SOLNA STAD Protokoll SID 1 (10) Ordförande. Justerare

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 1 (10)

Skolnämnden

Plats och tid 2020-12-10 Rum 140 kommunfullmäktigesalen, kl 18:00-19:29

Ledamöter

Marianne Damström Gereben (L), ordf Niklas Wykman (M)

Eva Eriksson (S) Stellan Schultz (M) Ansgar Toscha (KD) Niclas Vennström (S) Linda Cigèhn (V)

Tjänstgörande ersättare

Fanny Hesser Svenonius (M) ersätter Marcela Arosenius (C)

Peter Thomasson (L) ersätter Semanur Taskin (MP)

Närvarande ersättare

Fanny Hesser Svenonius (M) Patrizia Bricca (M)

Peter Thomasson (L) Frank Martin Engström (S) Feven Ghebreghergis (S) Malin Claesson (V)

Övriga närvarande

Alessandra Wallman, förvaltningschef Peter Adolfsson, nämndsekreterare

Utses att justera Eva Eriksson (S)

Plats och tid Solna stadshus, 2020-12-15

Paragrafer §§ 68-76

Underskrifter Sekreterare

Peter Adolfsson Ordförande

Marianne Damström Gereben (L) Justerare

Eva Eriksson (S)

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla.

Anslaget sattes upp 2020-12-15 Anslaget tas ner 2021-01-06

Sista dag för överklagande enligt kommunallagen den 2020-01-05 Originalprotokollet förvaras på barn och utbildningsförvaltningen.

I

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 2 (10)

Signatur

§ 68

Fastställande av föredragningslista

Skolnämnden fastställer föredragningslistan.

§ 69

Information

Ingen information på detta sammanträde.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 3 (10)

Signatur

§ 70

Budgetuppföljning per oktober (SKN/2019:1)

Beslut

Skolnämnden tar del av budgetuppföljning per oktober 2020.

Sammanfattning

Arbetet med nämndmål och uppdrag pågår enligt plan och visar inga avvikelser för perioden.

Arbetet i grundskolan och gymnasiet präglades under vårterminen av den pågående pandemin (Covid-19). Gymnasieskolan övergick efter sommarlovet till

fjärrundervisning för årskurs 2 och 3 på 20 procent. Detta i syfte att avlasta kollektivtrafiken. Efter höstlovet var utgångspunkten att eleverna skulle återgå till ordinarie undervisning på 100 procent i skolans lokaler men efter

Folkhälsomyndighetens skärpta rekommendationer för stockholmsregionen fattades ett ordförandebeslut om fortsatt fjärrundervisning för årskurs 2 och 3 på 20 procent.

Under perioden har en revidering av strategin för förbättrade

kunskapsresultat påbörjats. Viktiga ingångsvärden för revideringen är verksamhetens systematiska kvalitetsarbete samt erfarenheterna av arbetet under den pågående pandemin. Den reviderade strategin förväntas behandlas på nämndens sammanträde i december.

Samarbetet med Skolverket inom ramen för "Samverkan för bästa skola" fortgår enligt plan.

Under perioden har en ny avdelningschef med ansvar för samverkan med den

fristående verksamheten tillträtt. Syftet är bland annat att bättra följa upp solnaelever i fristående verksamheters resultat, arbeta med etablering av fristående verksamhet samt utveckla arbetet med övergången mellan fristående förskola och förskoleklass.

Skolnämndens nettokostnad för perioden är 733,4 mkr vilket är 2,7 mkr högre än budgeterat. Avvikelsen för perioden jämfört med budget är 0,3 procent.

Jämfört med föregående år har nettokostnaden minskat med 1 procent. Minskningen är framförallt kopplad till att interndebiteringen inom staden har förenklats och nämndens ram justerats ned med motsvarande kostnader.

Nämndens helårsprognos för 2020, baserad på utfallet per sista oktober, pekar på en

budget i balans. Jämfört med utfallet per 31 augusti har resultatet förbättrats och

prognosen visar på att utfallet för november och december kommer att visa en positiv

avvikelse.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 4 (10)

Signatur

Osäkerheter i prognosen är främst kopplat till om den pågående pandemin kommer att

påverka ekonomin ytterligare under hösten. Det finns även osäkerheter gällande

löneökning för året för de avtal som ännu inte är klara.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 5 (10)

Signatur

§ 71

Reviderad verksamhetsplan och budget 2021 (SKN/2020:1)

Beslut

Skolnämnden fastställer förvaltningens förslag till reviderad verksamhetsplan och budget inklusive mål, ekonomiska ramar, konkurrensplan och internkontrollplan.

Skolnämnden beslutar om bidragsbelopp 2021 och tillhörande regler till andra kommuner och fristående skolor enligt bilaga ”Skolnämndens principer för resursfördelning och regler för utbetalning av bidrag till enskilda huvudmän och interkommunal ersättning till andra kommuner” samt ”Bidragsbelopp 2021 till egen regi, andra kommuner och fristående skolor”

Skolnämnden beslutar att genomföra stadieförändringarna på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan enligt förvaltningens förslag och ger förvaltningen att detaljplanera och genomföra förändringen med tillhörande lokalutnyttjande.

Skolnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för förändringen av stadieindelningen på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan.

Reservation

Eva Eriksson (S) och Niclas Vennström (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt bilaga 2.

Linda Cigéhn (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt bilaga 3.

Sammanfattning

Solna ska vara en attraktiv skolkommun. För att uppnå detta antog 2017 dåvarande barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i grundskolan. Statistiken för läsåret 19/20 visar att trenden med förbättrade kunskapsresultat håller i sig trots den pågående pandemin (Covid-19). I verksamhetsplan och budget för 2021 återfinns beskrivning av de aktiviteter nämnden ska genomföra under 2021 för att ytterligare höja kvaliteten och förbättra resultaten.

Den tilldelade nettokostnadsramen för Skolnämnden år 2021, enligt stadens beslutade verksamhetsplan och budget, är 932,7 mkr. Den ökade driftbudget jämfört med föregående år består av volymberäknad kompensation på 27,9 mkr där en generell uppräkning av ramen på 0,5 % ingår, samt en politisk satsning till grundskolan på 11 mkr. I förändringen finns även en teknisk ramjustering mellan skolnämnden och barn- och förskolenämnden på 17,6 mkr avseende statsbidrag för maxtaxa.

Den politiska satsningen används till ytterligare uppräkning av pengen för grundskolan i syfte att skapa förutsättningar för att möta elever med behov av särskilt stöd. Utöver satsningen på skolpengen riktas 2,75 mkr till arbetet med digitalisering för att främja kunskapsutvecklingen. Satsningen på digitalisering kommer att användas till

kompetensutveckling inom området digitalisering.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 6 (10)

Signatur

Solna 2025 är ett arbete som bedrivs med fokus på att klara av framtidens skola där bristen på lärare skapar ett behov av ny organisation och nya

arbetssätt. Skolnämnden kommer under 2021 fokusera på att skapa förutsättningar för alla elever att få ta del av en utbildning som är tillgänglig utifrån sina förutsättningar för att få möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Rektorer ska ha goda förutsättningar att lyckas i sina uppdrag, till exempel ekonomiska förutsättningar, verksamhetsanpassade lokaler, tillgång till centrala stödfunktioner inom ekonomi, juridik och it, samt goda samarbeten med andra verksamheter i staden. Under 2021 planeras bland annat följande aktiviteter:

• Öka elevernas tillgång till en behörig lärare

• Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

• Genomföra skolförsörjningsplanen och se över och anpassa platserna efter det faktiska elevantalet

• Införa kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper

• Utveckla grundsärskolan och starta gymnasiesärskola

I dagsläget finns det ett överskott av skolplatser i Solna i förhållande till efterfrågan.

Rätt antal skolplatser ger varje skola i Solna förutsättningar att ha fulla klasser och därigenom större möjlighet att genomföra insatser till verksamheten utifrån behov.

Antalet skolplatser i kommunal regi behöver därför ses över och anpassas efter det faktiska elevantalet. Prognosen är att cirka 500 platser i kommunal regi i centrala Solna behöver avvecklas för att skolorna inte ska ha tomma platser. Mot denna bakgrund föreslås Skytteholmsskolans stadieindelning förändras till att bli en skola för elever i årskurs f-3 med start höstterminen 2021. Det finns sedan tidigare ett beslut om att göra om Granbackaskolan till att bli en skola för elever i årskurs f-3 när den nya skolan i Huvudsta är färdigbyggd. Förvaltningen föreslår att förändringen tidigareläggs och träder i kraft höstterminen 2021.

Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Utmaningen är att ha en flexibel organisation som kan anpassas efter

befolkningsutvecklingen. Solna stads verksamheter ska även hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Nämnden möter dessa utmaningar genom att sätta kvalitet i fokus och ständigt utveckla verksamheten för att ge alla barn och elever kunskaper som rustar dem för livet. Nämnden kommer under kommande år att arbeta för att organisationen snabbt ska kunna anpassa platser utifrån behov och efterfrågan, och för att den ska kunna anpassa verksamheten utifrån barnen och elevernas

förutsättningar.

Beslutsgång

Ordförande konstaterar att det finns tre förslag till beslut:

Marianne Damström Gerebens (L), Niklas Wykmans (M) och Ansgar Toschas (KD) förslag i enlighet med bilaga 1.

Eva Erikssons (S) förslag i enlighet med bilaga 2.

Linda Cigéhns (V) förslag i enlighet med bilaga 3.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 7 (10)

Signatur

Ordförande ställer förslagen mot varandra var för sig och finner att skolnämnden

beslutar enligt Marianne Damström Gerebens (L), Niklas Wykmans (M) och Ansgar

Toschas (KD) förslag i enlighet med bilaga 1.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 8 (10)

Signatur

§ 72

Strategi för förbättrade kunskapsresultat i Solna stads grundskolor 2018-2022 - reviderad (SKN/2020:1113)

Beslut

Skolnämnden beslutar anta reviderad Strategi för förbättrade kunskapsresultat i Solna stads grundskolor enligt förvaltningens förslag.

Sammanfattning

I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 fick dåvarande barn- och

utbildningsnämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategi för att öka måluppfyllelsen i Solna stads grundskolor med fokus på kunskapsresultaten. Strategin för förbättrade kunskapsresultat är ett styrdokument som utgår från de lagar och regler som styr grundskolan, det vill säga skollagen, förordningar, läroplaner och kursplaner, samt den vision och de mål som finns formulerade i Solna stads verksamhetsplan och budget. Strategin är ett styrande dokument och omfattar Solnas stads kommunala skolor, som lyder under barn- och utbildningsförvaltningen. Strategin ska uppdateras varje mandatperiod och denna strategi gäller under perioden 2018 - 2022.

Syftet med strategin är att lägga fast strategierna för Solna stads skolutvecklingsarbete.

De insatserna som görs ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Målsättningen är att grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet.

Barn- och utbildningsförvaltningen har identifierat behov av att revidera strategin.

Den reviderade versionen innehåller tillägg av betydelsen av lärarens ledarskap i klassrummet i förhållande till elevernas uppfyllelse av kunskapskraven. För att undervisningen ska ge god effekt på elevernas lärande behöver läraren, genom sitt ledarskap i klassrummet skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärande. Detta genom att läraren har tydliga regler och strukturer för arbetet i klassrummet och är tydlig med vilka undervisningsmål som gäller för eleverna samt baserar undervisningen på analyser av elevernas kunskaper. Undervisningen ska vara differentierad och anpassad efter eleverna.

Från och med 2019 finns en skolchef med ansvar för förskola, grundskola och gymnasieskola i syfte att få en helhetssyn på undervisningen, vilket framgår av den reviderade strategin.

Ytterligare ändringar av redaktionell karaktär har gjorts.

Yttrande

Eva Eriksson (S) anmäler yttrande enligt bilaga 4 till protokollet.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 9 (10)

Signatur

§ 73

Skolnämndens sammanträdesdagar 2021 (SKN/2020:1088)

Beslut

Skolnämnden fastställer följande sammanträdesdatum för 2021:

Våren Hösten

18 februari 14 september

18 mars 20 oktober (onsdag)

29 april 16 november

3 juni 8 december (onsdag)

Sammanträdena startar kl. 18:00 om inget annat framgår av föredragningslistan.

Sammanfattning

Ett förslag till skolnämndens sammanträdestider för 2021 har tagits fram. I förslaget har hänsyn tagits till helgdagar, andra nämnders sammanträden, tillgång till lokal och när beslut om ekonomiska underlag (såsom årsredovisning, delårsrapporter samt

verksamhetsplan och budget) ska fattas. Skolnämndens sammanträden hålls vanligtvis

på torsdagar.

SOLNA STAD Protokoll 2020-12-10 SID 10 (10)

Signatur

§ 74

Anmälan av delegationsbeslut

Skolnämnden tar del av följande delegationsbeslut:

SKNdel/2020 § 413-453 samt SKNordf/2020 § 7, 6-10.

Beslut om skolskjuts med start i 2020-10-08 till och med 2020-12-02.

Beslut om skolplaceringar med start i oktober och november 2020.

§ 75

Post- och ärendelista

Skolnämnden tar del av utsänd post- och ärendelista.

§ 76 Övrigt

Eva Eriksson (S) ställer fråga om när uppföljning av skolmatsavtalet kommer att ske och om föräldrar och vårdnadshavare kommer att inkluderas.

Förvaltningen svarar att arbete kommer att ske på två sätt, dels med det klagomål som inkommit. Där kommer förvaltningen undersöka om det finns brister i leveransen i förhållandet till avtalet. Dels kommer att utvärdering av matavtalet att göras.

Information för detta arbete kommer på nästa nämnd.

Yrkande till ärende 6 skolnämnden 2020-10-10, verksamhetsplan och budget 2021

Skolnämnden beslutar följande

att godkänna förslaget till verksamhetsplan och budget för 2021.

att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för förändringen av stadieindelningen på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan.

att därutöver anföra följande.

I februari 2019 antog skolnämnden en skolförsörjningsplan. I den planen konstaterades det att det fanns ett överskott av platser i centrala Solna men att platserna skulle

behövas i takt med byggnation av nya bostäder i Solna. Överskottet av platserna består och nybyggnationen sker inte i förväntad takt, vilket påverkar antalet elever och behov av skolplatser.

Vårt uppdrag som huvudman för Solnas kommunala grundskolor är att skapa

förutsättningar för skolorna och rektorerna att genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt.

En sådan förutsättning är att inte ha för många tomma skolplatser, som äter upp resurserna. Resurserna måste användas till att säkerställa att alla elever får en god utbildning. Mot denna bakgrund behöver vi minska antalet skolplatser.

De förändringar som sker är att Granbackaskolan görs om till en f-3 skola. Årskurs 4-5 avvecklas och eleverna erbjuds en plats på intilliggande Tallbackaskolan. Förändringen har varit planerad sedan vårterminen 2019 men tidigareläggs nu. Skytteholmskolan har under en längre tid haft problem med bland annat trygghet och studiero, vilket påverkar skolresultaten. Skolinspektionen konstaterade i sin tillsyn 2018 brister och dessa har ännu inte kunnat avhjälpas, trots ett gediget arbete i samarbete med Skolverket. Det finns därför anledning även ur ett kvalitetsperspektiv att genomföra en förändring av Skytteholmskolan. Verksamheten för årskurs f-3 har i dag hög kvalitet och kommer även fortsättningsvis att bedrivas på Skytteholmskolan.

Sedan barn- och utbildningsförvaltningen informerade om förändringarna med att göra Skytteholmskolan till en f-3 skola och Granbackaskolan till en f-3 skola har berörda vårdnadshavare ställt frågor som är viktiga att beakta i den fortsatta planeringen.

Förvaltningen kommer att arbeta med dessa frågor under första kvartalet 2021. Inför detta arbete vill vi särskilt skicka med ett antal frågor som är viktiga i planeringen. Det handlar om att följa elevunderlaget, se över och säkerställa att de mottagande skolornas lokaler är funktionella, utveckla organisationen och arbetssätten på de mottagande skolorna för att förstärka kvaliteten samt att arbeta med säkra skolvägar till de mottagande skolorna.

Efter förändringen av stadieindelningen på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan kommer fler elever gå i skola på Råsundaskolan, Råsunda centralskola och

Tallbackaskolan. Det är viktigt att säkerställa att lokalerna på de mottagande skolorna är funktionella och att eventuella behov av lokalanpassningar har genomförts vid

terminstart. Ett särskilt fokus ska ligga på att säkerställa trygghet och studiero i

Bilaga 1 till SKN/2020-12-10 § 70

skollokalerna. I detta arbete är det givetvis viktigt att förvaltningen har ett nära

samarbete med tekniska förvaltningen särskilt vad gäller den upprustning av lokalerna som ska ske i Råsundaskolan.

På motsvarande sätt är det också viktigt att se över skolvägarna till Råsundaskolan, Råsunda centralskola och Tallbackaskolan. Sedan 2017 har staden, utifrån en plan för säkra skolvägar, arbetat med att skapa en tydligare, tryggare och mer strukturerad trafikmiljö i anslutning till våra skolor. Under våren 2021 ska en särskild översyn göras av trafikmiljö i anslutning till Råsundaskolan, Råsunda centralskola och Tallbackaskolan och eventuella åtgärder ska vidtas.

I och med att syftet med förändringen av skolorganisationen är att säkerställa att

resurser kan användas till verksamhet istället för till tomma skolplatser är det viktigt att kvalitetsperspektivet finns med i den fortsatta planeringen. I skolnämndens strategi för förbättrade kunskapsresultat finns ett fokusområde som handlar om att organisera för kvalitet. Det kan handla om att organisera verksamheten med stöd av

elevkoordinatorer, elevhälsa, speciallärare, specialpedagoger, digitalisering etc. Detta perspektiv ska genomsyra förändringen för att förstärka arbetet med att skapa en god studiero och förbättrade kunskapsresultat i våra kommunala grundskolor.

Vi yrkar på att dessa frågor om funktionella lokaler, säkra skolvägar och förstärkt kvalitet tas med i den fortsatta planeringen. Planeringen ska resultera i en

genomförandeplan med tillhörande tidplan under första kvartalet 2021. I detta arbete är det viktigt att involvera elever, vårdnadshavare och medarbetare. Vi yrkar också på att Skolnämnden ska få återkommande rapporter om hur arbetet fortskrider.

Marianne Damström Gereben (L) Niklas Wykman (M) Ansgar Toscha (KD)

Sida 1 av 2

Skolnämnden 2020-12-10 SKN/2020:1

Yrkande

Reviderad verksamhetsplan och budget 2021

Majoritetens budget har redan röstats igenom i kommunfullmäktige. Vi Socialdemokrater reserverade oss mot beslutet och hänvisar nu liksom då till vårt eget budgetförslag som tillför Skolnämnden 33 miljoner mer.

Den reviderade versionen av VP och budget för Skolnämnden som föreligger innehåller stora förändringar i skolverksamheten och flera stora omflyttningar av elever från Skytteholmsskolan till Råsundaskolan, Råsunda Centralskola och Tallbackaskolan samt från Granbackaskolan till

Tallbackaskolan.

Vi Socialdemokrater ifrågasätter starkt detta förslag som innebär omfattande negativa konsekvenser för både elever, lärare, skolledningar och annan personal på alla inblandade skolor. Vi anser att vi ska satsa på våra kommunala skolor inte nedmontera dem och avveckla dem. Förvisso kan det finnas tillfällen då man har behov av att göra förändringar i en kommuns skolorganisation men det ska då ske efter noggranna utredningar och konsekvensbeskrivningar, med personal, elever och

vårdnadshavare involverade. Så har det inte gått till nu. Sedan förslaget presenterades den 26 november har frågorna och oklarheterna bara blivit fler.

Det är oklart hur alla Skytteholmselever ska få plats i Råsundaskolan och i Råsunda Centralskola.

Det är oklart hur tillräcklig tillgång till specialsalar, idrottshall, rastutrymmen m.m. kan säkras.

Enligt KSO (M) i april saknas det skolplatser i Solna och nu i december finns det enligt (L) ett överskott på 500 - 600 skolplatser. Det är otydligt var de s.k. 500- 600 tomma ”skolplatserna” finns. Och om de finns.

Det finns ingen utredning eller konsekvensbeskrivning som grund för beslutet. Beslutet riskerar att tas utan att man vet vad det kommer att innebära i framtiden.

Ingen barnkonsekvensanalys är gjord innan förslaget lades fram. Barnens åsikter är inte tillvaratagna vilket strider mot Barnkonventionen som numera är lag i Sverige sedan 1 januari 2020.

Det är oklart vilka pedagogiska konsekvenser sammanslagningarna av klasser och skolor får.

Bilaga 2 till SKN/2020-12-10 § 70

•

Sida 2 av 2

fotbollsundervisningen och försämrar elevernas scheman p.g.a. de stora avstånden till AIK:s

träningsanläggning. För att fotbollsprofilen på Skytteholmskolan ska leva vidare och utvecklas krävs att antagningen till åk 7 ht 2021 genomförs.

Minskad kontakt mellan grundsärskola och grundskola på mellanstadiet riskerar att bidra till segregation och försämrad kvalitet för båda skolformerna.

Det är oklart vilka kostnader det kommer att innebära om man måste bygga om i Råsundaskolan för att få plats med alla tillkommande elever?

Majoritetens riktmärke om 30 elever per klass innebär att klasser delas och kläms ihop. Trots det är det högst osäkert om det före skolvalet går att veta om det går att skapa klasser om 30 elever.

Det är oklart om våra klassrum är dimensionerade och har fungerande ventilation för 30 elever.

Det är oklart vilka konsekvenser beslutet får för stadens förmåga att behålla och attrahera legitimerade lärare och kompetenta skolledare.

Vi Socialdemokrater vill istället för att nedmontera Solnas skolor satsa på att göra dem attraktiva genom att skapa stabilitet och den arbetsro som ett grundligt förbättringsarbete kräver. Bara så kan vi vända den negativa trenden och utveckla kvaliteten till det bättre. För Skytteholmsskolan skulle t.ex. en profilering mot fler idrotter kunna attrahera elever och vårdnadshavare, inte bara från Solna.

Dessutom bör antagningen till fotbollsprofilen i åk 7 inte stoppas. Staden ska istället fullfölja det i avtal överenskomna samarbetet med AIK Fotboll.

Vi yrkar därför avslag på den tredje att-satsen som lyder: ”Skolnämnden beslutar att genomföra stadieförändringarna på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan enligt förvaltningens förslag och ger förvaltningen att detaljplanera och genomföra förändringen med tillhörande lokalutnyttjande.”

Eva Eriksson

Socialdemokraterna

Solna den 10 december 2020 Skolnämnden, ärende 6 SKN/2020:1 Reviderad verksamhetsplan och budget 2021

Yrkande

Vänsterpartiet anser att det finns många saker som är oklart kring förslaget att göra stadieförändringar på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan, och jag vill här framföra en del av dessa synpunkter och frågeställningar

Barnkonventionen är lag i Sverige sedan 1 januari i år, vilket i förlängningen innebär att en barnkonsekvensanalys (BKA) ska göras inför alla beslut som direkt rör barn. Den BKA som finns med i underlaget är visserligen gjord inför beslutet, men anses av oss vara direkt undermålig då den saknar både barnperspektiv och framförallt barnets perspektiv på ett fullödigt sätt. Därutöver saknar vi BKA utifrån de olika skolornas perspektiv, särskilt som det inte bara är eleverna på Skytteholmsskolan, Granbackaskolan, Råsundaskolan och Råsunda centralskola som drabbas av denna förändring. Även eleverna på Ekensbergsskolan,

Parkskolan och grundsärskolorna på Skytteholmsskolan och Tallbackaskolan är i allra högsta grad påverkade. Vi vill även hävda att eleverna på Ulriksdalsskolan och

Bergshamraskolan kommer att påverkas, om än inte lika direkt. Den förändring som fotbollsklasserna på Skytteholm ska genomgå kräver också sin speciella BKA.

Sammanfattningsvis saknas ett flertal viktiga perspektiv i barnkonsekvensanalysen, men vi vänder oss även mot innehållet i denna. I underlaget framgår inte om man tagit hänsyn till den omställning en åtgärd av detta slag innebär för barnens utveckling och inlärning.

Ytterligare en lucka är att barnen inte på något sätt fått påverka beslutet, utan enbart

informerats och i vissa fall endast fått uppge sina åsikter om ett beslut som inte ens är fattat.

Tjänsteskrivelsen talar om 500 skolplatser för mycket i centrala Solna, men det är platser som i dagens läge mest bara verkar finnas på papperet. Tittar vi på hur situationen faktiskt ser ut på kommunens skolor så ser vi snarare att lokalerna är ganska väl anpassade till hur elevunderlaget ser ut idag. Vi hade därför gärna sett att förvaltningen presenterat det underlag som ligger till grund för denna bedömning, både prognosen för elevantalet de närmaste åren och underlaget för kapacitetsbedömningen av skolorna. För att kunna erbjuda plats till nyinflyttade, men även för oförutsedda händelser som kan kräva att staden behöver ta emot en större andel elever från en dag till en annan, måste vi i våra kommunala skolor ha en viss överkapacitet på skolplatser. Annars riskerar skolorna att behöva anta fler elever än lokalerna tillåter, och då får vi en ohållbar arbetsmiljö både för elever och personal. Att ha precis det antal skolplatser som behövs enligt prognos är därför inte hållbart i längden, viss överkapacitet behövs i lokalerna.

Vi i Vänsterpartiet ställer oss också väldigt frågande till att det skulle bli en mer flexibel

organisation som kan anpassas efter befolkningsutvecklingen genom att fylla Råsundaskolan och Råsunda centralskola med fler elever samtidigt som Skytteholmsskolans mellan- och högstadium försvinner. Båda Råsundaskolorna har redan idag problem med trånga

korridorer och matsalar som nyttjas till max. Eftersom de dessutom delar på en ganska liten idrottshall så innebär det att många från Råsunda centralskola har sin idrott i Solnahallen idag. Att göra denna förändring, som i praktiken innebär en överfyllnad av lokalerna, mitt

Bilaga 3 till SKN/2020-12-10 § 70

under en pågående pandemi där vi uppmanas att hålla avstånd och inte samlas för många känns rent ut sagt som ett vansinne.

Det sägs ingenting om vad denna omorganisation kommer innebära rent ekonomiskt, vilket är väldigt underligt då den tas upp i budgeten för 2021. Vänsterpartiet hade gärna sett en tydligare genomgång av vad detta beslut kan innebära rent ekonomiskt. Enligt den blågröna majoriteten ska resurserna gå till lärare och skolböcker, inte till tomma skolplatser. Bevis för att detta förslag skulle leda till en sådan omfördelning kan vi inte se i underlaget, och kan därför inte säkerställa att detta stämmer överens med verkligheten.

Vi anser även att denna förändring kommer helt fel i tiden, det är bättre att invänta skolvalet som sker efter årsskiftet för att se hur många av Solnas elever som faktiskt söker andra skolor än de kommunala. Kanske vore det till och med bättre att vänta ett helt år för att verkligen se vad resultatet blir när RWS och IES öppnar till hösten 2021. Att fatta ett beslut om stadens skolors omfattning med en så stor förändring runt hörnet är inte hållbart, behovet i kommunen kan se helt annorlunda ut till hösten 2021 än vad vi kan förutspå nu.

Vi saknar också genomgång av hur denna förändring drabbar grundsärskoleeleverna på Skytteholmsskolan som nu tappar en naturlig kontakt med många jämnåriga kamrater.

Stabilitet och kontinuitet är extra viktigt för dessa elever, och förändringen kommer troligtvis drabba dem hårdare än alla andra. Vi anser också att det är en olycklig utveckling att

särskolorna hålls isär från grundskolorna. Forskning visar att det är fördelaktigt för eleverna i grundsärskolans sociala utveckling att grundsärskolan och grundskolan delar lokaler,

eftersom det då finns jämnåriga grundskolekamrater på skolan. Det är också fördelaktigt ur ett integreringsperspektiv, genom inkludering av särskoleelever i grundskolan ökar

grundskoleelevernas förståelse för funktionsvariationer, och då är åldersintegrering

avgörande. Att ha grundsärskoleelever i en skola utan jämnåriga grundskoleelever skapar utanförskap som vi i Vänsterpartiet inte kan ställa oss bakom. Återigen, vi saknar en BKA med särskoleelevernas perspektiv på förändringen.

Vi upplever att underlaget till det här beslutet har hastats fram, vilket blir extra tydligt när det gäller fotbollsklasserna på Skytteholmsskolan. Det första beskedet elever, vårdnadshavare och även vi i nämnden fick var att det skulle behöva utredas lite extra, men bara några dagar senare fick elever och vårdnadshavare beskedet att fotbollsklasserna skulle flyttas till

Tallbackaskolan. Beslutsgången känns ryckig i och med detta hattande fram och tillbaka.

Känslan av att det verkar bråttom förstärks av att lösningen för fotbollsklasserna är enligt oss långt ifrån den bästa. Denna känsla har vi fått förstärkt av kontakter från vårdnadshavare och elever i fotbollsklass, då Tallbackaskolan ligger långt från kommunikationer och

fotbollsplaner. Även denna förändring anser vi kräver sin egen BKA, som då ska upprättas innan beslut kan fattas.

Informationen som skickats ut till vårdnadshavare skiljer sig åt på ett olyckligt sätt beroende på vilken skola det gäller. Vårdnadshavarna på Tallbackaskolan har till exempel inte fått information om att även elever från Skytteholm kan komma att börja på skolan, de fick bara veta att eleverna från Granbackaskolan bereds plats på skolan. Därutöver är det

vårdnadshavare på skolor som direkt påverkas av denna stadieändring som inte fått någon information alls, som Ekensbergsskolan och Parkskolan. Extra olyckligt är hur informationen förmedlades till eleverna och vårdnadshavarna på Skytteholmsskolan. Informationen

upplevdes som att nedläggningen redan var ett faktum, vilket enligt oss skapade större oro än nödvändigt och kan påverka de berördas möjlighet att protestera mot vad som enbart är ett förslag. En bättre insyn i beslutsprocessen är en demokratisk förutsättning för att

medborgare ska ha en möjlighet att påverka politiska beslut, här anser vi att kommunen brustit.

Vi hade även gärna sett ett flertal andra typer av konsekvens- och riskanalyser för att säkerställa att nämnden kan fatta ett välgrundat beslut. Exempelvis ser vi redan nu att många lärare överväger att lämna bland annat Skytteholmsskolan. Vi vill därför gärna veta hur det säkerställs att lärarflykten blir så liten som möjligt, och framförallt hur man

säkerställer att en eventuell minskning av antalet lärare inte drabbar eleverna. Ca 180 av de drabbade eleverna går på högstadiet vilket vi anser vara en extra känslig tid att drabbas av större förändringar.

Vi saknar även i underlaget en redogörelse för vad som planeras ske med de lokaler som kanske tomställs i Skytteholmsskolan. Vi förutsätter att dessa lokaler inte kommer vara helt outnyttjade, eftersom det då innebär att ingen reell besparing kan göras på lokalkostnader för staden. Vad man har tänkt använda lokalerna till påverkar både lågstadiet och

grundsärskolan som kommer vara kvar i skolans lokaler. Även detta saknas i barnkonsekvensanalysen.

När det gäller Granbackaskolan så får vi inga tydliga besked om vad det egentligen är som hänt som gör att den stadieförändringen kan ske just nu. Det skulle ske först när den nya skolan i Huvudsta står klar, och eftersom det bygget inte ens är påbörjat så har vi i

Vänsterpartiet väldigt svårt att se vad som kan vara skälet till att det nu skett en förändring i den planen. Vi hoppas innerligt att det inte beror på att majoriteten har lovat Internationella engelska skolan en massa elever till skolan i Ingenting som öppnar hösten 2021. Tyvärr ser vi inga andra tecken på att så faktiskt är fallet. Lärare, elever och vårdnadshavare på

Granbackaskolan har dessutom fått höra så många olika besked de senaste åren vilket i sig skapar en extra oro. Först skulle den bli en f-6 skola. Sedan ändrades det beskedet med ganska kort varsel, och nu så kommer detta. Visar inte på någon stabilitet och långsiktighet i styrets skolpolitik.

Råsunda centralskola har idag ca 30 lediga platser och att utöka skolplatserna så mycket mer än så är inte görbart anser vi i Vänsterpartiet. Redan idag är det trångt i korridorer och matsalen används fullt ut. Dessutom är det dåligt med uppehållsutrymmen i skolan, både inne men framförallt utomhus. Detta gör att många elever vandrar iväg från skolområdet, bland annat till Solna centrum, på raster och eventuella håltimmar, vilket är extremt olyckligt då personalen inte har koll på elevernas förehavanden och säkerhet. Att då flytta

högstadieelever från en skola med en stor fin skolgård och bra lokaler till detta känns för oss som en sämre lösning på ett problem som vi inte ens ser finns.

Även Råsundaskolan har redan idag stora bekymmer med lokalbrist då matsalen måste nyttjas maximalt för att få plats med alla elever på skolan. Den idrottshall som finns där används inte bara av skolan själv utan även av Råsunda centralskola och ibland även Ekensbergskolan vilket gör att den är maximalt nyttjad. Att då öka på antalet klasser på skolan känns inte som en flexibel lösning. Vi saknar också tydlig information om den

renovering som planeras på Råsundaskolans äldsta byggnad. Hur ska den nu gå till om det är ännu fler elever som måste evakueras vid renoveringen är en fråga vi ställer oss. Vi ställer oss också mycket frågande till var klassrummen finns för att rymma upp till sex paralleller.

Skytteholmsskolan har nyligen genomgått större renoveringar i bland annat högstadiedelen, att kort därefter lägga ned samma delar av skolan tyder inte på en hållbar planering av lokalförsörjning i staden. Att slösa med de kommunala skattepengarna på detta sätt är direkt oansvarigt och behöver förklaras tydligare i beslutsunderlaget.

Vi i Vänsterpartiet delar fackförbundens synpunkter och yrkanden i MBL-protokollet. Även om många av dessa bifalls av förvaltningen så svarar det inte på hur det ska lösas eller säkerställas i många av punkterna. Återigen, vi hade gärna sett risk- och

konsekvensanalyser i underlaget. Vänsterpartiet håller helt med Kommunals yrkanden och

delar inte förvaltningens avslag på dessa. Vi tycker dessutom att det är konstigt att skolnämnden inte fått ta del av de riskbedömningar och handlingsplaner som sägs vara gjorda i nämnda avslag.

När det kommer till etableringen av Internationella engelska skolan (IES) i Ingenting och Raoul Wallenbergskolan (RWS) Bagartorp så var Vänsterpartiet det enda parti som ville yttra oss till Skolinspektionen att etableringen kan innebära ekonomiska, pedagogiska eller

organisatoriska konsekvenser för Solnas grundskolor. För oss är det så tydligt när vi nu står inför dessa stadieändringar att vi hade rätt. Om inte ekonomiskt, så i alla fall mycket påtagligt vad gäller organisation och till viss del pedagogiska.

I Verksamhetsplan och budget står det under kompetensförsörjning att en attraktiv

arbetsgivare blir staden genom att bedriva skolor som genomsyras av hög kvalitet, en stabil organisation, rätt förutsättningar och goda resultat. Förutom att mycket av detta mest bara känns som vackra ord i det här läget så ställer vi oss väldigt frågande hur en sådan här kortsiktighet talar för att Solnas skolor kan erbjuda en stabil organisation. Allt tyder snarare på att nya besked kan komma när man som allra minst anar det. Det blir inte så trovärdigt att hävda detta samtidigt som en omorganisation sker med väldigt kort varsel.

En annan sak som tas upp i VP & budget är att det finns ett behov av 200 skolplatser i norra Solna. Även om just den här omorganisationen främst berör centrala och södra Solna så ser vi ändå att det kan finnas en fördel med att det finns en viss överkapacitet framförallt i centrala Solna för att lättare kunna erbjuda plats på Råsundaskolan och Råsunda

centralskola för de elever som bor relativt nära dessa skolor. Det kan vara en del i att avlasta Ulriksdalsskolan. Vi ser dock framförallt att detta nog bäst löses genom att inte gå vidare med att stänga högstadiet på Bergshamraskolan.

Vänsterpartiet tycker också att det är extra olyckligt att den här omorganisationen drabbar de elever som redan genomlidit en skolnedläggning under sin skoltid. De elever som gick på Fridhemsskolan när den lades ned går nu i högstadiet, och många av dem på just

Skytteholmsskolan då det var där de som inte aktivt sökte något annat placerades. Det om något anser vi vara skäl nog att vänta med denna omorganisation tills denna elevgrupp gått ut högstadiet, om den nu tvunget måste göras.

Liberalerna är det fria skolvalets största försvarare och vill att vårdnadshavare och elever som själva ska välja vilken skola de vill gå i. Det är ingenting man vill att tjänstemän på en skolförvaltning ska bestämma. Trots det så vill de nu, tillsammans med övriga partier i den blågröna majoriteten, genomföra stadieförändringar på ett flertal skolor i Solna och överlåter till förvaltningen att bestämma vilka skolor de drabbade eleverna ska hamna på. I ett trollslag har hundratals familjers val av skola totalt underkänts av majoriteten. Dessutom minskar ju valfriheten i Solna när dessa stadieförändringar sker. De allra flesta vill främst söka sig till en skola nära hemmet, och är det då en f-9 skola så tycker väldigt många att det är ett mycket bra alternativ. För de elever som vill fortsätta gå på en kommunal skola i Solna och som kommer från exempelvis Parkskolan så försvinner ett av de mest naturliga valen i och med detta. Vi tror att de allra flesta försöker undvika skolbyten om det inte är absolut nödvändigt, en tro som förstärkts av de över hundra mejl som inkommit från vårdnadshavare, anhöriga och elever den senaste veckan.

Vänsterpartiet tycker att det är väldigt underligt att det här beslutet ska tas under reviderad Verksamhetsplan och budget 2021. Det framstår som att detta görs för att verkligen garantera att få igenom förslaget, och det tycker vi är extremt olyckligt ur ett demokratiskt perspektiv. För oss hade det känts mer lämpligt att revidera Skolförsörjningsplanen och då göra gemensam sak i hela nämnden. Skolfrågan är för stor och viktig för att ensidigt besluta om. För att på riktigt få en långsiktighet i ett så pass viktigt dokument som en

Skolförsörjningsplan så måste underlaget till det vara transparant och gediget och det är en stor fördel med bred politisk enighet i beslutet sedan. Vår känsla är, återigen, att det är bråttom med beslutet och vi får ingen klarhet i varför så är fallet.

Vi vill också framföra, även om det inte berör ärendet i sig, att det är olyckligt att det inte gjorts en ordentlig utredning eller BKA hur barnen påverkas av dessa stora klasser bestående av 28–30 elever som är det som skolplatser beräknas på i

Skolförsörjningsplanen. Stora klasser har en pedagogisk inverkan, och att då inte titta på hur detta påverkar Solnas elever tycker vi är olyckligt.

Till sist vill jag hänvisa till Vänsterpartiets budgetförslag för att visa på hur vi hade löst dessa påstådda problem. Vi vill bland annat ha mindre klasser i skolorna och på fritids, med minsta klasser för de yngsta barnen. Vårt riktmärke ligger på mellan 20–25 elever i varje klass. Om vi räknar med mindre klasser på stadens skolor så hade vi inte haft så stor överkapacitet i centrala Solna, om ens någon över huvud taget.

Mot bakgrund av ovanstående så kan jag inget annat än yrka:

Att avslå punkten ”Skolnämnden beslutar att genomföra stadieförändringarna på Skytteholmsskolan och Granbackaskolan enligt förvaltningens förslag och ger förvaltningen att detaljplanera och genomföra förändringen med tillhörande

lokalutnyttjande” och ger förvaltningen i uppdrag att ta bort allt som rör detta ur VP och budget 2021

Linda Cigéhn

Vänsterpartiet

Skolnämnden 2020-12-10 SKN/2020:1113

Yttrande

Strategi för förbättrade kunskapsresultat i Solna stads grundskolor 2018-2022 - reviderad

Vi Socialdemokrater välkomnar strategin och dess revidering. Strategin innehåller många lovvärda åtgärder och initiativ i syfte att förbättra inte bara kunskapsresultaten utan också utveckla

undervisningen samt lärares och skolledningarnas ledarskap. Den utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som strategin anger är också lovvärd.

Vi ställer oss dock frågande till hur alla dessa lovvärda initiativ ska kunna förverkligas när de ekonomiska förutsättningarna enligt vår mening inte finns i Solna därför att skolorna är gravt underfinansierade. De återkommande beslutade förflyttningarna och nedläggningarna av stadier som medför hopslagningar av klasser kommer enligt vår mening att väsentligt försvåra

förverkligandet av strategin.

Eva Eriksson Socialdemokraterna

Bilaga 4 till SKN/2020-12-10 § 72