• No results found

Altarstenar av porfyr från Alvastra och Gudhems kloster Regner, Elisabet http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2016_276 Fornvännen 2016(111):4 s. 276-277 Ingår i samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Altarstenar av porfyr från Alvastra och Gudhems kloster Regner, Elisabet http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2016_276 Fornvännen 2016(111):4 s. 276-277 Ingår i samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Altarstenar av porfyr från Alvastra och Gudhems kloster Regner, Elisabet

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2016_276 Fornvännen 2016(111):4 s. 276-277

Ingår i samla.raa.se

(2)

Under medeltiden skulle ett invigt altare inne- hålla reliker. Den gömma där de placerades täck- tes ofta med en avvikande och särskilt vacker sten- art, som till exempel kalksten eller marmor, kal- lad tabula. Sådana täckstenar kunde också ingå i portabla altaren. De kunde tas med på resor men också placeras ovanpå icke invigda altaren (Tesch 2007; Karlsson 2015, s. 142). Sten Tesch (2007) har publicerat de många fragment av grekisk por- fyr som påträffats i Sigtuna och tolkat dem som rester av resealtaren använda i en tidig kristen andakt i gårdsmiljö, eller möjligen som spår av tillverkning och distribution av stenar till sådana altaren (Tesch 2007). Mattias Karlsson (2015, s.

98 f) har i sin avhandling om altaren i Lunds stift gjort en inventering av det han benämner exotisk sten, och menar att det inte är självklart att alla dessa kommer från portabla altaren. Han påpe- kar att i omkring en tredjedel av de fasta altarna i Danmark användes exotisk sten till tabulan, och att den mest populära stenarten var gröna porfyr (s. 140). Jag kommer i detta korta meddelande att komplettera dessa studier med ytterligare några kommentarer rörande två stenar påträffade i klostermiljöer.

I Karlssons katalog (s. 528) finns en täcksten av porfyr från Alvastra i Östergötland med upp - gift om att den påträffats i anslutning till en när - liggande kryptkyrka, den s.k. Sverkersgården.

Täckstenen från Alvastra (fig. 1) är dock inte på - träffad i anslutning till kryptkyrkan, utan i klost- rets korsgång (se katalog för SHM inv. nr 17237:

1460). Stenen är 6,5 cm lång, 5,3 cm bred och drygt 2 cm tjock. Enligt uppgift är den påträffad

»på golvet» i korsgången.

Den andra stenen är tidigare opublicerad, och identifierades nyligen i samband med föremåls- dokumentation vid Historiska museet. Det rör sig om ett fragment påträffat vid Stig Roths utgrävning 1929 i Gudhems kloster i Västergöt- land (fig. 2; SHM 23950:1929:103). Det är ett hörnfragment med svagt fasade kanter, fint sli- pat på båda sidor. Fragmentet mäter 2 x 2 centi- meter och är betydligt tunnare än fragmentet från Alvastra, bara 0,7 cm. Stenen påträffades i

klosterkyrkans mittkor, strax söder om högal- taret. Trots den begränsade storleken indikerar formen, materialet och bearbetningen att det rör sig om en täcksten.

Jag har tidigare (Regner 2005, s. 210 f) dis- kuterat de fynd av sönderslagna liturgiska före- mål som påträffades i andra delar av klosterom- rådet, och som troligen förstörts i samband med att klostret lades ned. Tabulan från Alvastra klos- ter påträffades i korsgången, medan ytterligare en möjlig tabula som inte är av porfyr har påträf- fats i refektoriet men nära dörren mot korsgån- gen (SHM 22972:223). Norr om klostret påträf- fades ytterligare stenfragment som kan komma från altarbord (SHM 20748:3033–3034). Sam- mantaget tyder detta på att de fasta altarna bru- tits ned, kanske i samband med reformationen eller under senare perioder då sten från klostret användes för kalkbränning. Det förefaller där- med sannolikt att porfyrfragmentet kan ha kom- mit från ett av klostrens fasta altaren snarare än från ett portabelt.

Den detaljerade dokumentation som finns från grävningarna i Alvastra kloster saknas ty- värr när det gäller Gudhem. Att fyndet av det lilla porfyrfragmentet gjordes nära klostrets högal- tare kan dock indikera att det även här rör sig om en tabula i ett fast altare.

Karlsson framhåller (2015, s. 95) att de flesta porfyrstenar är från perioden 1000 till 1200 och att det var under denna tid som den största delen av porfyren importerades till Norden. Alvastra kloster grundades 1143 eller 1144 och kloster- kyrkan invigdes 1185, vilket ligger i linje med Karlssons observation. När det gäller Gudhem är bilden dock inte lika enkel. År 1168 utfärdade påven Alexander III ett brev till nunnorna i Gud- hem med stadfästelse på nunnornas egendomar, vilket visar att det vid denna tid fanns ett kloster på platsen (SDHK 222). Vid denna tid använde nunnorna i Gudhem en äldre romansk kungs- gårdskyrka (Roth 1973, s. 21; Karlsson 1986). År 1250 testamenterade drottning Katarina medel till uppförandet av kloster och klosterkyrka, och därefter förlängdes kyrkan mot öster (Roth 1973, 276 Korta meddelanden

Fornvännen 111 (2016)

Altarstenar av porfyr från Alvastra och Gudhems kloster

Korta meddelanden 258-277 _Layout 1 2016-11-28 16:41 Sida 276

(3)

Fig. 1. Täcksten av porfyr för relikgömma från Alvas- tra kloster. Photo Christer Åhlin, SHM (CC-licens BY-NC-ND). —Porphyry tabula found in Alvastra Abbey.

Fig. 2. Fragment av täcksten av porfyr från Gudhems kloster. Photo Helena Rosengren, SHM (CC-licens BY-NC-ND). —Fragment of a porphyry tabula from Gudhem Abbey.

s. 14; 24 f). Det var i detta förlängda kor som por- fyrfragmentet påträffades. Utan närmare strati- grafisk information är det omöjligt att med säker- het knyta porfyrfragmentet till det nya högal- taret, men det är inte omöjligt. En intressant fråga är om denna tabula återanvänts, kanske från nå- got av den första kyrkans altaren eller från ett portabelt altare.

Referenser

Karlsson, J.O.M., 1986. Gudhems kloster. Skara.

Karlsson, M., 2015. Konstruktionen av det heliga. Altarna i det medeltida Lunds stift. Lund.

Regner, E., 2005. Den reformerade världen. Monastisk och materiell kultur i Alvastra kloster från medeltid till mo- dern tid.Stockholm.

Roth, S., 1973. Gudhems klosterruin. Grävningsberättelse avseende planform och murverk, altaren, stendekor och gravar. Göteborg.

SDHK. Svenskt diplomatariums huvudkartotek. sok.

riksarkivet.se/sdhk

Tesch, S., 2007. Laddade stenar. Sepulkralstenar och resealtaren. Wikström, A. (red.). På väg mot paradis- et: arkeologisk undersökning i kvarteret Humlegården 3 i Sigtuna 2006. Sigtuna.

Elisabet Regner Historiska museet Box 5428 SE–114 84 Stockholm elisabet.regner@historiska.se 277 Korta meddelanden

Fornvännen 111 (2016) Korta meddelanden 258-277 _Layout 1 2016-12-05 10:20 Sida 277

References

Related documents

En dendrokronologisk kurva för Alvastra kan naturligtvis inte an- slutas till den för Skåne utarbetade, som om- fattar de senaste 1 400 åren (Bartholin 1976, Bartholin och

Det är med andra ord den svenska översättningen av meditationerna, som är beroende av Birgittas uppenbarelser, icke tvärt om. M., »Le Medilationcs Vitae Christi

företaga en rad pilgrinisresor, nämligen lill Rom, lill Vär Fru i Aachen, lill det Heliga Blodet i Wilsnack, lill S:t Olov, S:t Erik och inte mindre än fyra gånger lill

På den här omtalade klockan från Hablingbo (fig. 5) sitter intill reliefen med Marie klädnad elt pilgrimsmärke från Köln, i vilket visser- ligen endast två cirkel ramar ingå,

godsförmögenheter.. de Monlaigu, herre till Sombernon. Teckning från 1600-talet i Gaigniéres' samling. Återgiven efter foto i Bibliotheque Nationale. — Tombeau d"un seigneur

Fornvännen 3.1 (1933).. Skeletal chemistry data from the Middle Neolithie pile-dwelling Alvastra, Sweden. — Kemiska analyser av ben från Alvastra pålbyggnad. be due to either plant

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

I den följande analysen tar Péneau upp andra episoder i krönikan där Birger drar löje över sig själv genom att göra sina personliga känslor till huvudargument för fördrivningen