en systematisk litteraturöversikt” patienter med Spondylolys och Spondylolisthes; “Sammanställning av behandlingsmetoder för

Full text

(1)

“Sammanställning av behandlingsmetoder för

patienter med Spondylolys och Spondylolisthes;

en systematisk litteraturöversikt”

Amanda Westerlund

Självständigt arbete/idrottsvetenskaplig magisteruppsats,

15 högskolepoäng

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Smärta i ländryggen är ett vanligt förekommande problem i samhället.

Diagno-serna Spondylolys och Spondylolisthes är tillstånd som kan generera smärta och nedsatt funktion i ryggen hos de som drabbas. Det saknas idag tydliga riktlinjer vad gäller fysiotera-peutiska behandlingsåtgärder för denna patientgrupp. Syfte: Var att kartlägga de aktuella konservativa behandlingsmetoder inom det fysioterapeutiska fältet som idag används för att rehabilitera patienter med spondylos och spondylolisthes. Metod: En systematisk litteraturö-versikt med randomiserade kontrollerade studier och fallstudier. Sökningar har genomförts i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Av totalt 9 studier var 5 stycken randomise-rade kontrollerande studier och resterande 4 studier var fallstudier. Totalt antal deltagare var 2071. Diagnosen spondylolys var enbart representerat hos 1 av artiklarna och diagnosen spondylolisthes var representerat i 8 av artiklarna. Behandlingsmetoder för Spondylolys be-stod av vila från aktivitet i 2–3 månader, behandling med korsett och individanpassad fysiote-rapi. Behandlingsalternativen för spondylolisthes var individanpassad fysioterapi i form av träning kombinerat med en kognitiv behandlingsstrategi. Styrketräning för ryggen och speci-fika stabilitetsövningar samt kontrollövningar för bålen. Träning i kombination med mobili-sering av ryggen. Individanpassad fysioterapi bestående av hemövningar, råd och utbildning kring aktivitet samt receptfria läkemedel. Stabilitetsövningar för ländryggen i kombination med värmebehandling och stretching. Konklusion: Det finns en rad olika typer av fysiotera-peutiska interventioner som samtliga beskriver en god effekt på de patienter som ingår i de inkluderade studierna men det går inte att dra några slutsatser kring vilken intervention som är mest effektiv i denna systematiska litteraturöversikt då för få artiklar inkluderats som un-dersöker och jämför samma typ av intervention.

(3)

Abstract

Background: Low back pain is a common problem in society. The diagnoses

Spondy-lolysis and Spondylolisthesis are conditions that generate pain and impaired function in the back. There are currently no clear guidelines regarding physiotherapeutic treatment measures for this group. Aim: To map the current conservative treatment methods in the field of physiotherapy that are currently used to rehabilitate patients with spondylosis and spondylolisthesis. Method: A systematic literature review of randomized controlled tri-als and case studies. Searches have been performed in the databases CINAHL and PUB-MED. Results Of a total of 9 studies, 5 were randomized control studies and the remain-ing 4 studies were case studies. The total number of participants was 2071. Diagnosremain-ing spondylolysis was only represented in 1 of the articles and diagnosing spondylolisthesis was represented in 8 of the articles. Treatment methods for Spondylolysis consisted of rest from activity for 2-3 months, handling with a corset and individually tailored physi-otherapy. The treatment options for spondylolisthes were individualized physiotherapy in the form of exercise combined with a cognitive treatment strategy. Strength training for the back and specific stability exercises as well as control exercises for the torso. Training in combination with mobilization of the back. Individualized physiotherapy consisting of home exercises, advice and training on activity as well as over-the-counter medicines. Stability exercises for the lumbar spine in combination with heat treatment and stretching. Conclusion: There are a number of different types of physiotherapeutic interventions, all of them can describe a good effect on the patients, but it is not possible to draw any conclusions about which intervention is most effective in this systematic literature review, because the articles that are included donot compare the same type of intervention.

Keywords: Exercise, Low back pain, Physical Therapy Modalities, Rehabilitation,

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

2. Bakgrund ... 7

2.1 Ryggsmärta i samhället ... 7

2.2 Fysisk aktivitet, idrott och ryggsmärta ... 8

2.3 Ryggens anatomi ... 9

2.4 Spondylolys ... 9

2.5 Spondylolisthes ... 10

2.6 Prevalensen hos unga idrottande individer ... 11

2.7 Diagnostik ... 11

2.8 Behandling... 12

2.9 Vad skall denna litteraturstudie bidra med? ... 13

(5)

1. Inledning

Världen över är ländryggsmärta ett av de vanligaste smärttillstånden i rörelseapparaten som kan bidra till en reducerad funktion hos oss människor (Vos, Flaxman, Naghavi, Lozano, Mi-chadu, Ezzati, Shibuya, Salomon, Abdalla, Aboyans & Abraham 2012). Upp till 80% av alla människor i Sverige drabbas någon gång under livet av ländryggsmärta (SBU 2000). Länd-ryggsmärta hos unga idrottare har blivit allt vanligare idag och en av orsakerna tros vara att man nu jämfört med innan satsar på en och samma sport i tidigare åldrar och att en mer ex-trem form av fysisk aktivitet växt fram. Tung belastning i kombination med monotona och repetitiva rörelser under tillväxtåren kan öka risken för att drabbas av en skada (Heijne & Rasmussen Barr 2018). En av de skadorna i ländryggen som idrottare kan råka ut för är spon-dylolys som senare kan leda till en spondylolisthes. Det finns en tydlig koppling att dessa åkommor är mer vanligt hos ungdomar som idrottar jämfört med de som inte gör det (Sundell 2019).

Litteraturen beskriver att rekommendationerna avseende behandling för denna patient-grupp är att rehabilitering är en viktig insats för minska besvär och att patienterna skall kunna återgå till sitt liv och att idrottarna skall kunna återgå i sin idrott. De intervent-ioner som nämns gällande behandlingsalternativ har begränsad evidensgrad och klargör heller inte om det skiljer sig i behandlingarna avseende diagnos, ålder, kön eller aktivi-tetsnivå. Jag hoppas i denna systematiska litteraturstudie se om det går att klargöra vilka fysioterapeutiska behandlingsinterventioner som har bäst effekt för att skapa möj-lighet till ett minskad lidande hos de patienter som drabbas.

2. Bakgrund

2.1 Ryggsmärta i samhället

(6)

båda faktorer som bidrar till ett snabbare tillfrisknande. Att ha ryggbesvär innebär i olika om-fattningar ett lidande för den som drabbas och på grund av att risken för att drabbas är hög så innebär det även ekonomiska konsekvenser för både individ och samhället. Ryggsmärta kos-tar enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) tre gånger mer när de jämfört detta mot alla cancersjukdomar under ett års tid. Rimligtvis borde fältet vara väl utforskad, men så är det inte. Det saknas forskning kring åtgärder för prevention, smärtlindring och re-habilitering som i sig är en mycket viktigt bit för att patientens besvär skall kunna hanteras effektivt både för den det drabbar men även i ett samhällsekonomiskt perspektiv (SBU 2000).

2.2 Fysisk aktivitet, idrott och ryggsmärta

Fysisk aktivitet är en viktig del i att upprätthålla en god hälsa som minskar risken för att drab-bas av en rad olika sjukdomstillstånd eller att dö i förtid. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer, fetma, smärttillstånd i rörelseorganen, sömnsvårigheter, depressioner och stress är bara några av de tillstånd som fysisk aktivitet förebygger (Heijne & Rasmussen Barr 2018).

Definitionen av fysisk aktivitet beskriv enligt följande,

”Det definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som ökar

energiför-brukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila. Fysisk aktivitet kan ske i hemmet, på arbetet, under transporter, på fritiden och under organiserad fysisk träning.” (FYSS 2017).

Definitionen av idrott beskrivs enligt följande,

”Fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller

uppnå tävlingsresultat.” (Nationalencyklopedin 2021).

Att delta i en idrott har effekter i form av att få uppleva känslan av glädje, tillfredsställelse och skapar även en arena för gemenskap både för barn och vuxna. Idrotten har trots sina många positiva aspekter även en del risker, exempelvis risken att drabbas av en idrottsrelate-rad skada. Det är 10–15 % av de som behöver uppsöka akutsjukvård i Sverige som är idrotts-relaterade. Därav finns det ett behov av att öka kunskapen och forskningen inom fältet id-rottsmedicin med syfte att skapa så god vård för de idrottsutövare som drabbas men även hur det preventivt kan förhindras (Heijne & Rasmussen Barr 2018).

(7)

ensidiga, monotona och repetitiva tunga moment kopplat till sin idrott som i förlängningen kan bidra till skador eller en ökad risk för att drabbas av skada (Heijne & Rasmussen Barr 2018).

Då elitidrottsintresset ökat i samhället och även faktorn att delta i enbart en separat idrotts-gren gör att ryggskador och ryggbesvär har ökat. Prevalensen är mellan 1–94 procent där både unga och vuxna idrottare drabbas och det skiljer sig stort mellan idrottsgrenarna. Det är av stor vikt för de aktiva att få tillgång till en god utredning, behandling och preventiva insat-ser för att bevara idrottarnas hälsa och karriär (Baranto, Thoreson & Westin 2019). Det finns belägg för att i idrottssammanhang vänta med allt för tung belastning pga. att strukturer i ryggraden är känsligare hos ungdomar och barn som inte ännu vuxit färdigt (Karlsson, Ren-ström, Holmström & Forsberg 2007).

2.3 Ryggens anatomi

Ryggen är en fantastisk komplex struktur som bland annat har till uppgift att hålla oss upp-rätta men även att tillåta rörelser i olika plan för hela kroppen. Ryggen är uppdelad i olika sektioner bestående av sju stycken cervikala (halskotor), tolv torakala (bröstryggsryggskotor) och fem lumbala (ländryggskotor) som slutligen vilar på sacrum, vår svanskota (Juel 2003). Kotan består av ett flertal delar som visas på bilden nedan, kotkropp, kotbåge, facettleder, transversalutskott och spinalutskott. Mellan varje kota finns det diskar som består av en gel-aktig kärna, nucleus pulposus. Denna omges av ett skal som lager på lager omsluter kärnan, anulus fibrosus. Diskens uppgift är att fördela kompressionskraften mellan kotorna samt möj-liggöra rörelse i leden mellan 2 kotor, ett så kallat segment. En del av kotkroppen består på barn av en så kallad tillväxtzon, ringapofysen. Den förbenas i takt med att vi växer och är vid cirka 17 års ålder helt förbenad (fusionerad) med resterande kotkropp, vilket kan ge en för-klaring till varför barn och ungdomar ej bör belasta ryggen allt för tungt i unga år på grund av ökad risk för ryggskador (Karlsson, Renström, Holmström & Forsberg 2007).

En av de åkommor som idrottare har risk att drabbas av är spondylolys. Det är hög prevalens att idrottare med ländryggsmärta har denna diagnos jämfört med den allmänna befolkningen. I en studie undersöktes totalt 4243 idrottande kvinnor och män, 590 av dessa visade sig ha spondylolys, totalt 13,9 % (Rossi & Dragoni 2001).

2.4 Spondylolys

(8)

åkomma (Persson &Wingstrand 2005). Spondylolys kan beskrivas som en stressfraktur i kot-bågen, även kallad pars interarticularis (Baranto, Thoreson & Westin 2019). Stressfrakturer kan uppstå överallt i kroppen. Det beskrivs som en reaktion i benet när det utsätts för repetitiv belastning som gör att kroppens remodelleringsmekanismer inte längre hinner med att repa-rera skadan och helt enkelt tröttas ut, det uppstår då en stressfraktur (Heijne & Rasmussen Barr 2018). Hos idrottare är detta därför vanligare jämfört med övrig befolkning eftersom ba-lansen mellan aktivitet och återhämtning inte alltid är optimal hos dem. I ett tidigt skede kan ödem och en sprickbildning ses i kotbågen som i ett senare skede kan leda till en komplett fraktur. I ländryggen som består av fem kotor uppstår spondylolys framförallt i de två ne-dersta kotorna som inom sjukvården benämns L4 och L5.

Som tidigare nämnts gällande ryggrelaterad ryggsmärta och idrott så visar det sig även i denna specifika diagnos att en riskfaktor för att drabbas av spondylolys är att i unga år på-börja sin idrottskarriär. Repetitiva rörelser i både flektion (framåtböjning) och extension (bakåtböjning) i kombination med rotation i ländryggen kan i förlängningen leda till spon-dylolys (Sundell 2019).

2.5 Spondylolisthes

Betydelsen av ordet härstammar från grekiskan, spondylos betyder kota och olistes betyder glidning vilket tillsammans då blir kotglidning. Spondylolisthes kommer ofta som ett “resul-tat” av en spondylolys. Det finns en rad olika typer av spondylolisthes:

Istmisk – Beskrivs som den mest förekomna typen av spondylolisthes och beror på en defekt

eller ev. fraktur i kotbågen. Uppstår i största del av fallen i L5. Glidningen sker sällan över grad 1. Trolig uppkomst är pga. repetitiva stressfrakturer och överrepresterat hos vissa idrot-tare.

Dyplastisk – Beror på en missbildning som är medfödd i övre del av Sacrum (svanskotan) och i facettleder. Uppnår ofta grad 3 gällande glidning.

Degenerativ – Degenerativ som även kan beskrivas som en åldersprocess kan i dessa fall

för-klara orsaken till en degenerativ spondylolisthes. Disken och facettleder som åldrats kan möj-liggöra att ett segment blir instabilt.

(9)

Graden av glidning kan bedömas enligt “Meyerding-kalssifikation" där en procentsats repre-senterar graden av glidningen i förhållande till kotan under. Det finns totalt 4 graderingar, grad 1 (0–25%) grad 2 (25–50%) grad 3 (50–75) och grad 4 (75–100%). Det är ovanligt med en fortsatt tilltagande glidning hos barn och unga som fått diagnosen. De flesta barn får inte några besvär av spondylolisthes och det indicerar därför inte vidare uppföljning radiologiskt (Tullberg & Branth2010). Det finns större chans att utveckla spondylolisthes om det förelig-ger degeneration (åldersförändringar) i disken i det aktuella segmentet. Av ungdomar som har en spondylolys i ländryggen utvecklar ca 15% en glidning (Sundell 2019).

2.6 Prevalensen hos unga idrottande individer

Det finns en tydlig koppling att spondylolys är mer vanligt hos ungdomar som idrottar jäm-fört med de som inte gör det (Sundell 2019). Prevalensen är skiftande mellan olika idrotter men de idrotter som utskiljer i risk att drabbas är cricket, tyngdlyftning, amerikansk fotboll, brottning, gymnastik och tennis. Frekvensen av spondylolys hos ungdomar mellan 6–10 år som inte idrottar är ca 4 procent. I åldersgruppen 17–25 år hos idrottare inom grenarna gym-nastik, tennis, brottare och fotbollsspelare var det 6–47% (Baranto, Thoreson & Westin 2019). För spondylolisthes var utbredningen 1–2 % hos barn under 5 år, 6 % hos vuxna och hos riskgruppen som i detta fall är personer som utför idrotter med hög belastningsgrad på ryggen var det upp mot till 50 procent som hade diagnosen (Baranto, Thoreson & Westin 2019).

2.7 Diagnostik

(10)

Det finns en rad kliniska tester som en fysioterapeut eller läkare kan utföra på patienten vid misstanke om att diagnosen föreligger. Tester för diagnostisering undersöktes i en systema-tisk granskning där totalt 15 olika tester jämfördes kom fram till att det var låg till måttlig sensitivitet på “one-leggedhyperextesnion test” för test av spondylolys, som annars är ett er-känt test för denna diagnosen. Det var dock hög sensitivitet vid palpation av spinalutskott i ländryggen om patienten hade spondylolisthes (Alqarni, Schneiders, Cook & Hendrick 2015). Diagnostisering av spondylolys och spondylolisthes görs med bästa möjliga utfall främst via DT (datortomografi) och MR (magnetkamera). Med MR kan man se tidiga tecken på spon-dylolys, i form av ödembildning (svullnad). En sprickbildning eller komplett fraktur ses med DT (Sundell 2019). Med båda metoderna kan man se om det föreligger en glidning i kotan pga. fraktur. Med MR ses om det finns påverkan på disk eller nervstrukturer (Tullberg & Branth2010).

2.8 Behandling

Många av författarna är överens om att icke symptomatisk spondylolyser och spondyloliste-ser inte behöver behandlas. I de fall där patienten får symptom så beskrivs det i fösta hand att konservativ behandling är att rekommendera med åtgärder som består bland annat består av bålstabilserande träning (Persson &Wingstrand 2005; Heijne & Rasmussen Barr 2018). Det kan även behandlas som vid andra typer av ländryggsbesvär, bestående av avlastning i första fasen för att sedan trappa upp aktiviteten igen samt att korsett i vissa fall kan vara aktuellt (Juel 2003). Restriktioner i form av frånvaro från idrott som behandlingsåtgärd (Baranto, Thoreson & Westin 2019). Behandling i form av bålstabiliserande träning, korsett, värk-tabletter och att anpassa aktivitetsnivå, här nämns även vikten av att informera patienten om nomalförloppet vilket i detta fall är godartat och att de flesta blir bra inom 6–12 månader och kan då återgå till sin aktivet igen (Tullberg & Branth2010). Av de som inte blir behjälpta av konservativ behandling så är samtliga författare eniga om att kirurgisk behandling i form av fusionskirurgi (steloperation) kan komma att bli aktuellt. (Persson & Wingstrand 2005; Heijne& Rasmussen Barr 2018; Juel 2003; Tullberg & Branth 2010; Baranto, Thoreson & Westin 2019).

(11)

eller spondylolosthes så ger det ändå en fingervisning gällande evidens i de olika behand-lingsstrategierna.

A motsvarar stark evidens, nivå B motsvarar måttlig evidens, nivå C motsvarar begränsad evidens och nivå D ingen evidens (SBU 2000).

Smärtlindring - hos akuta och subaktua ländryggsbesvär ger muskelavslappnande medel och

antiinflammatoriska läkemedel god effekt i syfte att minska smärta = A

Korsett – Ingen evidens finns om effekten av korsett vid akuta ländryggsbesvär = D.

Vid långvariga besvär finns dock begränsad effekt = C

Ryggträning - Evidens = A, ryggträning är bra vid långvariga smärtor i ländryggen. Evidens

=A, gällande att det finns många olika typer av träningsinterventioner som involverar ryggen i form av rörlighetsövningar, konditionsträning, styrketräning och stretching inte är mer ef-fektivt än några andra behandlingsåtgärder vid akut ländryggsmärta.

Gradvis återgång i aktivitet -Evidensgrad = A, för att gradvis stegra aktivitet hos patienter

med subakuta ländryggsbesvär. Detta i kombination med interventioner som innefattar att hjälpa patienten med hens smärtbeteende.

2.9 Vad skall denna litteraturstudie bidra med?

Som ovan beskrivet så ökar intresset bland ungdomar att satsa på sin idrott i unga åldrar vilket ökar risken för att drabbas av ryggrelaterade besvär och däribland spondylolys och spondylolisthes. Behandlingsriktlinjerna för båda dessa ryggdiagnoser är i dagslä-get något oklara. Rekommendationerna beskriver att rehabilitering är en viktig insats för att patienterna skall kunna må bättre och idrottarna skall kunna återgå i sin idrott. De interventioner som nämns gällande behandlingsalternativ har begränsad evidensgrad och klargör heller inte om det skiljer sig i behandlingarna avseende ålder, kön eller ak-tivitetsnivå. Om det går att klargöra detta och se vilka interventioner som har bäst ef-fekt är det större chans att patienterna som drabbas kan genomgå en lyckad rehabilite-ring. Förhoppningsvis kan då indikation för kirurgiska åtgärder minska, som både kos-tar mycket pengar för samhället men även ökar rehabiliteringstiden för patienterna.

(12)

idrottsmedicin påbörjat en specialistutbildning inom det området. Denna litteraturstudie kommer därför att gynna mig i min yrkesverksamma vardag genom att jag erhåller mer kunskap som jag sedan kan applicera i rehabilitering på denna patientgrupp.

3. Syfte

Syftet med denna studien var att kartlägga de aktuella konservativa behandlingsmetoder inom det fysioterapeutiska fältet som idag används för att rehabilitera patienter med spondylos och spondylolisthes.

3.1 Frågeställningar:

Vilka behandlingsmetoder finns det idag för att fysioterapeutiskt rehabilitera denna patient-grupp?

Vilken behandlingsmetod är mest effektiv?

Hur skiljer sig behandlingsåtgärderna åt vad gäller diagnos, ålder, kön eller aktivitetsnivå/ id-rottsutövande?

4. Metod

4.1 Design

(13)

Systematic Reviews and Meta-Analyses och kan beskrivas som ett stöd i skapandet av en systematisk litteraturstudie (KI 2021).

4.2 Inklusionskriterier

-Randomiserad kontrollerade studier eller fallstudier med interventioner som innehåller reha-bilitering för patienter med spondylolys eller spondylolisthes.

-Artiklar skrivna på engelska.

-Studier som publicerats från 2011 och framåt.

Exklusionskriterier

-Att patienterna som deltog tidigare hade genomfört kirurgiska interventioner i ländryggen.

4.3 Litteratursökning

(14)

Tabell 1 – Sökord PUBMED.

Söknr

Sökord +begränsning till clinical trial & RCT Antal träffar

1 Spondylolysis OR spondylolisthesis 323

2 Elite Athletes OR Athlete OR Athletes OR Professional Athlete OR 29 079

3 activity OR play OR sport 200 433

4 Rehabilitation OR Physical Therapy Modalities OR Exercise Therapy OR con-servative treatment OR braces OR Musculoskeletal Manipulations OR Exercise Therapy OR Electric Stimulation Therapy OR Muscle Stretching Exercises

87 146

5 Adolescents OR teenagers OR young adults 2 750 018

6 1 AND 2 6

7 1 AND 3 55

8 1 AND 4 64

9 1AND 5 66

10 1 AND 2 AND 3 AND 4 AND 5 2

# 10 years limit #6 3 # #7 25# #8 28# #9 26# #10 1#

*Sökningar som importerades till Endnote var sökning 6–10. Tabell 2 – Sökord CINAHL.

Söknr

Sökord +begränsning till clinical trial & RCT Antal träffar

1 (Spondylolysis OR spondylolisthesis) 158

2 (Elite Athletes OR Athlete OR Athletes OR Professional Athlete OR) 2557

3 (activity OR play OR sport) 29 609

4 (Rehabilitation OR Physical Therapy Modalities OR Exercise Therapy OR conservative treatment OR braces OR Musculoskeletal Manipulations OR Ex-ercise Therapy OR Electric Stimulation Therapy OR Muscle Stretching Exer-cises OR Muscle Stretching ExerExer-cises)

14 109

5 (Adolescents or teenagers or young adults) 41 0231

6 3 AND 4 1

7 3 AND 5 15

8 3 AND 6 22

9 3 AND 7 13

10 3 AND 4 AND 5 AND 6 AND 7 0

# 10 years limit #6 1 #7 14 #8 13 #9 10 #10 0

(15)

4.4 Urval av artiklar

Samtliga artiklar från sökningen överfördes till Endnote, ett referenshanteringssystem som hjälper till att identifiera dubbletter. Samtliga artiklar granskades sedan individuellt genom att läsa abstrakten. Om syftet och metoden i abstrakten överensstämde med de kriterier som fanns för denna litteraturöversikten sparades de i en mapp i Endnote för att slutligen gå ige-nom och analysera de utsorterade och sparade artiklarna i fulltext. Samtliga inkluderade artik-lars referenslistor studerades för att öka chansen att hitta fler relevanta artiklar, sedan utfördes samma process som tidigare beskrivet ovan.

4.5 Datahanteringsprocess

Redovisning gällande hantering av data och för att beskriva arbetsprocessen användes ett flö-desdiagram som kallas för PRISMA, se figur 1 nedom.

(16)

4.6 Kvalitetsbedömning

För att bedöma kvaliteten på de inkluderade artiklarna granskades de genom att ta stöd från två olika mallar som finns att tillgå via SBU, “Bedömning av randomiserade studier” och “Bedömning av icke-randomiserade studier av interventioner”, (SBU 2020 Bedömning av icke-randomiserade studier av interventioner; Bedömning av randomiserade Studier). I båda granskningsmallarna finns 6–8 stycken rubriker med efterföljande frågor som hjälper den som granskar att kunna bedöma artikelns risk för bias till låg, måttlig, hög eller oaccepta-belt hög. Bias innebär risken för om effekten är över eller underskattad som i sig kan vara en följd av brister i studierna (SBU 2020).

Bedömningen finns redovisad i tabellen nedan (Tabell 3 och 4). Alla bedömningsmallar för samtliga artiklar har sparats vid eventuellt behov av utomstående granskning då kvalitetsbe-dömningen enbart är utförd av en person. Detta i enlighet med råd från Folkhälsomyndig-heten (FolkhälsomyndigFolkhälsomyndig-heten 2017).

Tabell 3 – Kvalitetsgranskning på RCT baserat på SBU.

Artikel Mohammadimajd et al. (2020)

Freedman et al. (2011)

Abdu et al. (2018)

Pearson et al. (2011) Pearson et al. (2013) Utvärderingskriterier:

Randomisering Låg Måttlig Låg Låg Måttlig Avvikelser från planerade

intervent-ioner

Måttlig Måttlig Måttlig Hög Måttlig

Bortfall Låg Låg Låg Låg Låg

Mätning av utfall Måttlig Låg Låg Låg Måttlig Rapportering Låg Låg Låg Låg Måttlig

Övergripande risk för bias Måttlig Måttlig Låg Låg Måttlig

Tabell 4 – Kvalitetsgranskning på fallstudier baserat på SBU.

Artikel Selhorst et al. (2021) Ferrariet al. (2016) Nava-Bringas et al. (2014) Mohanty et al. (2016)

Utvärderingskriterier:

Confounding Låg Låg Måttlig Låg

Selektion/gruppindelning Måttlig Måttlig Hög Måttlig Klassificering/avgränsning av

inter-ventionsgrupperna

Måttlig Måttlig Hög Låg Avvikelser från planerade

intervent-ioner

Låg Måttlig Måttlig Låg

Bortfall Låg Måttlig låg Låg

Mätning av utfall Måttlig Måttlig Hög Låg Rapportering Låg Måttlig Måttlig Låg

Övergripande risk för bias Låg Måttlig Hög Låg

4.7 Etik

(17)

prövning. Dock bör alltid frågan ställas om artiklarna som ingår i arbetet har bedrivits på ett etiskt sätt vad gäller om patienterna som ingick i studierna fått information och givit sam-tycke att delta samt hur forskningen har en koppling till kommersiella intressen (SBU 2014). I syfte att säkerhetsställa de etiska aspekterna i en litteraturstudie så har Weingarten med medarbetare tagit fram en checklista kan användas för att stödja den etiska granskningen i varje enskild inkluderad artikel. Checklistan tar bland annat upp samtycke, godkännande av etisk kommitté och om finansiella eller kommersiella aspekter fanns (Weingarten 2004). Samtliga artiklar som inkluderades bedömdes efter denna checklista. Frågorna översattes från engelska till svenska. Se svar från den etiska checklistan i tabell nedan (Tabell 5).

Etisk granskning av de inkluderade studierna (Weingarten 2004). Tabell 5 – Protokoll av etisk granskning.

Artikel Selhorst et al. (2021) Ferrari et al. (2016) Mohammadimajd et al. (2020) Freedman et al (2011) Abdu et al. (2018) Pearson et al. (2011) Pearson et al. (2013) Nava-Bringas et al. (2014) Mohanty et al. (2016) Utvärderingskriterier: Framgår förklaring om ekonomiskt stöd i stu-dien?

Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej

Framgår redovisning om kommersiella särin-tressen?

Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej

Var några av försöken överflödiga?

Var storleken på antalet deltagare tillräcklig för att uppnå statistisk Po-wer? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej

Publikationsbias Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Var de jämförande

grupperna lämpliga?

Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Framgår det om delta-garnas risk att delta övervägdes? Fanns uppföljning? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Framgår om samtycke inhämtades från delta-garna?

Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja

Gjordes lämpliga åtgär-der för att skydda delta-gare med nedsatt kom-petens?

Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej

Redovisas tillräckligt skydd av kliniska data och personuppgifter?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Redovisas godkännande av etisk kommitté?

(18)

5. Resultat

Den systematiska sökningen från PUBMED och CINAHL gav totalt 9 artiklar som inkludera-des. Av totalt 9 studier var 5 stycken randomiserade kontrollerande studier (RCT) och reste-rande 4 studier var fallstudier (Clinical Trials). Totalt antal inkluderade deltagare var tillsam-mans 2071 st. I samtliga studier var både män och kvinnor representerade. Antal kvinnor var 1372 och antal män var 699. Medelåldern i studierna varierade, från 15 - 67 år. Diagnosen spondylolys var enbart representerat hos 1 av artiklarna och det var enbart i denna artikel som det fanns ett krav på att deltagarna var idrottsaktiva. Spondylolys var den diagnos som hade lägst medelålder på deltagarna. Diagnosen spondylolisthes var representerat i 8 av artiklarna och det fanns inget krav på att uppnå en viss aktivitetsnivå för att delta, det fanns heller ingen information om deltagarna varit fysisk aktiva eller idrottare som barn/unga.

I 4 av artiklarna jämfördes effekten av kirurgi med individuellt anpassad behandling som be-stod av fysioterapi, utbildning och rådgivning gällande träning i hemmet samt NSAID, Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs (Abdu et al. 2018; Pearson et al. 2013; Freedman et al. 2011; Pearson et al. 2011). I 1 av studierna jämfördes segmentell stabilitetsträning för länd-ryggen med generell träning av ländländ-ryggen. Det bestod av träning i totalt 8 veckor där delta-garna träffade sin fysioterapeut 2 gånger per vecka men utförde programmet hemma dagli-gen. Tidsåtgång på varje behandlingstillfälle var individuellt. Träningen stegrades och försvå-rades successivt. Behandlingen inkluderade även Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) samt utbildning av lämpliga fysiska aktiviteter (Mohammadimajd et al. 2020). I en studie undersöktes effekten av att tillföra mobiliserande behandlingar på hypomobila segment i bröst och ländryggen tillsammans med konventionell behandling och jämföra det mot enbart konventionell behandling bestående av stretching, flektionsövningar, bäkenposit-ionering samt hemträningsprogram för att öka bålstabilitet (Mohanty et al. 2016).

(19)

individanpassad fysioterapi 2 gånger i veckan i 4–6 veckor. Det var enbart denna studie som hade idrottsaktiva deltagare med diagnosen spondylolys (Selhorst et al.2021).

I en av studierna utvärderades 6 månaders hemträning baserat på stabilitetsövningar för länd-ryggen. Träningen bestod av 6 övningar som utfördes 2 gånger dagligen och totalt 10 repetit-ioner per övningar. Interventionen bestod även av ett stretching-program samt lokal värmebe-handling på ländryggen (Nava-Bringas et al. 2014).

I en artikel undersöktes effekten av fysioterapeutisk behandling i totalt 6 månader bestående av 50 minuters behandling varje eller varannan vecka med individuell rehabilitering i form av fokus på att arbeta med patienternas kognitiva tankar och beteenden kring deras smärtupple-velser i kroppen samt ett över tid stegrat träningsprogram (Ferrari et al. 2016). En samman-ställning av de inkluderade artiklarna kan ses i tabellen nedan (Tabell 6 & 7).

Frågeställningarna kan besvaras genom en analys och granskning av de artiklarna som ingick i studien. Gällande frågan om ” vilka behandlingsmetoder finns det idag för att fysioterapeu-tiskt rehabilitera patientgrupp?” Så har enligt den sökning som gjorts samt med de avgräns-ningar som denna systematiska litteraturstudie hade så har enbart en studie som undersöker diagnosen Spondylolys funnits. Behandlingen är vila från aktivitet i 2–3 månader, behandling med korsett och individanpassad fysioterapi (Selhorst et al.2021).

De behandlingsalternativ som finns beskrivna i artiklarna för spondylolisthes är individanpas-sad fysioterapi med inriktning på att arbeta med patientens beteende och tankar kring sin smärta i samband med träning som stegras succesivt. Fysioterapiledd träning både i form av generell styrketräning för rygg, fysioterapiledd träning i form av specifika stabilitetsövningar och kontrollövningar av små stabiliserande muskler i ländryggen. Behandling med träning i kombination med mobilisering. Individanpassad fysioterapi med hemövnigar, råd och utbild-ning om aktivitet samt även råd kring NSAID. Fysioterapi behandling i form av stabilitetsöv-nigar för ländryggen som kombineras med värmebehandling och stretching (Nava-Bringas et al. 2014; Ferrari et al. 2016; Mohanty et al. 2016; Mohammadimajd et al. 2020; Abdu et al. 2018; Pearson et al. 2013; Freedman et al. 2011 & Pearson et al. 2011).

(20)

effekt (Abdu et al. 2018; Pearson et al. 2013; Freedman et al. 2011; Pearson et al. 2011). En signifikant förbättrad smärta och funktion uppnåddes hos den kirurgiska interventionsgrup-pen efter 6 veckor, 3 månader samt vid 8 års uppföljning (Abdu et al. 2018). En bättre effekt av kirurgi vid uppföljning av utfallsmått efter 6 veckor, 3 månader och 4 år (Pearson et al. 2013), för mer info av utfallsmått se tabell 6. Minskad smärta och förbättrad funktion hos de patienter som erhöll kirurgisk intervention vid uppföljning efter 4 år (Freedman et al. 2011). Patienterna förbättrades betydligt mer med kirurgi än med icke-operativa behandling oavsett den dominerande smärtplatsen hos patienter som hade blandade symptom av ben och rygg-smärta vid uppföljning efter 1 och 2 år (Pearson et al. 2011).

I de 4 artiklar som utfört olika typer av fysioterapeutiska interventioner så visar det sig att både generell styrketräning av ländryggen, stabilitetsträning av ländryggen, att utföra manuell behandling av ryggraden som komplement till konventionell behandling samt att arbeta med patientens beteende och tankar kring sin smärta och kroppsliga funktion i kombination har en god effekt på patientens smärta och funktion vid spondylolisthes (Nava-Bringas et al. 2014; Mohanty et al. 2016; Ferrari et al. 2016; Mohammadimajd et al. 2020).

God effekt avseende smärta och funktion efter 6 månaders uppföljning (Nava-Bringas et al. 2014). Efter 4 veckor behandling hade gruppen som erhållit manuell behandling som kom-plement till konventionell behandling en även signifikant minskad av glidning i jämförelse med enbart konventionell behandling (Mohanty et al. 2016). Förbättrings i de kliniska tester som gjordes fanns även förbättring i 9 av 10 fall efter 6 månaders uppföljning (Ferrari et al. 2016). Båda interventionerna gav ökad funktion och minskad smärta men stabilitetstränings-gruppen hade förutom det även ökad rörlighet och minskad rörelserädsla vid uppföljning ef-ter 8 veckor (Mohammadimajd et al. 2020).

(21)
(22)

Tabell 6-Översikt över de inkluderade RCT- artiklarna och information om deltagare, diagnos interventioner, utfallsmått samt resultat.

Författare, år Deltagare Diagnos Intervention utfallsmått Resultat

Mohammadimajd et al. 2020

26 st.

Medelålder 47 år 5 män och 21 kvinnor. All-män befolkning.

Spondylolisthes grad 1

Jämföra segmentell stabilitetsträning för ländryggen med ge-nerell ryggträning för ländryggen under 8 veckor. Experimentell-grupp =13

Kontrollgrupp = 13

Daglig träning i hemmet som stegrades succesivt med uppfölj-ning hos fysioterapeut 2 gånger p. v.

VAS, ODI, TKS samt mätning

enligt “Frobin- metoden”. Båda interventionerna gav ökad funktion och minskad smärta men den segmentella stabilitetsträningsgruppen hade förutom det även en ökad rörlighet och minskad rörelserädsla. Vid uppföljning 8 veckor efter.

Abdu et al. 2018 607 st. Medelålder 67 år 412 kvinnor och 195 män. Allmän befolkning. Degenerativ Spondylolisthes

Jämföra effekten av kirurgi med individuellt anpassad behand-ling som bestod av fysioterapi, utbildning och rådgivning gäl-lande träning i hemmet samt NSAID.

Kirurgi = 332

Icke-kirurgisk behandling = 275

(Ej specificerad information gällande den icke-kirurgiska be-handlingen vad gäller, frekvens, tid, volym eller intensitet)

SF- 36 & ODI. Patienterna som hade fått kirurgisk

behandling hade signifikant förbättrad smärta och funktion jämfört med icke- kirurgiska gruppen.

Uppföljning löpande efter 6 veckor samt 3,6,12 och därefter årligen upp till 8 år.

Pearson et al. 2013 601st. Medelålder 67 år 412 kvinnor och 189 män. Allmän befolkning. Degenerativ Spondylolisthes

Kirurgi jämfört med individanpassad fysioterapi bestående av utbildning och råd kring hemträning samt NSAID.

Kirurgi = 395

Icke-kirurgisk behandling = 206

(Ej specificerad information gällande den icke-kirurgiska be-handlingen vad gäller, frekvens, tid, volym eller intensitet)

SF36, ODI,

SBI, Leg and Back Pain Both-ersomeness Scale

Den kirurgiska interventionen hade bättre effekt än den icke-kirurgiska interventionen.

Uppföljning löpande efter 6 veckor samt 3,6, 12 månader och därefter årligen upp till 4 år.

Freedman et al. 2011 70 st.

Medelålder 67 år 25 kvinnor och 45 män. Allmän befolkning. Patien-ter med diabetes.

Degenerativ Spondylolisthes

Kirurgisk behandling jämfört icke-kirurgisk behandling. Kirurgi = 40

Icke-kirurgisk behandling = 30

(Ej specificerad behandlingsinformation/ information gällande behandlingen vad gäller, frekvens, tid, volym eller intensitet)

SF.36, ODI & frågeformulär om hälsostatus.

Kirurgin hade bättre effekt på smärta och funktion jämfört med den icke-kirurgiska. Uppföljning efter 1,2 och 3 samt 4 år. Pearson et al. 2011 591 st. Medelålder 66 år 401 kvinnor och män 185 män. Allmän befolkning. Degenerativ Spondylolisthes

Kirurgi jämfört med individanpassad fysioterapi bestående av utbildning och råd i hemträning samt NSAID vid behov. Kirurgi = 364

Icke-kirurgisk behandling = 227

(Ej specificerad information gällande den icke-kirurgiska be-handlingen vad gäller, frekvens, volym eller intensitet)

SF-36, ODI, SBI, Leg Pain Bothersomeness Score, and Low Back Pain Bothersome-ness Score.

(23)

Tabell 7 - Översikt över de inkluderade fallstudieartiklarna och information om deltagare, diagnos interventioner, utfallsmått samt resultat.

Författare, år Deltagare Diagnos Intervention utfallsmått Resultat

Selhorst et al.2021 16 st. Medelålder 15 år. 8 kvinnor och 8 män. Idrottare, Idrottsaktiva, 2 gånger i v. 25% av deltagarna hade diagnosen Spondylolys

Vila från aktivitet i 2–3 månader.

Ev. Korsett om fysioterapeuten ansåg det relevant. Individanpassad fysioterapi 2 gånger i veckan under 4–6 v. Ej specificerad information gällande val av övningar. Ingen kontrollgrupp fanns.

MFS & frågeformulär bestående av 4 frågor ang. Återgång i id-rottsaktivitet.

Tog totalt 131 dagar för att återgå i idrottsaktivitet. Ferrari et al. 2016 10 st. Medelålder 37 år. 7 kvinnor och 3 män. Allmän befolkning. Istmisk Spondylolisthes grad 1 & 2

Fysioterapi behandling i totalt 50 minuter varje eller varannan v. i 6 månader. Individu-ellt rehab med fokus på att arbeta med det kognitiva och beteende kring smärta samt stegrat träningsprogram.

Ingen kontrollgrupp fans.

NRS, ODI, PSEQ-I. Kliniska tester:

ASLR, AMs, PLE & SBT

Smärtupplevelsen och funktionen i ländryggen förbättrades i 7 av 10 fall. I de kliniska testerna för-bättrades 9 av 10. Mohanty et al. 2016 200 st. Medelålder 42 år 65 kvinnor och 135 män. Allmän befolkning. Istmisk Spondylolisthes

Studera om effekten av att tillföra mobiliserande behandlingar i ryggen jämfört med en konventionell behandling under 4 veckors tid.

Experimentell grupp=100

Mobiliserande manuell behandling av ryggen samt konventionell behandling. Kontrollgrupp =100

Konventionell behandling bestående av stretching, flektions övningar samt bäckenposit-ionering övningar för stabilitet.

Behandling / träning utfördes 5 gånger per v. i både grupperna.

Röntgen som utvärderade glid-ningen.

Modified Oswestry Back Pain Questionnaire.

Efter 4 v behandling hade grupp 1 en signifikant minskning av glidning. Båda grupperna uppvi-sade en förbättrad ryggfunktion efter 4 veckor av interventionen.

Nava-Bringas et al. 2014 20 st. Medelålder 60 år 16 kvinnor och 4 män. Allmän befolkning. DegenerativSpon-dylolisthes

6 månaders hemträning baserat på stabilitetsövningar för ländryggen. Övningar 2 gånger / dag. 10 rep per övning.

6 st övningar + adderande värmebehandling och stretching. Ingen kontrollgrupp fans.

VAS & ODI & isokinetiskt styr-ketest i en maskin för ryggträning

Minskad smärta och ökad funkt-ion efter 6 månaders uppföljning.

*Förklaring av förkortningar för utfallsmått: Kliniska tester: NRS: Numerical Rating Scale.

PSEQ-I: Pain Self-Efficacy Questionnaire Italian version. SBI: Stenosis Bothersomeness Index

MFS: Micheli Functional Scale (pain & function) VAS: Visual analog scale

Frobin-metod: Measurement of angular and transitional displacement in vertebral segment. SF-36: Short Form-36 (hälsoenkät för smärta och kroppsfunktion.)

ODI: Oswestary disability index TSK: Tampa scale of kinesiophobia.

AMs: Aberrant Movements test. PLE: Passive Lumbar Extension test SBT: Supine Bridge Test

(24)

6. Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet i denna studie visar att det finns få studier som undersöker just patienter med spon-dylolys. Det är även få studier av hög kvalitet, RCT som jämför olika behandlingsmetoder emot varann där inte kirurgi ingår som intervention. Det finns en rad olika behandlingsinter-ventioner inom det fysioterapeutiska fältet för patienter med spondylolisthes som enligt de inkluderade studierna i denna studie har god effekt avseende både funktion och smärta både vid kortare och längre behandlingstider.

I jämförelse med en systematisk litteraturöversikt som utförts på denna patientgrupp med lik-nande syfte som denna studie hade även de ett begränsat antal artiklar som mötte deras krite-rier. Totalt 10 artiklar ingick i granskningen och erhöll liknande resultat. Den fann att de 4 inkluderade studierna som jämfört kirurgi med icke operativa behandlingar så hade den kirur-giska intervention bäst effekt. Förbättringar kunde ses hos patienterna som fått genomgå be-handling med korsett, korsettbebe-handling i kombination med träning och råd kring att undvika extensionsrörelser, rörlighet och styrketräning samt träning av i form av stabilitetsträning för bål. I denna studie fanns även här ett begränsat utbud av artiklar som studerade patienter med spondylolys, enbart 2 st. var inkluderade. Slutligen hänvisar de till att inga direkta slutsatser kan dras utifrån resultatet, mer hög-kvalitativ forskning inom området behövs för att få fram relevanta och effektiva icke behandlingsmetoder som inte innehåller kirurgi (Garet et al. 2013).

(25)

En research-supportstudie har undersökt effekten av när unga fotbollsspelare med spondyolys fått genomgå konservativ behandling under 3 månaders tid. Behandlingen bestod av restrikt-ioner under aktivitet, styrketräning och stabilitetsträning för bål och töjnings av hamstring. De patienter som hade smärta under både vila och i sin vardag fick också erhålla en korsett. Patienterna återgick i träning/ aktivitet efter 3–5 månader. Efter 2 års uppföljning var det en-bart 3% av deltagarna som hade fortsatt svårigheter. Slutsatsen är att konservativ behandling med eller utan korsett samt i kombination med restriktion kring träning samt rehabilitering för bål ger bra resultat för att idrottare skall kunna återgå till sin tidigare aktivitetsnivå (Álva-rez-Díaz et al. 2011). Dessa interventioner och resultat är samstämmigt med den studie som ingick i denna systematiska litteraturöversikt.

I en kohortstudie undersöktes effekten av konservativ behandling hos unga idrottare kom fram till att det effektivaste sättet är att låta idrottarna avstå från sin sport under minst 3 må-nader, detta gav över 16 gånger högre chans att erhålla goda resultat och kunna återgå i sin idrott i jämförelse med de som inte pausade sin idrottsaktivitet (El Rassie et al. 2013). Detta resultat är också i viss mån samstämmigt med den inkluderande studien som ingått i denna litteraturöversikt. En god lärdom att ta med sig vid behandling av unga idrottare är vikten av att låta patienten vila från utlösande faktorn till skadan, vilket kan vara lösningen på hens problem. Det som blir problametiskt i detta kan vara om en ung idrottare får avstå från för mycket moment i sin idrott under lång tid så kanske det riskerar att hen inte väljer att komma tillbaka, en viktig del att ha med sig både som behandlare av skadan och tränare för att inte ungdomarna skall tappa intresset.

(26)

De utfallsmått som använts i studierna för att mäta effekten av interventionerna är samtliga erkända och beprövade formulär och kliniska tester som används frekvent inom sjukvården. Det skall dock nämnas kliniska tester kan riskera att brista i dess validitet och reliabilitet, i en systematisk översikt som undersöker effekten av PLE, Passive Lumbar Extension test kommer man fram till att det finns en begränsad förmåga att använda detta test vid klinisk diagnostisering (Alqarni et al. 2011). Däremot har testet ALSR, en god testförlitlighet hos pa-tienter med ländryggsmärta (Roussel 2007).

6.2 Metoddiskussion

Inklusion och exlusionskriterier var relativt generella för att erhålla en stor bredd i sökningen. Dock resulterade detta enbart i totalt 9 relevanta artiklar. Kriterierna gjorde dock att det blev en spridning på både vilka behandlingsinterventioner som undersöktes och hur under hur lång tid som interventionen pågick samt vilka utfallsmått som användes. Detta gör det svårt att därför kunna generalisera resultatet från studierna.

Det begränsade antalet artiklar som delvis kan bero på dels att sökningen begränsades i tids-angivelse, men att inte ha någon begränsning i tid var inte heller aktuellt då risk för icke aktu-ella behandlingsmetoder då blir större. Sökningarna innehöll ett flertal olika typer av sökord som tillät även här möjlighet att få en stor och bred sökning samt togs även inspiration från sökord i andra systematiska litteraturstudier (McNeely 2003; Garet 2013). Möjligtvis hade sökningen kunnat breddas ännu mer om fler litteraturstudier inom liknande område hade scre-enats på dess sökord inför sökningen. För att säkerhetsställa att inte gå miste om någon rele-vant studie screenades även samtliga artiklars referenslistor. De databaser som valdes ut sågs relevanta för syftet med studien och genererade en relativt stor mängd artiklar som an-sågs rimligt att kunna screena i enlighet med den tidsaspekt som denna systematiska littera-turstudie hade.

(27)

granskning och vid avsikt att i framtiden publicera studien i en medicinsk vetenskaplig tid-skrift. (Folkhälsomyndigheten 2017).

Risken för bias bedömdes enligt SBU:s mallar för kvalitetsgranskning (SBU 2020). I 4 av 9 studier bedömdes risken som låg, i 4 artiklar bedömdes risken som medel och i 1 artikel som hög. Det som orsakade att studien med risk för hög bias bedömdes som sådant var att det fann bristfälliga aspekter samt bristfällig information kring hur selektionsprocessen, klassifice-ring/avgränsning av interventionsgrupperna samt även hur mätning av utfall utförts.

Då denna systematiska litteraturstudie inte krävde någon regelrätt etisk prövning utfördes en etisk granskning av studierna som ingick via en checklista (Weingarten 2004). Anmärknings-värt under den etiska granskningen var att det fanns bristfällig information i flertalet studier gällande redovisning av om det fanns godkännande av etisk kommitté, hur patienterna givit sitt samtycke att delta samt även utebliven information kring om det fanns kommersiella sär-intressen. Något som även skall tas i beaktning vad gäller denna studies generaliserbarhet är att flera studier enligt bedömningen inte uppnår statiskt Power, pga. få deltagare. Majoriteten av de studier som dessa brister kunde identifieras inom var i de kliniska fallstudier som inklu-derades. Det är vanligt förekommande att kliniska fallstudier inte rapporterar kring detaljer gällande etiska dilemman (Weingarten 2004).

De potentiella konsekvenser som bristande forskningsetiska överväganden kan leda till är att tillförlitligheten gällande forskningens kvalitet blir sviktande samt att ärlighetsprincipen i rö-rande genomförö-rande och rapportering sviktar. Det riskerar att inte ge en fullständig bild av forskningen på ett objektivt sätt för alla att ta del av (ALLEA 2018).

6.3 Slutsats

(28)

7. Referenser

Abdu, W.A., Sacks, O.A., Tosteson, A.N., Zhao, W., Tosteson, T.D., Morgan, T.S., Pearson, A., Weinstein, J.N. and Lurie, J.D., 2018. Long-term results of surgery compared with non-operative treatment for lumbar degenerative spondylolisthesis in the Spine Patient Outcomes Research Trial (SPORT). Spine, 43(23), p.1619.

Alqarni A.M., Schneiders, A.G. and Hendrick, P.A., 2011. Clinical tests to diagnose lumbar segmental instability: a systematic review. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 41(3), pp.130-140.

Alqarni, A.M., Schneiders, A.G., Cook, C.E. and Hendrick, P.A., 2015. Clinical tests to diag-nose lumbar spondylolysis and spondylolisthesis: A systematic review. Physical Therapy in Sport, 16(3), pp.268-275.

Álvarez-Díaz, P., Alentorn-Geli, E., Steinbacher, G., Rius, M., Pellisé, F. and Cugat, R., 2011. Conservative treatment of lumbar spondylolysis in young soccer players. knee surgery, sports traumatology, arthroscopy, 19(12), pp.2111-2114.

Baranto Adad, Thoreson Olof & Westin Olof (2019) Frontlinjen om ryggskador och rygg-smärta hos idrottare. Järna: Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin.

Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva (2018). Berlin: AL-LEA - All European Academies.

El Rassi, G., Takemitsu, M., Glutting, J. and Shah, S.A., 2013. Effect of sports modification on clinical outcome in children and adolescent athletes with symptomatic lumbar spondyloly-sis. American journal of physical medicine & rehabilitation, 92(12), pp.1070-1074.

(29)

among athletes: a systematic review. Journal of back and musculoskeletal rehabilitation, 31(5), pp.901-916.

Ferrari, S., Vanti, C., Costa, F. and Fornari, M., 2016. Can physical therapy centred on cogni-tive and behavioural principles improve pain self-efficacy in symptomatic lumbar isthmic spondylolisthesis? A case series. Journal of bodywork and movement therapies, 20(3), pp.554-564.

Folkhälsomyndigheten. (2017) Handledning för litteraturöversikter (Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid

Folkhälsomyndigheten) (01841-2016-3.3-1).

Freedman, M.K., Hilibrand, A.S., Blood, E.A., Zhao, W., Albert, T.J., Vacarro, A., Oleson, C.V., Morgan, T.S. and Weinstein, J.N., 2011. The impact of diabetes on the outcomes of surgical and nonsurgical treatment of patients in the spine patient outcomes research trial. Spine, 36(4), p.290.

FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev. uppl.] (2016). Stockholm: Läkartidningen förlag AB

Garet, M., Reiman, M.P., Mathers, J. and Sylvain, J., 2013. Nonoperative treatment in lumbar spondylolysis and spondylolisthesis: a systematic review. Sports health, 5(3), pp.225-232.

Heijne, Annette & Rasmussen Barr, Eva (red.) (2018). Idrottsskada: från prevention till säker återgång till idrott. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Juel, Niels Gunnar (red.) (2003). Ortopedisk medicin. Lund: Studentlitteratur

Karlsson, Jón (red.), Idrottsskador: frontlinjen inom behandling och rehabilitering, Centrum för idrottsforskning, CIF, Stockholm, 2007

(30)

McCleary, M.D. and, J.A., 2007. Current concepts in the diagnosis and treatment of spondy-lolysis in young athletes. Current sports medicine reports, 6(1), pp.62-66.

McNeely, M.L., Torrance, G. and Magee, D.J., 2003. A systematic review of physiotherapy for spondylolysis and spondylolisthesis. Manual therapy, 8(2), pp.80–91.

Metoder för att främja fysisk aktivitet: en systematisk litteraturöversikt: mars 2007. (2007). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU

Tillgänglig på Internet: http://www.sbu.se/18

Mohammadimajd, E., Lotfinia, I., Salahzadeh, Z., Aghazadeh, N., Noras, P., Ghaderi, F., ... & Choopani, R. (2020). Comparison of lumbar segmental stabilization and general exercises on clinical and radiologic criteria in grade‐I spondylolisthesis patients: A double‐blind ran-domized controlled trial. Physiotherapy Research International, 25(3), e1843.

Mohanty, P.P. and Pattnaik, M., 2016. Mobilisation of the thoracic spine in the management of spondylolisthesis. Journal of bodywork and movement therapies, 20(3), pp.598-603.

Nationalencyklopedin [Internet]. [Cited 2021 maj 31]. Available from: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/idrott

Nava-Bringas, T.I., Ramírez-Mora, I., Coronado-Zarco, R., Macías-Hernández, S.I., Cruz-Medina, E., Arellano-Hernández, A., Hernández-López, M. and León-Hernández, S.R., 2014. Association of strength, muscle balance, and atrophy with pain and function in patients with degenerative spondylolisthesis. Journal of back and musculoskeletal rehabilitation, 27(3), pp.371–376.

Ont i ryggen, ont i nacken: en evidensbaserad kunskapssammanställning: sammanfattning och slutsatser. (2000). Stockholm: SBU

(31)

Pearson, A., Blood, E., Lurie, J., Abdu, W., Sengupta, D., Frymoyer, J.W. and Weinstein, J., 2011. Predominant leg pain is associated with better surgical outcomes in degenerative spon-dylolisthesis and spinal stenosis: results from the Spine Patient Outcomes Research Trial (SPORT). Spine, 36(3), p.219.

Pearson, A.M., Lurie, J.D., Tosteson, T.D., Zhao, W., Abdu, W.A. and Weinstein, J.N., 2013. Who should have surgery for degenerative spondylolisthesis? treatment effect predictors in SPORT. Spine, 38(21).

Persson, Björn M. &Wingstrand, Hans (2005). Ortopedisk grundbok. Lund: Studentlitteratur

Rossi, F. and Dragoni, S., 2001. The prevalence of spondylolysis and spondylolisthesis in symptomatic elite athletes: radiographic findings. Radiography, 7(1), pp.37-42.

Roussel, N.A., Nijs, J., Truijen, S., Smeuninx, L. and Stassijns, G., 2007. Low back pain: clinimetric properties of the Trendelenburg test, active straight leg raise test, and breathing pattern during active straight leg raising. Journal of manipulative and physiological thera-peutics, 30(4), pp.270–278.

SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metod-bok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. [ac-cessed 2021-03-22]. Available from: https://www.sbu.se/metodbok.

Selhorst, M., Rodenberg, R., Padgett, N., Fischer, A., Ravindran, R. and MacDonald, J., 2021. An Alternative Model of Care for the Treatment of Adolescent Athletes with Exten-sion-Based Low Back Pain: A Pilot Study. International Journal of Sports Physical Therapy, 16(1), pp.227–235.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020). Bedömning av randomiserade Studier.

(32)

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020). Bedömning av icke-randomi-serade studier av interventioner.

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_icke_randomiserade_studier_tilldelas.pdf [2021-04-01]

Sundell, Claes Göran (2019). Low back pain in adolescent athletes. Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet, 2019.

Tullberg, Tycho & Branth, Björn (red.) (2010). Ryggen. 1. uppl. Stockholm: Liber

Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. 2. uppl. (2014). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU

Tillgänglig på Internet: http://www.sbu.se/sv/var_metod/

Vos, T., Flaxman, A.D., Naghavi, M., Lozano, R., Michaud, C., Ezzati, M., Shibuya, K., Sa-lomon, J.A., Abdalla, S., Aboyans, V. and Abraham, J., 2012. Years lived with disability (YLDs) for 1160 sequelae of 289 diseases and injuries 1990–2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010. The lancet, 380(9859), pp.2163-2196.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :