Examensarbete
Kandidatnivå
Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturöversikt
Patients experiences of living with heart failure: A literature review
Författare: Katja Drakenberg Grahn & Emma Köpman Handledare: Olivia Örtlund
Examinator: Gabriela Armuand Granskare: Ann Rudman
Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15hp
Examinationsdatum: 2021-05-06
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Abstrakt
Bakgrund: Hjärtsvikt förekommer hos ungefär 2 % av Sveriges befolkning och har hög dödlighet bland äldre. Hjärtsviktspatienter har ett försämrat hälsotillstånd samt sämre livskvalitet relaterat till symtombilden. Egenvård är en betydelsefull del av behandlingen vid hjärtsvikt. Genom ökad kunskap och förståelse för patienters upplevelser kan sjuksköterskan ur ett salutogent förhållningssätt främja egenvårdsförmågan och öka livskvaliteten.
Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
Metod: En litteraturöversikt baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed.
Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt vilka är: Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv, Emotionella reaktioner av ett förändrat liv samt Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap.
Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär fysiska, psykiska och sociala begränsningar i vardagen. Hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga har betydelse för hantering av begränsningarna. Genom att tillämpa ett salutogent förhållningssätt kan sjuksköterskor få kunskap och förståelse för begränsningar samt vilka resurser som behövs hos varje enskild patient och därmed erbjuda stöd som främjar egenvårdsförmåga och livskvaliteten.
Nyckelord: Egenvård, hjärtsviktspatienter, litteraturöversikt, upplevelser
Abstract
Background: Heart failure occurs in approximately 2% of Sweden's population and has a high mortality rate among the elderly. Heart failure patients have a deteriorating health condition and poorer quality of life related to the symptom picture. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. Through increased knowledge and understanding of patients' experiences, the nurse can, from a salutogenic approach, promote self-care ability and increase the quality of life.
Aim: The aim of this literature review is to describe patients' experiences of living with heart failure.
Method: A literature review based on 14 scientific articles with a qualitative approach obtained from the databases CINAHL and PubMed.
Results: Three main categories are presented in the results that describe patients' experiences of living with heart failure which are: Experiences of a physically and socially limited life, Emotional reactions of a changed life and Experiences of lack of self-care, information, and knowledge.
Conclusions: Living with heart failure means physical, mental and social limitations in everyday life. The heart failure patients' self-care ability is important for managing the limitations. By applying a salutogenic approach, nurses can gain knowledge and understanding of limitations as well as what resources are needed in each individual patient and thus offer support that promotes self-care ability and quality of life.
Keywords:Experiences, heart failure patients, literature review, self-care
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund... 1
Symtom och diagnos ... 1
Hälsa och livskvalitet ... 3
KASAM - Känsla av sammanhang ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 7
Metod ... 7
Design ... 7
Urval och datainsamling ... 7
Inklusionskriterier ... 8
Exklusionskriterier ... 8
Kvalitetsgranskning ... 9
Analys ... 9
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 10
Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv ... 10
Fysiskt begränsat liv ... 11
Social isolering ... 12
Upplevelser av stöd och skuldkänslor ... 12
Emotionella reaktioner till ett förändrat liv ... 13
Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap ... 14
Bristande information och kunskap ... 14
Diskussion ... 15
Sammanfattning av huvudresultat ... 15
Resultatdiskussion ... 16
Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv ... 16
Emotionella reaktioner till ett förändrat liv ... 19
Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap ... 20
Metoddiskussion ... 21
Styrkor ... 22
Svagheter ... 23
Etikdiskussion ... 24
Kliniska implikationer ... 25
Slutsats ... 25
Förslag till vidare forskning ... 25
Referenslista ... 27 Bilaga 1: Sökmatris
Bilaga 2: Artikelmatris
Bilaga 3: Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier
1
Inledning
Författarna till litteraturöversikten har under sin verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammat komplexiteten i sjukdomsbilden hos hjärtsviktspatienter. Det upplevdes tydligt att sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid hjärtsvikt kräver god erhållen kunskap för att kunna bemöta och tillgodose patienternas komplexa behov.
Med denna litteraturöversikt vill författarna belysa patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Genom att sammanställa aktuell forskning anser författarna det betydelsefullt för vår kommande roll som sjuksköterskor att få en insyn i ämnet.
Detta för att öka förståelsen för patienternas upplevelser av att leva med hjärtsvikt och därmed vidga kunskapen hos sjuksköterskor vilket kan skapa förutsättningar för hjärtsviktspatienter att erhålla resurser för att hantera vardagen.
Bakgrund
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen med cirka 17 miljoner dödsfall varje år (World Health Organization [WHO], 2017). Enligt Socialstyrelsen (2018) förekommer hjärtsvikt hos ungefär 2 % av Sveriges befolkning varav 10 % av dessa är äldre individer över 80 år. Prognosen vid hjärtsvikt anses av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering vara dålig med hög dödlighet (SBU, 2015). Vanliga orsaker till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni samt klaffsjukdomar (Ericson & Lind, 2020). Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt, vilket påverkar cirkulationen i blodomloppet. Med nedsatt blodcirkulation medförs oförmögenhet att förse kroppens vävnader med tillräcklig mängd blod och därmed påverkan på kroppens olika organ. Vilket kan innebära svårt insjuknande och i värsta fall dödlighet för patienten (Ericson & Lind, 2020). Enligt Socialstyrelsen (2018) står hjärtsviktspatienter inför dagliga utmaningar fysiskt, psykiskt och socialt och medför en ökad risk för förkortad livslängd och minskad livskvalitet.
Symtom och diagnos
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, dyspné vid vila och/eller fysiska aktiviteter samt perifera ödem. För att definiera svårighetsgraden av hjärtsvikt används graderingssystemet New York Heart Association (NYHA) I-IV, vilket
2
utgår från en värdering av symtom i relation till grad av fysisk aktivitet och vila.
NYHA I betyder att patienten är symtomfri även fast hjärtats funktion är nedsatt.
Klassificeringsgraden NYHA II betyder att hjärtsvikten är mild och patienten upplever andfåddhet och trötthet efter måttlig fysisk aktivitet. NYHA III definieras som medelsvår hjärtsvikt där symtom som andfåddhet och trötthet uppstår vid lättare rörelse. Patienter med hjärtsvikt NYHA III kan uppleva symtom som dyspné, takykardi, trötthet eller bröstsmärta vid aktivitet med lättare ansträngning medan patienter med hjärtsvikt steg NYHA IV kan uppleva dessa symtom även i vila (Ericson & Lind, 2020). Patienter med svår hjärtsvikt (NYHA IV) upplever betydligt sämre välbefinnande än patienter med medelsvår hjärtsvikt (Fotos et al., 2013).
Tidigare studier visar på att symtombilden har en påverkan på livskvalitet hos hjärtsviktspatienter (Cheng et al., 2019; Erceg et al., 2013; Fotos et al., 2013;
Korkmaz et al., 2019; Vahedparast et al., 2017). Enligt Korkmaz et al. (2019) har hjärtsviktspatienter försämrat hälsotillstånd relaterat till symtom och riskerar att lida av depression, hjälplöshet, ångest, ilska samt låg självkänsla med ökad risk för självmord. Biverkningar från läkemedel och dyspné relaterad till svårighetsgraden av hjärtsvikt anses ha negativ påverkan på hjärtsviktspatientens livskvalitet (Erceg et al., 2013). Studien av Vahedparast et al. (2017) visar att kronisk sjukdom påverkar patienter både fysiskt och emotionellt. Hjärtsviktspatienterna ställs inför dagliga fysiska utmaningar på grund av symtomen vilket påverkar patienterna emotionellt i form av stress, rädsla för döden och ångest (Cheng., 2019; Vahedparast et al., 2017).
Utbildning kring symtom och prognos vid hjärtsvikt ökar förutsättningarna för god egenvård, vilket på längre sikt minskar antal inläggningar på sjukhus samt risken för att dö i förtid (González et al., 2014).
Behandling och egenvård
De farmakologiska behandlingarna vid hjärtsvikt innefattar ACE-hämmare, diuretika samt betareceptorblockerare, vilka orsakar olika biverkningar.
Behandlingsmålet med ACE-hämmare är att sänka blodtrycket, dock är hosta en vanlig biverkan hos patienterna. Diuretika är ett vätskedrivande läkemedel som ökar njurarnas utsöndring av vatten och natrium, vilket ökar mängden diures och
3
kan innebära frekventa toalettbesök för patienten. Betareceptorblockerare syftar till att minska hjärtfrekvensen och energiförbrukningen där en vanlig biverkan är trötthet (Ericson och Lind, 2020). Egenvård används som konservativ behandling vid hjärtsvikt. Vilket innebär att patienten självständigt kan utföra adekvata
åtgärder för att förebygga och behandla upplevda symtom och tidigt upptäcka samt motverka försämring (Strömberg, 2014). Genom att främja det friska hos patienten och lyfta förmågan till egenvård kan sjuksköterskan minska ohälsa och patientens lidande och därmed ökad livskvalitet (Bergbom, 2013).
Hälsa och livskvalitet
World Health Organization (WHO, 2020) definierar hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast avsaknad av sjukdom.
Enligt Hedelin, Jormfeldt och Svedberg (2014) kan hälsa förklaras som en balans mellan inre och yttre faktorer. Inre faktorer omfattar individens funktionsförmåga och önskningar medan de yttre faktorerna består av omgivningens förhållanden. En upplevelse definieras som en situation eller händelse individen befunnit sig i som hade positiv eller negativ påverkan (Svenska Akademiens ordböcker, 2020). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskrivs upplevelsen av hälsa som flerdimensionell, vilket innefattar det fysiska och psykiska mående samt socialt välbefinnande. Således krävs att sjuksköterskan erhåller god kunskap och kompetens för att främja upplevelsen av hälsa hos varje individ.
Enligt WHO (2012) definieras livskvalitet som en individs uppfattning av sammanhanget i livet i relation till individens förväntningar och mål. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsotillstånd, sociala förhållanden, personliga uppfattningar samt omgivande miljö (WHO, 2012). Enligt Bergbom (2013) är livskvalitet personligt och upplevs olika hos varje individ. Trots insjuknande i kronisk sjukdom med komplexa symtom kan personen uppleva hälsa och livskvalitet om symtomen är hanterbara.
Sjuksköterskans roll
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017a) är sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra
4
lidande. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innefattar vetenskapligt och patientnära arbete och ansvar för att självständigt ta kliniska beslut, erbjuda stöd och information till patienten. Detta för att patienten ska återhämta sig från sjukdom, bibehålla hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Vidare har sjuksköterskan ansvar för att utföra arbetet patientsäktert genom att följa befintliga hälso- och sjukvårdslagar och aktuella riktlinjer (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skall vården som ges vara av god kvalitet med fokus på patientsäkerhet. För att uppfylla kravet på god och säker vård krävs att sjuksköterskan tillgodoser patientens behov av trygghet, är lättillgänglig, visa respekt för patientens integritet och autonomi samt främjar goda vårdrelationer.
Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska hälso- och sjukvård genomföras och utarbetas tillsammans med patienten där information om hälsotillstånd och behandlingsalternativ är centralt och fokus ska ligga på patientens autonomi.
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård rekommenderar att vård av patienten ska omfatta delaktighet, information, jämlik vård och etik som är anpassat utifrån patientens specifika behov (Socialstyrelsen, 2018).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid hjärtsvikt är att genom stöd och information främja egenvård. Hjärtsviktspatienter ska kontinuerligt erbjudas uppföljningsmöten med en sjuksköterska för bedömning och information kring sjukdomsbild. Detta skapar möjligheter till ökad kunskap om egenvård och främjar en hälsosammare livsstil, patientupplevelse och ökad livskvalitet (Strömberg, 2014).
Patientutbildning med mål att främja delaktighet är gynnsamt för patientens livskvalitet och minskar även antal sjukhusvistelser och ger därmed lägre vårdkostnader för samhället (Atay et al., 2020). Betydelsen av information samt kunskap om livsstils- och beteendeförändringar anses vitalt för att uppnå god egenvård (Im et al., 2019) och har positiv effekt på patienter med hjärt- och kärlsjukdomar (Moshki et al., 2019). Yu et al. (2016) påpekar att sjuksköterskan har en nyckelroll avseende informationsgivning om livsstilsförändringar, symtomhantering och medicinering med syfte att förebygga försämring i hjärtsvikt.
Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat vilket bland annat innebär att både patient och närstående ska vara delaktiga i vård och omvårdnad samt att sjuksköterskan ska
5
vara lyhörd för både patienten och närståendes vårdbehov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Att vara lyhörd för patientens upplevelse av sjukdomstillståndet är en grundläggande faktor för att uppnå god kommunikation och därmed identifiera patientens unika vårdbehov (Boström et al., 2020; Fakhr- Movahedil et al., 2016). Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskans tillgänglighet för rådgivning och individuellt stöd stärker självförtroendet hos hjärtsviktspatienter och främjar därmed följsamhet av egenvård (Frank et al., 2018).
Sjuksköterskor redogör för en del svårigheter vid informationsgivning om diagnos och prognos gällande patienters hjärtsvikt. Svårigheterna gällde val av ord och uttryck då patienterna ofta kände ångest och rädsla för vad sjukdomen kunde leda till. Information om symtom och behandling som anpassats utifrån patientens perspektiv främjade patientens hopp om välbefinnande (Glogowska et al., 2015).
Sjuksköterskan ska främja närståendes delaktighet i vård och omsorg för att kunna tillgodose patientens individuella behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Däremot visar tidigare forskning att familjemedlemmar som vårdar sin närstående i hemmet känner osäkerhet samt saknar information och kunskap om patientens behov och vilka åtgärder som ska vidtas vid tecken på försämring (Etemadifar et al., 2015; Kaasalainen., 2013; Petruzzo et al., 2017). Familjemedlemmarna känner sig begränsade i vardagen eftersom de måste ändra rutiner för att tillgodose patienternas behov (Petruzzo et al., 2017) vilket medför stress och ångest (Etemadifar et al., 2015). Dock kan familjemedlemmarna verka främjande för patientens motivation till god egenvård (Chew et al., 2019). Sjuksköterskor anses inte tillbringa tillräcklig tid för att informera patienter om egenvård innan hemgång från sjukhus. Dessutom är sjuksköterskors tillgänglighet för individanpassad omvårdnad gällande råd, stöd och information bristfällig (Albert et al., 2016).
KASAM - Känsla av sammanhang
Teoretisk referensram till denna litteraturöversikt är KASAM (Känslan av sammanhang) med utgångspunkt att belysa vikten av en individs resurser och möjligheter för att främja hälsa (Antonovsky, 1991). Antonovsky (1991) beskriver KASAM som en humanistisk hälsoteori som fokuserar på individens förmågor att klara nya situationer samt hur individen anpassar sig till den nya situationen.
6
Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp som är centralt för att uppnå hög KASAM. Vidare beskriver Antonovsky (1991) att ett salutogent förhållningssätt hos sjuksköterskan behövs för att främja KASAM. Ett salutogent förhållningssätt innebär att sjuksköterskan har en helhetsyn på patienten och arbetar aktivt för att stödja det friska hos patienten. Genom att förstå patientens livsvärld kan sjuksköterskan identifiera och stödja individuella resurser och förmågor för att främja hälsa. Sjuksköterskan kan således främja patienters upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i situationer med ohälsa (Boman &
Brink, 2015).
Enligt Antonovsky (1991) påverkas en individs hälsa av KASAM. En individ med hög KASAM upplever mer begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket leder till bättre förutsättningar att anpassa sig till sjukdomstillstånd och uppleva god hälsa och livskvalitet. Vid en låg KASAM upplevs låg känsla av meningsfullhet då individen kommer ha mindre förståelse för situationen och därmed sämre hanterbarhet av sjukdomstillstånd, detta innebär sämre upplevd hälsa och livskvalitet. Begriplighet handlar om individens sätt att tolka inre och yttre faktorer och förstår de händelser och motgångar som inträffat. Hanterbarhet handlar om i vilken omfattning individen upplever att motgångar kan hanteras med de resurser som finns att tillgå. Resurser kan utvecklas av individen själv alternativt erhållas av familj och vänner, tro eller vårdpersonal. Meningsfullhet handlar om i vilken omfattning individen känner motivation och intresse i utmaningar och livets känslomässiga mening (Antonovsky, 1991). Genom att förstå händelser och känna motivation till att göra skillnad främjas förmågan att hantera stressfyllda situationer i vardagen. Individer som får rätt stöd och omvårdnad från vårdpersonal utvecklar mer motivation till förändring, vilket kan resultera i högre KASAM (Langius-Eklöf
& Sundberg, 2014).
Problemformulering
Hjärtsvikt är en komplex sjukdom med en symtombild som kan medföra svårigheter att utföra vardagliga sysslor. Egenvård är en central del i behandlingen av hjärtsvikt.
Bristande egenvård kan innebära försämrad hälsa och sämre livskvalitet för hjärtsviktspatienter. Utifrån ett salutogent förhållningssätt kan sjuksköterskan förstå
7
och tillgodose varje patients unika egenvårdsbehov, egna resurser och främja upplevelsen av livskvalitet trots den komplexa symtombilden. Däremot påvisar studier brister i sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid vård av hjärtsviktspatienter gällande informationsgivning om egenvård och behandling, vilket kan medföra svårigheter att hantera komplexiteten med symtomen. Det är därigenom centralt att sammanställa befintlig forskning om patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt för att öka kunskap och förståelse för hjärtsviktspatienternas livsvärld, vilket kan skapa förutsättningar att främja upplevelsen av livskvalitet.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
Metod
I metoden presenteras examensarbetets design, urval, datainsamling, analys, tillvägagångssätt, kvalitetsgranskning och etiska överväganden.
Design
Examensarbetets design är utformad som en litteraturöversikt från befintlig forskning inom ämnesområdet med kvalitativa artiklar där data har bearbetats systematiskt (Friberg, 2017). Författarna anser denna metod vara lämplig då syftet var att skapa en överblick över kunskapsläget inom ämnesområdet vilket relaterar till omvårdnad, denna metod stärks även av (Friberg, 2017).
Urval och datainsamling
För att besvara syftet har författarna till litteraturöversikten systematiskt sökt relevant litteratur via databaser som hämtats via Högskolan Dalarnas biblioteks hemsida. Två relevanta databaser som använts för litteratursökning var CINAHL och PubMed, enligt Willman et al. (2011) innehåller CINAHL omvårdnadsvetenskapliga referenser och PubMed omfattar tidskrifter inom omvårdnad, medicin och hälso- och sjukvård. De vetenskapliga artiklarna som valdes ut skulle vara peer reviewed, skrivna på engelska samt vara publicerade från
8
år 2011–2021. Syftet med att tidsbegränsa sökningar av vetenskapliga artiklar är att synliggöra aktuell forskning (Östlundh, 2017).
Sökorden som därefter användes var heart failure, patient, experience, patient experience, perceptions och chronic heart failure i kombinationer med den booleska söktermen AND. Booleska söktermer används för att kombinera två eller flera sökord och därmed begränsa sökningarna i databaserna (Forsberg & Wengström, 2016). En fritext söktes i PubMed med sökorden experience of living with heart failure, detta då sökresultatet ansågs vara relevant till syftet. I Pubmed användes MeSH Major Topic till sökorden heart failure och chronic heart failure för att begränsa sökningen och få fram fler relevanta artiklar. Vid varje söktillfälle sparades sökhistoriken och dokumenterades direkt i en sökmatris (bilaga 1), detta anser Forsberg och Wengström (2016) vara av vikt för att skapa en överblick över antalet sökträffar. Flera av artiklarna återfanns i båda databaserna, för att undvika dubblering av artiklarna valde författarna att hoppa över dessa under förutsättningen att artiklarna redan tidigare var lästa. I CINAHL användes peer reviewed som en avgränsning dock var det inte möjligt i PubMed.
Inklusionskriterier
Inklusionskriterier för denna litteraturöversikt var att de vetenskapliga artiklarna ska vara relevanta för syftet. Enbart publicerade kvalitativa artiklar inkluderades.
Kvalitativa artiklar ger en mer omfattande beskrivning av patienters upplevelser och livssituation (Segesten, 2017). Författarna inkluderade hjärtsviktspatienter över 18 år samt både män och kvinnor, detta för att få ett bredare innehåll. Artiklar från hela världen inkluderades.
Exklusionskriterier
Författarna till denna litteraturöversikt exkluderade artiklar med låg (0–69%) kvalitet, se kvalitetsgranskning nedan. Resultat som berör andra individer än hjärtsviktspatienters upplevelse exkluderades.
9
Kvalitetsgranskning
Vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har granskats utifrån Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Granskningsmallen är modifierad av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) samt Forsberg och Wengström (2008).
Granskningsmallen omfattar 25 frågor som besvarades med “Ja” och “Nej” där ett
“Ja” ger ett poäng och maxpoäng är 25 (Bilaga 3). Därefter omvandlades totalpoängen till en procentuell kvalitetsgrad för att värdera artiklarna i låg (0–69%), medel (70–79%) och hög (80–100%) kvalitet.
Tillvägagångssätt
Författarna sökte artiklarna i databaserna individuellt och utvärderade artiklarnas titel för att se om det var relevant och svarade mot syftet i litteraturöversikten. Om rubriken överensstämde med studiens syfte lästes även abstraktet. Ansågs abstraktet relevant lästes artikeln enskilt i sin helhet för att värdera om resultatet svarade mot litteraturöversiktens syfte. Valda artiklar till resultatet lästes igenom tillsammans för att öka förståelsen för artiklarnas resultat och därefter kunna börja med kvalitetsgranskningen samt analysen. Författarna har träffats genom fysiska möten samt använt ett gemensamt Word dokument och skrivit i för att underlätta skrivprocessen.
Analys
Författarna har använt sig av Fribergs (2017) analysmetod som består av fem steg.
Först lästes valda artiklar igenom enskilt och sedan tillsammans flera gånger, detta för att få en ökad förståelse om innebörden och få en uppfattning om helheten.
Därefter sammanfattades artiklarnas resultat för att utmärka information som var relevant för syftet och underlätta för analysarbetet. Artiklarnas syfte, metod och resultat fördes sedan in i en översiktstabell (Bilaga 2) för att få en god överblick och struktur på materialet. Artiklarna struktureras sedan upp efter likheter och skillnader i metodval, syfte samt resultat. Framtaget material från tidigare analyssteg sammanställdes och sorterades ut under valda rubriker och underrubriker som belyser ett visst område.
10
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska etiska överväganden i litteraturöversikter genomföras enligt forskningsetiska riktlinjer för att stärka kvalitet och trovärdighet till artiklarnas resultat. I denna litteraturöversikt har inkluderade artiklar uppfyllt de etiska riktlinjer som återfinns i Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2018) samt granskats av en etisk kommité. Studier som omfattar individers medverkande ska ha tagit hänsyn till hälsotillstånd och säkerhet samt respekterat individernas integritet (Polit & Beck, 2021). Redogörelse för studiernas resultat har skett sanningsenligt utan plagiat, författarna har strävat efter att inte förvränga texten eller inkludera personliga åsikter. Författarna har använt sig av Nationalencyklopedin (u.å.) ordbokstjänster för att översätta engelska ord till svenska för att undvika feltolkning av resultat.
Resultat
Resultatet grundas på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna var publicerade mellan åren 2011 och 2021 och är från Sverige (n=1), Norge (n= 2), Spanien (n=2), USA (n=1), Slovenien (n=1), Iran (n=1), Grekland (n=1), England (n=2), Nederländerna (n=1), Italien (n=1), Singapore (n=1) och Taiwan (n=1).
Litteraturöversiktens resultat presenteras i tre kategorier: Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv med subkategori: fysiskt begränsat liv, social isolering samt upplevelser av stöd och skuldkänslor, Emotionella reaktioner av ett förändrat liv samt Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap med subkategorier: bristande egenvård samt bristande information och kunskap.
Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv
En gemensam patientupplevelse av att leva med hjärtsvikt som beskrivs i flertalet studier var känslan av att leva ett fysiskt och socialt begränsat liv på grund av nedsättning i den fysiska förmågan till följd av hjärtsvikten (Checa et al., 2020; Li et al., 2019; Nordfonn et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019; Paturzo et al., 2016;
Pihl et al., 2011; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Walthall et al., 2016; Walthall et al., 2019). Hjärtsviktspatienter upplever att de främsta symtomen som begränsar den fysiska förmågan i vardagen är andnöd, andfåddhet, bröstsmärtor, trötthet,
11
svaghet, ödem och aptitlöshet (Checa et al., 2020; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Walthall et al., 2019).
Fysiskt begränsat liv
Hjärtsviktspatienter upplever fysiska begränsningar i vardagen på grund av nedsatt fysisk förmåga. Dagliga sysslor som att dammsuga, gå i trappor, städa och utföra trädgårdsarbete, böja sig eller lyfta något upplevs som svårt att utföra utan att bli andfådd och trött. Fysiska begränsningar uppstår även vid skötsel av dagliga hygienrutiner, måltider och sömn (Checa et al., 2020; Kraai et al., 2018; Sevilla- Cazes et al., 2018; Walthall et al., 2016; Walthall et al., 2019). Nedsatt förmåga att utföra fysisk aktivitet medför oönskad passivitet samt ett inaktivt vardagsliv för hjärtsviktspatienter (Checa et al., 2020; Pihl et al., 2011). Patienterna undviker att anstränga sig och genomföra fysisk aktivitet på grund av rädsla för att riskera hälsan ytterligare (Pihl et al., 2011; Seah et al., 2016).
Vidare upplever hjärtsviktspatienterna ett fysiskt begränsat liv på grund av andfåddhet och täta miktioner nattetid vilket orsakar sömnsvårigheter och dålig sömnkvalitet (Gullvåg et al., 2019; Walthall et al., 2016). Hjärtsviktspatienterna uttrycker svårigheter med att sova på rygg på grund av andningsproblem och hosta vilket gör att patienterna väljer i stället att sitta upp och sova i en stol (Walthall et al., 2016). Att inte kunna sova nattetid medför nedstämdhet och trötthet på dagtid vilket upplevs påverka förmågan att utföra fysiska aktiviteter (Gullvåg et al., 2019;
Walthall et al., 2019).
Att ha ett fysiskt begränsat liv upplevs skapa osäkerhet i det vardagliga livet hos hjärtsviktspatienterna. Upplevelser av osäkerhet orsakar ett liv präglat av stress och ångest samt sämre motivation till att utföra fysiska aktiviteter (Nordfonn et al., 2019;
Pihl et al., 2011; Seah et al., 2016). Däremot beskriver hjärtsviktspatienter som utför regelbunden fysisk aktivitet ökat välbefinnande med känsla av tillfredsställelse, gott humör, självförtroende, bättre fysisk förmåga, god hälsa samt mindre begränsningar i vardagen (Li et al., 2019; Pihl et al., 2011). Hjärtsviktspatienter uttrycker ett behov av att anpassa fysiska aktiviteter efter fysisk förmåga och energinivå samt att
12
aktiviteter och sysslor behöver planeras i förväg (Li et al., 2019; Nordfonn et al., 2019; Paturzo et al., 2016; Pihl et al., 2011).
Social isolering
Hjärtsviktspatienter upplever social isolering och ensamhet till följd av hjärtsviktens symtombild och behandling vilket begränsar sociala aktiviteter i vardagen (Li et al, 2019; Nordfonn et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019; Paturzo et al., 2016;
Sedlar er al., 2020; Walthall et al., 2016). Hjärtsviktspatienter som behandlas med diuretika upplever svårigheter att lämna hemmet på grund av täta miktioner samt ökat behov av toalettbesök, vilket begränsar patienterna i dagliga och sociala aktiviteter (Checa et al., 2020; Nordfonn et al., 2019; Sevilla-Cazes et al., 2018).
Dessutom upplever hjärtsviktspatienter att det sociala nätverket minskar då dagliga och sociala aktiviteter begränsas av oförutsägbara försämringar gällande trötthet och andningssvårigheter (Pihl et al., 2011; Sedlar et al., 2020; Walthall et al., 2016).
Däremot visar studien av Li et al. (2019) att social isolering och minskat sociala kontaktnät gav utrymme för självreflektion samt motverkar dåligt humör vilket anses vara viktigt för den personliga utvecklingen.
Upplevelser av stöd och skuldkänslor
Hjärtsviktspatienter upplever behov av stöd från familjemedlemmar att utföra dagliga sysslor vilket medför skuldkänslor (Checa et al. 2020; Kraai et al., 2018;
Nordfonn et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019, Paturzo et al., 2016; Pihls et al., 2011; Sedlar et al., 2020; Seah et al., 2016; Sevilla-Cazes et al., 2018; Walthall et al., 2016).
Familjemedlemmarnas stöd vid matlagning och städning anses viktigt för att underlätta patienternas vardag på grund av den försämrade fysiska förmågan som hjärtsviktsymtomen medför (Checa et al. 2020; Paturzo et al., 2016; Pihls et al., 2011; Walthall et al., 2016). Det framkommer att hjärtsviktspatienter som inte får tillräckligt stöd från familj och vänner upplever sämre livskvalitet (Checa et al., 2020). Att få stöd i vardagen från familjen upplevs bidra med ökad vilja och motivation att hantera hjärtsvikten (Checa et al., 2020; Olano-Lizarraga et al., 2019;
Paturzo et al., 2016). Dock belyser studier att hjärtsviktspatienter upplever sig vara
13
en belastning för familjemedlemmar på grund av behovet av stöd och hjälp med dagliga aktiviteter, vilket skapar skuldkänslor hos patienterna då familjemedlemmarna begränsas att utföra andra aktiviteter i vardagen (Nordfonn et al., 2019; Pihl et al., 2011; Seah et al., 2016). Hoppet om att en dag kunna leva självständigt i vardagen upplevs stort hos hjärtsviktspatienterna (Kraai et al., 2018).
Emotionella reaktioner av ett förändrat liv
Hjärtsviktspatienter upplever att det dagliga livet har förändrats i samband med insjuknandet i hjärtsvikt, vilket orsakar starka emotionella reaktioner som osäkerhet, rädsla, frustration, nedstämdhet, irritation, hjälplöshet, orättvisa, skuld och ångest (Checa et al., 2020; Gullvåg et al., 2019; Kraai et al., 2018; Li et al., 2019; Nordfonn et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019; Paturzo et al. 2016; Pihl et al., 2011; Seah et al. 2016; Sedlar et al., 2020; Sevilla-Cazes et al., 2018; Walthall et al., 2019).
Reaktioner i form av irritation och trötthet har en negativ påverkan på daglig livsföring och hjärtsviktspatienternas arbetsliv. Detta medför ångest och skuld hos hjärtsviktspatienterna att inte klara dagliga aktiviteter och sitt arbete (Gullvåg et al., 2019; Li et al., 2019; Pihl et al., 2011; Sedlar et al., 2020). Kostförändringar samt regelbunden viktkontroll visade sig vara förändringar som skapar frustration och ilska (Paturzo et al., 2016), dock upplevs detta vara viktiga åtgärder för att minska risken för försämring i sin hälsa (Seah et al., 2016).
Att känna en normalitet i livet som hjärtsviktspatient anses vara betydelsefullt och önskvärt (Olano-Lizarraga et al., 2019). Dagliga aktiviteter som att gå i affärer, på stan, arbeta, umgås med vänner och uppnå personliga mål i livet upplevs som ett sätt att främja normalitet i det nya förändrade livet. (Li et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019). Patienter upplever att livet har förändrats och präglas av rädsla och osäkerhet inför framtiden på grund av symtomens progression och den livshotande risk som hjärtsvikt kan innebära (Kraai et al., 2018; Seah et al., 2016; Walthall et al., 2016). Studier visar att hjärtsviktspatienterna upplever behov av att finna egna strategier och hjälpmedel för att underlätta den dagliga livsföringen (Kraai et al., 2018; Walthall et al., 2016).
14
Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap
Hjärtsviktspatienterna upplever brister gällande egenvård (Li et al., 2019; Nordfonn et al., 2019; Seah et al., 2016; Sevilla-Cazes et al., 2018) samt bristande information och kunskap från hälso- och sjukvården (Mangolian Shahrbabaki et al., 2017; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Sevilla-Cazes et al., 2018).
Bristande egenvård
Hjärtsviktspatienterna upplever bristande egenvård på grund av minskad energi och otillräcklig kunskap att tolka kroppens signaler vid förändring (Li et al., 2019;
Nordfonn et al., 2019). Att vara ansvarig för sin hälsa och samordna egenvården upplevs överväldigande och emotionellt påfrestande att hantera (Nordfonn et al., 2019; Sevilla-Cazes et al., 2018). Vid bristande förmåga till egenvård upplever patienterna stress, frustration och hopplöshet (Sevilla-Cazes et al., 2018). Dessutom, vid otillräcklig förståelse för egenvårdens betydelse för symtomhantering upplevs motivationsbrist gällande egenvård (Seah et al., 2016). Vidare beskriver hjärtsviktspatienterna att god förmåga till egenvård upplevs öka självständigheten och motivationen till att leva ett hälsosammare liv, detta bidrar till goda förändringar vad gäller kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet (Li et al., 2019;
Seah et al., 2016). Tidsbrist samt otydliga svar gällande information om egenvård från sjuksköterskor upplevs vara en faktor för bristande egenvård hos hjärtsviktspatienter (Li et al., 2019; Sedlar et al., 2020). Patienterna upplever under perioder när hjärtsviktssymtomen är mer hanterbara att sjuksköterskor uppfattas vara mindre engagerade, vilket medför en upplevelse av sämre kontroll över sjukdomen (Checa et al., 2020).
Bristande information och kunskap
Hjärtsviktspatienter upplever bristande information och kunskap från sjuksköterskor gällande egenvård och behandling. Detta omfattar information och råd om kost, vätskehantering samt grad av fysisk aktivitet. Vidare beskriver hjärtsviktspatienter att dålig samordnad vård bidrar till svårigheter i utförandet av egenvård (Mangolian Shahrbabaki et al., 2017; Nordfonn et al., 2019; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020;
15
Sevilla-Cazes et al., 2018) samt sämre livskvalitet på grund av svåra återkommande symtom (Mangolian Shahrbabaki et al., 2017).
Patienterna upplever att vårdpersonalens fokus ligger i att anpassa läkemedel och blodprovstagning medan patienterna i stället önskar mer information om egenvård gällande kost, motion och hjärtsviktens innebörd (Nordfonn et al., 2019).
Upplevelser av bristfällig erhållen kunskap om hjärtsviktsbehandling skapar osäkerhet, stress och rädsla kring daglig administrering och följsamhet till medicinering (Nordfonn et al., 2019). Dessutom upplever patienter oro över diverse biverkningar som uppkommer vid läkemedelsbehandling (Kraai et al., 2018).
Vidare upplevs brister i informationsgivning om korrekt hantering av individuella tillstånd samt förväntningar på framtiden (Seah et al., 2016). Patienter som erhåller god information om behandling och egenvård upplever mindre ångest, ökad trygghet och välbefinnande trots vardagens begränsningar (Li et al., 2019; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Sevilla-Cazes et al., 2018). En god vårdrelation mellan patient och sjuksköterskor som bygger på vänlighet, ärlighet och medkänsla upplevs viktigt för hjärtsviktspatienterna (Checa et al., 2020).
Diskussion
I diskussionsavsnittet presenteras sammanfattningen av huvudresultatet, resultatdiskussion, metoddiskussion, etikdiskussion, klinisk betydelse för samhället, slutsats samt förslag på vidare forskning.
Sammanfattning av huvudresultat
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Utifrån 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats framgår tre huvudkategorier i resultatet, vilka är Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv som beskriver patienternas upplevelser av att vara fysiskt och socialt begränsade i vardagen relaterat till hjärtsviktssymtom samt symtomens påverkan i relation till familj och vänner. Emotionella reaktioner av ett förändrat liv belyser hjärtsviktspatienters behov av att förändra och anpassa livet efter symtomen, vilket skapade starka emotionella känslor som frustration och hjälplöshet. Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap där det framkommer att patienterna
16
upplever bristfällig informationsgivning gällande symtom, behandling och egenvård vilket bidrar till sämre utförd egenvård och minskad livskvalitet.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen diskuterar författarna litteraturöversiktens resultat i förhållande till bakgrund och teoretisk referensram.
Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv
En gemensam patientupplevelse av att leva med hjärtsvikt som beskrivs i resultatet var upplevelsen av att leva ett fysiskt och socialt begränsat liv på grund av hjärtsviktens symtombild (Checa et al., 2020; Li et al., 2019; Pihl et al., 2011;
Nordfonn et al., 2019; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Olano-Lizarraga et al., 2019; Paturzo et al., 2016; Walthall et al., 2019). Bergbom (2013) påpekar att patienter med kronisk sjukdom kan uppleva hälsa och livskvalitet om symtomen är hanterbara. Detta stämmer överens med Antonovskys teori om KASAM där det betonas att meningsfullhet och hälsa kan upplevas om det finns resurser för att hantera motgångar i livet (Antonovsky, 1991). Att främja hälsa och lindra lidande är en central del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). WHO (2012) beskriver att upplevelser av livskvalitet påverkas av patientens psykiska och sociala förhållanden. Genom att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt där patientens unika behov och resurser uppmärksammas och tillfredsställs, kan sjuksköterskor främja patientens upplevelse av hälsa i vardagen (Boman & Brink, 2015).
Författarna till litteraturöversikten anser att sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet ska identifiera begränsningar och de resurser som saknas hos hjärtsviktspatienter samt planera vården efter behovet, detta för att skapa bättre möjligheter för att klara av vardagen trots symtombild. Vidare kan sjuksköterskan medverka till att förstärka patientens KASAM genom att motivera patienten till att delta i sociala sammanhang.
Detta för att motverka social isolering och därmed minska risken för psykiska och sociala begränsningar i vardagen. Dock anser författarna till litteraturöversikten att ur ett samhällsperspektiv kan detta innebära ökade kostnader och arbetsbelastning
17
för hälso- och sjukvården eftersom mer resurser kommer att krävas då upplevelsen av hälsa är flerdimensionellt.
Ericson och Linds (2020) förklarar att symtombilden vid hjärtsvikt har negativ påverkan på patientens fysiska förmåga. Detta överensstämmer med litteraturöversiktens resultat som beskriver att hjärtsviktspatienter upplever att symtombilden medför nedsatt fysisk förmåga och därmed svårigheter att klara dagliga sysslor på egen hand (Checa et al., 2020; Kraai et al., 2018; Sevilla-Cazes et al., 2018; Walthall et al., 2016; Walthall et al., 2019).Upplevelsen av minskad tillit till den egna fysiska förmågan leder till oönskad passivitet, stress och ångest i vardagen för hjärtsviktspatienterna (Checa et al., 2020; Nordfonn et al., 2019; Pihl et al., 2011; Seah et al., 2016). Författarna till litteraturöversikten anser att stress och ångest i vardagen kan ses som ett lidande för patienten, vilket sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokusera på att motverka. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innefattar patientnära arbete och ansvar att erbjuda stöd och information till patienten. Detta för att patienten ska återhämta sig från sjukdom, bibehålla hälsa, välbefinnande och livskvalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Enligt Antonovsky (1991) behöver individen känna begriplighet för att kunna hantera motgångar i livet. För att motverka lidande och främja begriplighet hos hjärtsviktspatienter anser författarna det centralt i sjuksköterskans omvårdnadsarbete att erbjuda individanpassad information kring egenvård och symtomhantering. Detta för att främja hjärtsviktspatienternas förutsättningar till ökad fysiska förmåga och självständighet i vardagen trots symtombild. Detta kan bidra till ökad livskvalitet, hälsa samt mindre antal sjukhusvistelser och med detta minskade sjukvårdskostnader för patienter samt hälso-och sjukvården. Utifrån ett salutogent perspektiv menar Antonovsky (1991) att motivation i livet skapar förutsättningar att patienten själv erkänner sina egna resurser oavsett begriplighet och därmed uppleva meningsfullhet. Författarna till litteraturöversikten reflekterar över att ett fysiskt och socialt begränsat liv omfattar sämre förutsättningar att klara av vardagen och därmed riskera att inte känna motivation eller meningsfullhet. Att kunna vara fysiskt aktiv och kunna bidra till samhället och familjen anses vitalt för välbefinnandet och tillhörigheten, vilket därmed främjar ett meningsfullt liv.
18
WHO (2020) menar att upplevelsen av hälsa påverkas av yttre faktorer som innefattar omgivningens förhållanden. Vilket överensstämmer med litteraturöversiktens resultat där familjemedlemmarnas stöd var betydelsefullt för hjärtsviktspatienterna att hantera och klara av vardagen samtidigt som patienterna upplevde sig vara en börda på grund av familjemedlemmarnas uppoffringar (Checa et al., 2020; Nordfonn et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019; Paturzo et al., 2016;
Pihl et al., 2011; Seah et al., 2016; Walthall et al., 2016). Tidigare studier visar att familjemedlemmar till hjärtsviktspatienter upplevde sig vara begränsade i vardagen då de måste stödja och vara behjälpliga med vård i hemmet (Petruzzo et al., 2017).
Författarna ser ett samband mellan hjärtsviktspatienternas upplevelse och familjemedlemmarna som menar att hjärtsvikten påverkar deras vardag, vilket kan påverka familjerelationer negativt. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat vilket bland annat innebär att både patient och närstående ska vara delaktiga i vård och omvårdnad samt att sjuksköterskan ska vara lyhörd för både patienten och närståendes vårdbehov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Litteraturöversiktens författare anser att ovanstående fynd från både patienter och anhöriga förstärker WHO:s föreställningar om att hälsa påverkas av yttre faktorer i förhållande till anhörigas stöd. Därmed är det av vikt att sjuksköterskans
omvårdnadsarbete kring hjärtsvikt riktar sig till att öka KASAM hos patienter samt anhöriga. Antonovsky (1991) anser att om individen erhåller stöd från anhöriga främjas hanterbarheten av de utmaningar individen står inför vilket ökar
tryggheten och tillhörigheten. Utifrån ett salutogent synsätt ska sjuksköterskan ha en helhetssyn på patienten. Således kan sjuksköterskan identifiera och stödja patientens resurser och kapacitet till att hantera vardagen och främja patientens hälsa och hanterbarhet (Boman & Brink, 2015).
Författarna till litteraturöversikten anser att stödet från familjemedlemmar är betydelsefullt för patienternas hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att ha i åtanke att hjärtsviktspatienter lätt kan hamna i en beroendeställning till familjen på grund av behovet av stöd som sjukdomen medför, där familjen både kan verka som motivator eller som en hindrande faktor för egenvård ifall patientens autonomi reduceras.
19
Emotionella reaktioner till ett förändrat liv
Hjärtsviktspatienter upplever emotionella reaktioner på grund av fysiska och sociala begränsningar i vardagen (Checa et al., 2020; Gullvåg et al., 2019; Kraai et al., 2018;
Li et al., 2019; Nordfonn et al., 2019; Olano-Lizarraga et al., 2019; Paturzo et al.
2016; Pihl et al., 2011; Seah et al. 2016; Sedlar et al., 2020; Sevilla-Cazes et al., 2018; Walthall et al., 2019). Enligt Socialstyrelsen (2018) står hjärtsviktspatienter inför dagliga utmaningar både fysiskt och emotionellt som medför minskad livskvalitet. Vidare stärks litteraturöversiktens resultat av tidigare studier av Korkmaz et al. (2019) som påvisar att patienter med hjärtsvikt har sämre hälsotillstånd relaterat till symtom och riskerar att lida av depression med ökad risk för självmord. Även Cheng et al. (2019) och Vahedparast et al. (2017) menar att kroniska sjukdomar påverkar patienter emotionellt i form av stress, ångest och rädsla för döden. Författarna till litteraturöversikten anser det anmärkningsvärt att emotionella reaktioners allvarliga konsekvenser på hjärtsviktspatientens hälsa och livskvalitet tas upp i flera vetenskapliga källor. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2016) är upplevelsen av hälsa flerdimensionell och det kräver att sjuksköterskan erhåller god kunskap och kompetens för att främja upplevelsen av hälsa hos varje individ. Författarna anser att sjuksköterskan ska vara uppmärksam och lyhörd för hjärtsviktspatienters behov av emotionellt stöd för att främja hälsa. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan genom ett salutogent förhållningssätt stärka patientens KASAM genom att stärka patientens hanterbarhet och tilltro till sig själv att hantera den emotionella hälsan i och med en förändrad vardag (Antonovsky, 1991; Boman
& Brink, 2015).
Hälsa definieras av WHO (2020) vara ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som påverkas av yttre samt inre faktorer. Genom att förstå patientens livsvärld utifrån ett helhetsperspektiv reflekterar författarna över att sjuksköterskor kan identifiera samt stödja individuella resurser och förmågor, således främjas patienters upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid hjärtsvikt. Att vara lyhörd för patientens upplevelser av hjärtsvikt var en grundläggande faktor för att uppnå god kommunikation i en vårdrelation och därmed identifiera patientens unika vårdbehov (Fakhr-Movahedil et al., 2016;
Boström et al., 2020). Dessutom menar Frank et al. (2018) att sjuksköterskors
20
tillgänglighet för rådgivning och individuellt stöd stärker självförtroendet hos hjärtsviktspatienter och främjar därmed följsamhet av egenvård. Författarna reflekterar över vikten av att som sjuksköterska ta hjälp av och erbjuda stöd från olika professioner till patienter som upplever försämrad emotionell hälsa. Detta kan öka förutsättningarna för patienten att återfå kontrollen över sitt liv genom att erhålla resurser för hantering av den komplexa symtombilden.
Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap
Hjärtsviktspatienter upplever brister och utmaningar gällande egenvård (Li et al., 2019; Nordfonn et al., 2019; Seah et al., 2016; Sevilla-Cazes et al., 2018) samt bristande information och kunskap från hälso- och sjukvården (Mangolian Shahrbabaki et al., 2017; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Sevilla-Cazes et al., 2018). Resultatet är förenligt med tidigare studier av Albert et al. (2016) som beskriver att sjuksköterskor informerade kring observation av fysiska symtom i stället för att belysa vikten av egenvård på grund av tidsbrist. Otillräcklig information om egenvård upplevdes minska självständigheten och utförandet av egenvård, vilket medförde sämre livskvalitet för hjärtsviktspatienter (Li et al., 2019;
Mangolian Shahrbabaki et al., 2017; Seah et al., 2016; Sedlar et al., 2020; Sevilla- Cazes et al., 2018). Däremot är det centralt i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att ge god information gällande hjärtsvikt för att främja patienters egenvård (González et al., 2014; Im et al., 2019; Moshki et al., 2019; Strömberg., 2014; Yu et al., 2016).
Detta för att skapa möjlighet till ökad kunskap om egenvård och främja en hälsosammare livsstil, patientupplevelse och ökad livskvalitet (Strömberg., 2014).
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skall vården som ges vara av god kvalitet med fokus på patientsäkerhet. Författarna till litteraturöversikten reflekterar över de konsekvenser som bristande egenvårdsinformation medför vilket kan riskera patientens säkerhet samt följsamhet. Tidsbrist är en orsak till informationsbrist som i sin tur medför bristande egenvård (Li et al., 2019; Sedlar et al., 2020). Detta är förenligt med Albert et al. (2016) som beskriver att sjuksköterskor inte tillbringar tillräckligt med tid för att informera hjärtsviktspatienter om egenvård. Enligt Antonovsky (1991) handlar begriplighet om individens sätt att förstå olika händelser och situationer vilket i sin tur skapar förutsättningar för hanterbarhet som avspeglar
21
i vilken omfattning individen kan hantera motgångar i livet med hjälp av de resurser som finns tillgängliga. Finns det tillräckligt med resurser uppnås meningsfullhet och på så vis främjas motivationen till förändring.
Författarna till litteraturöversikten reflekterar över att tidsbristen inom hälso- och sjukvården kan orsaka bristfälliga resurser för hjärtviktspatienter, vilket kan medföra begränsningar att uppleva KASAM. Mycket ansvar ligger på sjuksköterskan att upprätthålla god och säker vård med utgångspunkt i ett salutogent förhållningssätt. Genom att öka sjuksköterskors kunskap och förståelse för hjärtsviktspatienters egenvårdsbehov kan det skapa förutsättningar för god och säker individanpassad vård, vilket kan främja egenvårdsförmåga och öka livskvaliteten.
Däremot anser författarna att verksamhetschefen har en betydande roll i att skapa förutsättningar för god vård med hög kvalitet och bra arbetsvillkor för sjuksköterskor. Utan verksamhetschefens aktiva engagemang i tillhandahållandet av nödvändiga resurser för sjuksköterskor kommer negativa faktorer som tidsbrist och okunskap att påverka omvårdnadsarbetet och därmed öka risken för lidande hos hjärtsviktspatienter.
Metoddiskussion
Examensarbetet har utförts som en litteraturöversikt som bearbetats systematiskt i enlighet med syftet att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
Denna metod anser författarna till litteraturöversikten vara lämplig då det skapar en överblick över kunskapsläget inom omvårdnad, vilket även stärks av (Friberg, 2017). I metoddiskussionen kommer styrkor och svagheter med litteraturöversikten att diskuteras. Författarna sökte relevant forskning som svarade mot syftet varav 16 kvalitativa artiklar valdes ut. Dock hade två av artiklarna efter kvalitetsgranskning låg kvalitet och författarna valde därför att exkludera dessa. Resultatet baseras därmed på 14 kvalitativa artiklar som analyserats via Fribergs (2017) analysmetod vilket enligt författarna gav ett brett och relevant resultat. Forsberg och Wengström (2016) menar på att vid litteraturöversikter bör tidigare studier vara av god kvalitet och omfatta ett ämne som är väl utforskat för att skapa ett tillförlitligt resultat.
22
Styrkor
Författarna har använt databasen CINAHL som omfattar omvårdnadsvetenskapliga referenser samt PubMed med innehåll av tidskrifter inom omvårdnad, medicin och hälso- och sjukvård (Willman et al., 2011). Detta är en styrka eftersom dessa databaser har störst innehåll av artiklar inom medicin och omvårdnad, vilket ökar tillförlitligheten till litteraturöversikten (Forsberg & Wengström, 2016). I databaserna användes relevanta sökord på engelska eftersom majoriteten av vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska, vilket gav mer sökträffar. Sökorden som användes var heart failure, patient, experience, patient experience, perceptions och chronic heart failure i kombinationer med booleska söktermen AND, vilket enligt Forsberg och Wengström (2016) begränsar sökningarna. Sökordet living with är ett centralt begrepp i syftet, därmed sökte författarna experience of living with heart failure som fritext vilket ansågs relevant och motsvarade syftet. I Pubmed användes MeSH Major Topic till sökorden heart failure och chronic heart failure för att begränsa sökningen och få fram fler relevanta artiklar. Att använda MeSH- termer anser författarna vara en styrka då det ökar möjligheten att få mer artiklar som är relevanta till syftet. Vid varje söktillfälle sparades sökhistoriken och dokumenterades direkt i en sökmatris, se bilaga 1. Trunkering användes inte som tillägg till sökorden då författarna ansåg vid sökning att tillräckligt med artiklar som motsvarade syftet kunde väljas ut.
Författarna har diskuterat valda artiklarnas innehåll för att få ökad förståelse för innehållet och få ett mer omfattande perspektiv vilket ses som en styrka. Endast kvalitativa artiklar valdes ut till resultatet eftersom det ger mer omfattande beskrivningar av patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Detta stärks av Forsberg och Wengström (2016) som menar att kvalitativa studier bör inkluderas vid studie av patienters upplevelser. Medtagna artiklar i litteraturöversiktens resultat redogör för patienters upplevelser från flera olika länder vilket författarna anser vara en styrka då det skildras ur ett internationellt perspektiv. Författarna kan se en överförbarhet till hälso- och sjukvården globalt då patienterna beskrev liknande upplevelser kring hjärtsvikt oberoende världsdel. Att ha i beaktande är att förutsättningarna för vård varierar och hur vården utövas i olika delar av världen vilket kan medföra skillnader i utbildning och kunskap. Alla artiklar i
23
litteraturöversikten var av hög kvalitet, vilket Forsberg och Wengström (2016) anser ökar tillförlitligheten för litteraturöversikten. Tidsintervallet begränsades till tio år för att inkludera relevant och aktuell forskning och därmed öka litteraturöversiktens trovärdighet och giltighet. Alla medtagna artiklar är peer reviewed vilket Henricson (2017) anser stärka trovärdigheten och kvaliteten på litteraturöversikten.
Vald analysmetod utfördes enligt Friberg (2017), där författarna har läst valda artiklar enskilt och tillsammans flera gånger. Enligt Henricson (2017) kan denna metod öka reliabiliteten och därmed stärka litteraturöversiktens resultat. Fortsatt tolkning och analys av data har därefter genomförts tillsammans vilket ökar litteraturöversiktens validitet. Enligt Henricson (2017) har en fördjupad analysmetod en betydande roll för att öka överförbarheten, vilket i sin tur ökar tillförlitligheten. Författarna upplevde svårigheter med att placera artiklarnas resultat i valda kategorier då texterna kunde tillhöra flera kategorier. Flera av artiklarnas resultat beskrev liknande upplevelser, vilket författarna anser ökar trovärdigheten för litteraturöversiktens resultat. Både män och kvinnor inkluderades i resultatet, detta anser författarna skildrar en bredare uppfattning om att leva med hjärtsvikt vilket stärker litteraturöversiktens relevans.
Svagheter
Artiklar som använts i resultatet var skrivna på engelska, författarna har inte engelska som modersmål vilket därmed kan ses som en svaghet. Ingen av författarna har tidigare använt sig av Högskolan Dalarnas granskningsmall förut vilket kan ha påverkat granskningen och kan därmed ses som en svaghet. Av medtagna artiklar i resultatet har många patienter deltagit och beskrivit sina upplevelser av att leva med hjärtsvikt, därmed har inte all data använts vilket kan ses som en svaghet. Två av de valda artiklarna i resultatet är skrivna av samma författargrupp, vilket kan medföra både styrkor och svagheter. Författargruppen kan besitta bred kunskap om ämnet vilket ses som en styrka. Samtidigt som det kan påverka analys och tolkning av data negativt då förutfattade meningar om hjärtsviktspatienterna kan förekomma.
Sammanlagt av alla studier deltog 287 patienter varav 117 kvinnor och 170 män, vilket anses av författarna som en ojämn fördelning och kan ses som en svaghet i
24
arbetet då kvinnor och män kan ha olika upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
Däremot drabbas fler män än kvinnor av hjärtsvikt (Strömberg, 2016). Således anser författarna att den ojämna fördelningen av kön i litteraturöversiktens resultat är av relevans för samhället. I majoriteten av studierna var deltagande patienter över 65 år och hade erhållit diagnosen hjärtsvikt under flera års tid. Resultatet kan därmed ha sett annorlunda ut om patienterna varit yngre och inte haft sin diagnos i mer än ett år, då längre sjukdomsperiod kan förknippas med större förmåga att hantera tillståndet. Detta kan ses som en svaghet, dock har författarna inte begränsat syftet till en viss åldersgrupp. Kvantitativa artiklar som hittades under sökprocessen exkluderades. Därav drar författarna slutsatsen att resultatet kan ha sett annorlunda ut om litteraturöversikten enbart bestått av kvantitativa artiklar.
Litteraturöversikten beskriver upplevelser av att leva med hjärtsvikt utifrån patienters perspektiv, dock hade ett bredare resultat kunnat framställas om perspektiv från anhöriga eller vårdpersonal inkluderats. Vid sökning av artiklar fick författarna ett stort antal sökträffar även då begränsningar gjordes till specifika söktermer utifrån syftet, år, språk samt peer reviewed, detta kan innebära att relevanta artiklar utifrån syftet ofrivilligt exkluderats vilket kan ses som en svaghet i litteraturöversikten.
Etikdiskussion
Alla medtagna artiklar som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har granskats och godkänts av en etisk kommitté i överensstämmelse med Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2018). Författarna till litteraturöversikten har följt forskningsetiska riktlinjer enligt Vetenskapsrådet (2017) genom att vara opartiska med ett neutralt förhållningssätt. Resultatet har skildrats utan förvrängning eller personliga värderingar. Författarna har refererat valda studier, litteratur samt referenslista i enlighet med Karolinska Institutets APA- guide (Karolinska Institutet, u.å) och har därmed inte riskerat plagiering. För att undvika feltolkning av resultatet har Nationalencyklopedins (u.å.) ordbokstjänster använts för att översätta engelska ord till svenska då författarna inte har engelska som modersmål. Detta bekräftas av Kjällström (2017) som menar att språkbrister kan medföra feltolkning. Författarna reflekterar över ett etiskt dilemma som
25
framkom i resultatet vilket var konflikten i rollen av att vara patient och familjemedlem där risken för integritetskränkning är stort. Påverkan på familjedynamiken innebär lidande för både patienten likaväl som den vårdande familjemedlemmen.
Kliniska implikationer
Litteraturöversikten har en klinisk betydelse för hälso-och sjukvården då den bidrar till ökad förståelse för patientens upplevelser av att leva med hjärtsvikt och vårdbehov för att klara av vardagen. Detta har gett en översikt över vilka svårigheter patienterna står inför vad gäller symtomhantering och egenvård. Vilket i sin tur har betydelse för sjuksköterskans förbättringsarbete att främja livskvalitet och god egenvård. Klinisk tillämpning på individnivå kan innefatta utbildning för sjuksköterskor kring det salutogena perspektivet med fokus på att identifiera hjärtsviktspatientens individuella resurser. På gruppnivå kan detta innebära för verksamheten att skapa förutsättningar vad gäller tid för utbildning, goda arbetsvillkor och stöd i omvårdnadsarbetet. Denna satsning kan innebära minskade samhällskostnader på grund av färre sjukhusinläggningar.
Slutsats
Baserat på resultatet kan författarna till litteraturöversikten dra slutsatsen att hjärtsviktspatienter upplever fysiska, sociala och emotionella begränsningar i vardagen till följd av symtombild. Bristande information från sjuksköterskor gällande egenvård och behandling orsakar svårigheter i utförandet av egenvård samt sämre livskvalitet. Sjuksköterskan behöver besitta god kunskap och förståelse om hjärtsviktspatienternas livssituation samt resurser och stöd för att främja egenvårdsförmågan och öka förutsättningarna att klara av vardagen, vilket kan främja upplevelsen av ett meningsfullt liv trots sjukdomsbild.
Förslag till vidare forskning
I en av artiklarna i litteraturöversiktens resultat framkom det att kvinnor och män hade olika upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Därmed anser författarna att det vore värdefullt att forska om skillnader och likheter utifrån ett genusperspektiv
26
gällande fysiska, psykiska och sociala upplevelser av hjärtsvikt. För att undersöka detta kan en kvalitativ ansats göra det möjligt för deltagarna att beskriva sina upplevelser och känslor av att leva med hjärtsvikt. Detta för att främja sjuksköterskans arbete kring den individanpassade omvårdnaden då det kan förekomma variationer gällande värderingar och aspekter som anses vara meningsfullt för ett gott liv.
27
Referenslista
Artiklar som är märkta med * är resultatartiklar.
Albert, M. N., Cohen, B., Liu, X., Best, H. C., Aspinwall, L., & Pratt, L. (2016).
Hospital nurses' comfort in and frequency of delivering heart failure self-care education. European Journal of Cardiovascular Nursing. 14(5). 431–440.
https://doi.org/10.1177/1474515114540756
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysiterium. Natur och Kultur
Atay, S., Akkaya, G., & Duygulu, S. (2020). Nurses’ Perception of Using Empowering Discourse for Patient Education: A Qualitative Study. International Journal of Caring Sciences, 13(2), 1089–1095.
Bergbom, I. (2013). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer.
I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 111–134).
Liber.
Boman, Å & Brink, E. (2015). Salutogen omvårdnad. I M. Eriksson. Salutogenes:
om hälsans ursprung: [från forskning till praktisk tillämpning]. Liber.
Boström, E., Ali, L., Fors, A., Ekman, I., & Erichsen, A. (2020). Registered nurses’
experiences of communication with patients when practising person–centred care over the phone: a qualitative interview study. BMC Nursing, 19(1). 1–8.
https://doi.org/10.1186/s12912-020-00448-4
*Checa, C., Medina-Perucha, L., Muñoz, M. Á., Verdú-Rotellar, J. M., &
Berenguera, A. (2020). Living with advanced heart failure: A qualitative study. Plos one, 15(12), 1–18. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0243974
Cheng, C., Bai, J., Yang, C. Y., Li, M., Inder, K., & Chan, S. W. C. (2019). Patients' experiences of coping with multiple chronic conditions: A qualitative descriptive study. Journal of clinical nursing, 28 (23–24), 4400-4411.
https://doi.org/10.1111/jocn.15022
