1
Uppdrag byggskador:
Riskbedömning för att undvika problem i byggprojekt
Av Folke Björk Rolf Kling Peter Wipp Ulf Viktorsson
2021-03-22
Slutrapport av ett uppdrag från Boverket TRITA-ABE-RPT- 2111
2
Innehåll
Förord ... 3
1. Inledning och bakgrund ... 4
2. Uppdraget ... 4
3. Är kontroll av byggandet en samhällsfråga? ... 5
3.1. Varför ska samhället använda sina resurser för kontroll av byggandet? ... 5
3.2. Aspekten hållbarhet ... 5
4. Kontroller enligt PBL ... 6
5. Beskrivning av etablerade metoder för riskbedömning ... 8
5.1. Definition av begrepp vid riskhantering ... 8
5.2. Metoder för att identifiera risker ... 9
5.3. Att systematisera riskerna och värdera dem gentemot varandra ... 9
5.4. FMEA ... 9
5.5. Hazop ... 11
5.6. SWIFT – strukturerad “vad händer om”-teknik (Structured what if technique) ... 12
5.7. Sammanfattning om riskanalys ... 13
6. Insamlade erfarenheter kring fel och misslyckanden ... 13
7. Sammanhang bakom vattenskadorna ... 14
7.1. Genomgång av tänkbara orsaker till vattenskador ... 14
7.2. I vilka av sammanhangen ska samhället göra kontroller? ... 17
8. Coachande frågor - förslag till en ny modell för kunskapsspridning ... 18
8.1. Motiv till coachande frågor ... 18
8.2. Riskmoment i olika delar av en byggprocess... 19
9. Riskvärdering som stöd för en Byggnadsnämnd ... 28
10. Riskvärdering med feleffektanalys ... 30
11. Fler ansatser för riskbedömning... 32
11.1. Kontroller baserade på de väsentliga kraven ... 32
11.2. Kontroller kring byggherrens mognad ansvarskänsla och kompetens ... 33
11.3. Kontroller utifrån hur byggnaden kommer att påverka samhället ... 34
12. Slutsatser och sammanfattning ... 34
13. Referenser ... 35
3
Förord
Vi tackar alla som bidragit till detta arbete. Vittnesmålen om skador vid byggande är mycket viktiga för oss. Likaså har vi haft stor nytta av resultatet av seminariet om kontroller som hölls på KTH och tackar dem som bidrog. Vi tackar även Vattenskadecentrum för hjälpen med värdering av riskmoment som bildat grunden till coachande frågor och även till innehållet i förslaget till riskbedömningen med feleffektmetoden. Vi tackar Boverket som givit oss förtroendet att få göra detta arbete.
Om författarna:
Folke Björk är professor i Byggnadsteknik på KTH-och undervisar och forskar om god byggteknisk funktion
Rolf Kling har stor erfarenhet av arbete med vattenskador inom VVS-företagen. Har arbetat med Säker vatten, Vattenskadecentrum och Nordiska Vattenskaderådet
Peter Wipp är verksam vid Punkthöjden och har lång erfarenhet från Gar-Bo Försäkring
Ulf Viktorsson är verksam vid Modexa bostadsförädling och har erfarenhet som teknisk direktör vid Botkyrkabyggen.
4
1. Inledning och bakgrund
Denna rapport är en del av Boverkets deluppdrag ”Kunskap”.
”Boverket ska samla in, kvalitetssäkra och sprida information om byggnaders inomhusmiljö i syfte att öka medvetenheten om vilka brister i byggnaders inomhusmiljö som kan uppstå, vanliga orsaker till bristerna och hur de kan undvikas eller åtgärdas.
Informationen ska grundas på undersökningar av god kvalitet, etablerad forskning och annat kvalitetssäkrat material.
Informationen ska utgöra en källa till kunskap om byggnaders inomhusmiljö och göras lätt tillgänglig för berörda målgrupper.”
Boverket informerar om riskmoment för olika byggdelar (vanliga fel och moment som man ska vara särskilt uppmärksam på) som föreligger i olika faser (projektering, produktion och förvaltning) och konsekvenserna om man gör fel (samhällsekonomiska, hälso- och miljöaspekter).
Vi har lagt upp arbetet genom att:
Samla erfarenheter och vittnesmål om skador och olyckor i byggandet Hållit ett seminarium där vi diskuterat kontroller
Gjort en genomgång av Vattenskadecentrums material om skador
2. Uppdraget
Arbetet beskriver riskmoment för olika byggdelar (vanliga fel och moment som man ska vara särskilt uppmärksam på) som föreligger i olika faser av byggprocessen (projektering, produktion och förvaltning) och konsekvenserna om man gör fel. Riskmoment vattenskador med avgränsning invändiga VS-installationer är vårt fokus.
Vi diskuterar fel och misslyckanden i byggprocessen på flera sätt. Vi beskriver också aktiviteter som kan göras för att bedöma vilka fel och misslyckanden som kan ha så pass allvarliga konsekvenser så att de måste bli föremål för kontroll av samhället.
• Målgrupper för arbetet är först och främst: Tjänstemän på kommunernas miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningar.
• Andra myndigheter (Upphandlingsmyndigheten, Arbetsmiljöverket m.fl.)
• En orutinerad byggherre som söker stöd för sin kontrollprocess ska också ha nytta av det material vi presenterar
Uppdraget består av flera delar
Beskrivning av etablerade modeller för riskbedömning. Detta finns i avsnitt 5
En inhämtning av kunskap om riskmoment från egna erfarenheter, forskning, aktörer i branschen, branschorganisationer, försäkringsbolag etc. Här förklaras också varför är det viktigt att utförandet blir rätt? Denna översikt över fel och konsekvenser och möjligheter att undvika dem finns i avsnitt 6.
En ansats för att identifiera riskmoment (vanliga fel och moment som man ska vara särskilt uppmärksam på) som kan orsaka vattenskador. Uppdraget avgränsas till att omfatta invändiga VS-
5
installationer. Den består av en analys kring sammanhangen och orsakerna bakom vattenskadorna, avsnitt 7, och coachande frågor kring vattensäkerhet, avsnitt 8 .
Ett förslag på en metod för riskbedömning som vänder sig till projektörer, entreprenörer och fastighetsägare/förvaltare. Den ska även kunna användas vid framtagande av kontrollpunkter som bör ingå i en kontrollplan PBL och därmed vara ett stöd för byggnadsinspektörer och byggherrar. Detta finns i avsnitt 9.
Några ytterligare exempel på coachande frågor gällande hur en byggnadsnämnd ska kunna värdera ett byggprojekt utifrån PLB, byggherrens kompetens och påverkan på samhället presenteras i avsnitt 10.
3. Är kontroll av byggandet en samhällsfråga?
3.1. Varför ska samhället använda sina resurser för kontroll av byggandet?
Det är rimligt att samhället kontrollerar byggandet. Exempel på orsaker till detta är:
• För att skydda människor från fara.
• För att byggnader står långa tider och påverkar situationen i samhället.
• För att byggnader som inte fungerar kostar samhällsresurser.
Exempel på sådant som kontrollerna bör gälla är:
• Att byggnaden inte får bli ett hinder på grund av att den är felplacerad
• Att byggnaden inte får bli en fara för sin omgivning
• Att byggnaden inte skadar sina brukare
• Att byggnaden har en god teknisk funktion för sina brukare
Detta är också vad som uttrycks genom de väsentliga kraven o Plan- och bygglagen:
1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, 4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för avsett ändamål,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9. hushållning med vatten och avfall.
10. bredbandsanslutning
3.2. Aspekten hållbarhet
Förutom att samhället idag har valt att ta ett visst ansvar för byggandet när det gäller skydd av liv och för att förhindra ohälsa kan man se det som ohållbart att ha en byggsektor som tillåts förbruka resurser på grund av fel som måste rättas till. I ett flertal studier gjorda de senaste decennierna ser vi att felprocenten även under byggprocesserna ligger på i vart fall tvåsiffriga procenttal. Byggsektorn är en stor CO2 förbrukare och om, låt oss säga, 10% av sektorn CO2 avtryck går till spillo p g a bristande kontroll kan det i sig vara anledning att samhället ska förbättra kontrollen. Svensk försäkring gjorde 2009 en studie som indikerar att en genomsnittlig vattenskada som ersätts genom en försäkring
”kostar” 300 kg CO2 (sannolikt lågt räknat). Då inkluderas utbytt material, transporter av material och personer samt uttorkning och uppvärmning.
6
4. Kontroller enligt PBL
Detta är en sammanfattning av den presentation som Mats Sjökvist på Boverket hållit om bakgrunden till de krav på kontroller som formulerats i PBL.
Figur 1
Boverkets kunskapsdatabas
I Boverkets utredning "Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn" från 2018 (ref 1) påpekades från flera håll i branschen att egenkontroller enligt PBL betraktades som helt verkningslösa för att bidra till kvalitet.
I ”Förstudie inför översyn och utveckling av Boverkets vägledning om kontrollplan enligt PBL”
(Boverket RAPPORT 2019:23) uttrycks ambitionen att utveckla vägledningen på PBL kunskapsbanken med processbeskrivningar (guider), illustrationer, konkreta exempel samt ytterligare förtydliganden inom de områden som framgår av slutsatserna i detta kapitel.
Till grund för all lagstiftning finns ett förarbete/proposition. I den kan man förstå lagens intentioner.
Och för att förstå intentionerna beträffande kontrollplanen är förarbetena den rätta kunskapskällan.
Förarbetena till PBL finns i prop. 2009/10:170. Mats Sjökvist på Boverket har ställt samman ett antal citat som visar hur man resonerade inför PLB. Dessa ger också en vägledning till hur samhällets kontroll enligt PBL ska tillämpas.
”En kontrollplan förutsätter att man i förväg försöker föreställa sig vilka misslyckanden som kan tänkas uppkomma under byggtiden. Det är alltså fråga om en slags riskbedömning.”
”Byggherren får tillsammans med den kontrollansvarige ansvara för att de kontrollpunkter som projektören tycker är viktiga ingår i förslaget till kontrollplan.”
”Dokumentationen är viktig som underlag för både tillsyn och erfarenhetsåterföring, och bör säkerställa att fel som upptäcks kan spåras tillbaka till ursprunget.”
7
”Dokumentationen bör omfatta vad som kontrolleras, vem som kontrollerar, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs, samt resultatet av kontrollen.”
”Egenkontroll bygger på tillit, men förutsätter även tillsyn för att vara trovärdig, en tillsyn utförd av arbetsledare på olika nivåer och efter hand av en kontrollansvarig och i sista hand, potentiellt av byggnadsnämnden.”
”Om byggherren avser att bygga utan tillräckliga handlingar, är det ett skäl att förstärka kontrollinsatserna.”
”Om byggherren och medhjälpare inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det anledning för byggnadsnämnden att avvakta med godkännandet av kontrollplanen.”
”Det är önskvärt att en kontrollansvarig har en stark ställning i organisationen och inte har några andra uppgifter eller förpliktelser i projektet.”
”Om det behövs bör byggnadsnämnden kunna ge ett startbesked endast för vissa arbeten, t.ex. att entreprenören får schakta men inte påbörja grundkonstruktionen.”
I förarbetena till PBL (Bygg – helt enkelt SOU 2008:68 sid 400 nämns att ”Ett småhus kanske inte behöver ha fler än 20–30 kontrollpunkter enligt plan- och bygglagen även om byggentreprenören kan ha hundratals punkter i den egenkontroll som har avtalats med byggherren.
I förarbetet till PBL kan det alltså läsas att följande ska beaktas vid upprättande av kontrollplan:
• Att man ska göra en riskbedömning
• Att man ska kontrollera de viktigaste momenten
• Att kontrollerna ska vara spårbara
• Att projektören ska föreslå kontrollpunkter
• Att brister i underlag innebär att man ska förstärka kontrollinsatserna
• Att tillsyn av egenkontroll behövs.
Om man begränsar kontrollpunkterna till de viktigaste momenten, ökar sannolikheten för att kontrollen verkligen blir av, och respekten för kontrollplanen ökar.
Boverkets syn på problemen vid tillämpningen av dagens system är att det råder:
• osäkerhet kring kontrollplanens omfattning och innehåll.
• otydlighet kring de olika aktörernas roller och ansvar.
• att centrala begrepp som behöver klargöras.
I Boverkets summering gällande arbetet kring kontrollplaner sägs att kontrollplanen:
• Ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet. (riskbedömning)
• Ska ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs. (Vad, Hur, Vem och mot Vad)
• Ska antas säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls
• Projektörerna ska föreslå kontrollpunkter till byggherrens förslag till kontrollplan PBL.
8 Beträffande Kontrollansvarig summerar Boverket följande:
• KA ska inte ha några andra förpliktelser i projektet.
• KA ska bistå byggherren vid upprättandet av kontrollplan PBL.
• KA ska inte i egenskap av KA utföra några kontroller.
• KA är att betrakta som en processledare.
5. Beskrivning av etablerade metoder för riskbedömning
Eftersom förarbetena till PBL säger att en riskbedömning ska ligga till grund för utformningen av kontrollplanen så är det motiverat att beskriva etablerade metoder för riskbedömning. Denna beskrivning av etablerade modeller för riskbedömning har sin utgångspunkt i aktuella standarder; SS- Iso 31000:2018 samt SS-ISO 31010 samt i Sveriges geologiska förenings rapporter om riskbedömning.
5.1. Definition av begrepp vid riskhantering
Begrepp som används vid riskhantering finns definierade i SS-ISO 31000:2018 som heter
”Riskhantering – Vägledning”.
Risk är osäkerhetens effekt på mål Med förtydligande anmärkningar:
En effekt är en avvikelse från det förväntade. Den kan vara positiv, negativ eller både och. En effekt kan uppstå till följd av en reaktion eller avsaknaden av en respons, på en möjlighet eller ett hot med koppling till målen.
Mål kan ha olika aspekter, ingå i olika kategorier och gälla på olika nivåer.
Risker uttrycks ofta som riskkällor, potentiella händelser, dess konsekvenser och dess sannolikhet . Riskhantering är samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk Intressent är person eller organisation som kan påverka, påverkas av eller anse sig bli påverkad av ett beslut eller en aktivitet
Med förtydligande anmärkning: Termen ”berörd part” kan användas som ett alternativ till ”intressent”.
Riskkälla är en faktor som i sig självt eller i kombination har potential att utgöra en risk Händelse är en förekomst eller förändring av särskilda omständigheter
Konsekvens är ett utfall från en händelse som påverkar målen Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att något inträffar
Riskhanteringsåtgärd är en åtgärd för att bibehålla och/eller förändra risker
”Fel och misslyckande” är begrepp som används i denna rapport för att beskriva sammanhang som kan leda till framtida problem i en byggnad.
”Skada och olycka” är begrepp som i denna rapport används för att beskriva konsekvenserna av fel och misslyckanden.
9
5.2. Metoder för att identifiera risker
Problemägare och experter har en hel del av insikter beträffande riskkällor och risker. Dessa synpunkter är värdefulla för att samla in. Det finns flera arbetssätt för att samla in dessa erfarenheter.
Gemensamt för dessa metoder är att de behöver en facilitator som driver processen och som dokumenterar den information som kommer fram.
När man samlar en grupp av erfarna personer som muntligt eller skriftligt framkastar mängder av förslag utan att själva censurera eller kritisera dem så talar man om brainstorming eller idékläckning.
Detta sker i ett mycket öppet sammanhang utan att deltagarna stoppar eller kritiserar varandra. Det måste finnas en facilitator som ser till att alla erfarenheter eller tankar dokumenteras och ställs samman i någon form av rapport.
En annan typ av upplägg är att en panel av experter upprättas som var för sig får besvara ett antal frågor från facilitatorn. Svaren sammanställs anonymt, och experterna har sedan möjlighet att ändra sina bedömningar i ett antal omgångar. Avsikten är att man, utan att vissa experters auktoritet inverkar för mycket på de övriga, skall komma fram till en gemensam ståndpunkt – en konsensus – alternativt ska man tydligt kunna urskilja orsaken till att bedömningarna blir olika. Detta kallas för Delfi-metoden.
När deltagare i en grupp får börja med att var och en skriva ned sina tankar eller idéer för att sedan själva välja vad de tycker är den bästa idén så arbetar vi enligt NGT nominal group technique.
Fortsättningen är att deltagarna i gruppen diskuterar sina förslag för att till sist komma fram till en gemensam lista på förslag.
När exporter tillfrågas om sina erfarenheter genom en uppsättning av förutbestämda frågor, som helst ska vara ganska öppna, så talar man om strukturerade intervjuer. I en halvstrukturerad (semi- structured) intervju följs de förberedda frågorna upp av ytterligare frågor som bestäms av sammanhanget.
Erfarenheter som finns hos en större grupp av personer kan hämtas upp genom enkäter. De får då svara på ett antal frågor, vanligen med väl definierade och förberedda svar. Detta underlättar utvärderingen samtidigt som det begränsar möjligheten som de som svarar har att beskriva sina erfarenheter mer detaljerat.
5.3. Att systematisera riskerna och värdera dem gentemot varandra
När de risker eller frågor som kommit fram senare ska studeras närmare och värderas så krävs väl genomarbetade och systematiska förfaranden som kan kräva ganska stora resurser
Här beskrivs några sådana förfaranden. Dessa förfaranden har karaktären av ”bottom up”, vilket i detta sammanhang betyder att de görs med aktiv medverkan av personer som själva har god inblick i de verksamheter som ska granskas och riskvärderas. Det betyder också att dessa personer får en anledning till att själva begrunda och värdera de verksamheter där de arbetar.
5.4. FMEA
Vid Feleffektanalys (eng FMEA Failure Mode Effect Analysis) arbetar en expertgrupp genom att dela upp frågorna kring objektet, processen, konstruktionen etc i små delar eller element. För varje element beaktas de sätt på vilka det kan misslyckas och felets orsaker och effekter.
10 För varje del registreras följande:
• dess funktion;
• det fel som kan uppstå (felläge);
• mekanismerna som skulle kunna producera dessa fel;
• arten av konsekvenserna om fel inträffar
• om felet är ofarligt eller skadligt;
• hur och när felet kan upptäckas;
• de rutiner och den praktik som finns för att kompensera för ett fel.
Analysen kan resultera i anteckningar om ett stort antal fel och effekter. Dessa behöver värderas mot varandra för att insatser ska kunna göras där nyttan är stor. Att ta fram ett riskprioritetstal (eng: Risk Priority number RPN) är ett sätt att göra detta. För varje fel värderas då sannolikheten för att felet ska uppstå (som 1 till 10, där 10 är hög sannolikhet). Hur pass allvarliga konsekvenserna blir av felet värderas också (som 1 till 10, där 10 är mycket allvarligt). Dessutom värderas möjligheten att genom kontroll eller observation upptäcka felet (som 1 till 10, där 10 betyder att felet är mycket svårt att upptäcka). Riskprioriteringstalet beräknas sedan som produkten av de tre bedömda måtten. Ett högt tal betyder att det finns stor anledning att vidta åtgärder för att minska sannolikheten att felet uppkommer.
Tabell 1: Exempel på beräkning av riskprioriteringstal
Tänkbart fel Sannolikhet Konsekvens Kontroll-
möjlighet Riskprioriterings-
1 S1 K1 Q1 S1·K1·Q1 tal
2 S2 K2 Q2 S2·K2·Q2
Feleffektanalys ger vanligtvis en kvalitativ rangordning av felens betydelse, men kan även ge en kvantitativ bedömning om hur pass väl etablerade och trovärdiga de data är som används gällande tänkbara fel och konsekvenserna av dem.
Det slutgiltiga resultatet är:
• ett kalkylblad med tänkbara fel, deras effekter, orsaker och vilka aktiviteter eller kontroller som kan göras för att hantera detta;
• ett mått på hur kritiskt varje tänkbart fel kan vara och en förklaring av hur bedömningen har gjorts
• en lista på alla åtgärder som kan rekommenderas, t.ex. för ytterligare analyser, designändringar eller funktioner som ska vara med i kontrollplaner i fortsättningen.
11
5.5. Hazop
En HAZOP-studie (HAZard and OPerability studies) är en strukturerad och systematisk undersökning av en planerad eller befintlig process, procedur eller ett system, som innebär att identifiera potentiella avvikelser från vad som var avsikten med dem och undersöka möjliga orsaker och konsekvenser av dessa avvikelser. En grupp experter ska göra detta.
Vid en väl förberedd workshop, får expertgruppen:
• dela upp systemet, processen eller proceduren i mindre element;
• värdera avsikt för varje del och definiera relevanta parametrar (t.ex. flöde eller temperatur för ett fysiskt system);
• formlera beskrivningar successivt på varje parameter för varje element för att bestämma möjliga avvikelser från konstruktionens mål som kan leda till oönskade resultat;
• komma fram till en förståelse om orsaker och konsekvenser för varje fall samt föreslå hur de ska hanteras
• dokumentera diskussionen och bestämma om möjliga åtgärder för att hantera de identifierade riskerna.
Undersökningen görs med hjälp av ett antal styrord (guidewords) för att identifiera mänskliga fel eller handhavandefel. I Tabell 2 finns exempel på sådana styrord.
Dessa styrord tillämpas på parametrar som:
• fysiska egenskaper hos ett material eller process;
• fysiska förhållanden som temperatur eller hastighet;
• tidsaspekter;
• specifikationer kring avsikter för en komponent i ett system eller en konstruktion (t.ex.
informationsöverföring);
• operativa aspekter.
Tabell 2: HAZOP - Exempel på grundläggande bastermer och deras generella betydelse
Styrord Betydelse
Inte eller ingen Ingen del av det avsedda resultatet uppnås eller det avsedda tillståndet saknas
Mer (högre) Kvanititativ ökning
Mindre (lägre) Kvantitativ minskning
Delvis Kvalitativ förändring / ökning (t.ex. ytterligare
material)
Tvärt om Kvalitativ modifiering / minskning (t.ex. bara en
av två komponenter i en blandning)
Reverse/opposite Logisk motsats till avsigt med konstruktionens avsikt (t.ex. bakflöde)
Istället Fullständigt skifte, något helt annat händer (t.ex.
fel material)
För tidigt I förhållande till klocktid
För sent I förhållande till klocktid
12 Styrkan hos HAZOP är att:
• Den ger en förutsättning för att systematiskt undersöka ett system, en process eller en procedur för att identifiera hur den kan misslyckas med att uppnå sitt syfte.
• Den identifierar potentiella problem i vid utformningen av en process och genererar lösningar och riskhanteringsåtgärder.
• Det möjliggör en tydlig genomgång av orsakerna och konsekvenserna av mänskliga misstag.
• Det skapar en skriftlig redogörelse för processen, som kan användas vid due diligence.
Begränsningar kan gälla att:
• Tekniken tenderar att vara repetitiv och hitta samma problem flera gånger; därför kan det vara svårt att upprätthålla koncentration hos expertgruppen.
• En detaljerad analys kräver en hög grad av dokumentation eller specifikation av system / process och procedurer.
• En detaljerad analys kan vara tidskrävande och därför dyr.
• Fokus kan bli på att hitta detaljerade lösningar snarare än på att utmana grundläggande antaganden (detta kan emellertid mildras genom att dela upp analysen i faser).
• Arbetet begränsas av det (utkast på) mål som formulerats, och omfattningen och målen som ges till expertgruppen och att det förlitar sig starkt på konstruktörernas expertis. Kanske är de inte tillräckligt objektiva för att finna problemen i sin egen design.
• Diskussionen kan dessutom fokuseras för mycket på detaljerade designproblem och därmed försumma bredare eller externa frågor.
5.6. SWIFT – strukturerad “vad händer om”-teknik (Structured what if technique)
SWIFT är en riskidentifieringsteknik på övergripande nivå som kan användas självständigt eller som en del av en strategi för att effektivisera till exempel HAZOP eller FMEA. SWIFT använder strukturerad brainstorming i en väl förberedd workshop där en förutbestämd uppsättning guidewords (tider, mängder, etc.) kombineras med aspekter från deltagande experter som ofta börjar med fraser som
"vad om?" eller "hur skulle?". Detta liknar HAZOP men tillämpas på enskilda delsystem snarare än på hela situationer. Innan sessionen börjar utarbetar facilitatorn en lista på utgångspunkter för att möjliggöra en omfattande granskning av risker eller riskkällor. I början av mötet diskuteras sammanhang, omfattning och syfte och kriterier för framgång. Med hjälp styrord såsom "vad om?"
frågar, hjälper facilitatorn deltagarna att ta upp och diskutera frågor som:
• kända risker;
• riskkällor och sammanhang för risker;
• tidigare erfarenheter, framgångar och incidenter;
• kända och tillgängliga kontroller;
• lagkrav och begränsningar.
13
Facilitatorn använder en checklista för att styra diskussionen och för att föreslå ytterligare frågor och scenarier för expertgruppen att diskutera. Expertgruppen bedömer om kontrollerna av delprocessen är tillräckliga eller om förbättringar behövs.
I vissa fall identifieras specifika risker och en beskrivning av deras orsaker, konsekvenser och även möjliga kontroller noteras. Dessutom kan mer allmänna källor eller sammanhang för risk, kontrollproblem eller systemproblem identifieras. När en lista över risker har skapats kan en kvalitativ eller semikvantitativ riskbedömningsmetod används för att rangordna de tänkbara åtgärderna efter nivån på de risker som de ska hantera. Detta sker vanligen med hänsyn till hur effektiva de kontrollmetoder är som finns tillhanda.
5.7. Sammanfattning om riskanalys
Sammanfattningsvis kan det sägas att det är nödvändigt att samla in erfarenheter av fel och misslyckanden för att risker ska kunna bedömas. Det behövs också människor med rika erfarenheter och stort engagemang för att arbetet ska kunna gå vidare med värdering av riskerna och förslag på metoder för att undvika olyckor och skador. Detta är också resurskrävande. I avsnitt 9 presenteras ett försök till riskanalys för vattenskador med hjälp av en Feleffektanalys.
6. Insamlade erfarenheter kring fel och misslyckanden
Det är erfarenheter av skador eller olyckor som gör att man kan förstå problemet med fel och misslyckanden. Detta avsnitt innehåller kommentarer kring de exempel på konsekvenser av fel och misslyckanden som blivit insamlade vid arbetet. Vi har samlat in vittnesmål om ett antal skador och olyckor med beskrivning av deras orsaker, konsekvenser och möjligheter till att undvika dem.
Orsakerna kan relateras till fel och misslyckanden i olika delar av byggprocessen. Fel och misslyckanden som orsakar skador och olyckor står att finna både i projektering och i byggprocessen.
Denna lista bifogas som Bilaga 1; Vittnesmål om skador vid byggande. Vittnesmålen är sorterade efter byggnadsdelar. Många av händelserna är relaterade till vatten eller fukt, men det finns också många andra orsakssammanhang.
Vår reflektion efter att ha gått igenom dessa vittnesmål är att fel kan uppkomma under alla faser av en byggprocess, men det kan dröja innan de blir upptäckta. Figur 2 nedan beskriver detta förhållande genom att visa olika sammanhang kring problem i byggandet. Felet eller misslyckandet kan hända under projektering och upptäckas genast eller under byggprocess, garantitid eller förvaltningsskede.
Felet eller misslyckandet kan också hända under byggprocessen och kan upptäckas genast eller under garantitid eller förvaltningsskede. En särskild svårighet är om felet visserligen är känt av några men inte blir dokumenterat och åtgärdat genast. Det betyder att felet ligger väntande till dess att det senare orsakar problem och kostnader. Som nämnts i avsnitt 5 ovan beträffande riskanalyser så är erfarenheterna, dvs kunskapen om vad som kan hända, en viktig del i alla riskanalyser.
Därför är det viktigt att ta vara på erfarenheter av detta. Det är också viktigt med kommunikation mellan parter i byggprocessen för att det ska bli möjligt att dela med sig av erfarenheter och undvika dessa problem.
14
Figur 2: Exempel på när fel och misslyckanden sker och när de blir upptäckta. I figuren beskrivs misslyckanden eller fel med små moln som genom linjer är kopplade till blixtar som beskriver när skada eller olycka inträffar.
7. Sammanhang bakom vattenskadorna
Orsakerna till att vattenskador uppkommer kan vara komplexa. De inbegriper både sådant som inträffade under byggprocessen och som på ett eller annat sätt kan skyllas på byggherre, sådant som har med förvaltningen av byggnaden att göra och som på ett eller annat sätt kan skyllas på fastighetsägaren och sådant som har med aktiviteterna i fastigheten att göra och som på ett eller annat sätt har med byggnadens brukare att göra. I vissa fall är byggherre, fastighetsägare och brukare samma person och i andra fall, faktiskt de allra flesta, så är det olika parter. I sådana fall där den som kan påverka om en skada uppkommer är någon annan än den som drabbas av skadan så är risken för problem särskilt tydlig. I en tidigare rapport (Björk, Kling m.fl. 2018) inventerade vi sammanhang och processer som leder till vattenskador. Eftersom den inventeringen är relevant så presenteras den hår med några tillägg.
7.1. Genomgång av tänkbara orsaker till vattenskador
Vid en diskussion kring vattenskador är det nyttigt att göra en konceptuell analys kring sammanhangen för deras orsaker. Nedan följer ett försök till en sådan analys. Under rubrikerna A till N beskrivs ett antal sammanhang som kan resultera i vattenskador.
A: Utrustning håller inte så länge som förväntas
Exempel på detta är blandare, eller kopplingar under en diskbänk som läcker trots att de är nyinstallerade. Det kan också gälla tätskikt som läcker trots att de är nya. Orsaker till detta står att finna i punkter nedan. När vattenskador sker i nybyggda hus så ska kostnader och åtgärder regleras genom avtalen mellan byggherre och entreprenör, eller enligt konsumenttjänstlagen om det gäller en privatkund. De syns därför inte i försäkringsbolagens statistik.
15 B: Underhållsplanen är inte tillräckligt bra
Installationer eller tätskikt går sönder efter att ha tjänat under en normal livslängd. Detsamma gäller om skador uppstår då vitvaror i hemmen gått sönder. Det kan vara diskmaskiner, tvättmaskiner, kylskåp och frysar som läcker vatten efter en lång tids användning. Fastighetsägaren har inte vidtagit åtgärder i tid pga en underhållsplan som inte är tillräckligt bra, eller på grund av att underhållsplanen visserligen finns men inte tillämpas. Ett problem i sammanhanget är de fall när det råder osäkerhet kring vad som är en normal livslängd. För vissa typer av utrustning, t ex diskmaskiner, tvättmaskiner och varmvattenberedare finns normalt ingen underhållsplan. De byts när de går sönder vilket ofta innebär att problemet upptäcks genom att vatten strömmar ut.
Det skulle kunna vara så att samhället ställer krav på att det finns en underhållsplan när till exempel en bostadsrättsförening etableras.
C: Hantverkare som gjort installationer hade inte nödvändig kompetens.
Fastighetsägaren (eller tidigare fastighetsägare) har anlitat hantverkare som inte har nödvändig kompetens. Detta kan till exempel handla om felaktigt montage av kopplingar eller montage av fel typ av kopplingar så att ledningen efter en tid börjar läcka. Det finns branschregler och kvalitetssäkringssystem genom till exempel Säker Vatteninstallation, Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, GVKs Branschregler Säkra Våtrum och regler från Måleribranschens våtrumskontroll. När dessa tillämpas så ska de resultera i vattensäkra resultat. Dessa system innehåller krav på utbildning av entreprenören, tekniska krav på material och utförande, och krav på dokumentation. Att branschregler följs kan vara en del av kontrollplanen som byggherren presenterar för byggnadsnämnden. Det är byggherren som kan välja att tillämpa branschregler för att få en fungerande byggnad. Samhället kan inte kräva att just branschreglerna följs.
D: Hantverkare som gjort installationen hade nödvändig kompetens men har av olika skäl slarvat.
Ägaren (eller tidigare ägare) har anlitat hantverkare som rent formellt har nödvändig kompetens men som av olika skäl slarvat vilket lett till läckage så måste förklaringen sökas på annat håll än i kompetensen. En orsak till detta som kommit fram i undersökningen är att det kan uppstår problem i samband med att en underentreprenör håller på att gå i konkurs.
E: Ägaren har medverkat till undermåliga arbeten
Att fastighetsägaren eller dennes "kompisar", gjort arbeten som visat sig inte hålla måttet är en allvarligare variant på när problemen när arbete utförs av hantverkare som inte har kompetens. Om det finns anledning att misstänka att byggherren är ovan så krävs det större insatser av vaksamhet från samhällets sida.
F: Byggvaror eller insatsvaror av undermålig kvalitet eller felaktig typ har använts
Byggherren kan ha valt utrustning (eller insatsvaror) av sämre kvalitet som kan gå sönder tidigt. Det kan också hända att den som gjort det slutgiltiga materialvalet inte har tillräcklig kunskap. Rör eller tätskikt håller inte tillräckligt hög kvalitet t ex när det gäller tryckhållfasthet eller täthet. En svårighet i detta sammanhang är när det sker att produkter kombineras som inte passar ihop Det kan vara felaktiga kombinationer av material t ex tätskikt och lim eller rör och kopplingar. Det kan också finnas rena materialfel i leveransen från tillverkaren, även om det sannolikt är ovanligt. Att material av undermålig kvalitet används kan förklaras av en kombination av okunnighet och önskan om att få bättre ekonomi i projektet. Det kan hända att tillverkare eller leverantörer av produkter lanserar
”smarta produkter” som sänker inköps- eller monteringskostnaderna men som inte håller måttet. De
16
flesta installations- och tätskiktslösningar som används omfattas av krav på kvalitet och utförande i branschreglerna. Detta är svårt för samhället att kontrollera. CE-märkningen ska säkerställa att byggvaror har de egenskaper som tillverkaren har uppgett.
G: Riskabla tekniska lösningar
Byggherren har valt en mer riskfylld teknisk lösning: Exempel på detta är golvbrunn nära vägg, s.k.
designgolvbrunn. Det kan också gälla trycksatta rör som är inbyggda och dolda och där läckor av olika slag blir svåra att se innan de orsakat större skador.
H: Dåligt genomfört underhåll
Fastighetsägaren har utfört arbeten som inte håller tillräcklig kvalitet eller som inte tillräckligt bra anpassats till huset. Det kan till exempel gälla våtrum eller kök. Detta kan hänga samman med att fastighetsägaren själv gör arbetet eller att denne väljer en entreprenör som inte har tillräcklig kunskap.
Det kan få till följd att utförandet inte håller tillräcklig kvalitet eller inte anpassats tillräckligt bra till det befintliga huset.
I: Problem relaterade till bygghandlingarna
Bygghandlingarna håller inte tillräcklig kvalitet vilket kan resultera i skador. Antingen under bygg- eller garantitiden eller i ett senare skede när ett vattenläckage kan orsaka onödigt stora skador. Det är viktigt att kraven i en byggentreprenad formuleras på ett sådant sätt att byggnaden får en god funktion.
J: Entreprenadkontroller eller uppföljning av kontrollplan görs inte tillräckligt bra.
Det är Byggherrens ansvar att kontrollera ett bygge och det byggda huset, normalt med hjälp av en besiktningsman. Detta är en viktig del av en byggentreprenad och har stor betydelse för byggnadens framtida funktion.
K: Brukaren av byggnaden hanterar den på ett oförsiktigt eller oförutsett sätt
En ovarsam brukare av en byggnad kan orsaka betydande skador. Byggnader som med säkerhet kommer att användas av ovarsamma brukare måste utformas på ett mycket robust sätt.
L: Brukaren av byggnaden är inte uppmärksam på att en skadeprocess är på gång
Fastighetsägaren kan inte själv alltid veta vad som händer i huset utan behöver hjälp av de boende. De boende kan hjälpa till att rapportera problem innan de leder till skador. Detta ligger naturligtvis också i de boendes intresse eftersom det är de som berörs av olägenheten av vattenskadan.
M: Brukaren av byggnaden råkar ut för en olycklig omständighet utanför egen kontroll
Det kan alltid ske att riskfyllda situationer uppkommer som plötsliga oförutsedda händelser. Det gäller att den boende snabbt rapporterar om händelsen och själv agerar så att risken för skada begränsas.
Även fastighetsägaren måste agera snabbt.
N: Ägaren eller byggherren har inte tillräcklig kunskap för att ställa rätt krav på installationen Merparten av dagens bygg- eller installationsprojekt är unika och projekteras och utförs av team som sätts samman inför varje projekt. Den part som skulle kunna stå för kontinuiteten är fastighetsägaren eller byggherren. När det gäller bostäder är det idag en stor del av fastighetsägarna som inte är fastighetsägare i sin profession oavsett om de är småhusägare eller bostadsrättsföreningar. Dessa fastighetsägare har av naturliga skäl svårt att vara kunniga och engagerade kravställare som ser till att
17
arbetet genomförs med god planering och kommunikation. Det blir då helt upp till de konsulter och entreprenörer som medverkar om utfallet ska bli lyckat eller inte. De flesta vill säkert göra rätt men om kravställaren inte vilka krav som är rimliga att ställa blir det onödigt svårt att göra rätt. Med tanke på att det är fastighetsägaren som har det största incitamentet att vilja ha en väl utförd installation är det en olycklig situation.
7.2. I vilka av sammanhangen ska samhället göra kontroller?
Eftersom rapporten behandlar risker och samhällets kontroll så finns i Tabell 3 nedan ett försök att skilja mellan de sammanhang där samhällets kontroll kan tänkas komma in och de där samhället inte ska komma in.
Tabell 3: Sammanhang bakom vattenskador och hur de kan omfattas av samhällets kontroll
Samhället Inte samhället
A: Utrustning håller inte så länge som förväntas X En dåligt underhållen fastighet kan i och för sig bli ett samhälls- problem
B: Underhållsplanen är inte tillräckligt bra X Byggherren väljer hantverkare C: Hantverkare som gjort installationer hade inte
nödvändig kompetens. X Se ovan.
D: Hantverkare som gjort installationen hade nödvändig
kompetens men har av olika skäl slarvat. X Se ovan
E: Ägaren har medverkat till undermåliga arbeten X F: Byggvaror eller insatsvaror av undermålig kvalitet eller
felaktig typ har använts. X Hanteras av ”Typgodkännanden”
CE-märkningen ska säkerställa att byggvaror har de egenskaper som tillverkaren har uppgett.
G: Riskabla tekniska lösningar X Byggherren har ansvar för
tekniska lösningar, men är de tillräckligt riskabla så kan det bli ett samhällsproblem
H: Dåligt genomfört underhåll X Ett gott underhåll ligger i
samhällets intresse – men kanske inte för byggnadsnämnden I: Problem relaterade till bygghandlingarna X Om konstruktionshandlingarna är
undermåliga så kan byggnaden visa sig vara farlig.
J Entreprenadkontroller eller uppföljning av kontrollplan
görs inte tillräckligt bra.. X Viktigt att kontrollplanen har ett
rimligt innehåll K Brukaren av byggnaden hanterar den på ett klumpigt
eller oförsiktigt sätt X Brukarens problem
L Brukaren av byggnaden är inte uppmärksam på att en
skadeprocess är på gång X Se ovan
M Brukaren av byggnaden råkar ut för en olycklig
omständighet utanför egen kontroll X Se ovan
N Ägaren eller byggherren har inte tillräcklig kunskap för
att ställa rätt krav på installationen X PBLs förarbeten säger att
otillräckliga handlingar gör att mer kontroll krävs
18
Sammanfattningsvis kan det sägas att det finns motiv för samhällets företrädare att begära kontroller för att säkerställa att en byggnad uppfyller samhällskraven. Det finns också många sammanhang som i och för sig ger skador och olyckor men där byggherrar och fastighetsägare inte kan förvänta sig att samhället ska efterfråga kontroller. En tanke i sammanhanget är att eftersom brukare av byggnader kan medverka till att skador uppkommer genom att vara nonchalera varningstecken och att hantera byggnaden vårdslöst så är det klokt att utforma kritiska delar av byggnaden så att de är robusta och tål att behandlas även på ett klumpigt sätt.
8. Coachande frågor - förslag till en ny modell för kunskapsspridning
8.1. Motiv till coachande frågor
Oavsett om man är Boverket, en kommunal bygglovsfunktion eller någon annan myndighet så innebär publikation av konkreta checklistor, förslag till krav etc. många problem. Myndigheten måste agera opartiskt gentemot branschen, förslag kan missförstås som krav, risker finns att läsaren uppfattar en lista som komplett fast den kanske bara tar med det viktigaste etc.
Givet att det övergripande målet är att undvika byggskador tror vi att en användbar arbetsmodell i stället för att publicera svar skulle kunna vara att publicera det vi kallar coachande frågor. Rätt utformat skulle sådana frågor kunna läsas av aktörer på flera olika nivåer och i olika roller. Tanken är att frågorna skall leda till reflektion och på så sätt vara till hjälp för att få exempelvis en byggherre med bristande erfarenhet att undvika misstag.
Frågorna skulle kunna publiceras på webben och vid behov delas upp på ett effektivt sätt utifrån vilken typ av arbete det gäller, vilken roll man har och sorteras i frågor beroende på skede.
Antag exempelvis att man är en villaägare som har beställt någon VS-installation. En av frågorna sorterad under rubriken ”överlämning” skulle då kunna se ut så här:
Överlämning
Har det klarlagts vilka krav installationen ställer på skötsel i framtiden och betyder det att du som ägare av installationen måste bevaka någonting?
Ett vanlig orsak till skador är att installationer som kräver någon typ av löpande underhåll eller tillsyn inte sköts ordentligt. Ibland missar man att informera om vad anläggningsinnehavaren behöver göra eller så har inte anläggningsinnehavaren fått informationen men inte riktigt förstått vad det innebär.
Tanken med en förklarande text (som förslagsvis kan aktiveras om man klickar på frågan) är att ge lite bakgrund så att läsaren förstår varför frågan är viktig.
På en övergripande nivå tror vi att den här typen av modell skulle kunna göra nytta särskilt hos ovana aktörer, exempelvis enskilda hushåll eller nyanställda projektledare – som på detta sätt får möjlighet att ta del av lite mer erfarna aktörers erfarenheter. Detta ser vi som särskilt angeläget eftersom det givetvis är dessa mer oerfarna aktörer som är de mest osäkra – och därmed mer sannolika att begå misstag.
Vi tror också att information utformad på det här sättet på ett positivt sätt skulle kunna kontrastera mot den kommunikation som annars är så vanlig inom branschfältet dvs. regler, paragrafer, standarder etc. Detta borde öka sannolikheten för ett positivt mottagande.
19
I följande avsnitt finns förslag på coachande frågor som är baserade på noteringar från Vattenskadeundersökningen 2019
8.2. Riskmoment i olika delar av en byggprocess
Riskmoment vattenskador med avgränsning invändiga vattenskador från VS installationer och tätskikt i våtrum
Diagrammen som visas i detta avsnitt är baserade på data från Vattenskadeundersökningen 2019.
Materialet är insamlat och bearbetat av Vattenskadecentrum (www.vattenskadecentrum.se).
Vattenskadecentrum är ett nätverk av försäkringsbolag och branschorganisationer. I Vattenskadecentrum ingår Dina Försäkringar, Folksam. If Skadeförsäkring, Länsförsäkringar, Trygg Hansa, Byggkeramikrådet, Golvbranschens Vätrumskontroll, Måleribranschens Våtrumskontroll, Säker Vatteninstallation och Installatörsföretagen. I stor sett alla skador gäller småhus.
Vattenskadecentrum publicerar varje år resultatet från insamlade data om vattenskador som handlagts av de ingående försäkringsbolagen. Undersökningen 2019 omfattar information från drygt 26000 skador. Rapporten för 2019 är, när detta skrivs, är den ännu inte publicerad. Figur 3 visar hur dessa skador ör fördelade på olika utrymmen i huset.
Figur 3: Procentuell fördelning av de 2676 skadorna till olika delar av husen.
Frågor kring arbetets organisation
Godkännandedokumentation enligt respektive branschregler lämnas till beställaren inför slutbesiktning
Att arbetet utförts enligt branschreglerna visar att arbetet är utfört av företag och hantverkare som är utbildade i vanliga skadeorsaker och i branschregler. Det är normalt också en förutsättning för att försäkringen ska gälla fullt ut vid en skada och ger också ett särskilt värde på byggnaden när det blir aktuellt med ett ägarbyte.
Installationer och tätskikt projekteras och utförs enligt gällande branschregler
Branschreglerna är baserade på skadestatistik och riskbedömningar och framtagna för att projektering och utförande vara utförda med hänsyn till detta.
Kök; 30%
Bad o dusch;
24%
Tvättstuga; 15%
Toalettrum; 4%
Annat utrymme;
26%
20
Produkter och system är typgodkända eller motsvarande
Att produkterna har typgodkännande eller motsvarande betyder att de har bedömts uppfylla samhällets krav enligt Boverkets byggregler. I de flesta fall betyder det också att produkterna har en ändamålsenlig monteringsanvisning.
VVS-montörer, kakelsättare och golvläggare har behörighet
Att en hantverkare har behörighet betyder att hen har en godkänd yrkesutbildning (oftast på gymnasienivå), har genomgått utbildning i de branschregler som gäller för arbetet och är anställd i ett auktoriserat företag. Det auktoriserade företaget ansvarar för det utförda arbetets kvalitet och ekonomiskt för garantier för arbete och produkter.
Riskmoment för vattenskador i kök, 8063 skador
Cirka 70-80 procent av vattenskadorna i kök inträffar i eller runt diskbänksskåpet. Figur 4 visar fördelning av skador i i olika delar av ett kök. Listorna nedan beskriver åtgärder i en byggprocess som kan minska risken för att dessa skador uppkommer. Den ena listan; ”Samordna ansvar för montering av vattentätt underlag” behandlar vattentäta underlag och hur de ska monteras för att fungera på ett bra sätt. Den andra listan ”Riskmoment för vattenskador i kök” behandlar behovet av att kontroller görs av att vissa detaljer är installerade på ett sådant sätt att de kommer att fungera under en lång tid.
Figur 4: Fördelning av skador i kök fördelad på olika delar av ett kök.
Samordna ansvar för montering av vattentätt underlag. Kontrollera att:
det finns ett vattentätt underlag (plastmatta eller prefabricerat underlägg) i eller under diskbänksskåpet
Vatten från ett eventuellt läckage ska kunna rinna fram och synas så att skadan kan upptäckas snabbt, innan skadan blir stor. Det vattentäta underlaget kan också skydda golvkonstruktionen under diskbänksskåpet om ett läckage uppkommer.
Ledningssystem;
Diskmaskin; 55%
21%
Kyl/frys; 21%
21
eventuella rörgenomföringar i golvet är tätade mot det vattentäta underlaget
Om ett läckage uppkommer, till exempel genom att en koppling på en tappvattenledning är otät, ska inte vatten kunna rinna längs med röret och tränga igenom vid rörgenomföringarna.
det finns ett vattentätt underlag (plastmatta eller prefabricerat underlägg) under diskmaskinen Vatten från ett eventuellt läckage ska kunna rinna fram och synas så att skadan kan upptäckas snabbt, innan skadan blir stor. Det vattentäta underlaget kan också skydda golvkonstruktionen under diskmaskinen om ett läckage uppkommer.
det finns ett vattentätt underlag (plastmatta eller prefabricerat underlägg) under kyl-/frysskåp Vatten från avfrostning eller ett eventuellt läckage från ett vattenanslutet kylskåp ska kunna rinna fram och synas så att skadan kan upptäckas snabbt, innan skadan blir stor. Det vattentäta underlaget kan också skydda golvkonstruktionen under kyl-/frysskåpet om ett läckage uppkommer.
Riskmoment för vattenskador i kök. Kontrollera att:
tappvattenledningar till blandare är riktigt klamrade.
Disklådsblandaren är normalt fäst i diskbänksbeslaget med någon typ av förstärkning under diskbänksplåten. Trots det kan disklådsblandaren röra sig relativt mycket eftersom diskbänksbeslaget är gjort av en tunn plåt. När man manövrerar blandaren kommer den därför att röra sig fram och tillbaka vilket innebär en regelbunden belastning av de kopplingar som ansluter blandaren. Genom att klamra blandarens kopplingsrör mot väggen kan kopplingarna avlastas vilket minskar risken för att de ska börja läcka eller i värsta fall lossna helt. Beroende på kopplingsrörens konstruktion gäller olika krav på klamring enligt branschreglerna.
efter en vecka att alla kopplingar är täta
Ett vanligt fel är att det uppstår ett mycket litet läckage från en koppling i diskbänksskåpet.
Läckaget kan sedan öka med tiden. Ett sådant läckage kan vara svårt att upptäcka initialt även om man gör både täthets- och tryckkontroll. Genom att göra en efterkontroll har man möjlighet att åtgärda felet
utanpåliggande avloppsledningar är riktigt klamrade
Det förekommer att man monterar en avloppsledning från diskbänken på golvet i golv- /väggvinkeln. En sådan avloppsledning är oftast skarvad med en gummiringsfog. Om ledningen inte är riktigt klamrad finns risk att fogen så småningom går isär beroende på de rörelser som uppstår när man spolar hett vatten genom ledningen.
tappvattenledning till diskmaskin eller andra apparater är heldragen utan skarvar
Erfarenheten är att läckage uppstår vid skarvar i tappvattenledningar. Därför ska skarvarna vara så få som möjligt.
diskbänksvattenlåset är tätt och monterat så att sopsorteringskärlen inte riskerar att påverka vattenlåsets täthet
Vattenlåsen består vanligen av ganska löst sammankopplade rör. Om till exempel sopkärl återkommande stöter mot vattenlåset så kan det så småningom komma att gå isär. Följden blir att större eller mindre mängder av avloppsvatten rinner ut.
22
tappvattenledningen till diskmaskinen har avstängningsventil med manöveranordning synligt placerad över diskbänken
En liten lätt åtkomlig ventil till diskmaskinen gör att de boende med lätthet kan stänga vattentillförseln till maskinen.
tappvattenledning till annan vattenansluten apparat har lätt åtkomlig avstängningsventil Lätt åtkomliga ventiler till alla tänkbara apparater som till exempel kylskåp eller kaffemaskiner som är anslutna till tappvatten gör att det är lätt att stänga vattentillförseln till maskinen om det uppstår ett fel eller om maskinen ska bytas.
tappvatten- och avloppsledning till diskmaskin är monterade så att de inte riskerar att skadas av vassa kanter eller när maskinen dras fram
Ledningarna kan skadas av nötning, klämning eller av vassa kanter. Detta gäller särskilt slangar av plast eller gummi. Det är därför nödvändigt att ägna omsorg om att skydda dem.
disklådsblandarens pip är spärrad så att den inte kan vridas utanför disklådorna
Om det av misstag gör att vrida disklådsblandarens pip så att den spolar utanför diskhon så kan ganska mycket vatten spilla ut i köket.
att diskbänken har bräddavlopp
Bräddavloppet behövs för att vatten inte ska spola över kanten i diskhon av misstag, och så ge skador i köket.
Riskmoment för vattenskador i bad- eller duschrum
Figur 5 visar kategorier av skador i våtrum samt ger siffror på hur de är fördelade på olika delar av badrummet. Listan nedan presenterar åtgärder som minskar risken för skador.
Figur 5: Fördelning av skador i badrum.
Rör; 21%
Koppling; 10%
Läckage vid tätskiktets anslutning till golvbrunn; 3%
Läckage genom tätskikt i golv;
51%
Skarv/fog i
tätskikt
; 6%
Rörgenomföring;
3%
Läckage genom tätskikt i vägg; 1%
Anslutning
Golv/vägg; 4% Tätskikt saknas;
1%
23
Riskmoment för vattenskador i bad- eller duschrum. Kontrollera att:
golvbrunnen är riktigt fixerad före gjutning av bjälklaget
När bjälklaget ska gjutas kan golvbrunnens läge lätt rubbas, dels vid armeringsarbetet, dels vid själva gjutningen. Om golvbrunnen inte sitter vågrätt och på rätt höjd går det inte att ansluta golvets tätskikt tätt. Genom att fixera golvbrunnen enligt leverantörens monteringsanvisning ökar möjligheten att brunnen inte rubbas ur läget.
klamring av avloppsrör i bjälklag är riktigt utförd
Om avloppsrör inte är klamrade enligt leverantörens monteringsanvisning så kan de så småningom bringas ur läge så att det blir bakfall med risk för stopp eller i värsta fall så att ett läckage uppstår.
golvbrunnen är riktigt placerad i förhållande till väggar, monterad i rätt höjd och i våg
En golvbrunn ska monteras minst 200 mm från en vägg för att det ska vara möjligt att ansluta golvets tätskikt tätt. Golvbrunnen måste också sitta i rätt höjd och vågrätt för att golvets tätskikt ska kunna anslutas på rätt sätt. Om man upptäcker att golvbrunnen sitter fel efter det att tätskikt och golvbeläggning är monterade blir det mycket dyrt att rätta till felet. Ofta betyder det att både golv och väggar måste byggas om.
det inte finns några rörgenomföringar i golv förutom avloppsavsättningar
I bad- eller duschrum ska det förutom avloppsrör inte finnas några rörgenomföringar.
Avsikten är att minska risken för att vatten läcker ner under golvets tätskikt.
underlag för skruvinfästningar i väggar till golvbrunn är tillräckligt hållfasta
Skruvinfästningar är vanliga för till exempel duschblandare, duschanordningar, duschväggar och tvättställ. Skruvarna måste vara fästade i ett tillräckligt stadigt underlag, till exempel en träkortling eller en väggskiva med en provad hållfasthet. Om ett skruvförband inte sitter tillräckligt fast finns risk att tätningen mellan skruv och väggens tätskikt läcker. Ett sådant läckage är svårt att upptäck och kan leda till en omfattande skada.
fixtur och cistern för inbyggnads-WC är riktigt monterade
Eftersom ett läckage från en inbyggd spolcistern kan pågå under lång tid utan att bli upptäckt om installationen är utförd på fel sätt kan det medföra en stor skada innan den upptäcks. En WC-stol med inbyggd cistern monteras på en särskild fixtur som fästs i väggen bakom fixturen. I samma utrymme monteras spolcisternen, spolrör från cisternen till WC- stolen samt avloppsrör från WC-stolen. Spolcisternen ska ha en lättåtkomlig avstängningsventil. Framför detta monteras en inklädnadsvägg. Utrymmet med spolcistern och rör ska ha vattentäta väggar och vattentätt golv eller vara utformat på motsvarande sätt och ha läckageindikering.
inbyggnadslåda för inbyggd blandare är riktigt ansluten till väggens tätskikt
Om anslutningen till tätskikt inte är korrekt utfärd så kommer vattnet så finns risken att vatten passerar ut i konstruktionen. Eftersom mängden vatten troligen är liten så kommer skadan att hinna bli stor innan den blir upptäckt.
golvets lutning/fall är riktigt innan tätskiktet monteras
Om golvet inte lutar mot golvbrunnen så kommer vattnet inte att rinna bort från golvet.
Resultatet blir att golvet kan vara blött. Ständigt måste vattnet tas bort. Annars kan golvet bli halt pga algväxt i vattenpölen. Om tätskiktet har ett läckage (som det naturligtvis inte borde ha) så ökar risken för skada om vattnet finns kvar på golvet. Även om detta inte behöver vara en direkt skaderisk så är det opraktiskt för brukare.
