Riktlinjer vid graviditet för medarbetare i klientnära arbete
Kriminalvårdens riktlinjer 2008:3
Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare som aktivt främjar jämställdhet och mångfald. Det innebär bl a att våra arbetsplatser skall vara anpassade för såväl kvinnor som män.
Allt fler kvinnor har sökt sig till kriminalvården under de senaste decennierna vilket ses som mycket positivt. För att kriminalvården skall vara en attraktiv och jämställd arbetsgivare skall vi se till att det finns förutsättningar, med ordinarie eller alternativa arbetsuppgifter, att fortsätta arbeta under graviditeten. Att medarbetare ges möjlighet att fortsätta arbeta under graviditeten ska vara en självklarhet.
Nedanstående skrivning fokuseras på att uppmärksamma och hantera gravida kvinnors behov på arbetsplatsen.
1 Ansvar
Chefen för personalenheten på huvudkontoret ansvarar för, att vid behov, följa upp och utveckla ”Riktlinjer vid graviditet för medarbetare i klientnära arbete”
Det är alla chefers ansvar för att riktlinjerna implementeras och efterföljs inom sitt resp ansvarsområde och att budgetera för de aktiviteter och åtgärder som ska genomföras.
Chefen ska också underlätta för medarbetare att planera sitt arbete i förhållande till familjen och livssituationen.
Medarbetaren ska bidra till att skapa ett klimat där man, så långt det är möjligt, tar hänsyn till allas olika förmågor och visar förståelse för arbetskamraternas arbets- och livssituation.
2 Riskbedömning
I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att man tillsammans med skyddsombud regelbundet skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna på arbetsplatsen.
Riskbedömningen kan göras utifrån ett generellt och, när det gäller psykisk belastning, individuellt perspektiv.
Syftet med att göra en riskbedömning, när det gäller gravida, är att ingen gravid kvinna ska behöva arbeta i en arbetsmiljö som bedöms som farlig för henne eller fostret. Om miljön bedöms som olämplig för den gravida kvinnan ska arbetsgivaren försöka anpassa arbetsmiljön så att kvinnan kan fortsätta arbeta utan risk. Om det inte lyckas har hon rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter, se nedan.
företagshälsovården. Arbetsmiljöverket kan, i vissa fall, också vara behjälplig liksom skyddsombud.
2:1 Arbetsplatsens generella risker för gravida
Arbetsplatsens generella risker ska inventeras och dokumenteras av ansvarig chef/motsv.
Detta sker lämpligtvis med stöd av blanketten enligt bilaga 1 ”Riskbedömning/åtgärdsplan”
och i samband med den årliga riskinventeringen m a a SAM (det systematiska arbetsmiljöarbetet). Av riskbedömningen skall det framgå vilka generella risker som finns på den aktuella arbetsplatsen, hur frekvent de förekommer och om de är allvarliga eller inte.
I detta sammanhang skall fokus läggas på inventering av de risker som gör det olämpligt för en gravid kvinna att arbeta på den aktuella arbetsplatsen eller med vissa arbetsuppgifter.
Exempel på ev riskområden inom Kriminalvården är t ex deltagande i insatsstyrka, inpassering (röntgen), intagningsenhet på häkten, kemiska ämnen i arbetsdriften mm.
2:2 Individuella risker för gravida
För den som är gravid, ska en individuell riskbedömning, avseende psykisk belastning, av arbetsmiljön göras. Förekomsten av en riskfaktor betyder dock inte att den alltid medför risk. Stora psykiska påfrestningar kan förekomma i situationer med hot eller med våld och hot. Som stöd, för bedömning av individuella risker, kan bilagan till AFS 1993:2 (Hot och våld) användas, se bilaga 2.
Det är betydelsefullt, när man gör den individuella bedömningen, att ta hänsyn till oro, rörande graviditeten, som kvinnan kan uppleva till följd av arbetssituationen. Det är individuellt hur man upplever graviditeten och oron, därför skall hänsyn tas till den individuella uppfattningen. Den gravida kvinnan har möjlighet att ta stöd av skyddsombudet vid bedömningen av riskerna.
Den individuella riskbedömningen ska vara skriftlig. Den kan utformas som en överenskommelse mellan chefen och medarbetaren där man noterar vad man diskuterat och vilka ställningstaganden man gjort.
3 Omplacering
Det är viktigt att kvinnan kan vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt under graviditeten.
Kriminalvårdens inriktning är därför att gravida kvinnor ska, så långt det är möjligt, beredas möjlighet att arbeta kvar med sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren är också skyldig att ordna så att det finns möjligheter för gravida att tillfälligt kunna vila i liggande ställning på arbetsstället.
Om det inte är möjligt, för den gravida, att arbeta med ordinarie arbetsuppgifter är ambitionen att hitta omplaceringsmöjligheter. Det är därför viktigt att man på arbetsplatsen diskuterar omplaceringsmöjligheter i förebyggande syfte.
Ex på förebyggande arbete.
• Undersök behoven/möjligheterna av tillfälliga arbetsuppgifter
• Undersök möjligheter till flexibel bemanning
• Undersök intresse av viss arbetsrotation/arbetsbyte
• Vakanshållning av vissa tjänster (tillsätts endast med korttidsvikarie alt ingå i arbetsrotation)
• Skapa nätverk inom regionen
• Samarbeta med andra arbetsgivare (arbetsbyte med t ex socialtjänst, behandlingshem, vårdinrättningar, polis)
• Utbildningsinsatser
Man kan bli omplacerad under graviditet pga två anledningar:
3:1 Omplacering pga olämplighet att arbeta
Av föräldraledighetslagen framgår att en kvinna som väntar barn har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete om man på arbetsplatsen bedömer att det är olämpligt att hon fortsätter sitt vanliga arbete. Denna rätt att bli omplacerad gäller fr o m det man påtalat för arbetsgivaren att man är gravid och bedömningen av olämpligheten är gjord.
Om de ordinarie arbetsuppgifter bedöms som riskfyllda för den gravida medarbetaren kan arbetsgivaren omplacera eller stänga av medarbetaren mot dennes vilja.
Omplaceringen kan vara till deltidsarbete och arbetstiden kan variera från månad till månad.
Havandeskapspenning kan då sökas för övrig tid.
3:2 Omplacering pga fysiskt påfrestande arbete
Av föräldraledighetslagen framgår också att en medarbetare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till annat arbete. Denna rätt gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Denna regel gäller oavsett om man arbetar klientnära eller ej.
3:3 Inga omplaceringsmöjligheter
Finns inte några omplaceringsmöjligheter och man har bedömt arbetsuppgifterna som olämpliga för den gravida kvinnan (generell/individuell riskbedömning) kan man avstänga henne.
förväxlas med avstängning enligt ALFA där avstängning sker av disciplinära skäl.
Under avstängningsperioden skall arbetsgivaren fortlöpande undersöka omplaceringsmöjligheten. Medarbetaren beviljas havandeskapspenning från Försäkringskassan en månad i taget beroende av om omplacering kan lösas eller ej.
4 Havandeskapspenning
Medarbetaren har möjlighet att erhålla havandeskapspenning under avstängningsperioden.
Ansökan om havandeskapspenning görs av medarbetaren hos Försäkringskassan. Till ansökan skall bifogas ett utlåtande om omplacering (försäkringskassans blankett). Av den skall det framgå om omplacering är möjlig samt av vilken anledning arbetsgivaren har bedömt olämpligheten för kvinnan att fortsätta arbeta under graviditeten. Försäkringskassan beslutar om havandeskapspenning.
5 Dokumentation
Överväganden, samråd och vidtagna åtgärder skall alltid dokumenteras. Dokumentationen hanteras enligt ”Riktlinjer för registrering och förvaring av personalsociala handlingar”.
6 Regelverk Arbetsmiljölagen 4 kap 6 §
Gravida och ammande arbetstagare AFS 2007:5 Anpassning och rehabilitering AFS 1994:1 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 Föräldraledighetslag (1995:584)
Bilaga 1
Riskbedömning/Åtgärdsplan
Region: Verksamhetsområde: Verksamhetsställe: Avdelning/motsv
Bedömning Frekvens Åtgärder - Förslag Risker
Kan ej bedömas 0
Mindre allvarlig 1
Allvarlig 2
Mkt allvarlig 3
Ej hänt 0
Ovanligt 1
Vanligt 2
Mkt vanligt 3
Arbetsmoment/situationer
Personalfaktorer
Klientfaktorer
Fysisk miljö
Plats/tidpunkter
Ensamarbete
Kan ej bedömas 0
Mindre allvarlig 1
Allvarlig 2
Mkt allvarlig 3
Ej hänt 0
Ovanligt 1
Vanligt 2
Mkt vanligt 3
Nattarbete
Övriga risker
Ort och datum
_______________________________ ____________________________________
Underskrift av ansvarig chef Underskrift skyddsombud
Bilaga 2
AFS 1993:2
Exempel på frågor som kan ställas i samband med en kartläggning - Är arbetet eller någon del därav förenat med risk för våld eller hot om våld?
- Var och när finns direkta risker för våld eller hot om våld?
- Har våld eller hot förekommit?
- På vilka platser har våld eller hot om våld inträffat?
- I vilka sammanhang har våld eller hot om våld inträffat?
- Vid vilken tid på dygnet?
- Hur uppstod situationen?
- Hur ser bemanning och personalsammansättning ut?
- Förekommer ensamarbete?
- Hur ser det nuvarande säkerhetssystemet ut?
- Vilka rutiner finns för säkerhetssystemet?
- Vilken typ av skada har förekommit?
- Har medarbetare anlitat läkare eller annan professionell hjälp?
- Hur snabbt kan hjälp erhållas i en våldssituation?
- Hur sker rapportering av en sådan händelse?
- Finns beredskap för att klara akuta krissituationer, t.ex. hot, överfall, rånförsök m.m.?
- Har medarbetarna fått information och utbildning om
- säkerhetsregler,
- hur man kan hantera en våldssituation,
- vad man gör om en arbetskamrat råkar illa ut?
- Hur lärs ovanstående ut? Hur övas det?
- Finns beredskap för att stödja medarbetare efter rån, överfall m.m.?
- Vilka nya säkerhetsåtgärder krävs?
