“Det är inte du som äger hans penis, det är hans penis som äger dig”

“Det är inte du som äger hans penis, det är hans penis som äger dig”

En kvalitativ studie av konstruktioner av kön och sexualitet på nätforumen Flashback och Familjeliv

SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp

Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits Kandidatnivå

Termin VT14

Författare: Johanna Berntsson & Magdalena Druid Handledare: Annelie De Cabo Y Moreda

Abstract

Titel: “Det är inte du som äger hans penis, det är hans penis som äger dig” - En kvalitativ studie av konstruktioner av kön och sexualitet på nätforumen Flashback och Familjeliv

Författare: Johanna Berntsson och Magdalena Druid

Nyckelord: sexualitet, genus, Internet, diskurs, Flashback, Familjeliv, talaktsinriktad diskursanalys

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive

kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar.

Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Våra forskningsfrågor var:

- Hur konstrueras manlighet respektive kvinnlighet, med fokus på sexualitet, på de två nätforumen som vi har undersökt?

- Vilka uttalade och outtalade normer kring kön och sexualitet framträder i forumdiskussionerna?

För att besvara dessa frågor utförde vi en kvalitativ studie och använde oss av metoden

talaktsinriktad diskursanalys för att analysera inlägg i diskussiontrådar på nätforumen. Resultatet visar två dominerande diskurser gällande manlig respektive kvinnlig sexualitet; den att

skillnaderna är biologiska och den att skillnaderna är socialt konstruerade. Vi fann även att heteronormen var överordnad och förgivettagen på de båda forumen, samt att moraliska regler genomsyrade en stor del av diskussionerna i vår empiri.

Förord

För det första vill vi tacka varandra för att vi faktiskt genomförde detta utan att blodvite uppstod.

Vi vill även tacka alla personer i vår närhet som stod ut med oss trots mycket hysteri och panik.

Vi vill även tacka vår handledare Annelie för all inspiration, uppmuntran och nya infallsvinklar.

Johanna vill även tacka PK för att hen alltid fanns där för henne och piggade upp även i de mörkaste stunder. Magdalena vill tacka CHO för att hen alltid fanns vid hennes sida och erbjöd sitt söta stöd.

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Syfte &frågeställningar………...………...………6

1.1.1 Problemformulering...………...………...7

1.2 Begreppslista………...………..……….8

2 Bakgrund

2.1 Internet och informationsteknologi ……...………...…………...10

2.1.1. Nätforum och datorförmedlad kommunikation...…………...…...10

2.1.2. Kommunikativ interaktion och sociala nätverk...10

2.2 Flashback Forum………...11

2.3 Familjeliv Forum………..………...12

2.4 Förförståelse………...13

3 Tidigare forskning

3.1 Konstruktion av sexualitet på Internet...14

3.2 Internets attraktionskraft som sexuell arena………...……….15

3.3 Internet som utbildningskanal inom det sexuella området...15

3.4 Frontstage och backstage samtidigt………...………16

4 Teoretiska perspektiv

4.1 Socialkonstruktionism………...…………...17

4.2 Diskurs och språkliga maktordningar………...………..18

4.3 Sexualitet genom Foucaults perspektiv…………...……….18

4.4 Den sexuella värdehierarkin………...………...19

4.5 Genus och skillnadsskapanden………...……….…20

4.5.1. Maskulinitet………...…21

4.5.2. Femininitet………...22

5 Metod

5.1 Kvalitativ metod………...23

5.2 Talaktsinriktad diskursanalys………...23

5.3 Urval...24

5.3.1. Avgränsningar...26

5.4 Litteratur och materialsökning…....……….…26

5.5 Reliabilitet & validitet...27

5.6 Etiska perspektiv...27

5.7 Arbetsfördelning...29

5.8 Bearbetning av materialet………....29

6 Resultatredovisning med analys och tolkning

6.1 Den förgivettagna heterosexualiteten………...31

6.2 Förolämpningarnas dikotomi – pissluder kontra svag………...32

6.3 Feministmaffian kontra de stackars männen...35

6.4 Att vara en ”riktig” kvinna respektive man...38

6.5 Icke-knullandets dikotomi...42

7 Sammanfattning och avslutande diskussion

7.1 Förslag till vidare forskning...47

8 Referenslista

9 Bilagor

1 Inledning

Du måste vara försiktig när du handskas med dessa sliddjur. De har rätten på sin sida att

"bestämma över sin kropp" trots att fostret delar din arvsmassa och är en produkt av er båda.

(Användare på nätforumet Flashback)

[...]Men tjejer överlag är ena jävla fittor på nätet och dejtsidor. De vill spela så

svårfångade, sedan ser man hur de desperat tar männen fem i tre på krogen, men på nätet, oj oj oj, där vill de framstå som gudinnor..., patetiskt värre tycker jag. och OM de nu inte lyckas på vanligt sätt, då går de alltid före i kön, visar lite pattar, lite rumpa eller annan form utav hud, eller bara säljer sig själv helt enkelt, så gör tjejer för att gå före...

[...]

(Användare på nätforumet Familjeliv)

Citaten är ovan är hämtade ifrån Flashback Forum och Familjeliv Forum, två av de största nätforumen i Sverige. Dessa citat tyder på att sexualitet är ett ämne som orsakar heta känslor hos deltagarna på dessa forum, speciellt när det gäller synen på kvinnlig sexualitet.

Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor. Vi ser det som att denna debatt befäster de normer kring den stereotypa föreställningen av att män överlag är mer aggressiva. Ämnet tas även upp i bland annat underhållningsprogrammet Trolljägarna där programledaren Robert Aschberg söker upp och konfronterar personer som har uttryckt sig aggressivt på Internet.

På grund av detta så har vi valt att i detta arbete undersöka hur deltagarna på dessa forum konstruerar kön och sexualitet och huruvida manlig sexualitet engagerar användarna på samma sätt i diskussionstrådar i de två forumen. Vi vill även undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i dessa

diskussioner.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att genom talaktsinriktad diskursanalys undersöka hur konstruktioner av och föreställningar om kön och sexualitet tar sig uttryck i diskussionstrådar som behandlar ämnet sex på nätforumen Flashback och Familjeliv. Vi vill undersöka huruvida kön och sexualitet konstrueras i samspel med andra ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Vi kommer även att utgå ifrån ett binärt könssystem och heterosexuella relationer då vi upplever att det är de rådande normerna i samhället samt på dessa forum.

Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar:

- Hur konstrueras manlighet respektive kvinnlighet, med fokus på sexualitet, på de två nätforumen som vi har undersökt?

- Vilka uttalade och outtalade normer kring kön och sexualitet framträder i forumdiskussionerna?

1.1.1 Problemformulering

Vi valde att analysera datorförmedlad kommunikation på olika nätforum då internet är en arena där väldigt många befinner sig varje dag. Ett exempel på detta är att under tiden för vår studie så ökade antalet registrerade medlemmar på Flashback med 30 000 personer. Vi tror även att det sociala samspel som försiggår på denna arena kan påverka en persons preferenser,

verklighetsuppfattningar och medvetenhet kring dennes handlingsmöjligheter. Detta då sociala

nätverk bland annat är informationskanaler och källor till socialt tryck (Edling & Rydgren, 2007) med stora påverkansmöjligheter.

Vi har valt att skriva detta arbete om sexualitet då det är någonting som påverkar alla i samhället, direkt eller indirekt. Det är även ett ämne som kan sägas vara av stor vikt inom socialt arbete (Miljenovic, 2010) då det är ett fält där man som utförare eller forskare kommer

människor väldigt nära. Därför är det viktigt att man som socialarbetare ser till att sätta sig in i frågor som rör sexualitet, för att kunna utveckla sin förmåga till förståelse vilket leder till ett bättre bemötande för klienten.

Vi har även valt att fokusera på kön då vi anser att det finns en mängd normer och förutfattade meningar om kön i samhället idag som kan påverka människor på olika sätt. Dessa normer och förutfattade meningar kan bland annat röra stereotypa föreställningar kring hur en man respektive kvinna bör vara och handla för att accepteras i dagens samhälle. Detta kan leda till att de som inte passar in i dessa stereotyper känner att de måste upprätthålla en fasad för att inte utsättas för stigmatisering. Detta anser vi kan leda till att man får begränsade möjligheter att uppfylla sig själv, vilket vi anser kan påverka det psykiska välbefinnandet vilket i sin tur kan påverka en individs hela livsföring. Då ser vi det som rimligt att socialt arbete på ett eller annat sätt kommer att bli inblandat, exempelvis som stöttning i form av psykosociala insatser.

1.2 Begreppslista

Användarnamn

De anonyma alias som användarna väljer att representera sig med (Sveningsson, Lövheim &

Bergquist, 2003).

Internettroll

Internetslang för en person som startar eller deltar i trådar på internetforum eller dylikt med syfte att provocera de andra deltagarna med inlägg som kan vara absurda, stötande, provokativa eller liknande. Internettroll, oftast kallade troll, strävar ofta efter att trådar ska hamna bortom ämnet eller leda till irrelevanta diskussioner.¹

1

http://sv.wikipedia.org/wiki/Internettroll

Misogyni

Nationalencyklopedin definierar misogyni som en hatisk attityd mot kvinnor.²

2

http://www.ne.se/sve/misogyni?i_h_word=misogyni

Nätforum

Det finns ett flertal ord som används för att beskriva de sociala gemenskaper som skapas på Internet, där man på ett eller annat sätt måste bli medlem formellt/registrera sig för att kunna interagera med de andra personerna som är aktiva där. Vi har i vår studie valt att använda oss av ordet “nätforum”.

FL

Förkortning för “FamiljeLiv”.

FB

Förkortning för “Flashback”.

Moral

Nationalencyklopedin definierar moral som uppfattningen om rätt och fel.³

3

http://www.ne.se/moral

I Natur & Kulturs psykologilexikon kan man läsa deras definition som är ”Handlingsregler eller allmänna principer som människor uppfattar att det är deras plikt att följa och som har koppling till vad man uppfattar som gott och ont, rätt och orätt”⁴

4

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=moral

. När vi skriver om moral menar vi användarnas uppfattningar av rätt och fel som vi ser på de två forumen som vi kommer att analysera.

Normer

När vi i detta arbete skriver om normer så menar vi sociala normer, vilket innebär de utsagor och oskrivna regler som syftar till att reglera sociala beteenden i dagens samhälle (Baier & Svensson, 2009).

Talakt

Inom den klassiska talaktsteorin så menar man att när man säger något så utför man samtidigt en handling (man kan till exempel uttala ett hot eller ge ett löfte.) Denna handling brukar benämnas som en talakt (Norrby, 2004).

[...]

Symbolen ovan används i analysen av vår empiri för att visa att vi har förkortat ett citat för att öka dess läsvänlighet samt lägga fokus på det innehåll som är relevant för vårt syfte samt våra frågeställningar.

2 Bakgrund

I detta avsnitt kommer vi att kort beskriva utbredningen och användandet av Internet, nätforum och datorförmedlad kommunikation utifrån den statistik vi har tagit del av. Vi kommer även att beskriva de båda forumen vi har valt att analysera. Då vi inte har kunnat finna utomstående källor som behandlar forumens uppkomst och historia har vi valt att använda oss av den information som ges av Flashback och Familjeliv själva.

2.1 Internet och informationsteknologi

Sedan 1994 då informationsteknologin fick sitt genombrott i svenskarnas vardagsliv har både tekniken och användandet av denna ökat explosionsartat. År 2013 hade 94% av svenska befolkningen tillgång till dator hemma.⁵ Enligt Post- och telestyrelsens Bredbandskarta ligger tillgången på bredband i Sverige på minst 40%.⁶

Statistik visar att en majoritet av Sveriges befolkning använder Internet i stort sett varje dag. Statistiska Centralbyrån publicerade 16 januari 2014 statistik över befolkningens

internetanvändande under 2013. Här framgår att 80% av befolkningen använder Internet praktiskt taget varje dag, samt att 54% har använt Internet för att chatta, blogga, göra inlägg på sociala nätverkssajter/diskussionsforum, skicka snabbmeddelanden etcetera.⁷ Dessutom är det så att 80% av befolkningen har använt Internet för att söka information om varor eller tjänster.

2.1.1 Nätforum och datorförmedlad kommunikation

Datorförmedlad kommunikation är en kommunikationsform som uppstått ur den tekniska

utveckling som beskrivs ovan. Detta innebär att människor interagerar med varandra via datorer i ett nätverk, oftast genom textbaserade meddelanden (Collin, 2005). Nätforum är en plattform för asynkron mångdeltagarkommunikation (Sveningsson et al, 2003), vilket innebär att deltagarna inte behöver vara närvarande under samma tid för att kunna föra en diskussion. Familjeliv och Flashback är asynkrona nätforum. De båda är även webbcommunities där människor med liknande intressen kan samlas. Dock är Familjeliv, som namnet antyder, specifikt riktat mot personer som är intresserade av just familjeliv. Flashback har en mer allmän inriktning vilket betyder att deltagarnas diskussioner spänner över vitt skilda områden och teman.

2.1.2 Kommunikativ interaktion och sociala nätverk

“Kommunikativ interaktion är en grundläggande beståndsdel i det sociala livet i alla samhällen”

(Reich, 2007:177). Reich menar att den kommunikativa interaktionen är en speciell typ av interaktion som består av verbala och icke-verbala meddelanden mellan två eller fler parter. Han fortsätter med att beskriva den kommunikativa interaktionen som den mest frekventa sociala interaktionen i dagens samhälle. Till exempel använder sig många av Internet och har ett flertal

5http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0108_2013A01_BR_IT01BR1401.pdf 6http://bredbandskartan.pts.se/

7http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0108_2013A01_BR_IT01BR1401.pdf

sociala möten på nätforum där de textbaserade meddelandena ligger till grund för den sociala interaktionen.

Edling och Rydgren (2007) beskriver nätverksteorin som att sociala relationer mellan människor skapar sociala strukturer som kan studeras som ett nätverk. Fokuset ligger enligt dem på relationer mellan människor, hur relationerna uppstår och hur de påverkar de berörda människorna. De menar även att sociala nätverk är informationskanaler, källor till socialt tryck och källor till social uppmuntran och stöd, vilket i förlängningen kommer att påverka de involverade personerna på ett direkt och ofta väsentligt sätt. Denna sociala påverkan kan beskrivas och analyseras utifrån DBO-teorin, menar Hedström (2007). DBO står här för desires (preferenser), beliefs (verklighetsuppfattningar) och opportunities (handlingsmöjligheter).

Hedström (2007) förklarar det som att preferenser innebär vad individen vill eller inte vill ska hända, och verklighetsuppfattningen är hur individen antar att världen ser ut.

Handlingsmöjligheter menar han är de olika alternativ en individ har att handla på. Dessa tre skapar tillsammans individens intentioner som slutligen leder till dennes handlingar.

2.2 Flashback Forum

Enligt Flashbacks egen historieskrivning så startades Flashback av den blott fjortonårige Jan Axelsson år 1983, och var från början en tidskrift. Namnet Flashback tog man ifrån det

amerikanska slangordet Flashback, som i detta fall ämnar beskriva en hallucination som uppstår som en efterreaktion av att använda det narkotikaklassade preparatet LSD. Det finns dock många olika tolkningar kring namnets betydelse, och att skapa dubbla budskap var precis det som eftersträvades av skaparna. År 1992 två registrerades Flashback som ett företag, efter att först ha fått avslag på sin ansökan. Anledningen till att de lyckades med sitt andra försök sägs vara att de kunde visa upp en artikel skriven av Paul Stanley från rockgruppen KISS där han hälsade till tidningen Flashbacks läsare. Genom åren som följde blev Flashback en tidning för att år 1995 lanseras på Internet där det fungerade som bland annat ett nyhetsbrev som skickades ut via e- post. Två år senare blev Flashback en egen Internetleverantör, och år 1998 startade man även ett bokförlag för att kunna publicera de första nyhetsbreven i tryckt form. ⁸

Flashback startade Flashback Forum år 2000 med målsättningen att vara en frizon

med högt i tak för avvikande åsikter och än idag är forumets slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!”.

Genom åren sedan forumets etablering har det stängts av ifrån Internet och förbjudits i Sverige ett antal gånger. Det har även varit föremål för ett stort antal mediala samt rättsliga kontroverser, bland annat ett uppmärksammat fall då en ung man tog sitt liv framför en webbkamera som sände det hela live på forumet. Sedan år 2010 ägs Flashback Forum av det amerikanska företaget Flashback International Inc. ⁹

I dagsläget (2014-05-08) har Flashback Forum 862 615 registrerade medlemmar vilket innebär att det är ett av de största nätforumen i norden. Varje vecka uppges forumet ha runt 2 miljoner unika besökare. ¹⁰

Flashback Forum är uppbyggt så att man måste skapa ett användarkonto för att kunna delta och skriva inlägg i diskussiontrådarna. Däremot kan vem som helst läsa och ta del av innehållet i trådarna. Det finns femton olika kategorier av trådar, och inom dessa kategorier finns 8http://www.flashback.se/flashbacks-historia

9http://www.flashback.se/flashbacks-historia 10http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashback_Forum

det subkategorier. Dessa kategorier är bland annat data, droger, livsstil, mat, politik, resor, samhälle, vetenskap, sex samt övrigt. Forumet har inte ett specifikt fokus utan de olika kategorierna får lika mycket utrymme. På grund av detta så kan man genom endast ett fåtal klickningar röra sig mellan trådar som Baconchips- var finns Ni?; Örnsköldsvik? Finns där något kul?; Större könsorgan av styrketräning? och Homosexuell radikalfeminist biter män i deras könsorgan.

Forumet har ett antal ordningsregler som de registrerade medlemmarna förpliktigar sig till att inte frångå. Dessa rör ämnen som användarnas anonymitet, upphovsrättsskyddat material och barnpornografi. De flesta regler har ett skriftligt förtydligande utöver sin definition. Under reglerna för barnpornografi kan man exempelvis läsa att det är förbjudet att publicera eller på annat sätt dela pornografiskt material föreställande en person under 18 år. I regelns förtydligande kan man dock läsa “Denna regel finns för att hindra att forumet (via inlägg, PM eller chat) används i syfte att sprida barnpornografi. Regeln gör undantag för länkar där gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig”. ¹¹

2.3 Familjeliv Forum

Familjeliv.se presenteras som den största nätsidan i Sverige för personer som planerar och väntar tillökning i familjen. Webbplatsen startades år 2003. Hemsidan presenteras av dem själva som

“Sveriges största mötesplats för kvinnor”. ¹² Familjeliv.se uppger själva att hemsidan har 780 000 unika besökare i veckan och ytterligare 380 000 unika besökare når den mobilbaserade

versionen.

FamiljeLiv Media FL AB är en del av Stampen Media Group som är en av Sveriges största mediakoncerner. FamiljeLiv Media driver även webbplatserna Familieprat.no, Bröllopstorget samt Gobaby.se och Odla.nu utöver FamiljeLiv.se. Bolagets ändamål är att

“Bolaget skall äga och driva internetsajter samt bedriva handel med varor och tjänster på Internet inom familjerelaterade områden såsom bröllop, familjeliv, barn, vardag och fest samt idka därmed förenlig verksamhet”.¹³

Sidan innehåller en rad olika funktioner, bland annat ett forum där deltagarna kan diskutera frågor som rör barn och familj, men även andra ämnen. Det är detta forum som vi har undersökt. I övrigt finns det även ett flertal artiklar, quiz, faktaguider, en webshop,

medlemsgrupper med mera.

Enligt statistik som FamiljeLiv själva har publicerat på sin hemsida hade nätforumet under vecka 5, 589 518 unika besökare.¹⁴ Den information som presenteras säger även att under vecka 45 var det 983 407 besök och 6 001 112 sidvisningar. Det beskrivs dock inte närmare om detta gäller enbart registrerade medlemmar på nätforumet eller om det gäller alla som har gått in på hemsidan. Det förtydligas inte heller vilket år mätningen gäller.

Medelåldern hos medlemmarna uppges vara 29,5 år och könsfördelningen 88% kvinnor och 12% män. När man registrerar sig från man även fylla i vilken roll man anser sig ha, om man till exempel är förälder eller planerar barn. Den statistik som finns visar att 61% av

11https://www.flashback.org/regler

12http://www.familjeliv.se/Information/om.php

13http://www.solidinfo.se/foretag/familjeliv-media-fl-ab 14http://www.familjeliv.se/Familjeliv/Statistik/1.1320454

medlemmarna anser sig vara förälder, 14% uppger att de är gravida, 5% att de planerar barn och 20% har valt att tillhöra gruppen “övrigt” som inte specificeras närmare.

När man registrerar sig måste man precis som på de flesta nätforum välja ett

användarnamn som ska vara representativt för en själv på forumet. Dock kan man i vissa delar av forumet välja att vara “extra anonym” och välja ett tillfälligt användarnamn, till exempel

“Anonym (orolig svärmor)”. Denna funktion kring den extra anonymiteten är något som inte finns på Flashback, men även där måste man registrera sig och välja ett användarnamn för att kunna skriva på forumet.

2.4 Förförståelse

Inför detta arbete hade vi väldigt olika utgångspunkter gällande nätforumen. Detta då Johanna sedan tidigare är en besökare av dessa nätforum och hade i och med detta vissa erfarenheter och förutfattade meningar kring hur diskussionerna förs på forumen. Dessa förutfattade meningar bestod bland annat i att det förekommer mycket moraliserande på de bägge forumen samt att diskussionerna ofta kan spåra ur och överlag ha en väldigt hård ton.

Magdalena har aldrig besökt dessa forum tidigare, men hade trots detta vissa fördomar om dem, bland annat att de skulle innehålla en gammaldags kvinnosyn och vara befolkade av människor som bara ville få en kanal att uttrycka sina provocerande åsikter. Vi är medvetna om att det finns en risk att vår analys har påverkats av våra förutfattade meningar, men då vi

reflekterade över våra inställningar så hoppas vi att de inte påverkade allt för mycket. Vi är dock införstådda med att man aldrig kan vara helt objektiv sin forskning.

3 Tidigare forskning

Det finns en stor mängd forskning som har studerat Internet på olika sätt, och även en hel del som är inriktad på nätet och sexualitet. Det finns även forskning som har studerat Flashback

forum på olika sätt. Vi har dock inte funnit någon forskning som jämför Flashback forum och Familjeliv forum utifrån ett sexualitetsperspektiv, med fokus på de teman som vi har valt.

Vi har valt att fokusera på forskning som behandlar Internet som en källa till kunskap kring sexualitet, hur det kommer sig att Internet attraherar så många människor till att diskutera sexualitet, samt hur denna arena kan påverka de olika diskussionerna som förs. Detta då vi anser att det är faktorer som ligger till grund till de diskussioner som vi valt att studera.

Genom att fokusera på dessa områden inom tidigare forskning så ämnar vi att skapa en

grundförståelse för den kontext som Flashback och Familjeliv uppehåller sig i. Vi anser även att denna tidigare forskning hjälper till att visa på den relevans som vi anser finns i att analysera nätforum som de vi valt.

3.1 Konstruktion av sexualitet på Internet

Frith (2012) har genom konversationsanalys undersökt hur man på nätforumet dearcupid.org konstruerar den kvinnliga orgasmen. Hon menar att den sexualundervisning som ges i skolorna idag i många fall utelämnar information och diskussion om njutning och Internet kan med sin lätta tillgänglighet och uppsjö av olika nätforum ses som en alternativ arena för unga kvinnor att diskutera njutning på. Frith hävdar att så länge som sexualundervisningen i skolorna utelämnar njutning som ämne så kommer Internet att förbli en arena för unga att söka svar på sina frågor om ämnet (ibid).

Frith valde att analysera en tråd där en ung kvinna frågade huruvida hon hade fått en orgasm eller inte. Enligt Frith så var det en stor del av inläggen som inte besvarade frågan, utan som istället kom att handla om ifall det är lämpligt för unga kvinnor att ägna sig åt, vara intresserade av eller söka information om sexuella aktiviteter. De äldre användarna förespråkade att sex var något som var förbehållet vuxna samtidigt som de yngre användarna skrev om hur unga har rätt att testa sig fram sexuellt (ibid).

Löfberg (2008) har undersökt barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet med det sociala samspelet i det virtuella rummet som fokus. Det övergripande syftet för hennes studie var att belysa hur barn och unga samspelar med andra online kring olika frågor.

I denna studie valde Löfberg att fokusera på femininitet, maskulinitet, känslor, kropp och sexualitet. Enligt henne visar hennes studie att det finns ett behov hos barn och ungdomar att prata om dessa ämnen, och att internet som arena har öppnat upp för möjligheterna att göra detta.

Löfberg (2008) identifierade tre olika samspelsmönster som hon har funnit på de forum hon har undersökt; “lekfullt samspel”, “korrigerande samspel” och “orienterande samspel”. Hon menar att det lekfulla samspelet karaktäriseras av nyfikenhet och erfarenheter delas på Internet av barn och ungdomar i samma ålder. Det korrigerande samspelsmönstret karaktäriseras av att det finns ett rätt och fel i diskussionerna. Här ger de äldre deltagare ger råd och instruktioner till de yngre deltagarna utifrån deras erfarenheter av vuxenvärlden. Löfberg beskriver det

orienterande samspelet som att äldre och/eller vuxna uttrycker sina perspektiv och erfarenheter för att nå en delad förståelse.

3.2 Internets attraktionskraft som sexuell arena

Daneback (2012) har undersökt nya samspelsmönster när det kommer till användandet av Internet som arena för kärleksrelaterade och sexuella syften. Danebacks slutsatser visar på att den teknologiska utvecklingen har gjort så att människors interaktionsmönster har förändrats,

och att detta till stor del är något positivt. Han menar på att Internet och dess användande har blivit ett verktyg för att underlätta vardagslivet, bland annat när det gäller kärleks- och sexuellt relaterade aktiviteter.

I sin studie tar Daneback bland annat upp Coopers triple-A-engine som förklaringsmodell för att förstå attraktionskraften i Internet och internetanvändande för kärleks och sexuella syften.

Dessa tre A:n står för anonymity (anonymitet), accessability (tillgänglighet) och affordability (ekonomisk överkomlighet). Denna förklaringsmodell utökades av King med ett fjärde “A”, acceptability (acceptans att använda Internet för kärleks- och sexuella syften), och av Tikkanen och Ross med det femte, approximation (möjlighet att pröva nya sexuella identiteter och roller).

Daneback (2012) menar att anonymiteten på Internet ökar handlingsutrymmet kring vår sexualitet samtidigt som vi undviker att visa upp vår innersta sexualitet i offentligt ljus. Denna innersta sexualitet kan till exempel innefatta tankar, känslor och åtrå som av en eller annan anledning inte överensstämmer med de roller vi har intagit i världen utanför Internet Daneback utvecklar sitt resonemang kring anonymiteten och det faktum att tillgängligheten att vara anonym för vissa är en förutsättning att använda Internet för sexuella syften.

Att man i princip kan finna vilket sexuellt material som helst på Internet är, enligt Daneback, en annan del av ovan nämnda tillgänglighet och en stor del i attraktionskraften. Utbudet är till synes obegränsat och går att göras tillgängligt omedelbart, från praktiskt taget vilken plats som helst i världen. Daneback hävdar även att den ekonomiska överkomligheten hör samman med

tillgängligheten. Man kan med lätthet få tillgång till Internet i hemmet/för privat bruk till en väldigt låg kostnad. Dessutom är en stor del av det sexuella innehållet på Internet gratis, även om det finns ett flertal tjänster som man måste betala för att utnyttja.

Daneback skriver även att acceptansen för att använda Internet i sexuella syften har ökat i vårt samhälle. Han hävdar att en del i detta har att göra med att öppenheten kring sexualitet i samhället i stort har ökat, och att det därför inte är särskilt stigmatiserat att använda Internet för sexuella syften. Dock menar han också att det finns visst motstånd att utforska den egna

sexualiteten i det verkliga livet, vilket leder till att Internet blir en mycket attraktiv arena för just sådant. Här kan man med hjälp av anonymiteten prova på olika sexuella identiteter och roller, utan att någon får reda på vem som egentligen står bakom dessa.

3.3 Internet som utbildningskanal inom det sexuella området

Daneback, Månsson, Ross och Markham (2012) har även utfört en studie där de undersökte huruvida vuxna personer använder sig av Internet för att söka information om sexuella problem.

Deras resultat visar på att av de sammanlagt 1598 respondenter som svarade på deras enkät var det mer än hälften som hade använt sig av Internet i detta syfte. Resultatet visar även att de tre främsta anledningarna till att söka information kring sex på Internet var att få kunskap om den egna kroppen, att lära sig hur man har sex och nyfikenhet kring sex överlag.

Suzuki & Calzo (2004) har genomfört en studie för att ta reda på hur ungdomar söker svar från sina jämnåriga på nätforum. Detta då de utgår från att ungdomstiden är en period som inbegriper många olika förändringar som genererar en mängd frågor kring bland annat relationer, sexualitet och hälsa, och att Internet utgör en arena att ställa dessa frågor på. De genomförde en kvalitativ studie där de analyserade ett flertal diskussionstrådar på ett nätforum med olika underkategorier som riktade sig till ungdomar utifrån ett kulturellt perspektiv. Syftet med studien var att ta reda på vilka ämnen frågorna oftast berörde, vilka trådar som genererade

flest svar, antal träffar för trådarna samt vilka ämnen som visats flest gånger. Suzuki & Calzo (2004) konstaterar att aktiviteten var mycket mer frekvent i forumet som berörde sexuell hälsa, och anser att detta kan bero på att detta ämne är så pass stigmatiserat att de unga inte vågar fråga någon annan än anonyma användare om råd. De konstaterar även att användning av nätforum för att söka svar på sina frågor om bland annat sexualitet är något som unga i relativt hög grad ägnar sig åt, och att de med största sannolikhet inte kommer att sluta göra det inom en nära framtid.

3.4 Frontstage och backstage samtidigt

Både Månsson(2012) och Daneback (2012) nämner Goffmans dramaturgiska metaforer som beskriver hur olika miljöer påverkar de närvarande människornas beteenden, och de roller som de spelar i dessa miljöer. Daneback (2012) skriver om på vilka arenor det är accepterat att prata om och diskutera sex. Han menar att vi har lärt oss att det i vissa miljöer och sammanhang inte är accepterat att tala om, diskutera eller utöva olika sexuella aktiviteter.

En del av Goffmans dramaturgiska metaforer är uppdelningen av den sociala scenen i “front stage” (den främre regionen) och “back stage” (den bakre regionen). Månsson (2012) beskriver den främre regionen som scengolvet framför kulisserna, medan den bakre regionen är det som finns bakom kulisserna. Med detta menas att den bakre regionen är utrymmen som är privata och som inte visas upp i den fasad som omgivningen får ta del av.

Daneback (2012) menar att Internets utveckling har gjort det möjligt att vara i både den främre och bakre regionen samtidigt. På Internet finns miljöer som kan ses som scener där människor uppträder, samtidigt som de rent fysiskt befinner sig i den bakre regionen. Internet har även gjort det möjligt att spela flera olika roller på flera olika scener samtidigt. Daneback skriver att det på grund av detta finns en allmän oro om att personer förställer sin identitet i väldigt stor

utsträckning, då det finns stora möjligheter för detta. Även Collin (2005) har i sin studie tagit upp att det oftast inte går att fastställa vem som befinner sig bakom användarnamnet och att det finns möjligheter att ljuga om sin identitet. Dock skriver Sveningsson et al (2003) att enligt tidigare forskningsresultat är det inte speciellt vanligt att människor ljuger om sig själva och sin identitet på Internet.

4 Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt introduceras studiens teoretiska utgångspunkter. Vi har valt att fokusera på socialkonstruktionism som grundläggande teori för att beskriva de sociala konstruktionerna av sexualitet och kön som användarna på de valda nätforumen gör med hjälp av språket. Eftersom diskurs är ett centralt begrepp inom det socialkonstruktionistiska fältet och kan sägas vara ett sätt på vilket man talar och ser på ett fenomen ansåg vi det vara högst relevant att fokusera på begreppet diskurs i vår studie.

Eftersom fokus för studien är kön och sexualitet har vi valt att även fokusera på teoretiska begrepp såsom den sexuella värdehierarkin, femininitet och maskulinitet då vi anser dessa vara

ytterst relevanta för att analysera vår empiri. Vi är dock medvetna om att det finns ett flertal andra teoretiska perspektiv som hade kunnat användas, men vi anser att de vi valt är tillräckligt övergripande och att dessa belyser tidigare konstruktioner av kön och sexualitet.

4.1 Socialkonstruktionism

En av de främsta företrädarna för socialkonstruktionismen är Vivien Burr som i sitt verk Social constructionism (2003) definierar socialkonstruktionismen som ett sätt att se den verklighet vi lever i som något konstruerat istället för en absolut sanning. Enligt Burr så är den verklighet som vi upplever snarare ett resultat av en kulturell och samhällelig skapelseprocess. Burr formulerar fyra kriterier som måste vara uppfyllda hos en studie som ger anspråk på att vara

socialkonstruktionistisk. Det första är ett kritiskt ställningstagande till kunskap som

förgivettagen. En socialkonstruktionist är istället medveten om att allt som hen tar till sig är filtrerat genom olika filter av åsikter och historiska kontexter. Detta leder in på det andra kriteriet vilket innebär att man måste vara medveten om att det sätt på vilket vi förstår världen i stor grad är beroende av den historiska och kulturella kontext vi lever och verkar i. Det finns alltid olika sätt att se på fenomen i samhället. Det tredje kriteriet handlar om att den kunskap som vi besitter inte härstammar från någon naturlig källa. Den är istället konstruerad, i det samspel som finns mellan människor. Social interaktion och i synnerhet språkbruk har således en framträdande roll inom socialkonstruktionismen. Det sista kriteriet innebär att man måste vara medveten om att den kunskap som vi konstruerar mellan oss inte hamnar i ett vakuum. Den leder snarare till någon form av social handling, vilken kan orsaka konsekvenser för många olika människor.

Inom socialkonstruktionismen anser man att det inte finns några objektiva fakta, då all kunskap som presenteras på något sett har påverkats av perspektivet eller teorierna hos den som

presenterar dem. Det innebär att alla de fakta och den information som vi möter i vårt dagliga liv egentligen är skapat i det sociala samspelet. Det är via social interaktion som dessa fakta och sanningar reproduceras och legitimeras.

Loseke (2003) skriver att även sociala problem kan ses som sociala konstruktioner, där vissas tolkningar och uppfattningar om vad som är ett problem har företräde. Enligt henne är det inte bara sociala problem som skapas, även människor och därtill kategorispecifika egenskaper är en del i denna skapelseprocess. Detta gäller framförallt när det handlar om att konstruera individer som offer eller förövare i vissa situationer. När det handlar om att skapa ett “offer” så läggs mycket vikt vid att få in känslokomponenter som har som syfte att beröra den som ser på utifrån. Ett offer framställs därför ofta som en oskyldig person, någon som förtjänar sympati samt någon som har upplevt obeskrivligt lidande. Dessutom så konstrueras individen som någon som skulle kunna vara vem som helst, för att kunna väcka sympatier hos så många som möjligt.

En förövare konstrueras ofta genom att man målar upp hen som en farlig outsider eller liknande.

Det är viktigt att de som ska presenteras som förövare och offer representerar tydliga motsatser.

4.2 Diskurs och språkliga maktordningar

Diskurs är ett centralt begrepp inom den konstruktionistiska teoribildningen. Begreppet kan definieras på ett flertal olika sätt. I vårt arbete har vi valt att utgå ifrån de definitioner som Michel Foucault och Vivien Burr författat. Enligt Foucault (Burr 2003:64) så kan man se på diskurser som praktiker som formar de objekt de talar om. Burr (2003) utvecklar Focaults

resonemang och skriver att en diskurs består av en uppsättning av olika betydelser, metaforer, bilder, representationer, berättelser, redogörelser och liknande som tillsammans skapar en unik version för hur man presenterar exempelvis en händelse eller ett fenomen. Faktumet att denna presentation är så beroende av de som skapar den innebär att en och samma händelse kan existera i ett flertal diskurser på en och samma gång. För att förenkla det hela skulle man kunna säga att en diskurs är ett sätt på vilket man talar och ser på en händelse, en grupp, ett fenomen eller liknande. Enligt Burr (2003) så är samhället fullt av diskurser som är så vedertagna att de sällan ifrågasätts, vilket vi anser kan appliceras på de normer som finns i samhället idag. En av dessa är diskursen om romantisk kärlek, vilken innebär att det finns olika regler kring hur ett uppvaktande och en relation ser ut.

Vi har även haft ett funktionellt perspektiv på diskurs, vilket enligt Norrby (2004) innebär att man frågar sig vad en viss språkform och/eller ett visst yttrande fyller för funktion. Dessa funktioner kan till exempel vara av informerande, kontaktreglerande eller expressiv karaktär.

Norrby menar även att ett yttrande alltid är flerfunktionellt, och att det är i princip omöjligt att isolera enbart en funktion, men att en funktion kan vara mer övervägande än en annan. Vilka funktioner ett yttrande har påverkar språksystemet, alltså på vilket sätt personen väljer att uttrycka sig, vilka ordval som görs etcetera (ibid).

De konstruktioner som skapas av människor är till stor del beroende av språket. Det är genom språket som maktrelationer skapas, och dessa maktrelationer skapar i sig ett antal normer för vad som anses vara ett acceptabelt beteende bland invånare i ett samhälle. Språket kan även sägas förse oss med verktyg för att kategorisera och förstå vår omvärld. Det är via språket som vi konstruerar vår verklighet och som vi finner sätt att förstå oss själva.

4.3 Sexualitet genom Foucaults perspektiv

I denna studie så är konstruktionen av sexualitet en central utgångspunkt för analysen av de två nätforumen. Vi har valt att se på sexualiteten utifrån Michel Foucaults (2002) perspektiv. I sitt verk Sexualitetens historia diskuterar han sexualiteten utifrån antagandet att den inte är en biologisk drift utan att den snarare kan ses som en social konstruktion. En viktig poäng i Foucaults resonemang är att sexualiteten formas av det samhälle och de institutioner den samexisterar med, då den ständigt formas utifrån de diskurser som finns kring den. Foucault menar att eftersom sexualiteten skapas i relation till de diskurser den befinner sig i så vore det mer lämpligt att tala om sexualiteter. Det finns således inte en utan en mängd olika sexualiteter, men inte alla ses som normativa eller acceptabla.

Enligt Foucault (1998) så har ett flertal strategier använts för att reglera sexualiteten, och dessa strategier har även använts som ett sätt att utöva makt över medborgarna i samhället. Den första strategin rör socialisationen av fortplantningsbeteendet och innebär att man begränsar den legitima sexualiteten till att endast gälla monogama förhållanden mellan heterosexuella par.

Inom dessa förhållanden har paren ett ansvar för att idka sexuellt umgänge i fortplantningssyfte samt för att uppfostra de barn som förhoppningsvis alstras som ett resultat. Denna strategi leder till att sexualiteten tyglas på två olika sätt, dels genom att den avgränsas till att befinna sig inom den normativa familjens gränser, och dels genom att den så att säga göms bakom föräldrarnas sovrumsdörr. Genom att utöva denna strategi så rättfärdigas det som Foucault kallar för en familjeallians, en stark mellanmänsklig allians som ses (och ser sig själv) som en befogad grund för ett berättigande av privatliv samt immunitet från ingripande utifrån. Enligt Foucault så

resulterar denna strategi i en normaliserande kraft som privatiserar kontrollen av fruktbarheten samt barnuppfostran.

Den andra strategin rör hysteringen av kvinnors kroppar. Enligt Foucault så går denna strategi ut på att förvandla kvinnorna till vandrande livmödrar. Detta uppnås genom att man väljer att se kvinnors kroppar som en central roll för deras sexuella identitet. Genom detta så skiftas det sexuella fokusen från att gälla en sexuell akt till att innefatta kroppsliga fenomen såsom menstruation, menopaus, graviditet och liknande. Enligt Foucault så används denna hysterisering för att rättfärdiga olika regleringar av kvinnor.

Den sista strategin rör psykiatriseringen av det perversa begäret vilken innebär att alla som faller utanför ramen för det som ses som en normal sexualitet sjukdomsförklaras. Enligt Foucalut (1998) var detta ett sätt att rättfärdiga de ingrepp och den kontroll som psykiatrin utsatte personer med vad som uppfattades som en avvikande sexualitet för. Det var bland annat vanligt med så kallade korrektionstekniker riktade mot personer med en homosexuell läggning.

Dessa kunde bestå i aversionsterapi, psykoanalys samt mediciner för att minska personens sexualdrift.

4.4 Den sexuella värdehierarkin

Forskaren Gayle Rubin (2002) skriver i sitt antologikapitel “Thinking sex” om hur olika sexuella handlingar värderas olika i samhället beroende på olika faktorer. För att måla upp en tydligare bild så använder hen sig av en sexuell värdehierarki som hen illustrerar som en cirkel där de fält som ligger närmas mitten är de som anses vara normala, goda och naturliga samtidigt som de handlingar som befinner sig i den yttre cirkeln anses vara onaturliga, av ondo samt avvikande från den naturliga sexualiteten. Bilden nedan visar exempelvis att de handlingar som sker i ett reproduktivt syfte anses vara goda medan användningen av sexhjälpmedel anses vara av ondo (Ambjörnsson, 2006).

En av Rubins (2002) poänger med värdehierarkin är att sexualiteten har sin alldeles egna skala för bedömning av vad som anses vara normalt respektive avvikande beteende. Hen skriver om att sexualiteten måste betraktas som ett fenomen i sig, och i och med detta så innehar den även ett eget ramverk av lagar samt ett statussystem. Enligt Rubin (2002) så kan man inte förneka att normerna kring sexualitet är beroende av vilket kön man tillhör, men hen påpekar även att dessa normer även hänger ihop med andra parametrar. Exempelvis så blir normerna annorlunda ifall man ägnar sig åt sexuella aktiviteter som inbegriper hjälpmedel eller ett utbyte av pengar.

Illustration av den sexuella värdehierarkin, Gayle Rubin 2011

Ambjörnsson (2006) skriver att Rubin med sin skala introducerade ett nytt sätt att nyansera synen som vi har gällande hetero- och homosexualitet. Från att heterosexualitet setts som någonting naturligt och självklart så visade Rubin att heterosexualitet kan komma till uttryck på ett otal olika sätt. Rubins skala visar att det är långt ifrån all heterosexualitet som anses vara sund och naturlig. Genom att uppmärksamma detta så visar Rubin även på hur heteronormativiteten inte enbart exkluderar de som har en annan sexuell identitet, den ger även en skev och snäv bild av vad heterosexualitet kan vara. En av Rubins (2002) poänger var att visa på att det inte finns ett sätt att vara homo- respektive heterosexuell, utan att det finns en mängd olika sätt att vara och utöva sin sexualitet.

4.5 Genus och skillnadsskapanden

Enligt Connell (2009) kan genus förstås som något som uppstår när människor konstruerar sig själva för att passa in i de ramar som finns för hur de olika könen ska agera i samhället. Hon talar även om att genus är en social struktur som går att urskilja som mönster i de sociala arrangemang vi har. Genus kan även ses som de kulturella skillnaderna som skapas för att hålla isär kvinnor och män. Åsikterna som man rättar sig efter finns överallt i samhället och sprids från olika maktinstitutioner som lagstiftare, lärare och religiösa institutioner, men även genom de bilder som media sänder oss via reklam och filmer med budskap och den ”perfekta” kvinnan och

mannen (Connell, 2009). Något som kan sägas vara en följd av genus är den ojämlikhet i respekt och gränser som finns mellan män och kvinnor idag, på alla samhälleliga arenor. Detta gäller allt ifrån kvinnors obetalda arbete i hemmet till åsikten att kvinnor kan förvänta sig ett övergrepp om de går klädda i korta kjolar (Connell, 2009.) Det finns ofta en koppling mellan synen på genus och ett fokus på den biologiska kroppen, denna koppling benämner Connell (2009) som den reproduktiva arenan.

Connell (2009) menar att den allmänna uppfattningen om genus baserar sig på en tro om att det finns naturliga, medfödda skillnader mellan män och kvinnor som enbart påverkas av den biologiska könstillhörigheten. Dessa skillnader gäller allt i individernas liv, från fysisk styrka och mekaniska färdigheter, till fritidsintressen, intellekt och personlighet.

Connell (2009) beskriver även principen om egenskapernas dikotomi, där kvinnor antas ha en uppsättning egenskaper och män en annan. En man antas vara aggressiv, envis, tystlåten, rationell, analytisk och promiskuös. En kvinna antas vara omvårdande, lättpåverkad, pratsam, känslosam, initiativ och sexuellt lojal. Även Elmerstig (2012) tar upp detta och benämner det som de stereotypa föreställningar som finns i samhället kring kön och könsroller.

4.5.1 Maskulinitet

Connell har även ägnat sig åt så kallad kritisk mansforskning, och har bland annat bidragit med teorier kring den hegemoniska maskuliniteten (2008). Inom denna forskning har man förhållit sig kritisk till föreställningen att kön skulle vara en enhetlig kategori, helt utan inbördes skillnader och makthierarkier. Enligt Connell finns det en existerande genushierarki i vilken maskuliniteter ges olika roller beroende av exempelvis klass och etnicitet. Den hegemoniska maskuliniteten är enligt Connell beroende av vad hon kallar en kulturell dynamik som ser till att vissa grupper i samhället tillåts ha en högre ställning än andra. För att se de hegemoniska maskuliniteterna är det viktigt att rikta blicken mot genusrelationerna som finns mellan män. Detta bör man enligt Connell (2008) göra då maskuliniteten i sig upprätthåller den hegemoniska positionen när det gäller vissa mönster av genusrelationer och dessa positioner bör alltid ifrågasättas.

Enligt Connell (2008) går hegemoni att koppla till en kulturell dominans som finns i samhället i övrigt. Detta ramverk innehåller speciella genusrelationer som bygger på att det finns dominans och underordning mellan olika grupper av män. I dagens västerländska samhälle är en av de tydligaste motsättningarna den mellan heterosexuella mäns dominans och homosexuella mäns underordning. Detta underordnande visar sig genom en kulturell stigmatisering av de homosexuella männens identitet, men även mer vardagliga uttryck av förtryck. Dessa kan exempelvis vara att man blir utesluten från politiska och kulturella arenor, kulturell

smutskastning, legalt våld (exempelvis de lagar som klassificerar homosexuella handlingar som sodomi), hatbrott, ekonomisk diskriminering samt bojkott av personen i fråga. Detta innebär att de homosexuella männen placeras längst ner i männens genushierarki. det är inte enbart

homosexuella män som kan hamna på botten av hierarkin, även män som på något sätt anses vara feminina kan hamna där då de inte lever upp till de manliga idealen (Connell 2008)

4.5.2 Femininitet

Hirdman (2001) menar att kvinnan och kvinnligheten har beskrivits på tre olika sätt genom historien, vilka har existerat parallellt genom historien. Den första modellen kallar hon för grundformeln, som handlar om att könen beskrivs som “man kontra icke-man”. Hirdman (2001)

menar här att kvinnan är den icke närvarande och ses som formlös, vag och som en skugga. Hon menar även att denna modell som är den som är svårast att definiera närmare.

Den andra modellen, som Hirdman (2001) väljer att benämna som jämförelsens formel, handlar om “man kontra ofullgången man”. Ambjörnsson (2011) beskriver det som att kvinnan ses som en lite sämre version av mannen. Hirdman menar att enligt denna modell ses det kvinnliga könet som ett “måndagsexemplar” där något fattas (2001). I denna modell finns även tankar kring att kvinnan har en mindre utvecklad intellektuell förmåga och är överlag mindre mänsklig. Till denna modell hör även Freuds tankar om kvinnors penisavund, vilket skapade en mindervärdighetskänsla hos henne och kan ses som en förklaring till den kvinnliga fåfängan (Hirdman, 2001).

Hirdman (2001) benämner den tredje modellen som den normativa formeln.

Denna bygger på motsatser, kontraster eller dikotomier och handlar då om “man kontra kvinna”.

Ambjörnsson (2011) förtydligar detta genom att ge exempel på olika egenskaper och

personlighetsdrag som historiskt sett har hört samman med det manliga respektive det kvinnliga.

Det manliga hör samman med kraft, ande och kultur, medan det kvinnliga hör samman med svaghet, materia och orenhet. Hirdman menar här att “genus görs av isärhållning” (2001:36).

Man och kvinna är alltså, enligt denna modell, totalt åtskilda. Ambjörnsson (2011) beskriver att det är denna modell som är dominerande i Sverige idag, tillsammans med hierarkisering där mannen och det manliga innehar den högre statusen.

5 Metod

I detta kapitel kommer vi att beskriva metoden vi har valt för att genomföra studien och vilka metodologiska överväganden som vi har gjort.

Vi presenterar vårt urval, hur vi har gjort för att samla in, bearbeta och analysera materialet samt hur vi har genomfört vår sökning efter litteratur. Detta för att öka studiens transparens då läsaren kan följa arbetets gång. Vi kommer även att beskriva vi hur vi resonerar kring begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet, de etiska överväganden vi gjort samt några av studiens begränsningar.

5.1 Kvalitativ metod

Då syftet med vår studie är att undersöka hur man samtalar om, och diskuterar kring, sexualitet på de två olika forumen har vi valt att göra en kvalitativ studie (Bryman, 2011) där vi lägger tonvikten på att analysera och tolka vad som skrivs på de två forumen. Marlow (2000) menar att

målet med kvalitativa studier är att finna mönster, likheter och skillnader i den empiri som insamlas. Då vi ville undersöka huruvida det fanns några likheter och skillnader i hur användarna på Flashback respektive Familjeliv uttrycker sig angående kön och sexualitet ansåg vi att det var passande att utföra en kvalitativ studie. Målet med vårt arbete var inte heller att kunna dra generella slutsatser, utan snarare att få en ökad förståelse för de specifika användarnas verklighetsuppfattning. Sveningsson et al (2003) menar att resultatet av en kvalitativ studie enbart säger någonting om den empiri man har analyserat, men att det dock kan visa på

potentiella tendenser i dagens samhälle. Därför ansåg vi det vara rimligt att utföra en kvalitativ studie för att besvara vårt syfte samt våra frågeställningar.

Vi valde att använda oss av en abduktiv ansats i studien (Peirce, 1990). Den abduktiva ansatsen kan till viss del sägas vara ett mellanting mellan den induktiva och deduktiva ansatsen, vilket innebär att man utgår från vissa teoretiska förkunskaper om olika specifika företeelser, som sedan utvecklas genom att man växlar mellan teori och empiri (Alvesson & Sköldberg, 1994) i bearbetning av materialet. I vår studie drar vi slutsatser utifrån den empiri vi har samlat in och analyserat, men vid insamlingen och analysen hade vi även med oss de frågeställningar och teorier kring kön och sexualitet i våra observationer som tidigare har presenterats.

5.2 Talaktsinriktad diskursanalys

Vi har valt att använda metoden talaktsinriktad diskursanalys för att analysera vår empiri. Vi valde denna metod i första hand då vår empiri består av skrivet språk, och Sveningsson et al (2003) menar att diskursanalysen överlag kan sägas handla om att analysera tal och skrift. Vi analyserade språket som det användes, och tog viss hänsyn till kontext och grupptillhörighet hos användarna. Anledningen till att vi i viss mån valde att bortse från kontexten var att en mer kontextbunden analys hade inneburit att vi skulle vara tvungna att undersöka alla de trådar inom berörda ämnen. På grund av begränsad tid ansåg vi detta vara orimligt. Dessutom visar den tidigare forskning vi har presenterat att kontexten har en viss betydelse för vad och hur personer väljer att diskutera på nätforum, och vi menar då att detta inte är något vi måste fokusera på i analysen.

Enligt Sveningsson et al (2003) så innebär begreppet diskurs att det finns uppfattningar om att språket är sammansatt av olika mönster och att diskursanalys innebär att man studerar och undersöker dessa mönster. Bergström & Boréus (2005) skriver om hur den diskursiva praktiken kan sägas behandla hur texter produceras, distribueras samt konsumeras. Vi utgick från ett funktionellt perspektiv på diskurs, och studerade hur användarna yttrade sig på de två forumen för att sedan dra slutsatser kring de funktioner som vi tolkar att yttrandena fyllde (Norrby, 2004).

Vi kommer även att, som i talaktsteorin, fokusera på talarintentionen. Detta innebär att vi inriktar oss på att undersöka vilken underliggande handling som vi uppfattar att talaren vill uttrycka med en viss språklig formulering. I detta ingår även att analysera och tolka de indirekta talakterna som vi uppfattar i vår empiri (Norrby, 2004). Vi valde att fokusera på dessa då våra

frågeställningar behandlar ämnen som ofta resulterar i diskussioner av expressiv karaktär där yttranden kan uttrycka normer och moral gällande kön och sexualitet.

5.3 Urval

Vi har valt att främst utgå från de trådar som på något sätt behandlar sex, exempelvis genom problematik rörande relationer. Vi anser att det hade varit mycket intressant att även undersöka konstruktioner av kön och sexualitet i samband med andra ämnen så som barnuppfostran och äktenskap, men på grund av tidsbrist ansåg vi att vi var tvungna att begränsa oss till ett ämne.

Sex är fortfarande ett relativt tabubelagt ämne i samhället och i den tidigare forskning som vi har tagit del av framgår det att det är vanligt att man vill diskutera frågor kring sex på Internet på grund av bland annat anonymiteten, tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten (Daneback, 2012). Därför ansåg vi det vara rimligt att i första hand samla in och analysera diskussionstrådar som berör ämnet sex.

Vi har valt att jämföra hur sexualitet konstrueras på de två forumen Flashback och Familjeliv. Anledningen till att vi från första början valde att fokusera på dessa två är för att vi har fått uppfattningen av att de är två av de största nätforumen idag, där en stor del av den svenska befolkningen befinner sig varje dag. Utifrån detta anser vi att deltagarna och deras kommunikation kan påvisa vissa tendenser och trender som finns i samhället idag. Vid en sökning på olika ämnen kring sexualitet i den internetbaserade sökmotorn Google (2014-03-06) så gav samtliga ämnen träffar som ledde till en diskussionstråd på något av de två forumen inom de fem första resultatsidorna. I ett flertal av sökningarna så var länkarna till forumen bland de första träffarna som kom upp. Detta anser vi tyder på att många vänder sig till dessa forum för att få svar på frågor som rör de ämnen som vi har valt att undersöka. Därför anser vi det vara relevant att välja just dessa forum för att besvara dessa frågeställningar.

Eftersom Familjeliv uttalat riktar sig mot kvinnor, medan Flashback inte har någon uttalad målgrupp ansåg vi det vara intressant att undersöka huruvida diskussionerna är

annorlunda på ett kvinnodominerat forum respektive ett där gruppen är mer blandad. På grund av detta ansåg vi det vara högst intressant att jämföra eventuella likheter och skillnader mellan dessa.

Vi har tidigare haft uppfattningen av att det finns en viss rivalitet mellan dessa forum, något som vi även fått bekräftat under insamlingen av vår empiri. Detta påvisades bland annat i tråden FamiljeLivs insamling till Musikhjälpen, där Flashback-användare omnämns som dödsknarkare:

[...] Flashback hade en fantastisk insamling förra året och fick in dryga 155 pistoler (tusen). Tydligen ska de göra en insamling även i år. Vem är på och visa kraften från oss mammor, för visst är vi bättre än några dödsknarkare.

(Användare, FL)

Vi fann även ett flertal liknande utsagor, som vi tolkar som nedvärderande, om FamiljeLiv och dess användare på forumet Flashback. Detta fann vi bland annat i tråden Ännu en rolig tråd från Familjeliv.

[...] Jag gillade verkligen Familjeliv, jag hade mycket kul där. Snusförnuftiga PK-morsor och White trashslabbor däremot avskyr jag och sådana fanns det mycket av på Fl.

(Användare, FB)

Vi anser att citaten ovan är ett exemplifierar de förutfattade meningar som användarna på de båda forumen har om varandra.

Vår studie är till viss del en textualiserad etnografisk studie (Bryman, 2011) vilket innebär att vi tar plats i den sociala miljön som ett internetforum utgör och analyserar denne för att få en bild av kulturen i denna miljö. Vi bestämde oss för att göra en dold och icke-deltagande observation, det som Sveningsson et al (2003) kallar för rollen som “spion” eller “lurker”. Vi är medvetna om att detta är en problematisk roll då de vars inlägg vi tar del av inte är medvetna om att det de skriver är underlag för en vetenskap studie. Dock ansåg vi att detta var det bästa sättet att genomföra vår studie då vi inte ville riskera att eventuellt påverka personernas sätt att

kommunicera med varandra, genom att själva bli involverad i diskussionerna och då riskera att styra dem för att uppfylla våra egna syften. Dessutom menar Reich (2007) att kommunikativ interaktion oftast är för händelserik för att man ska kunna använda sig av deltagande observation vid insamlande av empiri, då risken finns att man missar något. Därför valde vi att genomföra studien på detta sätt.

Vi hade till en början en tanke om att starta exakt samma tråd på de båda forumen, för att se om det skulle bli någon skillnad i de svaren som skrev i trådarna. Men då många av de

flitigaste av forumens användare rör sig på flera av nätforumen så tänkte vi även att någon skulle bli misstänksam ifall de märkte att två likadana trådar hade startats på de olika forumen och ifrågasätta sanningshalten i dem, så att det snarare skulle bli fokus för tråden istället för ämnet den från början handlade om. Vi ansåg det inte heller vara etiskt försvarsbart att starta egna trådar då det även hade kunnat leda till att vi som trådstartare hade kunnat styra diskussionen samt de inlägg som skrivs. På grund av ovanstående anledningar valde vi att inte starta några trådar.

När man använder sig av en arena som Internet för att inhämta sin empiri kan det uppstå vissa dilemman. Ett av dessa är att man rör sig på en arena som är i ständig förändring, vilket leder till att de material som man samlar in kan komma att vara helt utdaterat vid tidpunkten för studiens publicering. Månsson och Söderlind (2004) väljer att illustrera detta faktum med ett citat ur Manuell Castells (2001) verk Internetgalaxen- Reflektioner om Internet I denna skriver han om sin egen bok “den uttömmer inte de tillgängliga informationskällorna, eftersom forskningen inte kan fullbordas när dess objekt (Internet) utvecklas och förändras snabbare än subjektet (den forskare som är jag- liksom varje annan forskare)”. Med en medvetenhet om detta så valde vi att analysera inlägg i diskussionstrådar som var publicerade så nyligen som möjligt.

I vårt arbete så var det nästintill omöjligt att veta vem som ligger bakom det anonyma alias som publicerat ett inlägg. Vi är även väl medvetna om att dessa forum (samt Internet i övrigt) kan befolkas av så kallade internet-troll vars enda mål är att uppröra eller förvirra de andra besökarna på forumet. Trots detta har vi valt att tolka den empiri som vi har samlat in som uttryck för personers åsikter. Detta då de har valt att publicera dem i en så pass offentlig miljö, samtidigt som de kan gömma sig bakom ett anonymt användarnamn.

5.3.1 Avgränsningar

För att finna empiri att analysera valde vi att göra ett så kallat kriterieurval, vilket innebär att man inhämtar sin empiri utifrån ett antal förbestämda kriterier (Marlow, 2000). Vi bestämde ett flertal kriterier som var tvungna att uppfyllas för att trådarna skulle anses vara aktuella för oss.

Dessa kriterier var att trådarna skulle:

- Vara publicerade under perioden 2013-2014. Detta för att vi ansåg att trådar startade inom detta tidsspann skulle vara mest aktuella rent tidsmässigt, och gav oss en större möjlighet att finna trådar som vi ansåg vara aktuella och intressanta för oss att analysera.

- Behandla ämnen som på ett eller annat sätt kan kopplas till kön och/eller sexualitet.

- Vara tillräckligt omfattande för att ge oss ett tillfredsställande underlag att analysera. Med detta menar vi att tråden måste ha minst 20 svar för att vi skulle kunna ha ett adekvat underlag att analysera. I de fall där tråden blev väldigt lång valde vi att enbart utgå från de första 50-60 svaren då vi på grund av tidsbegränsning inte skulle ha möjlighet att analysera hela tråden.

Under perioden 2014-02-24 till 2014-03-24 sökte vi aktivt på forumen efter trådar som var aktuella för vårt ämne. På Familjeliv finns ett välkänt fenomen av så kallade “fredagstrådar”

som innebär att ett flertal fejktrådar startas, där trådstartaren enbart är ute efter att provocera och skapa reaktioner hos de som läser och svarar.

Det är en av FLs traditioner. Någon kommer med en ofantligt korkad fråga eller orealistiskt scenario. Trolltråd med andra ord. [...]

(Användare, FL)

Citatet ovan är taget från tråden Vad moraltanterna på FL har lärt oss idag. På grund av detta valde vi att undvika de trådar som var startade på fredagar, då de ämnen vi har valt att skriva om är några av de vanligaste att skriva om i provocerande syfte. Detta fenomen har vi inte uppfattat som speciellt utbrett på Flashback, men vi valde ändå att undvika trådar startade på fredagar för att vara på den säkra sidan.

5.4 Litteratur och materialsökning

Litteratur togs fram genom sökningar på Folkbiblioteken i Göteborg, Universitetsbiblioteken och Libris. Vi sökte efter artiklar samt tidigare forskning genom att gå efter ämnen på

Universitetbibliotekets hemsida. Efter att vi sökt oss till ämnesområdena sociologi och socialt arbete fann vi databaserna Sociological abstracts och PsycINFO. Utöver dessa så använde vi oss även av KvinnSam (Nationellt bibliotek för genusforskning) då vi sedan tidigare har lärt oss att genusforskning ofta behandlar sexualitet som ämne. Då vi sökte i Universitetsbibliotekets katalog så föreslog den databaserna SAGE Journals samt Web of Science, vilka båda visade sig vara relevanta för vår informationssökning. De sökord som vi använde var främst: genus, diskurs, sexualitet, moral, Internet, Internet communities, sexuality, discourse, Internet discussion boards. Genom dessa databaser kunde vi även finna annan litteratur än artiklar.

5.5 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet är ett begrepp som används för att benämna tillförlitligheten hos en mätning. För att en studie skall uppvisa reliabilitet ska resultatet bli det samma om studien görs om. Man skall även kunna komma fram till samma resultat oavsett vem som utför studien (Marlow, 2000). Då vi i vår studie har valt att analysera empiri bestående av inlägg på ett offentligt nätforum anser vi att det inte skulle vara ett problem för någon annan att få tillgång till samma analysunderlag, men att det finns andra faktorer som påverkar reliabiliteten för vår studie. Bryman (2011) menar att kvalitativ forskning ofta är ostrukturerad och beroende av den som utfört den. Alltså finns det en möjlighet att någon med samma syfte och frågeställningar ändå skulle kunna få ett väldigt olikt resultat, baserat på denna persons förförståelse, tidigare kunskaper och erfarenheter. Med andra ord anser vi reliabiliteten för vår studie vara förhållandevis låg, och även om en person med