Information om Smart energi

(1)

Styrgruppsärende 2013-02-06

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Information om Smart energi

Västra Götaland har sedan 2009 en klimatstrategi med målet att bryta beroendet av fossil energi till 2030. Processen för att nå målet kallas för Smart Energi. Det är en politiskt styrd process i Västra Götaland som kommuner, företag och organisationer kan delta i. Arbetet sker primärt genom överenskommelser. Miljönämnden i Västra Götalandsregionen har ansvaret att driva processen. Miljönämndens presidie presenterar Smart Energi på mötet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2013-01-18 Ylva Löf

(2)

Dnr: 12-238. 10/1

Ylva Löf Till

Presentation av Länsstyrelsens verksamhet

Christer Abrahamsson, samhällsbyggnadsdirektör vid Länsstyrelsen i Västra Götaland är adjungerad till GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad. Vid mötet ges en kort presentation av Länsstyrelsens verksamhet inom miljö- och samhällsbyggnadsområdet samt ges tillfälle till frågor. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta, att anteckna informationen

Göteborg 20 januari 2013 Ylva Löf

(3)

Styrgruppsärende 2013-02-06 Till

Stråkstudie för stråket Göteborg-Alingsås

GR har tillsammans med kommunerna Göteborg, Partille, Lerum och Alingsås låtit ta fram ett kunskapsunderlag för sträckan Göteborg-Alingsås på Västra stambanan. I första delen beskrivs övergripande stråkets funktion, förutsättningar och behov. I den andra delen görs en fördjupad analys av stationslägena på sträckan (Göteborgs C ingår inte). De två delarna skall tillsammans kunna utgöra underlag för diskussion om framtida strategier för stråket. Mer information ges på styrgruppens sammanträde.

Trafikverket har startat en åtgärdsvalsstudie för Västra stambanan och i styrgruppen deltar för GR:s räkning Johan Nyhus, MartinWannholt och Anna-Lena Holberg.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna informationen.

Göteborg 2013-01-18

(4)

Dnr: XX

Revidering av nationell respektive regional

trafikslagsövergripande plan

I december togs regeringens proposition ”Investeringar för ett starkt och

hållbart transportsystem". Propositionen innehåller förslag om ekonomisk

ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. Därefter fattade regeringen beslut om direktiven för åtgärdsplaneringen.

Regeringen uppdrar åt Trafikverket att upprätta ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025, och åt länsplaneupprättarna för respektive län en regional trafikslagsövergripande plan för samma period.

Trafikverket ska redovisa uppdraget till Näringsdepartementet senast den 13 juni 2013. Västra Götalandsregionen ska redovisa förslag till regional trafikslagsövergripande plan till Näringsdepartementet senast den 16 december 2013.

Mer om direktivet och arbetet med revideringen av regional respektive nationell plan ges på sammanträdet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna informationen.

Göteborg 2013-01-18

(5)

Information om införandet av trängselskatt

1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg.

De tidiga mätningarna från vecka 2, den första hela arbetsveckan med trängselskatt, visade uppföljningarna att;

• Trängseln har minskat på samtliga infartsleder till Göteborg, bilresorna går därmed snabbare än tidigare och de blir mer förutsägbara när det gäller restid.

• Antalet passager genom betalstationerna har minskat under hela dygnet. Trafiken har i mycket liten utsträckning flyttat till avgiftsfri tid.

Helgtrafiken vecka 2 ökade marginellt (en procent).

Västtrafik rapporterade även om bättre restid, en tendens till ökat resande och att kapaciteten räcker till.

Ulla-Stina Ingmarsson, Trafikverket och Line de Verdier, Västtrafik redogör nu för styrgruppen de senaste mätningarna av införandet av trängselskatt och situationen i trafiken.

(6)

Dnr: 04-117.30 Styrgruppsärende 2013-02-06 Till

Kalkning 2012 – information om genomförda

kalkningar i Göteborgsregionen

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter utförs av GR i sju av regionens kommuner, där Alingsås kommun tillkom under 2012. Kalkningen finansieras av statsbidrag som administreras via Havs- och vattenmyndigheten, och av berörda kommuner. Målsättningen med kalkningsverksamheten är att naturligt förekommande arter av fisk och bottenlevande djur skall kunna fortleva eller återkomma till tidigare

försurade vatten.

På grund av minskade mängder försurande nedfall av svavel och kväve, samt stabila vattenkemiska värden, har kalkmängderna minskat under de senaste åren. Under 2012 spreds ca 2700 ton kalk i regionen, vilket är en minskning med närmare 1000 ton sedan 2011. Kalkspridningen utfördes med båt och helikopter från slutet av september till början av december. Kostnaderna för 2012 års kalkningar uppgår till närmare 3 650 000 kr, varav administration, planering, vattenprovtagning och spridningskontroll svarar för ca 340 000 kr. Av dessa kostnader täcker statsbidraget ca 95 % och kommunerna resterande 5 %.

(7)

Dnr: 12-238. 10/1

Per Kristersson Till

Förslag till yttrande

Yttrande över Program för bostäder, verksamheter,

förskola samt värdshus vid Jonsereds fabriker,

KS/2012:146

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2012-11-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2012-12-05, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse men lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta, att godkänna föreslaget till yttrande, daterat

2012-12-05

(8)

Dnr: 12-238. 10/1 2012-12-05 Per Kristersson

Yttrande över Program för bostäder, verksamheter,

förskola samt värdshus vid Jonsereds fabriker,

KS/2012:146

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2012-11-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Planområdet, inom Jonsereds samhälle, är lokaliserat i tät anslutning till en pendeltågstation på Västra Stambanan. Kommunen avser att förändra markanvändningen vid Jonsereds fabriker genom att komplettera området med att stort antal bostäder (ca 300 lägenheter). Jonsereds fabriker har under lång tid haft eftersatt underhåll och i stora delar stått tomt. Avsikten är även att verksamheter i huvudsak skall inrymmas i befintliga lokaler i Jonsereds fabriker. Antalet arbetsplatser redovisar inte i programmet.

Kansliets kommentarer

På grund av tidsbrist och avsaknad av mötestillfällen i Styrgruppen för Miljö- och Samhällsbyggnad har en politisk behandling av yttrandet inom remisstiden inte varit möjlig.

I GRs strukturbild pekas stråken och framförallt stationssamhällena ut som särskilt strategiskt viktiga platser för nylokalisering av verksamheter och bostäder. Det är i befintliga kollektivtrafiklägen, speciellt de med spårburen trafik, som möjligheterna att uppnå de regionala och lokala

ställningstagandena kring ökad kollektivtrafikandel stärks. En hög andel kollektivtrafikresande skapar ett effektivt resande med avseende på bland annat miljöbelastning och bidrar därmed till överenskommelserna i ”Uthållig tillväxt, 2006”.

I Partille kommuns arbete med programmet för Jonsered tas verkligen ett avstamp i dessa gemensamma ställningstaganden på ett positivt sätt. GR ser fram emot det fortsatta arbetet.

(9)

I ett pågående arbete, inom Mistra Urban Futures, initierat av GR och trafikverket studeras förutsättningarna för att transformera

stationssamhällena. Arbetet drivs under namnet ”Det Urbana stationssamhället” Syftet är att dels göra en kunskapsöversikt över

erfarenheter kring utvecklingen av stationssamhället och dels sammanföra alla involverade intressenter. En gemensam syn kring utvecklingen behöver skapas för att generera en balanserad bedömning. Det är ju så att motstående intressen i stationsnära lägen finns mellan bland annat bullrande järnväg och önskan om nya bostäder. Det finns även, som alltid, motstående intressen mellan de som redan bor i samhället och de som önskar flytta dit till nybyggda bostäder. I det fortasatta arbetet kommer även en bild över de ökade kvaliteter som en transformering av stationssamhället kan ge. Detta kan ge viktiga bidrag till hur det fortsatta planarbetet i Jonsered kan vinna respekt och acceptans hos dagens invånare.

Inom ett nyligen avslutat EU interreg IV C projekt ”Catch MR” har en studie tagits fram som belyser några av drivkrafterna för att förändra ett stationssamhälle. Studien ”Station Society transitions – A matter of Push or Pull?” bifogas.

(10)

Dnr: 12-238. 10/1

Per Kristersson Till

Förslag till yttrande

”Samråd kring planprogram för Tingberget,

Kungsbacka kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungsbacka kommun daterad 2012-12-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2012-01-07, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta, att godkänna föreslaget till yttrande, daterat 2012-01-07

(11)

Dnr: 12-263.11/1 2013-01-07 Per Kristersson Förslag till yttrande

”Samråd kring planprogram för Tingberget,

Kungsbacka kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungsbacka kommun daterad 2012-12-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Tingbergets bostadsområde ligger centralt i Kungsbacka tätort och består idag av 290 hyresbostäder fördelade på sju hus i fyra våningar.

Byggnaderna är uppförda under tidigt 1960-tal och är i dag i stort behov av upprustning och renovering.

Planprogrammet syftar till att förbereda för att i plan pröva möjligheten att bygga på tre av de befintliga husen med ytterligare två våningar och att eventuellt bygga nya bostäder i områdets södra del mot Kungsgatan, förutsatt att dessa kan klarar Boverkets riktlinjer för buller i samband med om- och tillbyggnaden av bostadsområdet måste ett flertal nya

parkeringsplatser skapas inom och i närheten av området. Kansliets kommentarer

Kungsbacka tätort är ett av stationssamhällena i göteborgsregionen vilka är utpekade som en viktig del av GRs strukturbild. Här finns goda

förutsättningar för boende och verksamma att resa på ett med

konkurrenskraftig kollektivtrafik och här kan skapas attraktiva miljöer för nylokalisering för boende och verksamma.

GR anser att Tingberget kan bli ett mycket spännande exempel på omdaning och förtätning av ett befintligt bostadsområde till ett attraktivt boende i en urban stationssamhällsmiljö.

I de flesta av våra stationssamhällen finns få möjligheter till helt nya områden för bostäder och verksamheter, men en potential för förtätning. Tingberget som ett typexempel är därför intressant. Går det att öka antalet bostäder inom befintliga områden och bibehålla och utveckla områdets

(12)

kvalitéer? Hur kan det nya Tingberget bidra till de regionala ambitionerna om att öka kollektivtrafikandelen till 40%? Kan bostadsområdet bli ett exempel på förnyelse där de boende kan bo kvar men där nytillskottet gör att nya kvalitéer adderas? Till exempel kan ett större underlag av boende ge ökade förutsättningar för lokala verksamheter, vilket är positivt.

Kommunen beskriver i planprogrammet möjligheterna att komplettera de nuvarande 290 hyreslägenheterna i Tingberget med ytterligare 140 hyresrätter, genom att bygga på befintliga byggnader med ytterligare 2 våningar samt nybyggnation av 50-60 lägenheter. Tillgänglighetsgraden, som är speciellt viktig för att möjliggöra kvarboende för en åldrande befolkningen, ökar genom påbyggnaden till ca 60%. Nybyggnationen görs så att buller från angränsande trafikled minskas.

Planprogrammet redovisar även att antalet parkeringsplatser behöver ökas. Detta kan ses på två sätt. Det är rimligt att 140 nya bostäder kräver en del nya parkeringsplatser för nyinflyttade. Men är det rimligt att höja

parkeringstalen från rådande 0,83 platser per lägenheter upp till 1,5 p-platser per lägenhet även för de befintliga lägenheterna?

Kommunen redovisar att anledningen till ökat behov av parkering är att ”Efter ombyggnation kommer området förmodligen att attrahera en mer bilintensiv grupp vilket betyder att efterfrågan på parkeringsplatser kommer att öka.” Kommunen påpekar även att idag är inte alla p-platser på

kvartersmark uthyrda. Delvis nyttjas närliggande icke avgiftsbelagda parkeringsplatser.

GR anser att det blir svårt att uppfylla ambitionerna i de regionala ställningstagandena i Uthållig tillväxt, Strukturbild och K2020 om de områden som bäst lämpar sig för en kollekttrafikprioriterad livsstil planeras för ett ökat bilinnehav. Kungsbacka som har en så gynnsam efterfrågebild inom bostadsmarknaden borde kunna attrahera en boendegrupp som prioriterar urbant boende med ett lägre bilinnehav.

Planeringen i Tingberget bör i det fortsatta arbetet studera vilka möjligheter det finns att tillgodose resbehov som idag sker med eget ägande av bil (och därmed behov av parkering) på andra sätt. Det kan vara att etablera

bilpooler, biluthyrning, förbättrade möjligheter till gång- och cykelstråk till och inom området, cykelparkering, mm.

(13)

Dnr: 12-280.10

Till

Förslag till yttrande över Program för Kållereds

köpstad

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mölndals kommun daterad 2012-12-18 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

I programmet framgår att Kållereds köpstad skall utvecklas till att storleksmässigt bli Sveriges tredje största externa

handelsområde. Avsikten är att ytan fördubblas från 80 000 kvm till 160 000 kvm.

GR saknar omfattande regionala analyser som ger ett

helhetsperspektiv på frågeställningen som underlag för politisk diskussion och förankring. Den korta remisstiden medger inte att ett sådant underlag tas fram.

Vad betyder Kållereds köpstad för t ex • Mölndals centrum

• Airport City

• Götalandsbanans sträckning genom Mölndal • Göteborgs cityhandel

• trängselskatten

• kollektivtrafikmålet om 40%

Konstateras kan att ett så stort externt handelsområde, som idag har klen koppling till kollektivtrafik, kan skapa nya förutsättningar inte bara lokalt i Kållered utan för hela Göteborgsregionen och för södra Sverige.

(14)

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna föreslag till yttrande

(15)

1

Till

Sammanställning av avlämnade remissvar samt

övriga avlämnade synpunkter under 2012

Kansliet har under 2012 avgett yttrande över följande remisser som behandlats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad.

Göteborg

• Dp för handel, bostäder m m i kv Gösen och Makrillen inom stadsdelen Gamlestaden

• Göteborgs Stads Miljöprogram

Tjänsteyttrande utan politiskt ställningstagande

Härryda

• Översiktsplan för Härryda 2012, utställning

Information i styrgruppen, beslut i förbundsstyrelsen

Kungsbacka

• Fördjupning av översiktsplan för Åsa, Kungsbacka kommun Partille

• Dp för Partille 11:8 m fl (östra centrum) Miljödepartementet

• Naturvårdsverkets förslag till genomförande av kommissionens genomförandebeslut 2011/850/EU

• Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering, Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56

(16)

2

• Förstudie väg 549, tvärförbindelse E20 – väg 40

• Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal – tillåtlighetsprövning

• Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal – kompletterande remiss inför tillåtlighetsprövning

• Kapacitetsutredningens andra rapport

Information i styrgruppen, beslut i förbundsstyrelsens presidium

Boverket

• Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Swedavia

• Göteborg Landvetters Airports ansökan om nytt miljötillstånd

(17)

3

remisser som inte tagits upp till politisk behandling men där styrgruppen regelbundet har informerats.

Göteborg

• Dp för Närcentrum vid Brottkärrsmotet inom stadsdelen Askim • Dp för Lillhagsparken inom stadsdelen Skogome i Göteborg • Dp för Närcentrum vid Brottkärrsmotet inom stadsdelen Askim • Dp Närcentrum Brottkärrsmotet, utställning

• Dp Centrum och bostäder vid Opaltorget

• Dp program Chalmers, Johanneberg, Mossen i stadsdelen Landala Partille

• Dp bostäder m m vid Jonsereds fabriker • Dp Gångfartsgata, Skulltorp

Stenungsund

• Dp för handel, kontor och småindustri, Jörlanda-Berg 1:66 m fl Trafikverket

• Järnvägsplan ny Marieholmsbro Olskroken – Kville • Förstudie Gång och cykelväg 574 Kärra-Rödbo

• Förstudie Väg E6 Faunapassager vid Sandsjöbackamotet i Mölndals och Kungsbacka kommuner

(18)

4

lämna ett svar.

Göteborg

• Dp Kontorslokaler för Göteborgs universitet inom stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg

• Dp för Skeppsbron mm inom stadsdelen Inom Vallgraven, utställning

GR har yttrat sig i tidigare skede

• Dp för kv Sturefors (Kungsportsavenyn) inom stadsdelen Lorensberg, utställning

• Dp Parkeringsdäck vid Karl Johansgatan inom stadsdelen Majorna • Dp Billdals gård inom stadsdelen Askim, utställning

• Dp Milpålegatan inom stadsdelen Krokslätt • Dp Stora Torp

• Dp Lillhagsparken inom stadsdelen Skogome • Dp Blandad bebyggelse vid Götaverksgatan • Dp Förskola Tuve centrum

• Dp Kärra centrum

• Dp Tollereds gård inom stadsdelarna Angered och Gårdsten, utställning • Dp Verksamheter södra Gårdstensvägen

• Dp Bostäder Uggledal, utställning

• Dp Eknöudde och Sticksågen inom stadsdelarna Högsbo och Askim • Dp Bostäder Sisjövägen inom stadsdelen Askim

(19)

5 • Dp Skäggriskan 2

• Dp Frölich 2 och 20, utställning

• Dp för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m fl

• Dp för bostäder Hareslätt, del av Marstrand 6:7 Lerum

• Omläggning väg 1940, Stenkullsvägen • Förbigångsspår Stenkullen, flytt väg 1940 Partille

• Dp samt miljökonsekvensbeskrivning för bro över Säveån, Yllegatan-Stationsvägen

• Dp Isfabriksområdet

• Dp Hultet södra Öjersjö, utställning • Dp Hossaberget Öjersjö

• Dp Förskola södra Sävedalen • Dp Förskola Lexby

Öckerö

• Dp Hönö, utställning Boverket

• Föreskrifter och allmänna råd om strandnära lägen

Göteborg 2013-01-22 Pia Arnesson