VISK – ett EU-projekt om mikrobiologiska risker i vattenförsörjningen

(1)

Dnr:

Styrgruppsärende 2013-05-08 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

VISK – ett EU-projekt om mikrobiologiska risker

i vattenförsörjningen

VISK står för Virus i vatten, Skandinavisk kunskapsbank och är ett treårigt EU-projekt med avsikt att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat. Arbetet har skett i samverkan mellan kommuner, myndigheter, forskningsinstitutioner och branschorganisationer i de skandinaviska länderna, och har delfinansierats av EU-programmet Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak. GR och fyra av

medlemskommunerna har deltagit i projektet, där Göteborgs stad har varit Lead partner.

Projektet avslutades den sista mars, och slutrapportering pågår nu. Några resultat kommer att presenteras på mötet, och fullständig rapportering kommer efter hand finnas tillgänglig på projektets hemsida http://visk.nu. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2013-04-25 Ylva Löf

(2)

Dnr:

Resultat från Catch-MR

Catch-MR är ett Interreg IVC-projekt för att främja hållbara transportlösningar genom erfarenhetsutbyte mellan europeiska

storstadsregioner. Göteborgsregionens kommunalförbund medverkar och är en av de tolv partners från sju europeiska storstadsregioner som under tre år har ingått i arbetet.

Samarbetet inom Catch-MR har fokuserat på fyra områden:

• Minskad efterfrågan på transporter genom bättre samordning mellan markanvädning och transportplanering.

• Trafikomställning genom en mer attraktiv kollektivtrafik.

• Ökad användning av tekniker som fokuserar på låga utsläpp inom både den privata trafiksektorn och kollektivtrafiken.

• Regional samverkan för att åstadkomma gemensamma

överenskommelser för hållbar regional utveckling. Samspelet mellan kärna (storstad) och omland (funktionella delar) är centralt.

Slutsatserna från samarbetet presenteras på styrgruppsmötet. Slutsatserna i sin helhet finns i publikationen ”Moving people: Towards sustainable

mobility in European metropolitan regions”. Den finns tillgänglig

på www.catch-mr.eu.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2013-05-03 Pia Arnesson

/Shahbaz Khan enligt uppdrag

(3)

Dnr:

Sammanfattning av uppdateringen av Uthållig

tillväxt

GRs förbundsstyrelse beslutade i februari 2012 att uppdatera mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt. En lägesbeskrivning för mål- och strategiområdena redovisades vid förbundsstyrelsens konferens 13-14 september 2012.

Under hösten 2012 inleddes en bred politisk reflektion i form av rådslag i alla tretton medlemskommuner. För att återkoppla kommunernas

reflektioner och ge möjlighet till en regiongemensam diskussion genomfördes en GR-gemensam konferens för politiker i mars 2013. Materialet från de tretton rådslagen samt inspel från konferensen har

behandlats av en arbetsgrupp. Förslag till uppdateringen av Uthållig tillväxt presenteras för förbundsstyrelsen den 24 maj 2013 och den slutgiltiga uppdateringen väntas beslutas av förbundsfullmäktige den 11 juni 2013. Styrgruppen för miljö – och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

(4)

Lägesrapport från arbetet med Västsvenska

paketet

Information om GR:s arbete i Västsvenska paketet; vad som är genomfört, under arbete och aktuella frågor – däribland avtalsarbetet om block 2.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås att att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2013-04-26

(5)

Nya Vägvanor i regionen- resultat så här långt

Förutom infrastruktursatsningar rymmer Västsveska paketet

kommunikations- och marknadsföringsåtgärder att ske för att förverkliga potentialen i de satsningar som görs. Målet är att förändra resvanor i arbetsmarknadsregionen genom att öka kunskapen samt påverka attityder och beteenden hos målgrupperna företag, invånare och skolor.

Ett nätverk för hållbart resande startades i början av 2012. I nätverket medverkar 18 kommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Öckerö,

Trollhättan, Borås, Varberg, Halmstad, Uddevalla och Bollebygds kommun. Nätverket arbetar med fem projekt som syftar till att öka det hållbara

resandet och skapa nya vägvanor i regionen, nämligen; På egna ben, Ny adress Nya Vägvanor, Nya Vägvanor vid event och aktiviteter, Dialog med hushåll om Nya Vägvanor och Cykelutmaningen. Några resultat av det arbete som pågår kommer att presenteras på mötet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås att anteckna informationen

Göteborg 2013-04-24

(6)

Dnr: XX

Revidering av nationell och regional

infrastrukturplan

I december togs regeringens proposition ”Investeringar för ett starkt och

hållbart transportsystem". Propositionen innehåller förslag om ekonomisk

ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att upprätta ett förslag till en nationell infrastrukturplan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025, och åt länsplaneupprättarna för respektive län en regional infrastrukturplan för samma period.

Arbetet med revideringen av nationell respektive regional infrastrukturplan pågår och på sammanträdet ges mer information hur processen framskrider. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att anteckna informationen.

Göteborg datum

(7)

Dnr: 2013-03-10

Till

Regional boende planering, redogörelse av mjukt

samråd etapp 1

För att skapa ett gemensamt fokus arrangerades 2012 en konferens "Fler bostäder - Hur gör vi?". En av slutsatserna från konferensen är att ingen enskild aktör kan lastas för att inte tillräckligt med boendemöjligheter finns på marknaden. En samverkan och ett ömsesidigt stödjande, med

utgångspunkt i olika parters roller, är en förutsättning för förändring av rådande situation.

Som ett led i arbetet med att skapa förutsättningar för fler

boendemöjligheter beslöt styrgruppen att anordna ”mjuka samråd” med aktörerna på markanden. Nu har detta genomförts med

medlems-kommunernas bostadsanvariga politiker.

I handlingen ” Förslag till ett gemensamt arbete med boendefrågan i

Göteborgsregionen” redogörs för en sammanfattning av dessa diskussioner. Fortsättningsvis föreslås att även övriga aktörer bereds tillfälle till ett mjukt samråd med syfte att bredda och involvera fler i frågan kring fler

boendemöjligheter i Göteborgsregionen. Exempel på övriga parter är, bostadsbyggare, fastighetsförvaltare, kommunala bostadsbolag, hyresgästföreningen, Boverket, länsstyrelsen.

Om ett gemensamt arbete kommer att genomföras mellan kommunerna och med övriga aktörer behövs en finanseringsmodell skapas.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna lämnad redogörelse från det mjuka samrådet med

(8)

att uppdra kansliet att även genomföra ett mjukt samråd med övriga aktörer, att inför fortsatt arbete med regional boende planering uppdra kansliet att

lämna förslag på en finansieringsmodell

Göteborg 11 mars 2013 Ylva Löf

(9)

1

Protokoll 2013-03-26 Shahbaz Khan

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Datum: 2013-03-26. kl. 09.00 – 12.00

Plats: Atwork, Johan på Gårdas gata 5A. Lokal: Obelix.

§ 2. Rapportering från mjuka samråd i bostadsfrågan, Per Kristersson, GR

Föredragningen redogjorde för uppdragets bakgrund och de förslag till möjliga gemensamma områden för samverkan i bostadsfrågan, som framkom ur samtalen i kommunerna.

Den följande diskussionen i styrgruppen rörde främst hur prioriteringen av inkomna förslag skulle göras så att arbetet kan disponeras på ett effektivt sätt.

Diskussionen kretsade även kring betydelsen av att medlemmarna i styrgruppen förankrar förslaget till vidare arbete i respektive kommunstyrelse.

Styrgruppen beslöt

att godkänna lämnad redogörelse från det mjuka samrådet med kommunerna i boendefrågan

att bordlägga frågan om att uppdra kansliet att även genomföra ett mjukt samråd med övriga aktörer,

att bordlägga frågan om att inför fortsatt arbete med regional boende planering uppdra kansliet att lämna förslag på en finansieringsmodell.

(10)

1

Dnr: 13-30.10/1 2013-02-22 Per Kristersson

Förslag till ett gemensamt arbete med boendefrågan

i Göteborgsregionen

Bakgrund

Göteborgsregionens kommunalförbund har i egenskapen regionplaneorgan under lång tid arbetat med bostadsfrågan. Förbundsstyrelsen har genom rådslagsprocessen lyft fram boende och bostadsbyggande som centrala framgångsfaktorer för den regionala utvecklingen. Boendefrågan är komplex och har många inblandade aktörer. Under ett stort antal år har

bostadsbyggandet inte motsvarat efterfrågan och möjligheten till bostad i göteborgsregionen bedöms som en begränsande faktor för utvecklingen. För att skapa ett gemensamt fokus arrangerades 2012 en konferens "Fler bostäder - Hur gör vi?". En av slutsatserna från konferensen är att ingen enskild aktör kan lastas för att inte tillräckligt med boendemöjligheter finns på marknaden. En samverkan och ett ömsesidigt stödjande, med utgångspunkt i olika parters roller, är en förutsättning för förändring av rådande situation.

Syfte och förslag till fortsatt arbete

Som en konsekvens av konferensen "Fler bostäder - Hur gör vi?" beslutades att efter samråd med berörda parter lägga fram ett förslag till program för ett gemensamt arbete med boendefrågan i Göteborgsregionen. Diskussionssamråd har genomförts med ansvariga bostadspolitiker inom medlemskommunerna. I samråden har det överlag varit en positiv inställning till ett gemensamt arbete kring boendefrågor inom Göteborgsregionen.

Det föreliggande förslaget utgår från dessa diskussioner och efter beslut i styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad kan processen med samråd genomföras med övriga parter, t.ex bostadsbyggare, fastighetsförvaltare, kommunala bostadsbolag, hyresgästföreningen, Boverket, Länsstyrelsen. I det följande lämnas ett antal möjliga områden där gemensamt arbete eller agerande med fördel kan ske. Speciellt verkningsfullt blir det om ett flertal av de

uppräknade aktörerna är delaktiga i arbetet. Med gemensamt inhämtade

insikter förenklas arbetet med den komplexa frågan hur fler boendemöjligheter skapas för de befintliga och tillkommande invånarna i Göteborgsregionen.

(11)

2 Förslag till olika möjliga arbetsområden

Förslagen nedan är, utan inbördes prioritering, möjliga gemensamma områden för samverkan inom boende frågan på regional nivå som har framkommit i samråden. Förslagen skall inte ses som färdiga utan som utgångspunkter för det fortsatta arbetet och kommer då tas upp som egna förslag. Förslagen är ibland starkt kopplade till varandra. Det är även viktigt att notera att allt regionalt arbete måste förankras och genomföras lokalt och styras av den lokala agendan.

Gemensam verklighetsbild kring efterfrågan

Det råder olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut! Det är helt naturligt att olika uppfattningar finns beroende på kommunperspektiv. I ett gemensamt arbete finns förutsättningar att skapa en bättre och mer heltäckande

kunskapsmassa kring hur bostadsmarknaden ser ut regionalt och hur den fungerar. Hur ser efterfrågan av boende ut? Är efterfrågan beroende på vem den bostadssökande är? Vilka är de ekonomiska och sociala förutsättningarna som krävs för att kunna efterfråga en bostad i Göteborgsregionen? Efterfrågan styrs, utöver av individens förutsättningar, även av dennes preferenser.

Preferenser som även förändras under livets olika faser. Att man bor billigt i en rymlig lägenhet i Göteborgsstadsdelen Majorna är kanske tecken på en

boendepreferens som delas av väldigt många. (Billig bostad i Majorna är det mest eftersökta inom Boplats Göteborg). Gemensamma studier inom

boendepreferensområdet kan skapa en tydligare bild i vad som efterfrågas och hur dessa kan översättas till olika boendealternativ på marknaden. En tydlighet kan uppnås vad boendemiljöer erbjuder och vad och var olika preferenser kan eller inte kan erbjudas.

Vilka boendemöjligheter finns i regionen

Regionens utbud av bostäder är inte geografiskt jämt fördelat. Beroende på när bostaden är byggd har den olika kvaliteter såsom till exempel standard, storlek, tillgänglighet och omgivningar. En gemensam kartläggning av dessa skillnader ger ett värdefullt underlag inför kompletteringar och nybyggnation av bostäder. Olikheter skapar förutsättningar för att flytta inom ett område för att matcha behov och önskemål kring boendet vid skiftande förutsättningar i livet.

Flyttstudier

Går det att öka rörligheten på bostadsmarknaden? Inlåsningseffekter finns i den etablerade boendeformen, ekonomiskt, tillgänglighet mm. Finns lokala förutsättningar som kan förenkla omflyttning? Vad behöver göras lokal och nationellt för att stimulera omflyttning. Hur påverkas flyttbenägenheten om

(12)

3

ekonomiska inlåsningseffekter minskar. Vad är samhällsekonomiskt att föredra , kvarboende eller omflyttning?

Lokalt ledd utveckling

Förslag finns från EU-kommissionen att under programperioden 2014-2020 arbeta med lokalt ledd utveckling (CLLD Community Led Local

Development). Det innebär i korthet att synkroniseringen mellan olika

särintressen sker under genomförandet av en plan som alla involverade parter står bakom. Normalt sker ett remissförfarande på en redan genomarbetad plan. Målet är att skapa ett tidigt partnerskap och en gemensam vision olika parter emellan. Redan nu finns exempel på likartat arbetssätt i regionen.

CLLD kan användas som inspiration för de diskussioner som förts kring utbyggande av regionens stationssamhällen.

Visualisera goda exempel

Med en gemensam omvärldsbevakning kan goda exempel på samhällsbyggnad lyftas fram och spridas inom regionen. Kanske i form av en sökbar

kunskapsbank.

Vad händer inom boendemarknaden globalt. Trender. Goda exempel

Det sätt vi bor på förändras ständigt över tid och geografi. Från att bo på landet på grund av att vi var lantbrukare - inflyttning till staden som industriarbetare - att flytta ut på landet som gröna vågare - den urbana livsstilen som verkar vara trend idag. Vad är nästa trend? Fortsatt urbant eller finns några andra trender runt hörnet? Att spana efter trender är kanske inte det mest effektiva sättet att bygga ett samhälle på. Att ha en gemensam syn på hur regionen bör bebyggas baserat på kunskap kring samhällsbyggandets villkor är mer i linje med den valda inriktningen mot uthållig tillväxt. Vilken kunskap behövs för att skapa en gemensam syn på regional samhällsbyggande. Hur stödjer en gemensam syn det lokal ansvaret för genomförandet av samhällsutvecklingen. Man kan se samhällsutvecklingen som parallella processer där kunskap och insikter mellan nivåerna ömsesidigt berikar varandra. Globalt, regionalt, lokalt och privat är exempel på några av dessa parallella nivåer.

Regionalt grepp kring trygghetsboende eller andra kategoriboenden

Utformningen av boende för olika kategorier omgärdas av olika

frågeställningar. Hur stor är efterfrågan? Vad är det som efterfrågas? Vilken utformning krävs av bostaden och dess kvaliteter för att vara attraktiv? Genom ett gemensamt arbete kan ökad kunskap och därmed bättre erbjudande uppnås.

(13)

4

Gemensamt agerande gentemot externa parter; staten och EU, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Länsstyrelserna ...

Vid statliga utredningar och propositioner som berör bostadsfrågan och då speciellt när dessa är av betydelse för storstadens utveckling kan och bör kommunerna agera gemensamt för att tydligare föra fram sina argument. Ett nätverkssamarbete pågår även med övriga storstadsregioner. Genom att formalisera samverkan mellan kommunerna i bostadspolitiska frågor underlättas och förstärks agerandet.

Standardisera vissa typer av byggprojekt ex förskola.

Inom regionen byggs årligen ett antal förskolor. Hur olika behöver dessa vara i utformning? Eller kan en gemensam utformning skapas vad avser

standardstorlekar, kvalité och funktionella krav med syfte att minska kostnaderna? Vilka andra ”Typbyggnader” kan formas?

Regionalboendediskussion för politiker

Boendefrågan är kommungränsöverskridande och ofta starkt förknippad med lokala politiska ambitioner. Förslag har framkommit att forma en grupp bestående av de politiskt bostadsansvariga representanterna för erfarenhets- och kunskapsutbyte. En sådan grupp kan vara styrgrupp för bostadsfrågor?

Billigt boende

I debatten finns ett ständigt krav på billigt byggande. Förslag på hur detta kan ske förutsätter oftast att "någon annan" inte skall göra vinst i byggskedet, byggnormer skall sänkas eller att kommunala särkrav tas bort, tillgänglighet skall minskas, standarden sänkas eller att överklagande från närboende skall nedprioriteras och att planprocesserna skall forceras. Det finns med all säkerhet fog för kritik men oftast resulterar diskussionerna i en rundgång i argumenten. Istället föreslås en modell där fokus ligger på långsiktigt billigt boende för hyresgästen eller för bostadsköparen. Vilka instrument behövs för att flytta fokus mot boendekostnader istället för byggkostnader?

Parkering

Inom detaljplanelagda områden finns ofta regler hur många parkeringsplatser som skall tillhandahållas vid nybyggnation. En så kallad parkeringsnorm. Regeln gäller vad minsta antalet parkeringsplatser skall vara. Att anordna parkeringsplatser är kostsamt och i tättbebyggda delar av regionens tätorter kan parkeringsgarage i flera nivåer bli aktuellt. Kostnaden kan vara 10 gånger högre i ett flervåningsgarage.

(14)

5

Ofta är kostnaden för parkering subventionerad genom hyran för lägenheten eller ingår i bostadsrättsköpet. Genom att frikoppla parkering och boende från varandra möjliggörs ett billigare boende för de som väljer andra färdmedel. Bilägaren avgör hur och till vilket pris parkering görs. Parkering blir därmed tillgänglig på en marknad som är konkurrensutsatt vilket innebär att rätt antal platser iordningsställs. Bilpooler möjliggör nyttjandet framför ägande av bil vilket kan ses som positivt i mer urbana stadsområden. Kommunens ansvar för parkering minskar, I studier har det konstaterats att det är tillgången till

parkering som är en de avgörande faktorerna vid färdmedelsval.

Gemensam regional investeringsfond för att tidvis klara en snabbare lokal utbyggnadstakt

Att bygga ett nytt eller komplettera en befintlig tätort kan kräva stora resurser. Underlag behövs för en effektiv kollektivtrafik, en gymnasieskola, handel etc. Tröskelvärden i investeringar som kan vara svåra att klara lokalt. Utan

kraftfulla investeringar i infrastruktur blir utvecklingen långsam och ett sätt samhällsekonomiskt ineffektivt. En tankegång som har väckts är att skapandet av en ”regional investeringsfond” där den enskilda kommunen kan låna investeringsmedel kan möjliggöra en fokusering på vissa orters utveckling. Fördelen är att en snabb investeringstakt snabbt skapar nya boendemöjligheter. Säkerligen finns även nackdelar med alltför snabb expansion och kraftig inflyttning om detta kan skapar tätorter där ”alla” är av samma generation. Men kan också innebära att infrastrukturen finns på plats från början.

Gemensamma ställningstaganden

Ur rådslagsprocesserna har strukturbilden vunnit ett stort gensvar.

Strukturbilden ligger till grund för kommunernas översiktsplaner och för dess bostadsförsörjningsprogram. Inom kommunerna uppfattas det som en styrka att Göteborgsregionen gemensamt har kommit överens om var lokalisering av nytillskott av bostäder och verksamheter bör ske. Inte minst för att inom kommunen kunna fatta beslut om var och varför investeringar sker. Strukturbilden är vägledande för beslutade och för kommande infrastrukturinvesteringar. Vilka andra gemensamma regionala ställningstaganden är lämpliga att diskutera?

• Gemensamma regionala byggnormer? • Gemensam bostadsförmedling? • Gemensam parkeringspolicy? • …

(15)

6 Pågående projekt

Redan nu pågår arbeten på olika håll som är intressanta att nämna här.

Catch MR

GR har genom EU finansierade projektet ”Catch-MR” deltagit i ett unikt initiativ för att främja hållbara transportlösningar. Detta görs till stor del genom att koppla samman regionens interna transportbehov och

markanvändningen. Alltså lokaliseringen av bostäder och verksamheter. Catch-MR startades för att identifiera hållbara lösningar på de utmaningar som Europas transportsystem står inför både inom som mellan storstadsområdena. Catch-MR är avslutat men förutsättningar för en fortsättning inför

programperiod 2014-2020 diskuteras. Möjliga teman kan vara; Hur involveras parter i beslut så att gemensamma mål etableras tidigt och att därmed

genomförandeprocessen effektiviseras.

Det urbana stationssamhället

Genom arbetet med strukturbilden har betydelsen av att lokalisera bostäder i stationssamhällena uppmärktsammats. Det västsvenska paketet möjliggör ett effektivare resande mellan stationssamhällena och de centrala delarna av Göteborg och resten av regionen. Trots detta är det inte alltid i

stationssamhällena nya bostäder och verksamheter etableras. Hinder finns eftersom järnvägen bullrar, säkerhetsaspekter finns för farligt gods på järnväg, den närliggande tätorten redan är bebyggd osv.

För att utveckla stationssamhällena har i samverkan inom Mistra Urban Futures Trafikverket och GR påbörjat en process som kallas ”Det urbana stationssamhället” Syftet är att söka den kunskap som behövs för att stimulera byggande trots att besvärligheter finns. Att möjliggöra en transformation eller omvandling av befintliga samhällen till välfungerande samhällen med

järnvägen som huvudsaklig transportlösning. Arbetet avser att stödja kommunerna och övriga aktörer i beslutsprocesserna.

Hantera buller och störande miljöfaktorer vid ny- och ombyggnad

Buller och miljöstörande miljöfaktorer är ett uppmärksammat problem vid ny- och ombyggda bostadsprojekt i anslutning till väg och järnväg. Samtidigt är det vid järnväg de urbana stationssamhällena byggs i enlighet med

strukturbilden. Två synsätt föreligger, dels att minimera störningen av buller genom att fjärma sig från källan och dels att hantera buller att genom

byggmetoder skapa en acceptabel boendemiljö även i närheten av källan. Även Miljölagen och PBL har delvis olika syn på hur buller skall hanteras vilket ledes till olika tolkningar vid nybyggnation.

(16)

7

Staten utreder för närvarande problematiken för att åstadkomma en samsyn kring bullerfrågan och har uppdragit åt Boverket och Naturverket att föreslå enhetliga och samordnade regler på området.

Genom att följa och, med regional samsyn, påverka hanteringen av buller och andra störande miljöfaktorer nås en balans mellan motstridiga intressen.

(17)

8

Aktuella regeringsuppdrag kring

bostadsförsörjningsfrågan

Redovisade uppdrag

1. Regeringsuppdrag till alla kommuner i Stockholms län - redovisning arbetet med

bostadsförsörjningen

2. Analys av bostadsförsörjningen i Stockholms län

3. Hinder och lösningar för studentbostadsbyggande

4. Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

5. Kartlägga och analysera kommunernas planberedskap

6. Översyn av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

7. Beskriva och utvärdera den kommunala processen för anvisning av mark

8. Översyn av vissa byggfrågor - förenkling av byggandet

9. Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse

bostadsbyggandet i Stockholms län

10. Uppdrag att analysera befintliga trafikplaners känslighet för prognoser

11. Utveckla hyresrättens förutsättningar

12. Utredning om plangenomförandet

Pågående uppdrag

Tilläggdirektiv till 12. Utredning om plangenomförandet

13. Utvärdera vissa tillväxt- och konkurrensbestämmelser i PBL

14. Uppdrag att se över regler för studentbostäder – ”kill your darlings”

15. Redovisa planförenklande åtgärder m.m.

16. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus

17. Eurokoder tillgängliga till lägre kostnad

18. Förutsättningarna för privatuthyrning av bostäder

Utdrag ur regeringens budgetproposition 2013

1. Ändrade villkor för andrahandsuthyrning

2. Urbana utvecklingsområden

3. Korta handläggningstiderna

4. Se över instansordningen

5. Innovativt byggande för unga

6. Förbättra bostadsmarknadens funktionssätt - ”Lekpengar”

7. Förlängning av stödet för installation av solceller

8. Initiativ inom bullerområdet

9. Riksintressen

(18)

Dnr:

Förslag till regional vattenförsörjningsplan

Styrgruppen beslutade 2009-04-17 att uppdra åt kansliet att tillsammans med medlemskommunerna revidera den regionala vattenförsörjningsplanen från 2003. Bakgrunden var förändringar i vattenförvaltningsarbetet samt de utmaningar ett förändrat klimat innebär för vattenförsörjningen. Syftet var att planen bör vara vägledande för hushållning med vatten och miljö i regionen och utgöra ett underlag för ett utökat regionalt samarbete och för kommunernas eget planeringsarbete.

Föreliggande rapport ger en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen och ger förslag till regionala mål och åtgärder. Planen utgör ett gemensamt strategiskt dokument för vattenförsörjningen i Göteborgsregionens

kommuner och föreslås remitteras till medlemskommunerna och andra berörda intressenter, innan den antas i Förbundsstyrelsen.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att remittera Förslag till regional vattenförsörjningsplan, daterad 2013-04-25, till GR:s medlemskommuner och andra berörda intressenter

(19)

Dnr: 13-68.10 Styrgruppsärende 2013-05-08 Till

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Ale höjd,

Ale kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun, inkommen 2013-03-11, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2013-04-04, har upprättats och skickats in som tjänstemannayttrande.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-04-04

/Shahbaz Khan enligt uppdrag

(20)

1

Dnr: 13-68.10 2013-04-04 Per Kristersson

Yttrande över

Samråd ”Detaljplan för Ale höjd, Ale kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Ale kommun har som målsättning att växa och efterfrågan på bostäder är stort. Ale höjd är ett nytt bostadsområde öster om Nödinge samhälle. 2012 invigdes ny pendeltågsförbindelse med bland annat Göteborg och Älvängen medan regiontågsförbindelse med Trollhättan finns i Älvängen. Områdets sydvästra spets ligger ca 2 km från Ale Torg och pendeltågstationen. Körvägen är någon kilometer längre. Området sträcker sig i bergig terräng ytterligare en kilometer nordostlig riktning. Området planeras bebyggas med 385 lägenheter varav huvuddelen lokaliseras på återvändsgator. Bebyggelsen utgörs i huvudsak av villor och parhus. Kollektivtrafik är lokaliserad till det sydvästra hörnet av området.

(21)

2 Kansliets kommentarer

I de regionala överenskommelserna i ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild” pekas stationssamhällena ut som centrala för det framtida bostadsbyggandet. GR ser det som mycket positivt att Nödinge får ytterligare bostäder och ett ökat underlag för en effektiv kollektivtrafik. Ale kommun pekar även på strukturbilden som ett argument för planens genomförande.

GRs har nyligen i remissvar på en liknande plan i Kungälvs kommun påpekat att avståndet till pendeltågstationen är avgörande för hur stor andel

kollektivtrafiken kommer ta av resandet från det nya bostadsområdet.

Ale höjd ligger på mellan 2-3 kilometers avstånd från stationen. Dessutom i en bergig terräng som gör att gående och cyklande upplever avstånden som längre. I olika sammanhang anges gång- och cykelavstånd till en

pendeltågstation som rimligt vid 600 respektive 1200 meter för att

kollektivtrafiken skall utgöra ett attraktivt resandealternativ. Kollektivtrafik ligger idag 300 meter väster om A i illustrationen.

”Urban sprawl” eller byggande i tätortens periferi ger oönskade effekter i form av längre lokala avstånd till tätortens centrumutbud och till järnvägsstationen.

(22)

3

Tätorten blir till ytan större för varje nytt bostadsområde vid byggande i periferin. Analyser av regionens tätorter visar att den sammantagna tätortsytan har ökat markant i Göteborgsregionen de senaste 20 åren. Bostadstillskott sker med andra ord ofta i tätortens periferi.

GR anser att det viktigt för Nödinges utveckling till ett stationssamhälle att de stora ytor som finns på gångavstånd från Nödinge station utvecklades och omstruktureras först och nya områden i Nödinges periferi såsom Ale höjd senareläggs. GR anser därför att Nödinge bör utvecklas inifrån och ut och ”inte utifrån och ut”.

På grund av tidsbrist och avsaknad av mötestillfällen i Styrgruppen för Miljö- och Samhällsbyggnad har en politisk behandling av yttrandet inte varit möjlig. Däremot kommer yttrandet lämnas som information vid nästkommande möte.

(23)

Dnr: 13–34.10 Styrgruppsärende 2013-05-08 Till

Samråd ”

Program för Wieselgrensplatsen inom

stadsdelarna Brämaregården, Kvillebäcken och

Rambergsstaden i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2013-02-07 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Ett tjänstemannayttrande har skickats vilket bifogas som handling. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-04-26

(24)

1

Dnr: 13–34.10

Styrgruppsärende 2013-04-26

Förslag på yttrande över ”Program för

Wieselgrensplatsen inom stadsdelarna

Brämaregården, Kvillebäcken och Rambergsstaden i

Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2013-02-07 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte

Wieselgrensplatsen byggdes på 1960-talet med ambitionen att bli ett stort levande handelscentrum och mötesplats med god kollektivtrafik på centrala Hisingen. Platsens miljö och stadsbildsmässiga kvaliteter är till stor del bevarade med dåtidens dekorativa stil och utformning som ger centrumet dess unika karaktär och identitet.

Programarbetet syftar till att utreda områdets potential att skapa en attraktivare och utökad centrumverksamhet med lokaler för både affärsverksamhet och vård. Det ska också pröva möjligheterna att komplettera med nya bostäder samt att förbättra trafikmiljön runt Wieselgrensplatsen.

Avsikten med programmet är att utgöra en inriktning för kommande detaljplanearbete.

Sammanfattning av programmet

Wieselgrensplatsen har skiftat i attraktivet men har under de senaste åren återigen blivit en välbesökt handels- och serviceplats i centrala Lundby och för hela Hisingen. Den har ökat som attraktiv knutpunkt inte bara för de boende i området utan har även ett regionalt upptag då det finns sjukvård, apotek och tandvård här. Wieselgrenplatsen omgärdas av blandad bebyggelse med bostäder, handel, servicefunktioner och arbetsplatser. Här finns också tre spårvägshållplatser längs med Hjalmar Brantingsgatan med fyra spårvägslinjer samt stomlinjebussar i området med 5 minuters restid till centrala Göteborg. Den goda kollektivtrafikförsörjningen har lett till en uppstart och planering av förtätningsprojekt genom större bostadsutbyggnader kring regionala

(25)

2

målpunkter som Rambergsvallen, Lundbybadet samt den nya saluhallen i Kvillebäcken. Samtliga målpunkter angränsar till programområdet. Wieselgrensplatsen står idag inför ett antal utmaningar för att återta sin funktion som en viktig handels- och mötesplats för stadsdelarna som berörs och för dess besökare från regionen. Utmaningarna kan sammanfattas enligt följande:

• Minska trafikbelastningen och barriäreffekterna av Hjalmar Brantingsgatan och Wieselgrensgatan.

• Utveckla centrumområdet med nya mötesplatser för att öka den sociala gemenskapen och attraktiviteten.

• Öka tillgängligheten och trygghetskänslan särskilt i gångstråk till kollektivtrafiken och spårvagnshållplats.

• Utformingen av ny bebyggelse för bostäder och verksamheter • Utreda parkeringsfrågan för besökare.

Programområdet ligger i zonen mellan vad Översiktsplanen kallar

”Mellanstaden” och ”Centrala förnyelseområden”. Inriktningen för utveckling av områden i Mellanstaden innebär att befintliga kvalitéer stärks, befintlig service och infrastruktur utnyttjas och utvecklas, kollektivtrafiken stärks och det underlättas för gående och cyklande. Byggnation ska ske genom blandning och komplettering av det som saknas i området.

Från Göteborgs översiktsplan - utbyggnadstrategier

Kommentarer

Wieselgrensplatsen ligger i den del som i GRs strukturbild betecknas som det sammanhängande stadsområdet med god lokal kollektivtrafik. Området angränsar även till regionens kärna som är lätt att nå från hela

(26)

3

GR ser positivt på att ett program har tagits fram för att utreda möjligheterna att stärka och förnya Wieselgrensplatsen som en attraktiv regional målpunkt och ett levande centrum för de stadsdelar som berörs. Wieselgrensplatsen har med sin kollektivtrafik och service samt tillgång till fritidsaktiviteter och rekreation goda förutsättningar att utgöra ett bra exempel på en levande och tillgänglig mötesplats med blandade funktioner.

GR har uppmärksammat problematiken med att Wieselgrensplatsen trots sin goda tillgång till kollektivtrafik har en belastande trafikmiljö som genereras främst av biltrafik från boende och besökare i området. Att öka andelen kollektivtrafikresande genom att skapa tryggare stråk och mer tillgängligare hållplatser kommer bli en viktig framgångsfaktor för att skapa en trivsam och attraktiv plats. Det är bra att denna typ av åtgärder föreslås. GR anser dock det krävs ett helhetsgrepp över de strukturbildande delarna snarare än mindre åtgärder i närområdet för att åstadkomma en trygg och attraktiv mötesplats och hållbar livsmiljö av betydelse. Enligt programförslaget är den största

utmaningen den höga trafikbelastningen och barriären som Hjalmar

Brantingsgatan och Wieselgrensgatan utgör. Den är inte bara ett hinder för de som bor och vistas i området utan vägarna försvårar även integreringen och tillgängligheten till målpunkter i de kringliggande områdena.

Det vore vidare värdefullt att vidga perspektivet och på ett tydligare sätt se hur platsen samspelar med andra utvecklingsprojekt i närområdet, där till exempel Hjalmar Brantingsgatans framtida funktion har en avgörande roll.

(27)

Dnr: 13-66.10 Styrgruppsärende 2013-05-08 Till

Förslag till yttrande över Göteborgs Stads

utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, inkommen 2013-03-27, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remisser.

De tre remissversionerna samt underlagsmaterial finns att läsa på

www.goteborg.se/stadsutveckling2035.

Förslag till yttrande, daterat 2013-04-25, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-04-25

(28)

1 Dnr: 13-66.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2013-04-25 Pia Arnesson

Förslag till yttrande över Göteborgs Stads

utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, inkommen 2013-03-27, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remisser.

Bakgrund och syfte

Göteborgs Stad lägger nu samtidigt fram förslag på tre strategiska inriktnings- och planeringsdokument för det framtida Göteborg: utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan med den tydliga målsättningen att Göteborg ska fortsätta utvecklas till en attraktiv och hållbar stad vilket kräver en samordnad planering.

Dokumenten har två övergripande syften; dels att tydligt visa hur staden ska utvecklas och dels att vara ett prioriteringsstöd för stadens politiker och

tjänstemän. Alla tre strategierna har sin utgångspunkt i att planeringen ska vara viljestyrd snarare än prognosstyrd.

Sammanfattning av de tre strategiska dokumenten

Utbyggnadsplaneringen konkretiserar översiktsplanen i tid och geografi.

Strategin visar var staden vill att nya bostäder och arbetsplatser ska växa fram och i vilken ordning. Den ska kunna användas som ett verktyg för att trygga stadens bostadsförsörjning, ge underlag för prioriteringar och tydligt visa hur staden vill utvecklas. Fokuserar framförallt på området som kallas

mellanstaden. Befolkningen beräknas öka med 150 000 nya invånare t o m 2035. Målet är att förtäta och komplettera i den redan bebyggda staden

eftersom det ger många positiva effekter, t ex ökat underlag för service, handel och kollektivtrafik.

Trafikstrategin visar hur staden vill utveckla trafiksystemet så att det kan

hantera kraftigt ökade resande-och godsvolymer på ett hållbart sätt och samtidigt bidra till utvecklingen av en attraktiv stadsmiljö, ett lättillgängligt regioncentrum och ett starkt logistikcentrum.

(29)

2

Grönplanen visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad

med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ett ekologiskt perspektiv, samtidigt som staden byggs tätare.

Utbyggnadsplaneringen visar var staden kan förtätas medan trafikstrategin och grönplanen visar på hur trafik respektive det gröna ska utvecklas i staden. För att Göteborg ska fortsätta utvecklas till en attraktiv och hållbar stad krävs en samordnad markplanering.

Strategiernas gemensamma tidshorisont är satt till år 2035. Kansliets kommentarer

GR har valt att behandla de tre remisserna i ett gemensamt yttrande.

Göteborgs stad presenterar tre mycket genomarbetade strategidokument som alla är lättlästa och välstrukturerade och i stora drag följer intentionerna i GR:s regionala mål- och strategidokument Uthållig tillväxt och Strukturbild för

Göteborgsregionen. De tre strategierna har processats samtidigt och i dialog

med många olika aktörer vilket ger en bra grund för ett gemensamt synsätt och en samsyn kring grundläggande principer.

I t ex planprocesser är det en fördel med ett gemensamt underlag där olika delar harmoniserar med varandra och summan av de tre strategierna utgör ett bra underlag som tillsammans kan ge vägledning i samband med t ex

prioriteringar. Genom att i ännu högre grad använda samma vokabulär och begrepp samt korshänvisa mellan strategierna kan de olika delarna utgöra verktyg för varandra och skapa en integrerad planering. En aspekt i det sammanhanget är att de tre dokumenten benämns olika; en planering, en strategi och en plan.

Det är bra att alla tre strategierna har samma tidshorisont och tar sikte på samma årtal (2035). Ett konsekvent agerande över tid är en viktig förutsättning för att nå önskad utveckling och någon form av uppföljningsverktyg kan visa om utvecklingen går i rätt riktning. Trafikstrategin går ett steg längre och gör även en scenarioanalys för Göteborgs trafiksituation 2050. Är det möjligt att göra på motsvarande sätt för de båda andra strategierna?

En annan fråga är hur de tre strategierna förhåller man sig till andra

målsättningar med olika målår? Vad behövs för att möta upp olika regionala, nationella och internationella mål så att dessa kan uppnås?

(30)

3

God grund för prioriteringar

Även om vart och ett av de tre dokumenten i sig är viktiga underlag i

planeringen är styrkan att tre strategierna tillsammans ger en gemensam bild, vilken kan utgöra en god grund för prioriteringar.

Göteborg vill ta sitt regionala ansvar

Staden ska växa genom förtätning och ambitionen är att skapa de speciella kvaliteter som gör storstaden attraktiv för ett större omland. Göteborg visar i utbyggnadsplaneringen att man ser sin regionala roll och både vill och är beredd att ta ett regionalt ansvar för utvecklingen i kärnan och i sin del av det sammanhängande stadsområdet. Om kärnan ska vara en regional kärna måste detta hanteras vilket innebär ett ömsesidigt beroende och kräver samspel mellan staden och omlandet och detta kan förtydligas i de tre strategierna. Den femte rådslagsrunda som GR nyligen genomfört visar tydligt att samsyn är viktigt och samarbetet mellan kommunerna inom GR bör utvecklas och fördjupas i fler konkreta områden. En viktig del i det strategiska arbetet är att skapa en bra dialog med olika aktörer kring de frågor som kan ha påverkan även utanför den egna kommungränsen.

Tar höjd för befolkningsökning

Det är utmärkt att alla tre strategierna tar fäste på att planeringen ska vara viljestyrd i stället för prognosstyrd. En viljestyrd planering kräver ett konsekvent agerande över tid och de tre strategierna tillsammans ger goda förutsättningar för det. Utbyggnadsplaneringen utgår t ex från den prognos som säger att befolkningen ska öka med 150 000 invånare till och med år 2035 för att visa var staden vill att nya bostäder och arbetsplatser ska växa fram. Trafikstrategin möter detta genom att t ex beskriva hur resmöjligheterna ska stärkas till, från och mellan stadens tyngdpunkter och viktiga målpunkter samt hur godstransporter kan ske. I grönplanen beskrivs hur man kan skapa en stad som är både grön och tät.

Vill bevara och utveckla de gröna kilarna

I Grönplanen lyfts de regionala gröna kilarna fram med ambitionen att förstärka och förlänga dessa in i den täta staden samt att stärka kopplingarna inom och mellan kilarna. På ett övergripande sätt visar planen hur kilarna fortsätter in i kringliggande kranskommuner, vilket tydliggör de regionala kopplingarna. Planen rekommenderar att samverkan inom GR sker för att bevara och utveckla de gröna kilarna, vilket också är GR:s ambition inom ramen för arbetet med regional grön- och blåstruktur.

(31)

4

Kustzonen och vattendragen är regionala

Ur ett regionalt perspektiv är kopplingarna till kustzonen viktiga och skulle kunna utvecklas i grönplanen. Kusten och havet har en stor attraktionskraft och är identitetsskapande för hela Göteborgsregionen. Invånare och besökare har behov av orörd kustnatur, bad- och båtanläggningar och historiska miljöer. Samtidigt är förändringstrycket och därmed behovet av strategier för markanvändningen i strandnära områden extra stort längs kusten.

Även de många vattendragen som mynnar ut i Göteborg har tydliga regionala kopplingar. Utmed många vattendrag finns en potential att på sikt skapa attraktiva grönblå cykelstråk som kan bli både regionala länkar för mer långväga cykelpendling och spridningsvägar för växt- och djurlivet.

Att möta klimatförändringar

Grönplanen pekar på grönstrukturens förmåga att reglera vattenflöden och därmed minska risken för översvämningar vilket är positivt. I ett förändrat klimat kommer den förmågan att bli allt mer angelägen. Regional samordning av åtgärder längs vattendrag som mynnar ut i Göteborg kommer bli allt viktigare för att ge bra helhetslösningar.

Kollektivtrafik som verktyg

Stor befolkning och täthet ger förutsättningar för att skapa de kvaliteter som man förknippar med en stad. Det ger t ex underlag för handel, verksamheter och service men skapar också möjligheter för fler möten mellan människor. Detta kräver att det offentliga rummet är tillgängligt och nåbart för alla. Ett bra kollektivtrafiksystem kan vara ett verktyg som bidrar till detta. Trafikstrategin har en god ambition att utveckla en kollektivtrafik som främjar integration, vilket kan behöva förtydligas i de tre strategidokumenten.

Nordens logistikcentrum

Göteborg med sin hamn är Nordens logistikcentrum och hanterar gods från ett stort omland som sträcker sig över nationsgränsen. Att hantera dessa

godsflöden är en större fråga än enbart för kommunen. I trafikstrategin föreslås att en godsplan tas fram för att bl a belysa frågor kring godstransportleder och utvecklingsbehov. GR vill gärna medverka i detta arbete eftersom