PPM
P assivt P lacerande för M ånga
En analytisk studie av premiepensionsspararnas avsaknad av strategier för fondval
Fördjupningskurs i företagsekonomi Magisteruppsats 10 P Ht 2005
Handledare: Eron Oxing
Författare:
Jenny Helin
jenny01.helin@student.sh.se +46 (0) 739155353
Henrik Sparf
henrik.sparf@swipnet.se
Sammanfattning av magisteruppsats inom Finansiering –
Södertörns HögskolaTitel: PPM – Passivt Placerande för Många Författare: Jenny Helin & Henrik Sparf
Handledare: Eron Oxing Datum: 2006-01-27
Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta?
Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var:
Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen?
Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet.
Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS.
Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse.
Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet.
Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.
Abstract of Master Thesis in Finance –
Södertörn University CollageTitle: PPM – Passive Placement for Many Authors: Jenny Helin & Henrik Sparf
Tutor: Eron Oxing
Date: 2006-01-27
Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies?
Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system?
Purpose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system.
Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS.
Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system.
Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude.
Förord
Under höstterminen 2005 har vi, författarna, som en del av fördjupningskursen i Företagsekonomi, utarbetat denna Magisteruppsats vid Södertörns Högskola.
Under arbetets gång har vi fått god och sakkunnig hjälp från flera håll. Vi skulle därför vilja inleda med att tacka alla de som lagt ner tid och engagemang för att hjälpa oss att åstadkomma denna uppsats.
Först och främst vill vi rikta vår tacksamhet till vår handledare Eron Oxing, för god hjälp med att skapa struktur på tankar och text samt för värdefulla tips under arbetets gång. Ett stort tack vill vi även framföra till våra opponenter Anne och Nicholas samt övriga deltagare i uppsatsgruppen, för infallsrika synpunkter och kreativa idéer.
Slutligen ett stort tack till samtliga medverkande respondenter i den för studien genomförda enkätundersökningen, för att Ni tog Er tid att besvara våra frågor.
Denna uppsats riktar sig primärt till studenter, lärare och yrkesverksamma inom den finansiella sektorn men givetvis även till andra som finner ämnet intressant. Vi hoppas att Ni får en trevlig läsning.
Vi vill tydligt påpeka att eventuella fel och missuppfattningar i uppsatsen inte kan belastas några andra än oss själva och vore tacksamma om Ni som tar del av denna uppsats hör av Er med tankar och kommentarer.
Södertörns Högskola den 12 januari 2006
_______________________ _______________________
Henrik Sparf Jenny Helin
henrik.sparf@swipnet.se jenny01.helin@student.sh.se
1. INLEDNING ... 7
1.1 BAKGRUND... 7
1.2 PROBLEMDISKUSSION... 8
1.3 SYFTE... 10
1.4 AVGRÄNSNING... 10
1.6 UPPSATSDISPOSITION... 11
1.5 CENTRALA BEGREPP... 12
1.5.1 DET GAMLA PENSIONSSYSTEMET... 12
1.5.2 DET NYA PENSIONSSYSTEMET & PREMIEPENSIONEN... 12
1.5.3 FONDTYPER... 13
1.5.4 SJUNDE AP-FONDEN (PREMIESPARFONDEN) ... 15
2. METOD ... 16
2.1 FÖRSTÅELSEANSATS... 16
2.2 METODANSATS... 16
2.3 URVALSMETOD... 18
2.4 LITTERATURSTUDIE... 18
2.5 DATAINSAMLINGSMETOD... 19
2.6 ENKÄTUNDERSÖKNINGENS UTFORMNING... 20
2.7 RELIABILITET & VALIDERING... 20
3. TEORI ... 21
3.1 TEORETISK BAKGRUND... 21
3.1.1 HOMO ECONOMICUS... 22
3.1.2 PORTFÖLJTEORI... 22
3.1.3RISKBEGREPPET OCH EXPECTED UTILITY THEORY... 23
3.1.4 BEHAVIORAL FINANCE... 25
3.2 TEORETISK REFERENSRAM... 28
3.2.1 BEROENDE VARIABELN... 29
3.2.2 OBEROENDE VARIABLERNA... 29
3.2.3 ENKÄTENS UPPBYGGNAD... 30
3.2.4 BESTÄMMELSEFAKTORER FÖR STRATEGIER I PREMIEPENSIONSPLACERANDET... 33
4. EMPIRI & ANALYS... 36
4.1 EMPIRISK SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 36
5. RESULTAT... 48
6. SLUTSATSER ... 49
7. KRITISK GRANSKNING... 51
7.1 KÄLLKRITIK... 51
7.2 VALIDITET... 51
7.3 RELIABILITET... 52
7.4 GENERALISERING... 53
7.5 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 53
8. KÄLLFÖRTECKNING... 55
8.1 TRYCKTA KÄLLOR... 55
8.1.1 LITTERATUR... 55
8.1.2 AVHANDLINGAR, UPPSATSER OCH RAPPORTER... 56
8.1.3 ÖVRIGA TRYCKTA KÄLLOR... 56
8.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 57
8.3 TELEFONKONTAKT... 57
9. BILAGOR ... 58
9.1 BILAGA 1. ... 58 9.2 BILAGA 2. ...ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
1. INLEDNING
Inledningen syftar till att ge läsaren en introduktion till uppsatsens problemområde för att sedan fortsätta med en problemdiskussion samt precisering av undersökningens syfte. Därefter ämnas det redogöras för uppsatsens disposition och avslutningsvis ges en begreppsdefinition samt en inblick i det ”nya pensionssystemet”.
1.1 Bakgrund
Att privatpersoner investerar och sparar i finansprodukter har vardagliggjorts på förhållandevis kort tid i Sverige, inte minst genom det nya reformerade pensionssystemet som infördes 1998.
Premiepensionssystemet, vilket utgör en del av detta nya system, innebär att individen själv skall placera 2,5 procent av sin beskattningsbara inkomst mellan olika fonder. (Nilsson 2000)
Sveriges premiepensionssparare kan genom att välja flera fonder, dock maximalt 5 stycken, för att sprida riskerna för sitt sparande. Utbudet av fonder har ökat kraftigt sedan starten, i slutet av september år 2005 fanns 705 olika fonder att välja mellan inom systemet. (SOU 2005:87) De som avstår från att aktivt välja fonder får sin premiepension placerad i statliga Premiesparfonden, en aktiefond som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Till skillnad från vad många tror är Premiesparfonden inte ett alternativ med låg risk, att avstå från ett aktivt val skulle med andra ord inte utgöra någon optimal strategi för de individer som önskar en låg risk.
(www.ppm.nu)
Premiesparfonden har som målsättning att ge en avkastning som motsvarar genomsnittet för de valbara fonderna, så har också resultatet hittills varit men att Premiesparfonden skulle ha varit
”det bästa valet” är en myt. Av de fonder som funnits i systemet sedan start har fler än hälften, cirka 240 stycken, givit en högre avkastning än Premiesparfonden. (Fondbolagens förening 2005)
Det första premiepensionsvalet föregicks av en period med en mycket stark börsutveckling som efter premiären övergick i en period med kraftiga kursfall. (SOU 2005:87) Tidpunkten för lanseringen av premiepensionssystemet var således mycket olycklig. Dels med tanke på det stora kapital som placerades precis då börsen börjat vända nedåt, dels den stora andel av
placeringarna som gjordes i aktiefonder. (Nilsson 2005) Timingen är av betydelse för avkastningen. Börjar man spara i aktierelaterade produkter då börsen är högt värderad kan man få vänta länge, i vissa fall mycket länge, för att erhålla en avkastning som ens kommer i närheten av den trendmässiga. I ett långsiktigt perspektiv spelar förhoppningsvis inte den olyckligt timade starten roll för framtida pensioner då de flesta sparar på 30-40 års sikt, emellertid kan detta ha skadat förtroendet för premiepensionssystemet. (ibid.)
PPM-systemet har utsatts för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap, detta trots att färsk statistik från PPM visar att det lönar sig att göra aktiva val. I en mätning som Demoskop redovisade i april 2005 instämmer endast 6 procent fullt ut i att de har tillräcklig kunskap för att hantera premiepensionen. (Demoskop 2005) För en individ som inte har erfarenhet från den finansiella marknaden kan valet av fonder te sig som ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av de svenska spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr individens aktivitet i placerandet av premiepensionen?
1.2 Problemdiskussion
”Penningen blir en tjänare om man brukar den rätt men en härskare om man inte kan det."
Horatius
Pensionen är något som berör oss alla, precis som Horatius beskriver människans förhållande till pengar skulle premiepensionen kunna illustreras på ett liknande sätt. Det ökade individuella ansvar, vilket införandet av premiepensionssystemet inneburit, kan av vissa individer anses vara en självklar frihet i vårt demokratiska samhälle, för andra kan det dock upplevas som något oöverskådligt och svårt, ett måste som man hellre blundar för än tar i tu med. Att blunda, att vara passiv, rimmar dock illa med det reformerade pensionssystemet och det personliga ansvaret.
Verkningarna av det nya premiepensionssystemet har lett till en hel del spekulationer och
skriverier där debatten ofta handlat om vilka som får det sämre och vilka som misslyckats med sina fondval. De viktigaste faktorerna för hur stor vår framtida pension blir är givetvis tillväxten i samhällsekonomin samt aktie- och räntemarknadernas utveckling men genom det nya pensionssystemet har Sveriges pensionssparare givits möjligheten att själva påverka sin framtida pension, dels genom val av pensionsuttag, förvärvsarbete och pensionsålder, dels genom att självständigt välja fonder för placerande av premiepensionen.
I skrivande stund är det fem år sedan det första premiepensionsvalet gick av stapeln. Från och med oktober år 2000 fick pensionsspararna således själva ansvar för en del av sin framtida pension. Denna premiepension skulle spararna själva placera i fonder, syftet måste även varit att premiepensionsspararna aktivt skulle följa upp sina val av fonder. Färre personer än väntat har emellertid aktivt valt fonder. Vid det första valet gjorde två tredjedelar av spararna ett aktivt val. Aktivitetsnivån har därefter sjunkit drastiskt, allt färre förstagångsväljare tenderar att välja aktivt. Vid halvårsskiftet 2005 återfanns 43 procent av spararna i Premiesparfonden.
(SOU 2005:87) Utöver dessa 43 procent tillkommer ett stort antal sparare som initialt gjort ett aktivt val men därefter agerat passivt, det vill säga ej omplacerat sina fondmedel.
Med utgångspunkt från ovanstående bakgrund och problematisering finner författarna det intressant att undersöka vad som ligger bakom den rådande ”passiviteten” på premiepensionspararnas fondmarknad. Uppsatsen kommer sålunda att kretsa kring följande huvudfrågor:
• Vilka är orsakerna till att många premiepensionssparare inte har en aktiv strategi för placerandet av sina premiepensionspengar?
• Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen?
1.3 Syfte
Syftet med denna undersökning var att försöka utröna orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka faktorer som påverkar individens grad av aktivitet i premiepensionssparandet.
1.4 Avgränsning
I uppsatsen kommer endast individuella faktorer som påverkar premiepensionssparandet att undersökas. Hur stor inverkan de externa faktorerna i form av reklam, massmedia, personliga rådgivare etcetera har för premiepensionsaktiviteten kommer endast indirekt att beröras.
1.6 Uppsatsdisposition
Modellen nedan ger en översikt av uppsatsens delar samt dispositionen av dessa.
2.
Metod
3.1
Teoretisk bakgrund
3. 2
Teoretisk referensram
Beskriver teorierna bakom vetenskapliga metoder och redovisar författarnas egna val av den empiriska datainsamlingens metod och praktik.
Används för att precisera forskningsfrågor och styr vad det empiriska arbetet inriktas på.
Behandlar utfallet och resultatet av undersökningen. De erhållna resultaten kopplas till det tidigare presenterade teorimaterialet, vilket leder fram till en teoretisk analys av insamlad primärdata.
4.
Empiri &
Analys
5.
Resultat
Besvarar uppsatsens problemställning utifrån de resultat som framkommit ur analysen. Här presenteras dessutom en diskussion kring slutsatserna.
Erhålles utifrån empiri och analys och redovisas med utgångspunkt i uppsatsens syfte.
6.
Slutsatser &
Diskussion
Redogör för en kritisk granskning av den genomförda undersökningen med avseende främst på studiens validitet samt reliabilitet. Presenterar även förslag till fortsatt forskning inom det aktuella ämnet.
7.
Kritisk granskning &
fortsatt forskning
Redogör för uppsatsens valda teorier, där den teoretiska utgångspunkten förklarar fenomenet som studerats.
1.
Inledning
Syftar till att introducera läsaren till uppsatsområdet samt uppsatsen problem. Här presenteras även syfte, avgränsningar och begreppsdefinition.
1.5 Centrala begrepp
1.5.1 Det gamla pensionssystemet
Sveriges pensionssystem innan reformeringen utgjordes av två komponenter; folkpension och allmän tilläggspension. Systemet byggde på den så kallade inkomstbortfallsprincipen, vilken innebar att pensionsersättningen skulle återspegla individens tidigare inkomst. Folkpensionen samt den allmänna tilläggspensionen uppgick sammanräknat till ungefär 65 procent av genomsnittet för löntagarens 15 bästa inkomstår. (Ståhlberg 2004) Den viktigaste orsaken till reformeringen av pensionssystemet var att kostnaderna för de gamla pensionerna ökade och ej längre ansågs möjliga att finansiera. Även andra skäl fanns, det tidigare ATP-systemet missgynnade till exempel de individer som haft en jämn inkomstutveckling under livet och arbetat under lång tid. (Nilsson 2000)
1.5.2 Det nya pensionssystemet & premiepensionen
Sveriges pensionssystem förändrades kraftigt i och med införandet av ”den allmänna pensionen”. Den grundläggande idén med det reformerade pensionssystemet är att pensionen skall grundas på inkomster under hela yrkeslivet. Premiepensionen som är en del av det reformerade ålderspensionssystemet, stärker det personliga ägandet då det innebär ett större individuellt sparande än i det gamla (ATP) systemet. (Nilsson 2000)
Genom premiepensionen sparar varje generation till viss del ihop sin egen pension, vilket minskar den osäkerhet som finns i ett fördelningssystem där den äldre generationen får lita till att den unga generationen klarar av att försörja dem. Vid sidan av pensionssystemets traditionella fördelningssystem skapades även ett fonderat system, premiepensionssystemet, där svenskarna har möjlighet att själva placera en del av sina pensionsmedel i olika fonder.
(ibid.)
För de svenskar som fullständigt omfattas av det nya pensionssystemet avsätts varje år 18,5 procent av den beskattningsbara inkomsten till allmän pension. Av denna andel fördelas 16 procent till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension. Premiepensionen kan tyckas vara av mindre betydelse om man endast ser till procentandelen av pensionsavgiften men
beroende på värdeförändringen för fonderna kan premiepensionen komma att utgöra upp till en tredjedel av den slutgiltiga pensionen. (www.ppm.nu)
Det nya pensionssystemet gäller fullt ut för alla som är födda 1954 eller senare medan de individer som är födda under perioden 1938-53 får en del av sin pension från det nya pensionssystemet och en del från det gamla. Ju tidigare individen är född, desto större andel utgör det gamla pensionssystemet. Individer födda 1937 eller tidigare omfattas inte av det nya pensionssystemet utan får hela sin pension via det gamla pensionssystemet.
(www.forsakringskassan.se) För att administrera premiepensionssystemet bildades den statliga Premiepensionsmyndigheten. (www.ppm.nu)
1.5.3 Fondtyper
När det första valet av premiepensionsfonder genomfördes i oktober år 2000 fanns 462 fonder anslutna till systemet fördelade på 67 fondförvaltare. Antalet fonder har i dagens läge (September 2005) ökat till 705 stycken och fondförvaltarna är nu 82 till antalet. (SOU 2005:87) Sveriges pensionssparare kan välja upp till fem olika fonder och fritt omplacera utan var sig avgifter eller skatter. Värdeutvecklingen för premiepensionsfonderna är en viktig faktor för hur stor individens framtida premiepension blir. (www.ppm.nu)
1.5.3.1 Räntefond
Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper såsom statsskuldväxlar, statsobligationer, bostadsobligationer samt kommun- och företagscertifikat. Avkastningens storlek beror i denna typ av fond främst på den framtida ränteutvecklingen. (Nilsson 2005) Andelens värde i en räntefond ändras genom den ränta som värdepapperna ger samt de kursvinster, alternativt förluster, som uppkommer i samband med fondförvaltarens köp och försäljning av värdepapper. Räntefonder brukar indelas i två kategorier, korta respektive långa. (ibid.)
Kort räntefond
En räntefond med kort löptid, en så kallad penningmarknadsfond, placerar i värdepapper där den återstående löptiden är mindre än ett år. Värdepappren som ingår i denna typ av fond är även vanligen garanterade av staten exempelvis statsskuldväxlar. (Haskel 1998) En
penningmarknadsfond lämpar sig för mer kortsiktiga placeringar eftersom risken för värdeminskning är liten och chansen till hög avkastning är förhållandevis låg. Detta då fondens värde påverkas relativt lite av ränteförändringar på marknaden. En kort räntefond påminner om ett vanligt sparkonto och lämpar sig för individen som inte är särskilt riskbenägen. (Nilsson 2005)
Lång räntefond
En räntefond med lång löptid, en så kallad obligationsfond, investerar i värdepapper på obligationsmarknaden med återstående löptider överstigande ett år. En ränteförändring får därför en större betydelse för värdet på en obligationsfond jämfört med en penningmarknadsfond. (Nilsson 2005) Sparande i långa räntefonder då marknadsräntan är på nedgång ger rimligen en god avkastning, detta eftersom värdepappren vilka dessa fonder investerat i stiger i värde då räntan går ned. En obligationsfond är lämpad för ett sparande på längre sikt då den medför vissa kursrisker. (Haskel 1998)
1.5.3.2 Aktiefond
Aktiefonder placerar minst 75 procent av fondförmögenheten i börsnoterade företags aktier.
Om värdet på aktierna vilka förvaltaren investerat i stiger i värde eller ger utdelning, stiger värdet på fondandelarna. Det omvända gäller givetvis om värdet på aktierna, sjunker, då minskar även värdet för fondandelen. (Nilsson 2005) Aktiefonder kan ha en mängd olika risknivåer och placeringsinriktningar. En aktiefond kan exempelvis inrikta sig på en speciell bransch såsom skogsföretag, eller ett geografiskt område, exempelvis Ryssland eller Sydamerika. (ibid.) Aktiefondsparande är förenat med vissa risker och lämpar sig därför för långsiktiga placeringar. Ju mer specialinriktad fonden är desto högre risk förknippas den med, samtidigt som chansen till högre avkastning ökar. (Håkansson et. al. 2003)
1.5.3.3 Blandfond
Blandfonder investerar både i aktier och räntebärande värdepapper. Vartefter förutsättningarna ändras på marknaden styr förvaltaren fondfördelningen till de marknader där tillväxten bedöms bli bäst. (Håkansson et. al. 2003) Placeringar i blandfonder är bra alternativ för individer som önskar högre avkastning än vad obligationer ger men inte vill acceptera riskerna vilka
förknippas med aktiesparande. Placeringsformen lämpar sig bäst för ett långsiktigt sparande.
(Nilsson 2005)
1.5.3.4 Hedgefond
Hedgefonder har större frihet då det gäller placeringsmöjligheter än traditionella fonder.
Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier. (Håkansson et. al. 2003) Hedgefonder använder sig oftare än andra fonder av finansiella derivat i syfte att öka avkastningen, alternativt minska fondens risk. Belåning är också ett vanligt inslag. Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög. I genomsnitt och sett över en flerårig tidsperiod innebär placeringar i hedgefonder ungefär en medelrisk.
(Nilsson 2005)
1.5.3.5 Generationsfond
Generationsfonderna kan sägas vara en form av blandfonder där omplacering från en högre andel aktier till en högre andel räntepapper successivt sker i takt med att pensionsåldern närmar sig. (Fondbolagens förening 2005)
1.5.4 Sjunde AP-fonden (Premiesparfonden)
De individer som avstår från att placera premiepensionsmedlen i valbara fonder får premiepensionen placerad i Premiesparfonden vilken förvaltas av Sjunde AP-fonden.
Premiesparfonden är en global aktiefond, normalt är innehållet fördelat på 17 procent svenska aktier och 65 procent aktier hemmahörande på utländska marknader. Resterande del placeras i olika räntebärande värdepapper. Enligt lagen får Sjunde AP-fonden inte göra reklam för Premiesparfonden, inte heller påverka fondsparare att i premiepensionsvalet välja (eller rättare sagt avstå från att välja) så att de blir kunder hos Sjunde AP. (www.ap7.se)
2. METOD
I detta avsnitt förklaras och motiveras de metodmässiga vägval som gjorts samt hur det
övergripande arbetet med uppsatsen genomförts för att uppnå uppsatsens syften. Här redogörs således för vald undersökningsmetod samt urvals- och datainsamlingsmetoder. Diskussion kring uppsatsens validitet, reliabilitet samt källkritik återges emellertid i slutet av uppsatsen, under avsnittet kritik granskning.
2.1 Förståelseansats
För denna studie har ett positivistiskt - induktivt angreppssätt valts. Uppsatsen lutar sig mot väl ansedda principer och teorier rörande finansiering utifrån ett såväl företagsekonomiskt som nationalekonomiskt perspektiv. Teorierna fungerar som utgångspunkt för de empiriska observationerna varför valda teorier i undersökningen ställts mot empirisk data. (Andersen 1998) Angreppssättet har följaktligen lett till att slutsatser om enskilda företeelser kunnat erhållas genom logisk och tankemässig slutledning. (ibid.) Av denna orsak blir valet av teori, tillsammans med valet av perspektiv, avgörande för hur problem och frågeställningar uppfattas och därmed vilka slutsatser som dras. (Denscombe 2000).
En helt objektiv inställning till uppsatsämnet, att inte låta personliga åsikter och åskådningar lysa igenom, anser författarna vara omöjligt. Ambitionen har därför istället varit att öppet försöka redogöra för hur resonemangen har fortskridit. Läsaren skall ges en bild av hur författarnas tankegångar utvecklats under arbetets gång, vilket på så sätt bör förbättra studiens intersubjektivitet. (Lundquist 1993)
Argumentationen i uppsatsen är i viss utsträckning normativ, författarna ger förslag på hur de uppskattar möjligheterna att komma till rätta med de för studien identifierade problemen.
2.2 Metodansats
I syfte att uppnå en allsidig belysning av forskningsområdet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder valts för denna studie, dock har den kvantitativa metoden varit dominerande. Huvudstudien genomfördes genom enkäter med systematiska och strukturerade observationer, genom fasta frågor och svarsalternativ. För bearbetning och analys
av primärdata har statistiska sambandsanalyser utförts. Den kvantitativa metoden har till skillnad från den kvalitativa en låg flexibilitets grad, (Edling & Hedström 2003) varför även kvalitativa inslag förekommit i undersökningsarbetet i form av en förstudie. Syftet med denna förstudie var således att komplettera och stärka den kvantitativa metoden.
Genom att i studien ha nyttjat flera metoder, det som i metodlitteraturen benämns som triangulering, ökade omfattningen av det insamlade materialet, vilket i sin tur borde ha höjt kvaliteten på undersökningen. Författarnas förhoppning var att på detta sätt kunna vidga sin förförståelse, vilket rimligen borde tillföra ett vidare perspektiv i beskrivningen och undersökningen av problemområdet. Resultatet av en metod kunde ställas mot resultatet av en annan. Detta gjorde det möjligt att bekräfta och ifrågasätta resultaten genom att jämföra data från de olika metoderna. (Denscombe 2000).
Den väsentliga skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ metod är att den kvalitativa metoden fokuserar på den utforskades perspektiv i stället för på forskarens. (Bryman 2002) För att få en uppfattning om hur detta problemområde verkligen var intressant att undersöka samt vilka variabler den kvantitativa undersökning skulle omfatta, intervjuades 20 personer om inställning till och val för premiepensionen. De tillfrågade var mellan 20 - 60 år. Intervjuerna genomfördes i en naturlig men avskärmad miljö som relativt öppna diskussioner öga mot öga mellan intervjuaren och intervjuobjektet. Intervjuerna återges inte i detta material då de endast syftade till att ge författarna ett vidare perspektiv inför den kommande undersökningen.
Den kvantitativa metoden grundar sig på statistiska och matematiska analysmodeller. (Edling
& Hedström 2003) De modeller som användes för denna undersökning var huvudsakligen sambandsanalyser. Det kvantitativa metodvalet ansåg författarna lämpade sig väl för denna studie. Detta då syftet var att dra slutsatser från en urvalsgrupp på 100 individer, genom att undersöka huruvida samband förelåg mellan en beroende variabel (aktivitet i premiepensionsvalet) samt ett antal oberoende variabler. Den kvantitativa metoden underlättade vidare för dataanalysen på grund av sin strukturerade form. (Andersen 1998) Den kvantitativa metoden har sin utgångspunkt i forskarens idéer om vilka dimensioner och frågor som skall vara centrala för undersökningen, vilket i sin tur ställer krav på att forskaren
noga tänker igenom varje enkätfrågas relevans och innebörd. (Alvesson & Sköldberg 1994) För att bredda perspektivet i valet av frågor och undersökta variabler föregicks den kvantitativa undersökningen av en mer djupgående förstudie.
2.3 Urvalsmetod
Ambitionen för denna uppsats var inledningsvis att undersöka ett representativt tvärsnitt av totalpopulationen, där totalpopulationen avser alla Sveriges premiepensionssparare. För detta hade urvalsmetoden behövt vara ett obundet slumpmässigt urval. Kravet för detta urval består i att de valda exemplen utgörs av ett tillräckligt stort antal för att kunna göra en rättvis generalisering samt att samtliga individer i populationen haft lika stor sannolikhet att bli utvalda. (Bell 2000) Tidsramen samt de för undersökningen tillgängliga resurserna begränsade dock författarnas möjlighet att genomföra ett sådant urval varvid ett icke-sannolikhetsurval, ytterligare specificerat ett bekvämlighetsurval, istället genomfördes.
Målsättningen var att få tillgång till ett så mångfaldigt urval som möjligt, varför enkäten slumpvist delades ut på tre olika ställen vid olika tidpunkter, vardag som helg. Den geografiska begränsningen föll dock till Stockholmsregionen emedan enkäten skulle distribueras direkt till respondenterna och ej per post. De enda uppställda kriterierna för att individerna skulle omfattas av undersökningen var att de skulle vara mellan 18 och 65 år gamla och helt eller delvis omfattas av det nya svenska premiepensionssystemet.
2.4 Litteraturstudie
Uppsatsarbetet utgjordes inledningsvis av ett sökande efter relevant information i form av en litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien låg i att fördjupa författarnas kunskaper kring undersökningens problemområde samt skapa ett teoretiskt ramverk för uppsatsen. Den kom att utgöras av skriftliga källor såsom vetenskapliga rapporter, tidigare undersökningar, artiklar, tidskrifter och böcker, samtliga härrörande inom eller i kontexten kring vårt problemområde.
Såväl företagsekonomiska som nationalekonomiska teorier har beaktats då uppsatsens problemområde tangerar de båda ämnesområdena. Dominerande för uppsatsen har dock teorier
härrörande inom ”Behavioral Finance” varit. För att erhålla en djupare kunskap inom detta forskningsområde användes vetenskapliga artiklar, rapporter samt finansiell litteratur huvudsakligen härrörande från professorerna Amos Tversky och Daniel Kahnemans arbeten.
Litteraturen som använts för denna studie finns redovisad i sin helhet i källförteckningen på sidorna 55-57. För att finna dessa vetenskapliga artiklar har flertalet databaser använts däribland Econlitt och Libris samt sedvanliga sökmotorer på Internet som Google, Yahoo och Alta Vista.
Parallellt med denna teoriinläsning bedrevs även studier i forskningsmetodik. Kursen och metodlitteraturen var värdefull för förståelse för det akademiska tillvägagångssättet för att ta sig an det aktuella problemet. Genom att anamma gängse metodik och ta lärdom av tidigare forskning, kunde angreppssätt väljas ut och fördjupas (Bell 2000).
Eftersom validiteten för Internetkällor är tämligen låg har författarna medvetet sökt begränsa användandet av dessa. För information angående det nya premiepensionsystemet har dock webbsidorna för PPM, Morningstar och Försäkringskassans varit överlägsna informationskällor.
2.5 Datainsamlingsmetod
I samband med litteraturstudierna bedrevs den ovan beskrivna förstudien, vilken bestod av enskilda intervjuer/diskussioner med 20 premiepensionssparare. Därpå vidtogs uppsatsens huvudstudie för insamling av primärdata, vilket skedde i form av en enkätundersökning.
Förstudiens syfte var följaktligen inte att generera data utan vidtogs istället för att öka författarnas förförståelse. Detta var viktigt för utformningen och valet av frågor för enkäten då denna utformades utifrån valda teorier samt förstudiens resultat.
Enkäten delades inledningsvis ut till en mindre pilotgrupp, bestående av 10 personer för att kontrollera att utformningen var korrekt. Därefter distribuerades den av författarna till 100 slumpvist utvalda privatpersoner mellan 18 och 65 år. Detta skedde på tre olika platser inom Stockholmsregionen vid olika tidpunkter vardag som helg. Totalt kom distributionsprocessen
att pågå under en vecka, 2005-11-10 till 2005-11-17. Utdelningsplatserna var Sergels Torg, Centralstationen på Vasagatan samt Drottninggatan utanför varuhuset Åhléns.
Enkäten utformades så att respondenterna blev införstådda med uppsatsens syfte samt tillförsäkrades fullständig anonymitet. Tillsammans med enkäten överlämnades ett kuvert, i vilket respondenterna ombads lägga enkäten och därefter försluta innan det överlämnades till författarna. Bearbetning av data och de i arbetet utförda beräkningarna genomfördes uteslutande i statistikprogrammet SPSS.
2.6 Enkätundersökningens utformning
I utformandet av enkäten tog författarna hänsyn till att många av de potentiella respondenterna kunde sakna erfarenhet av och kunskap om frågor vidrörande undersökningens ämne. Av denna anledning utformades enkäten med fasta svarsalternativ, respondenterna behövde på detta vis ej svara med egna ord och kommentarer. Riktlinjer för utformandet av svarsalternativen (som vanligen återges i metodlitteraturen, exempelvis Bryman 2002) bestod i att de skulle vara ömsesidigt uteslutande, uttömmande och överblickbara. Denna utformning av frågor och svarsalternativ underlättade vidare för sammanställningen samt analysen av respondenternas svar. För ytterligare beskrivning av enkätens utformning läs vidare under avsnittet teoretisk referensram.
2.7 Reliabilitet & Validering
Redogörelsen för uppsatsens validitet och reliabilitet kommer att ske under avsnittet kritisk granskning i slutet av uppsatsen.
3. TEORI
Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är hämtad från litteratur huvudsakligen inom finansiell ekonomi, ur såväl företagsekonomiska som nationalekonomiska publikationer.
Teoriavsnittet har strukturerats i två sektioner. Inledningsvis ges en teoretisk bakgrund där läsaren introduceras till de för studien valda teorierna. Därefter följer den teoretiska referensramen vari författarna närmare går in på de för uppsatsen relevanta delarna av teorierna, samt hur dessa kan relateras till den aktuella undersökningen. Här presenteras även en modell över de variabler som skall undersökas samt en redogörelse för enkätfrågornas utformning, syfte och teoriförankring.
3.1 Teoretisk bakgrund
Ekonomisk teori har traditionellt byggt på hypotesen om en "Homo Economicus" vars agerande styrs av egenintresse och rationalitet. Forskare som sluter sig till den traditionella skolan bygger således sina teorier kring antagandet att människor drivs av materiella incitament samt fattar ekonomiska beslut på rationellt vis. Den rationelle individen antas göra bedömningar av tillståndet i ekonomin och konsekvenserna av sina handlingar genom att behandla tillgänglig information enligt allmänna statistiska principer. Detta synsätt, den så kallade förväntade nyttoteorin av von Neumann och Morgenstern 1944 är ännu den dominerande ekonomiska teorin för beteende under osäkerhet. (Englund, Nilsson, Persson &
Weibull 2003)
Under de två senaste årtiondena har denna bild emellertid förändrats. En ny forskningsgren
”Behavioral Economics” bryter mot de tidigare rationella antagandena och lyfter istället fram de psykologiska aspekterna i beslutsituationen. (Englund, Nilsson, Persson, Weibull 2003) Resultat från detta forskningsområde, vilket sammanför teoribildningarna inom psykologi och finansiell ekonomi, visar bland annat att individer i flertalet situationer ej fattar beslut utifrån principerna om förväntad nyttomaximering. Detta eftersom de har svårt att analysera komplexa beslutsituationer med osäkra utfall. (SOU 2005:87)
Kahneman och Tversky nöjde sig inte med att kritisera gängse teori för beslut under osäkerhet, de utvecklade även en alternativ teori, ”Prospect Theory”. Denna teori presenterades utifrån en serie banbrytande forskningsresultat om individers bedömningar samt beslutsfattande och kan
sägas utgöra grunden för det forskningsfält som idag kallas ”Behavioral Finance”. Flertalet av deras artiklar har publicerats i de mest ansedda ekonomijournalerna. Exempelvis är artikeln
”Prospect Theory - An analysis of Decision Making under Risk” från 1979 den mest citerade artikeln någonsin ur tidskriften Econometrica, av många betraktad som den mest prestigefyllda tidskriften inom ekonomisk forskning. (Englund, Nilsson, Persson & Weibull 2003)
3.1.1 Homo Economicus
Förklaringar och förutsägelser om människors val och beslut, grundar sig på en föreställning om att människor är rationella. Med den så kallade ”Homo Economicus” menar traditionell ekonomisk teori att människan är en fullt rationell och nyttomaximerande individ som i alla valsituationer optimerar sina beslut. (Fager 2002)
Klassisk ekonomisk teori grundar sig vidare på ett normativt antagande om hur individer borde bete sig i specifika situationer alternativt hur de skulle ha betett sig om de varit fullkomligt rationella. (ibid.) I denna uppsats får den nedan presenterade moderna portföljteorin representera den normativt rationella aspekten för individens beslut.
3.1.2 Portföljteori
Att spara i fonder och på så vis diversifiera sina tillgångar grundar sig på teorin om portföljval.
De variabler som har betydelse för portföljvalet är avkastning, varians, korrelation samt individens riskbenägenhet. Portföljvalsteorins grundidé är således att investeraren skall maximera avkastningen givet en viss risk, alternativt minimera risken givet en viss avkastning.
(Strong 2000) I en uppmärksammad artikel publicerad 1952 i The Journal of Finance, presenterade Harry Markowitz denna banbrytande teori, där han påvisade sambandet mellan risk och avkastning. Samma teori ligger till grund för den så kallade CAPM-modellen (Capital Asset Pricing Model) vilken William Sharpe fick publicerad i The Journal of Finance1964.
I ovan nämnda artiklar klargjorde Markowitz och Sharpe att två typer av risker föreligger vid placeringar i aktier. Dels osystematisk risk alternativt unik risk, som innefattar företagets verksamhet som ledarskap, affärsidé, konkurrens, forskning och utveckling. Dels systematisk risk alternativt marknadsrisk, vilken är kopplad till samhällsekonomin exempelvis
konjunkturutveckling, politiskt styre och marknadsränta. Intressant för dessa upptäckter var att Markowitz och Sharpes hävdande att två tredjedelar av den totala risken vid placeringar i aktier utgörs av den unika risken. Innebörden blir följaktligen att risken reduceras då investeraren ökar antalet aktier i portföljen, detta tillvägagångssätt kallas diversifiering. Vid 15 aktier i portföljen når man den relativt sett största riskreduceringen, därefter avtar risken endast marginellt i förhållande till antalet aktier. En aktieportfölj som består av samtliga aktier på marknaden innehåller ingen unik risk alls, utan endast marknadsrisk som inte är möjlig att eliminera. Genom att investera i fonder vars innehav speglar index, vilket sker genom ett brett innehav av aktier, minimeras följaktligen den unika risken och därmed den totala risken i investeringen. (Markowitz 1959) För att ytterliggare diversifiera en portfölj kan man blanda olika tillgångsslag med olika avkastningsmönster såsom aktier, obligationer och andra tillgångar. (ibid.)
Målsättningen med portföljförvaltning är att uppnå en given förväntad avkastning till en så låg risk som möjligt. (Strong 2000) Olika ekonomiska teorier använder olika riskbegrepp, gemensamt för dessa begrepp är ändå visionen att värdepapper förknippade med hög risk måste erbjuda en högre avkastning för att rationella, riskaverta individer skall placera i tillgången.
Den eventuella avkastning investerare erhåller vid placerande i en fond utgörs av de tre komponenterna värdeökning, utdelning samt valutakursvinster. (ibid.)
3.1.3 Riskbegreppet och Expected Utility Theory
Riskbegreppet definieras enligt finansiell teori som ett uttryck för osäkerhet. Brealey & Myers (2003) preciserar detta enligt följande; ”risk är den mängd varmed en investerings avkastning kan avvika, uppåt eller nedåt, från det förväntade värdet”.
En individs investeringsbeslut påverkas i stor utsträckning av hans/hennes inställning till risk.
Två begrepp som i den klassiska ekonomiska teorin brukar kopplas samman är riskattityd och nytta. En dominerande teori inom forskningen för individers beslut under osäkerhet är
”Expected Utility Theory”, teorin om förväntad nytta. Denna teori utgår från att individen som står inför ett beslut i alla situationer optimerar sitt val och detta skiljer sig åt bland annat beroende på hur riskbenägen individen är. (Brealey & Myers 2003) ”Expected Utility Theory”
beskriver således ett sätt att bedöma vilket beslut som är det optimala under vissa omständigheter. Teorin bygger på ett antal axiom vilka bestämmer kriterier för rationella val.
De valmöjligheter individen ställs inför kan beskrivas i termer av hur bra resultatet för varje valmöjlighet är för personen i fråga. (Schotter 1997)
Riskattityden hos individer brukar vanligen delas upp i tre olika typer; riskavert, riskneutral samt riskpreferent, där var och en av dessa typer har olika kopplingar till nytta. (ibid.) Här nedan följer en beskrivning av de olika riskattityderna samt dessas koppling till den förväntade nyttan.
3.1.2.1 Riskaversion
I traditionell ekonomisk teori utgår man från att alla individer är riskaverta. (Haugen 2001) Riskaverta individer har en konkav nyttofunktion för pengar. Detta innebär att individen värderar varje ytterligare krona (som läggs till hans förmögenhet) lägre än föregående krona.
Man brukar säga att individen har en avtagande marginalnytta för pengar. (ibid.) Riskaverta individer bryr sig inte enbart om investeringens avkastningen, för denne är även variansen i avkastningen en viktig variabel. Den riskaverte investeraren väljer därför ofta säkra alternativ framför osäkra även om det osäkra alternativet har en högre förväntad avkastning. Detta är orsaken till att den riskaverte investeraren håller diversifierade portföljer, diversifiering sänker variationen i avkastningen. (ibid.)
3.1.2.2 Riskneutralitet
Sambandet mellan nytta och förmögenhet är för den riskneutrale individen fullt linjärt. Detta innebär att för varje enhets ökning av förmögenheten ökar nyttan proportionellt mot denna.
Den riskneutrale individen fattar därför sina beslut enbart utifrån investeringens förväntade monetära värde. (Schotter 1997)
3.1.2.3 Riskpreferens
Den riskpreferente investeraren föredrar att sätta sin förmögenhet i spel med syfte att uppnå högsta möjliga avkastning, framför ett säkert utfall med en lägre avkastning. Denne individs nyttofunktion är konkav och har således en stigande marginalnytta för pengar. I takt med att förmögenheten stiger ökar sålunda även nyttan. (Haugen 2001)
3.1.4 Behavioral Finance
”Behavioral Finance” alternativt ”Behavioral Economics” är namnet på en aktuell forskningsgren inom modern finansieringsteori som sammanför teoribildningarna inom framförallt psykologi och finansiell ekonomi. (SOU 2005:87)
Individer i val- och beslutsituationer har i traditionell ekonomisk teori beskrivits utifrån föreställningen att människor är rationella. Definitionen av begreppet rationalitet har emellertid varit mycket kontroversiell, de flesta forskare är ändå ense om att rationella val skall uppfylla vissa grundläggande krav på konsistens och sammanhang. Amos Tversky & Daniel Kahneman beskriver i artikeln ”The Framing of Decisions and the Psychology of Choice” (1981) olika beslutbetingade situationer, i vilka individer systematiskt bryter mot dessa krav. Dessa två professorer menar istället att irrationellt beslutsfattande ligger nära till hands eftersom människans förmåga, eller rättare sagt oförmåga, att bedöma och utvärdera alternativ är det som utgör det egentliga problemet.
3.1.4.1 Prospect Theory
Då ”Expected Utility Theory” ej på ett tillfredsställande sätt kunde förklara hur människan fattar beslut utformades av Tversky och Kahneman (1979) ”Prospect Theory”, vilken än i dag står sig som en förhållandevis väl klargörande teori för individers beslutsfattande.
Prospektteorin visar på ett beteendemönster som avviker från rationalitetsantagandet inom bland annat ”Expected Utility Theory”. Tversky och Kahneman menar att detta beror på att individer ej agerar konsekvent utan istället anpassar sitt handlande till situationen i fråga.
(Tversky & Kahneman 1979)
Ett beslutsproblem definieras som de prospekt det vill säga handlingar eller alternativ emellan vilka individen måste välja, även möjliga konsekvenser eller resultat av dessa handlingar. Den modell individen utgår från i beslutsfattandet bygger delvis på hur problemet är formulerat, delvis på personens karaktär, normer och vanor. (Tversky & Kahneman 1979)
I prospektteorin indelas valprocessen i två delar. I den första fasen, redigeringsdelen, analyseras de olika valmöjligheterna samt förenklas även om möjligt. I den andra fasen, utvärderingsdelen, värderas de tidigare redigerade valen. Det prospekt, det vill säga alternativ, som genererar högst värde är det som slutligen väljs. (ibid.)
Kahneman (2001) hävdar tillsammans med Tversky och Slovic att individer använder sig av beslutsmässiga genvägar så kallade ”heuristic principles” i syfte att reducera komplexiteten som val i osäkra beslutssituationer medför. Empiriskt demonstrerar han att beslutsmässiga genvägar i många fall är användbara då de förenklar och påskyndar beslutsrelaterade aktiviteter men att de i vissa situationer kan leda till beslutsfällor så kallade ”judgemental biases” och systematiska fel. Dessa beslutsfällor, menar Kahneman, har en negativ inverkan på individers förmåga att uppfatta och bedöma situationer. Ett vanligtvis rationellt beteende kan på grund av dessa beslutsfällor närma sig det ologiska, något som kan leda till återkommande allvarliga systematiska fel. (Kahneman et. al. 2001) Enligt Kellog (1995) är det två grundläggande psykologiska faktorer som verkar i beslutsfällan. Den första innebär att individer i beslutssituationer omedvetet känner till vad de vill genomföra innan någon motivering är känd.
Den andra gäller att beslutsfattare är mer benägna att engagera sig i saker som de har en positiv uppfattning om. Särskilt intressant är detta fenomen för den finansiella sektorn där individer ofta upplever sig agera i en komplex och osäker omvärld. Aktuell forskning visar exempelvis att individer under beslutsfällors påverkan ofta utsätter sig för ett oförnuftigt risktagande och är benägna till exempelvis oförsvarlig handel med värdepapper samt upplever förhållandevis sannolika händelseförlopp som oförutsägbara. (Kahneman & Riepe 1998) Oriktiga beslutseffekter är följaktligen vanligare i situationer präglade av osäkerhet och risk. Detta inträffar exempelvis då information som möjliggör fattandet av ett korrekt beslut saknas eller då det är oklart vilken information som krävs. Situationen kan därtill förvärras om tidsbrist föreligger eftersom det då inte finns tid för inhämtandet av informationen som beslutet kräver.
(Kahneman & Riepe1998) Kahneman och Tversky tar i detta sammanhang även upp ”The Isolation Effect”. Med isoleringseffekten menar de att individer, för att förenkla vid val mellan olika alternativ, ofta förtränger alternativt struntar i de delar som är lika för de olika alternativen istället fokuseras på skillnaderna. Detta blir problematiskt eftersom alternativen sällan är direkt jämförbara. (Kahneman & Tversky 1981)
Kellogg (1995) menar att individer i beslutsituationer strävar efter att finna beslutsmodeller vilka ger en hög av tillförlitlighet till en rimlig ansträngning. Individer använder sig enligt honom minsta möjliga mängd resurser och ansträngning i anskaffandet av information samt utvärdering av olika val, för att uppnå ett visst resultat eller mål. Kahneman, Slovic & Tversky (2001) anser dock att dessa beslutsmässiga genvägar, till följ av sin enkelhet, medför risker för att felaktigheter i beslutsfattandet ökar. De talar även om en så kallad “Confirming-evidence trap”, vilken innebär att individen söker sådan information som stödjer och bekräftar hans/hennes aktuella ståndpunkt. Motstridig information däremot undviks eller förkastas.
(Kahneman et. al. 2001)
3.1.4.2 Ångerteori
Rädslan för att känna ånger är i beslutssammanhang ofta så stor att den leder till att individer handlar irrationellt och utanför ramarna av det som tidigare definierats som ”Homo Economicus”. (Shiller 1998) Detta kan i vissa situationer leda till en förändringsobenägenhet.
Individen bestämmer sig för vad som är riktigt uppfattar därefter ny information som strider mot den aktuella ståndpunkten irrelevant (Russo et al., 1992). Härigenom skapar samt bevarar individen en ”falsk” personlig trygghet, en förutsägbarhet som i själva verket ej direkt kan observeras eller ens existera. (Kahneman et. al. 1998).
3.2 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen styr uppsatsens empiriska arbete samt inriktning. Den redogör för tidigare forskning i ämnet samt försöker relatera denna uppsats till sådant som avhandlats tidigare.
För bildandet av uppsatsens teoretiska referensram, vilken utgjorde grunden för analysen, studerades en mängd litteratur inom finansiering, i synnerhet Tversky och Kahnemans verk inom ”Behavioral Finance”. För att kunna förstå vilka faktorer som påverkar individers val av premiepensionsstrategi ansåg författarna det nödvändigt att förvärva en teoretisk referensram vilken beaktade såväl fundamentala faktorer som psykologiska och mer individuella faktorer samt preferenser för risktagande.
Figur 1. Faktorer som påverkar premiepensionsspararen Källa: Egen modell
För att illustrera hur författarna tänkte vid valet av teorier, samt hur de olika teorierna förehåller sig till varandra, skapades ovanstående modell. Författarna anser att varje teori enskilt, endast till en viss del förklarar hur individen tänker i premiepensionsvalet. Teorin om den rationelle människan ”Homo Economicus” och portföjvalsteorin beskriver normativt hur den rationelle individen borde gå till väga i premiepensonsvalet. ”Prospect theory” studerar beslutssituationen utifrån individbetingade, psykologiska aspekter och ”Expected Utility Theory” betonar betydelsen av individens riskbenägenhet för valsituationen. För att kunna
Riskfaktorer:
-Expected Utility Theory
Individuella. Psykologiska faktorer:
– Prospect Theory - Ångerteori
Fundamentala, rationella faktorer:
– Portföljteori – Homo Economicus
angripa uppsatsens problemområde ansåg författarna att samtliga av de ovanstående teorierna borde beaktas. Nedan förklaras mer djupgående hur teorierna kan appliceras på det aktuella området.
3.2.1 Beroende variabeln
I beslutssituationer är det viktigt att individen är medveten om den egna beslutsprocessen samt de preferenser som influerar besluten. Det är även av största vikt att följa upp fattade beslutet för att se om de fick avsedd effekt. (Kellogg, 1995) Den beroende variabeln, vilken hela denna undersökning kretsat kring, var individens aktivitet i placerandet av premiepensionspengarna.
Med aktivitet avsågs här både det initiala valet samt det påföljande förvaltandet, det vill säga uppföljningen av valet. Författarna grupperade spararna i tre kategorier grundat på tre möjliga strategier för placerandet av premiepensionen:
Passiva
Respondenterna i denna kategori har ej gjort något val utan har således sina premiepensionspengar placerade i Premiepensionsfonden.
Passivt aktiva
I denna kategori har respondenterna initialt gjort ett aktivt val, det vill säga placerat premiepensionspengarna i valbara fonder, för att därefter passivt vidhålla den ursprungliga fördelningen, det vill säga ej omplacerat.
Aktiva
Kriteriet för att hamna i denna kategori bestod i att respondenten skulle ha gjort ett aktivt val av fonder och därefter även tillämpat en aktiv strategi det vill säga omplacerat sina pensionsmedel minst tre gånger.
3.2.2 Oberoende variablerna
De oberoende variabler vilka vars inverkan på den beroende variabeln undersökts, bestämdes utifrån de för studien aktuella teorierna. Fundamentala, rationella faktorer var enligt teorin
”Homo Economicus” samt portföljvalsteorin intressanta att undersöka, medan ”Behavioral
Finance” pekade på de psykologiska, individbetingade faktorerna. Vidare var riskpreferenser något som författarna fann relevant för denna studie, eftersom riskbegreppet är något som den finansiella litteraturen i regel tar upp i samband med beslut under osäkerhet. Dessa riskpreferenser härstammar främst från nationalekonomins ”Expected Utility Theory”.
3.2.3 Enkätens uppbyggnad
Ovanstående modell skapades av författarna utifrån den kunskap som litteraturstudien samt förstudien gav. Med utgångspunkt i modellen byggdes därefter enkäten upp, vilken syftade till att generera det empiriska underlaget för undersökningen.
Fråga 1-6
Enkätens första sex frågor rörde respondentens personliga status och bakgrund såsom födelseår, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning och inkomst. Dessa frågor formulerades med syftet att analysera hur individens personliga egenskaper, status och bakgrund har betydelse för aktiviteten i premiepensionsvalet.
För att enkelt kunna hantera de empiriska data vilka erhölls genom uppsatsens enkät, valde författarna att för vissa frågor fördefiniera svarsintervallen. För variabeln inkomst i fråga sex till exempel, delades respondenterna in i tre kategorier; låginkomsttagare, medelinkomsttagare och höginkomsttagare. För framräknandet av intervall för dessa inkomstkategorier kontaktades Håkan Schultz som arbetar med inkomststatistik på Statistiska Centralbyrån för rådfrågning om detta. Han förklarade att det inte användes några speciella intervall utan att de räknades fram på olika sätt i olika undersökningar. Rekommendationen från SCB var att man som tumregel kan använda sig av den övre brytpunkten för statlig inkomstskatt för intervallet höginkomsttagare det vill säga 441 300 kronor i årsinkomst för år 2004. När det gällde låginkomsttagare var rekommendation att använda sig av decilgrupper ifrån SCB:s inkomststatistik, den senaste tillgängliga inkomststatistik var ifrån 2003. Utifrån den framräknades att de fyra lägsta decilgrupperna tillsammans innebar en inkomst på under 176 000 kronor i årsinkomst. Anledningen till att just fyra decilgrupper valdes för den lägsta inkomstkategorin var att få ett någorlunda jämstort intervall för medelinkomsttagare samt att 176 000 kr i årsinkomst ungefär stämde överens med författarnas uppfattning över vad en
låginkomsttagare tjänar. Följaktligen är intervallet för en medelinkomsttagare 176 000 kronor till 441 300 kronor i årsinkomst, vilket motsvaras av cirka 5 decilgrupper.
Dessa siffror räknades därefter om till månadsinkomst efter skatt samt avrundades i viss mån vilket författarna ansåg skulle underlätta för respondenten. Respondenter med en månatlig nettoinkomst i intervallet 0 till 10 000 kronor kom härvid att benämnas som låginkomststagare.
Respondenter med en månatlig inkomst överstigande 22 501 kronor efter skatt, kom att benämnas som höginkomststagare och respondenterna i inkomstintervallet däremellan 10 001 till 22 500 kronor, kategoriserades som medelinkomsttagare.
Fråga 7
Denna fråga, huruvida individens språkkunskaper inneburit ett hinder för valet av premiepensionsfonder, hade för avsikt att utreda om språkbetingade begränsningar kunde vara en bakomliggande faktor till passivitet för premiepensionssparare.
Fråga 8
Här var intentionen att utröna huruvida ett privat pensionssparande har en inverkan på individens aktivitet i premiepensionsplacerandet. Resultatet av denna fråga bör visa på utifall respondenter med erfarenheter av liknade beslut är mer aktiva i sitt premiepensionssförvaltande.
Fråga 9
Fråga nio, huruvida individen gjort ett aktivt val av fonder, utgör den beroende variabeln för undersökningen. Författarna ställer sig frågande till hur respondentens aktivitet i premiepensionsvalet ser ut, vilket ligger till grund för hela uppsatsen.
Respondenterna delades här in i följande tre kategorier; Passiva, Passivt aktiva och Aktiva.
(För utförligare beskrivning av kategorierna se ovan under rubriken beroende variabel.)
Samband mellan denna variabel och övriga oberoende variabler undersöktes för att utröna vilka faktorer som var av störst betydelse för graden av aktivitet.
Fråga 10
För att undersöka respondenternas inställning till och uppfattning kring premiepensionsvalet, uppställdes av författarna i fråga tio, fem olika påståenden med anknytning till premiepensionsvalet. Respondenterna ombeddes svara hur väl de ansåg att påståendena överensstämde med deras egen uppfattning. De fem svarsalternativen var; Instämmer helt, Instämmer delvis, Neutral, Instämmer lite, Instämmer inte alls.
Respondenternas uppfattning kring besluten de tagit är relevant i och med att stora delar av Prospect Theory uttrycker den inverkan människors åsikter och tidigare erfarenheter betyder för beslutsfattandet.
Fråga 11
Avsikten med fråga elva var att undersöka huruvida respondenternas attityd till premiepensionssystemet inverkar på deras grad av aktivitet i premiepensionsvalet.
Fråga 12-16
Syftet med de fem sista frågorna var att undersöka respondentens riskbenägenhet. De fem frågornas svarsalternativ poängsattes där den totala poängen avgjorde vilken respondentens riskprofil. Frågorna kom således tillsammans att bilda en variabel. Denna variabel är av stor vikt för hur respondenten bör agera i sitt premiepensionsval
Respondenternas riskbenägenhet var väsentlig för undersökningen då flera av författarnas teorier utgår från att skillnader i individers riskbenägenhet är avgörande för dessas agerande.
Riskbegreppet är ett återkommande begrepp inom såväl portföljteorin som teorierna inom
”Behavioral Fianance. Bedömningen av respondenternas riskattityder har först och främst skett utifrån nationalekonomins ”Expected Utility theory” där tre olika sorters riskattityder tas upp; Riskavert, Riskneutral samt Riskpreferent. I klassisk ekonomisk teori till exempel portföljteorin, utgår man från antagandet att individer i grunden är rationella samt riskaverta.
Inom behavioral finance menar man dock att rationaliteten störs av en mängd psykologiska faktorer vilket innebär att individen ej i alla situationer kan anses vara riskavert. Härvid ansåg författarna det viktigt att även undersöka respondenternas riskattityd i enkäten. För att mäta
respondentens riskenägenhet utformades fem frågor som tillsammans kom att utgöra variabeln riskattityd.
Dessa fem frågor skapades utifrån ett liknade test som ingick i ett informationsblad till premiepensionsväljare från Premiepensionsmyndigheten inför premiepensionvalet år 2003.
Testet utgjorde en grundstomme som sedan bearbetades för att passa uppsatsens syfte.
Svarsalternativen för frågorna poängsattes beroende på vilken typ av riskbenägenhet de indikerade. Totalsumman för de fem frågorna kom sedan att avgöra vilken riskkategori respondenten kom att tillhöra.
3.2.4 Bestämmelsefaktorer för strategier i premiepensionsplacerandet
3.2.4.1 Riskfaktorer
Det är omöjligt att från ett oberoende och objektivt perspektiv avgöra om en vald fondfördelning för premiepensionen är en optimal fördelning. Hur stor risk investeraren är villig att ta samt hur stor avkastning densamme eftersträvar beror nämligen av individuella preferenser. Avkastningen kan ingen förutse med hundra procents säkerhet. Något som dock går att bedöma är hur väl diversifierad portföljen är, vilket påverkar graden av riskexponering.
(Ramaswamy, 2003). Diversifiering gör det möjligt för investerare att uppnå både lägre risk och högre avkastning. (Reilly & Brown, 2003)
3.2.4.2 Rationella faktorer
Så som det nya pensionssystemet är utformat skall gemene man själv bära den finansiella risken och således agera rationell investerare. Att spara i fonder och på så sätt diversifiera sina tillgångar bygger på teorin om portföljval. Många av de beprövade råd för hur man ska gå till väga för att på bästa sätt spara i aktier, härrör från vad professor Harry Markowitz för 50 år sedan kom fram till. De variabler som enligt Markowits teori påverkar portföljvalet är avkastning, varians, korrelation och riskbenägenhet.
Ett magiskt ord inom portföljteorin är diversifiering. Även om allmänheten inte är bekanta med portföljteorin så känner nog de allra flesta till talesättet; ”att inte lägga alla ägg i samma korg”.
Investeraren minimerar sin risk genom att diversifiera det vill säga sprida sina placeringar och
väljer sedan den optimala portföljen vilken karaktäriseras av maximal avkastning till minsta möjliga risk. Samtliga premiepensionssparare har redan uppnått en viss grad av diversifiering eftersom premiepensionen placeras i fonder. Dock finns en grundregel för portföljförvaltning vilken innebär att spararen bör ta en högre risk, för att därmed kunna uppnå hög avkastning, då han/hon är ung och har långt kvar till dess att tillgångarna skall realiseras. Ju äldre spararen blir och ju närmre pensionsåldern han/hon kommer, desto mindre riskfyllda och volatila, det vill säga svängiga tillgångar, bör spararen hålla. Enkelt uttryckt betyder det att individen bör hålla fonder som till största delen placerar i aktier, gärna i tillväxtekonomier och liten andel räntepapper då han/hon är ung. Ju äldre spararen blir desto större andel räntefonder bör han/hon ha i portföljen, eftersom dessa är mindre riskfyllda. En passiv strategi med samtliga premiepensionspengar i Premiesparfonden skulle enligt denna teori ej utgöra en rationell strategi för den äldre spararen. Detsamma gäller för en starkt riskavert sparare, eftersom Premiesparfonden för närvarande placerar 86-90 procent av fondens tillgångar i aktier och således inte är ett alternativ med låg risk. (www.ppm.nu)
Portföljvalsteorin har för denna uppsats utgjort det rationella perspektivet, det vill säga en princip för hur premiepensionssparandet är ämnat att fungera. Forskare går idag emellertid alltmer ifrån dessa teser till att istället försöka bygga in mer realistiska antaganden, där faktiska beteenden och upplevelser beaktas för att kunna förklara individers ageranden. För att kunna förklara verkligheten krävdes således även teorier som innefattade de individuella, psykologiska aspekterna. Relevanta sådana teorier fann författarna inom forskningsgrenen
”Behavioral Finance”, som till skillnad från den traditionella finansieringens antaganden inte utgår från att människor i alla avseenden är rationella. Teorierna inom ”Behavioral Finance”
avser i många avseenden den professionella investerarens beteenden, dock har författarna funnit flera av dem tillämpbara även för den enskilde premiepensionsspararen .
3.2.4.3 Individbetingade, Psykologiska faktorer
”Behavioral Finance” är ett brett forskningsområde där teoribildningen för psykologi och finansiell ekonomi tangerar varandra. Genom omfattande studier av mänskligt beteende, med hjälp av enkäter och experiment, har bland annat. Daniel Kahneman visat att antagandet om ekonomisk
rationalitet måste ifrågasättas i många beslutssituationer. Med rationella beslut menas här att individerna ej utgår från principerna om förväntad nyttomaximering eftersom de har svårt att analysera komplexa beslutsituationer. Istället tar individerna ställning med hjälp av genvägar och fattar beslut efter tumregler. Beslutsfattare i det verkliga livet tycks således många gånger ej bedöma osäkra händelser i överensstämmelse med sannolikhetslärans lagar. (Englund, Nilsson, Persson & Weibull 2003)
Självöverskattning vid finansiella beslut är ett vanligt studerat fenomen, här menar man att individer ofta sätter en allt för stark tilltro till den egna förmågan. Studier av bland annat Hirschleifer (2001) visar på att självöverskattning vid beslut i finansiella sammanhang är vanligare då individen har ofullständig kunskap och tror att kunskapen är större än vad den är.
Kunskapen används då utan försök till att generera ytterligare information som det egentligen finns behov av. Individer skiljer dessutom ofta på vem som bär ansvaret för goda respektive dåliga utfall, något som också kan riskera att förstärka tilltron till den egna förmågan.
(Hirschleifer 2001)
Individer har i många fall svårt att hantera beslutssituationer, där resultatet av olika beslut är svåra att förutse. I stället för att rationellt utvärdera tillgängliga fakta använder individen ofta tidigare beslutserfarenheter och drar radikala slutsatser av enstaka händelser. Människor har med andra ord svårt att tillämpa sannolikhetsteorin korrekt. (Kellog 1995). Även Kahneman, Slovic & Tversky (2001) visade att individer som skall utföra bedömningar i osäkra situationer ofta nyttjar sig av tumregler som systematiskt strider mot grundläggande satser i sannolikhetsläran. Exempelvis skulle en premiepensionssparare som iakttar en fondförvaltare som överträffat index under ett par års tid, kunna draga slutsatsen att förvaltaren är systematiskt skickligare än genomsnittet, trots att den sanna statistiska innebörden är mycket svagare. Sådana kortsiktiga tolkningar av data är ett exempel på det som av Kahneman och Tversky benämner ”Heuristic Biases”.
