kommunresultat: Bland kommunerna i Sörmland skiljer sig värdena och ligger mellan 8 % (Sträng- näs) och 12, 3% (Oxelösund). Ingen av kommunerna i Sörmland ligger inom det röda området, fyra kommuner ligger i det gröna området.
(Källa: Öppna jämförelser 2012 ”Vård och omsorg om äldre ”).
Många äldre har ett stort antal läkemedel som intas regelbundet. Detta leder till högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner, biverkningar och läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus.
Jämfört med föregående år är värdet för Sörmland så gott som oförändrat. Sörmland har näst lägst andel av befolkningen 80+ med 10 eller fler läkemedel. (Diagram 11)
DIAGRAM Öppna Jämförelser 2012
Kommunresultat: Bland kommunerna i Sörmland skiljer sig värdena och ligger mellan 9,4 % (Strängnäs) och 15,63 % (Vingåker). Vingåker ligger som enda kommun i Sörmland i det röda om- rådet, 4 kommuner ligger i det gröna området. (Källa: Öppna jämförelser 2012 ”Vård och omsorg om äldre ”).
Psykofarmaka är läkemedel som ordineras vid ångest, oro, sömnbesvär, depressioner etc. Be- handling med tre eller flera psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läke- medelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i övrig vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Indikatorn ingår i Socialstyrelsens nationella ”Indikatorer för god läkemedels- terapi hos äldre”.
På nationell nivå är andelen äldre 80+ med tre eller fler psykofarmaka i stort sett oförändrat sedan föregående år och ligger som lägst på 3,21% och som högst på 5,98 %. Värdet för Sörmland är 4,24 % vilket är det tionde lägsta värdet i landet.
Även för Sörmland gäller att värdet är så gott som oförändrat, dock är placeringen bland övriga landsting sämre jämfört med föregående år.
(Källa: Öppna jämförelser 2012, Hälso- och sjukvårdens effektivitet)
Kommunresultat: När det gäller kommunerna i Sörmland, har Flen med 3,4 % det bästa värdet och Gnesta med 5,9 % det sämsta. Gnesta ligger som enda kommun i Sörmland i det röda området och en- dast Flen ligger i det gröna området. (Källa: Öppna jämförelser 2012 ”Vård och omsorg om äldre ”).
Tabell användning av läkemedel på kommunnivå
I tabellen nedan redovisas på kommunnivå andelen äldre personer som använder tio eller fler lä- kemedel samtidigt, läkemedel som bör undvikas till äldre samt andelen som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt.
Tabell. Läkemedelsanvändning
Källa: Läkemedelsanvändning, kommunresultat, Öppna Jämförelser 2012, Vård och omsorg om äldre.
Läkemedelsgenomgångar
I Sörmland har man under flera år gjort läkemedelsgenomgångar (LMG) inom ramen för Läke- medelsgenomgångsribban i nära samarbete mellan vårdcentraler, särskilda boenden, hemsjukvår- den och apotekare från Läkemedelskommittén. Målsättningen har varit att sprida arbetssättet till samtliga verksamheter.
2012 har man på alla 26 vårdcentraler, 56 äldreboenden samt hemsjukvårdsområden i varierande omfattning gjort LMG enligt Läkemedelskommitténs metod.
Drygt 1000 läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd har genomförts och 905 av dessa ingår i en årsredovisning. Bland resultaten i redovisningen kan noteras att betydligt färre patienter hade olämpliga läkemedel efter LMG jämfört med före (ca 50%).
Det långsiktiga arbetet med äldre och läkemedel i Läkemededelskommitténs regi har sannolikt bi- dragit till de goda resultaten som Sörmland uppvisar i Öppna Jämförelser, läkemedelsindikatorerna.
För att nå ännu bättre resultat bör Läkemedelskommitténs arbete knytas ihop med ”Bättre liv för sjuka äldre”. En gemensam aktivitetsplan för läkemedel tas därför fram för 2013.
Tabell. Läkemedelsgenomgångar
Tabell: Sammanställning antal Läkemedelsgenomgånger per kommun (Källa: Läkemedelskommittén)
Från och med 2013 görs LMG i två former, enkel och fördjupad, enligt ”Riktlinjer för läkemedels- genomgångar utanför sjukhus i Sörmland” som bygger på Socialstyrelsen föreskrifter om läkeme- delsgenomgångar (SOSFS 2012:19).
Läkemedelsgenomgångar 2012 Påbörjade
LMG 2012 varav
säbo Uppföljda 2012
Oxelösund 31 25 30
Trosa 59 43 44
Gnesta 25 12 15
Nyköping 142 78 122
Katrineholm 148 111 134
Flen 130 64 106
Vingåker 28 16 24
Strängnäs 189 142 167
Eskilstuna 322 193 265
Totalt 1074 684 907
I samverkan med apotekare (LMK) har under 2012 ca 1800 LMG gjorts för äldre patienter på sjukhus. LMG har gjorts i samband med inläggning på sjukhus (apotekare finns på en avd per medi- cinklinik på länets tre sjukhus).
demens
Antalet personer i Sörmland med demenssjukdom uppskattas till 9 231 personer och 700 personer beräknas insjukna varje år. I en ordinär grupp 65-åringar har 1 % någon form av demenssjukdom, bland 80-åringar 20 % och bland 90-åringar 50 %. Alzheimers sjukdom utgör ca 60 % av fallen.
TABELL Landstingets statistik
Skattat antal personer med demenssjukdom beräknat på kommunernas åldersfördelning dec.
2012(SEB)
Kommunerna och landstinget i Sörmland arbetar enligt ett länsgemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom som reviderades 2011 efter nationella riktlinjer. Ett länsgemensamt demensnätverk bildades under 2012, vars uppgift är att sprida programmet och vara drivande i ut- vecklingen av länets demensvård.
En god demensvård bygger på tidig diagnos, ett strukturerat arbete mellan landstingets och kom- munernas verksamheter samt kunnig personal genom hela vårdkedjan.
Vårdcentralerna ska erbjuda tidig upptäckt, utredning och diagnostisering för adekvat medicinsk behandling och fortsatta stödinsatser. Specialistkliniken ansvarar för komplicerade utredningar eller när primärvården inte kunnat fastställa diagnos. Efter utredning ska patienten och dennes anhöriga erbjudas kontakt med kommunens biståndshandläggare och demensverksamhet.
Genom registrering i det nationella kvalitetsregistret SveDem kvalitetssäkras utredningen och en Kommun Skattat antal
personer med demenssjukdom (prevalens)
Skattat antal
nyinsjukna på ett år (incidens)
Eskilstuna 3008 250
Flen 643 41
Katrineholm 1137 83
Nyköping 1803 133
Oxelösund 406 29
Strängnäs 1079 84
Trosa 452 30
Vingåker 329 23
Gnesta 374 27
Sörmland 9231 700
I nationella riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom anges att patienter med Alz- heimers sjukdom bör få behandling med demensläkemedel. Efter att de patienter som av olika skäl inte kan äta läkemedlen räknats bort är det enligt SveDem rimligt att 80 % av patienterna får sådan behandling. I Sörmland behandlas ca 74 % av dessa patienter.
TABELL. Antal dagar från utredningsstart till diagnos per län primärvård SveDem tom dec 2012
TABELL. Antal personer med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel per län i primärvården, SveDem tom dec 2012
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens, BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucina- tioner eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demens- sjukdom men även för närstående och personal. BPSD registret är ett relativt nytt register som gett ökad livskvalitet för stort antal personer med demenssjukdom.
Allt fler särskilda boenden, dagverksamheter och hemtjänstgrupper inom kommuner och privata vårdgivare i Sörmland har under året gått med i registret, så gott som alla kommuner har någon verksamhet med. Registret ger ett strukturerat stöd för att kunna skatta och värdera symtom och analysera bakomliggande orsaker. Vanligaste är att BPSD-problematiken beror på faktorer i perso- nens omgivning eller att personen befinner sig i en livskris. Förstahands alternativet vid behandling är därför olika omvårdnadsåtgärder. En vårdplan för omvårdnadsåtgärder planeras därför i registret.
Vilka omvårdnadsåtgärder som ger bäst resultat för den enskilde går sedan att följa i form av stapeldiagram före och efter insatta åtgärder. Arbetssättet gör att personalen får ett gemensamt syn- sätt och arbetssätt. Utbildningar pågår på olika håll i länet för att verksamheter ska kunna gå med i registret. Målet är att alla verksamheter som ger direkt vård och omsorg till personer med demens ska gå med i BPSD-registret.
äldres psykiska hälsa
Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre.
Psykisk ohälsa hos äldre kan debutera under åldrandet, men kan också ha börjat tidigare i livet och inneburit en långvarig funktionsnedsättning. Äldre personer med psykisk ohälsa kan ha upplevt svårigheter tidigare i livet där åldrandet blir den utlösande faktorn.
depression och ångest
Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhäl- soproblem. Runt 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern 65–79 år uppger att de har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Många av dem varken diagnostiseras eller behandlas.
Orsakerna bakom depressioner hos äldre är både biologiska och psykosociala. De biologiska or- sakerna är kopplade till åldrandet och förändringar i hjärnan. De psykosociala orsakerna handlar om att äldre av naturliga skäl blir utsatta för olika stressande faktorer som förlust av partner, försvagad kropp, svåra sjukdomar, social identitet och existentiell ångest.
Ångest är ofta både vanligt och långvarigt och förekommer många gånger tillsammans med depression och är också vanligt vid en begynnande demenssjukdom.
Psykotiska tillstånd
Psykotiska tillstånd kännetecknas av förekomsten av vanföreställningar, vantolkningar och hallu-
demenssjukdomar
Demenssjukdomar kan ibland förväxlas med andra psykiska sjukdomar initialt och vice versa. De- menssjukdomar kan även leda till annan psykisk ohälsa som depression, psykos och beteendeför- ändringar.
Självmord
I Sverige sjunker antalet personer som tar sitt liv, jämfört med tidigare år. 2011 var det 1100 personer som tog sitt liv jämfört med 1140 personer år 2010. Ungefär hälften av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården under sin sista månad i livet. I många fall hade förebyggande vårdinsatser kunnat förhindra självmordet. En rimlig uppskattning är att omkring 20 000 personer per år gör självmordsförsök. Det är vanligast att män mellan 40 – 74 begår självmord. 25 procent av de som tar sitt liv i Sverige varje år, är pensionärer.
Socialstyrelsens statistikdatabas 2013-01-15.
Antal självmord, avsiktlig destruktiv handling
År Region Kön 65-69 70-74 75-79 80-84 85 + Totalt
2011 Riket Män 53 37 36 30 19 175
2011 Riket Kvinnor 27 17 12 14 11 81
2011 Sörmland Män 2 0 0 0 0 2
2011 Sörmland Kvinnor 0 1 0 1 0 2
2010 Riket Män 69 38 28 39 34 208
2010 Riket Kvinnor 29 17 13 10 11 80
2010 Sörmland Män 2 2 1 2 0 7
2010 Sörmland Kvinnor 0 0 0 1 0 1
Vård av äldre med psykisk ohälsa
Äldre med psykisk ohälsa kan behöva hjälp att komma igång på morgonen, organisera sin tid och bryta isolering. Hemtjänstpersonalen som arbetar med äldre med psykisk ohälsa behöver gott om tid för att motivera dem. Det kan ta tid för äldre med psykisk ohälsa att få förtroende för personalen.
För personalen kan det ta tid att förstå att den äldre personen är drabbad av psykisk ohälsa eftersom många äldre inte uttrycker det själva.
Besöksstatistik Måttdatabasen Landstinget Sörmland
Besök hos psykolog, kurator, psykoterapeut på Psykiatrisk klinik och på Vårdcentral helår 2012.
Att förebygga äldres psykiska ohälsa
Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att äldre ska må bra.
Dessa fyra områden är
• social gemenskap
• delaktighet och meningsfullhet, känna sig behövd
• fysisk aktivitet
• bra matvanor
Öppenvård Antal Besök Antal individer Kvinna Man Psykiatrisk klinik
NLN/KSK 198 25 17 8
Psykiatrisk klinik
MSE 95 14 9 5
Vårdcentraler Antal Besök Antal individer Kvinna Man
Eskilstuna 482 174 127 47
Flen 127 37 28 9
Gnesta 137 31 26 5
Katrineholm 155 57 41 16
Nyköping 343 96 67 29
Oxelösund 53 21 18 3
Strängnäs 169 56 38 18
Trosa 104 23 19 4
Vingåker 82 18 12 6
Totalt Sörmland 1945 552 402 150
Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under de senaste tre månaderna, 65-84 år
DIAGRAM Liv och Hälsa 2008
Vård i livets slut
Alla personer har rätt att förvänta sig en god och värdig vård i livets slut. God vårdkvalitet handlar om att den enskilde får information om sin situation, får adekvat lindring av symptom, inte behöver vara ensam i dödsögonblicket och att närstående får stöd. Palliativ vård definieras som ett förhåll- ningssätt för att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående genom att förebygga och lindra lidande som kan uppkomma i sambandmed en livshotande sjukdom. Den palliativa vårdens inriktning är inte att bota utan att lindra symtom.
Palliativ vård ska ges med hög kvalitet oavsett vårdhuvudman eller driftsform. Palliativa insatser i det ordinära boendet är en del av hemsjukvården och fördelas enligt samma principer som övrig hemsjukvård. I de fall sjukhusets kompetens och resurser krävs för patientens hälso- och sjukvård ska patienten kunna välja att vårdas i hemmet med stöd av sjukhusansluten specialiserade sjukvård i hemmet (SSIH)
Svenska Palliativregistret är ett kvalitetsregister där kvalitet i den palliativa vården kan följas. I diagrammet nedan visas i vilken utsträckning dödsfallen registreras i Svenska Palliativregistret samt i vilken vårdform patienten vårdats vid dödsögonblicket.
DIAGRAM. Svenska palliativregistret 2013-01
Det är fortfarande få som vårdas i basal hemsjukvård sista tiden. Möjligheten att få vårdas i hem- met med hjälp av sjukhusansluten hemsjukvård (SSIH) finns men antalet platser är begränsat. I flera kommuner finns ett samarbete mellan SSIH och den kommunala hemsjukvården. En svårighet i den kommunala hemsjukvården är att det saknas samordning, ställningstaganden och gemensam planering huruvida patienten ska utredas/ behandlas eller att det är god omsorg och palliativ vård som ska ges.
Målet under 2012 var att 70% av dödsfallen skulle registreras i Svenska palliativ registret oav- sett var dödsfallet inträffade, ålder och både när det var väntat och oväntat. Registreringen sker där dödsfallet inträffat men redovisas nedan utifrån den kommun som personen är mantalsskriven i.
TABELL. Landstingets statistik
I Svenska Palliativ registret tittar man på tolv olika kvalitetsindikatorer. I nedanstående diagram visas en sammanställning från hela Sörmland, samtliga vårdgivare. Målet är att diagrammet ska bli helt grönt.
I nedanstående diagram är urvalet män och kvinnor över 65 år, oavsett diagnos och dödsplats
DIAGRAM. Svenska palliativregistret 2013-01
Resultaten kan mätas på flera nivåer, nationellt, regionalt, lokalt och även per enhet. I nedanstående diagram redovisas samtliga indikatorer per kommun. Måluppfyllelsen är skiftande mellan olika kommuner.
Kommun Andel registrerade dödsfall
2011 Andel registrerade dödsfall
2012 Förändring 2011-2012
Oxelösund 67,77 75,57 7,8
Trosa 74,07 74,8 0,73
Vingåker 66,67 69,61 2,94
Strängnäs 73,54 68,62 -4,92
Nyköping 66,02 68,05 2,03
Gnesta 63,64 66,04 2,4
Katrineholm 67,62 62,97 -4,65
Flen 71,35 62,94 -8,41
Eskilstuna 62,84 65,22 2,38
TABELL. Landstingets statikstik
Kvalitets-indikator Mål-
värde Eskils-
tuna Flen Gnesta Katrine- holm Nykö-
ping Oxelö-
sund Sträng-
näs Trosa Ving- åker
Eftersamtal erbjudet 100 30 66 39 32 49 82 79 85 86
Läkarinformation
till patient 100 44 43 46 33 44 69 56 67 43
Uppfyllt önskemål
om dödsplats 100 22 27 46 31 31 44 49 40 51
Munhälsa bedömd 100 58 79 36 70 63 71 59 73 83
Avliden utan
trycksår 90 90 96 91 90 82 91 87 94 91
Mänsklig närvaro
vid dödsögonblicket 90 82 93 88 80 79 100 89 85 94
Utförd validerad
smärtskattning 100 34 61 3 12 17 44 24 46 26
Lindrad från smärta 100 80 95 73 83 77 93 90 92 94
Lindrad från
illamående 100 79 79 73 83 76 91 90 94 91
Lindrad från ångest 100 72 91 70 76 70 91 82 88 94
Lindrad från rosslig
andning 100 68 88 64 75 69 71 80 81 71
Läkarinformation
till närstående 100 59 52 52 57 67 78 68 73 49
Antal vårdtillfällen 550 56 33 208 387 45 143 48 35
