• No results found

Undersökning av däcktyp i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Undersökning av däcktyp i Sverige"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Undersökning av däcktyp i Sverige

Januari/februari 2010

(2)

Titel: Undersökning av däcktyp i Sverige – Januari/februari 2010 Publikation: 2010:098

Utgivningsdatum: 2010-10 Utgivare: Trafikverket

Denna rapport är framtagen på uppdrag av Trafikverket av:

Däckbranschens Informationsråd, Slottsgatan 8, 432 44 Varberg

Kontaktperson: Pontus Grönvall, tel: 0340-67 30 01, fax: 0340-849 50, e-post: info@dackinfo.se www.dackinfo.se

Innehåll

Bakgrund

. . . .3

Syftet med undersökningen . . . .3

Antal registrerade bilar i Sverige . . . .3

Genomförande

. . . .4

Resultat

. . . .5

Sverige . . . .5

Regionala skillnader . . . .5

Resultat på respektive ort där mätningarna genomfördes . . . .7

Jämförelse med tidigare mätningar

. . . .8

Sverige . . . .8

Regionala trender. . . .8 Bilaga: Blankett

(3)

Bakgrund

Bra och rätt däck bidrar i hög grad till den aktiva trafiksäkerheten, det vill säga att förhindra att en olycka sker. Däck med bra grepp kan också minska konsekvenserna av en olycka genom att få ner farten innan det smäller. Olika typer av däck skiljer sig också åt när det gäller miljöegenskaper, t ex hur mycket de bullrar och hur mycket partiklar de skapar. Det är också skillnad hur stort rullmotstånd olika däck har och därmed hur mycket koldioxid de bidrar till att fordonet släpper ut.

Från och med vintern 1999–2000 måste personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar upp till 3,5 ton använda vinterdäck vid vinterväglag under perioden 1 december–31 mars. Från och med vintern 2000–2001 gäller även krav på minst 3 mm mönsterdjup vid vinterväglag under samma period.

Däckbranschens Informationsråd har genomfört ett antal undersökningar av däcktyp och mönsterdjup på personbilar i olika delar av Sverige. Denna undersökning, genomförd i januari och februari 2010, är beställd och finansierad av Trafikverket.

Trafikverket (i f.d. Vägverkets regi) var också beställare av liknande undersök- ningar genomförda 2005 och 2007, 2008 och 2010. Delar av resultaten från dessa undersökningar redovisas även i denna rapport.

Syftet med undersökningen

Ett bra däck är en bra kompromiss. Det går inte att tillverka ett däck som har bäst grepp vid alla sorters väglag. Därför finns det sommardäck respektive vinterdäck.

Vinterdäcken kan vara med eller utan dubb. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid.

Antal registrerade bilar i Sverige

Den 1 januari 2010 fanns i Sverige 4 278 995 registrerade personbilar i trafik (källa SIKA). Dessa är fördelade inom Trafikverkets regioner enligt följande*:

Syd (Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Jönköpings län) 23,8 % Väst (Hallands, Västra Götalands och Värmlands län) 23,2 % Öst (Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län) 16,6 %

Stockholm (Stockholms och Gotlands län) 19,2 %

Mitt (Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Dalarnas län) 11,2 %

Norr (Norrbottens och Västerbottens län) 5,9 %

* Avviker från 100% på grund av avrundningsfel.

(4)

Genomförande

Undersökningen genomfördes under januari och februari 2010 som besiktningar av slumpvis utvalda parkerade bilar. Besiktningarna utfördes av representanter för däckleverantörer som är medlemmar i Däck-, Fälg- och Tillbehörleverantörernas Förening (DFTF). Man tittade på ett däck per bil (det mest slitna på höger sida) och antecknade däcktyp (dubbdäck, dubbfritt vinterdäck eller sommardäck). I bilaga visas den förtryckta blankett som användes.

Däcktyp undersöktes på 10 788 bilar och mätningarna genomfördes på 18 orter fördelade över Trafikverkets sex regioner. I respektive Trafikverksregion undersöktes cirka 1 800 bilar (cirka 600 per ort). Följande orter ingick i undersökningen:

Trafikverksregion Syd: Malmö, Växjö och Jönköping Trafikverksregion Väst: Göteborg, Borås och Karlstad Trafikverksregion Öst: Linköping, Västerås och Uppsala Trafikverksregion Stockholm: Stockholm, Södertälje och Visby* Trafikverksregion Mitt: Borlänge, Sundsvall och Östersund Trafikverksregion Norr: Luleå, Piteå och Kiruna

* Resultat för Visby redovisas i denna rapport separat, eftersom förhållandena på Gotland avviker stort ifrån förhållandena i övriga Trafikverksregion Stockholm.

Piteå

Stockholm Södertälje

Jönköping

Växjö

Malmö Göteborg

Karlstad

Borås

Uppsala

Visby Västerås

Linköping Östersund

Kiruna

Borlänge Sundsvall

Luleå

(5)

Resultat

Resultaten i denna rapport redovisas dels för hela riket, dels för respektive Trafikverks- region, med undantag för Gotland. På Gotland saltas inte vägarna och andelen som kör på dubbade däck är mycket högre än i övriga Trafikverksregion Stockholm, sam- tidigt som antalet bilar på Gotland är relativt få i förhållande till övriga Trafikverks- region Stockholm. För att resultaten från Gotland inte ska ge en snedvridning av fördelningen för hela regionen särredovisas resultaten för mätningarna på Gotland.

Sverige

Baserat på uppmätta andelar dubbdäck, dubbfria vinterdäck och sommardäck samt på antal registrerade personbilar i respektive Trafikverksregion och på Gotland har en uppskattning gjorts av andelen av respektive däcktyp i Sverige i januari/februari 2010:

• Andelen som kör på dubbdäck uppskattas vara 68,3 procent. Detta motsvarar cirka 2 937 000 bilar.

• Andelen som kör på dubbfria vinterdäck uppskattas vara 30,7 procent. Detta mot- svarar cirka 1 321 000 bilar.

• Andelen som kör på sommardäck uppskattas vara 1,0 procent. Detta motsvarar cirka 43 000 bilar.

Dubbdäck 68,3%

Dubbfria vinterdäck 30,7%

Sommardäck 1,0%

Figur 1: Uppskattning av andel som körde på respektive däcktyp i Sverige i januari/februari 2010.

Regionala skillnader

Det finns en tydlig geografisk trend i val av däcktyp i Sverige. I södra Sverige är andelen dubbfria vinterdäck betydligt större än i norra Sverige, med undantag för Gotland. I Trafikverksregion Stockholm (ej inräknat Gotland) är den uppmätta andelen dubb- fria vinterdäck klart större (35,6%) än i både Trafikverksregion Öst ( 24,5%) och Tra- fikverksregion Väst (29,5%). Störst andel dubbfria vinterdäck finns enligt mätning- arna i Trafikverksregion Syd (47,6%), där också den uppmätta andelen som kör på sommardäck på vintern är störst (1,7%). Störst uppmätt andel som kör på dubbdäck var i Trafikverksregion Norr (91,8%).

Uppmätt andel som körde på dubbdäck respektive dubbfria vinterdäck i januari/

februari 2010 i olika delar av Sverige redovisas i figur 2 och 3 samt i tabell 1. I tabell 1 redovisas också uppmätt andel som kör på sommardäck.

(6)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Syd Väst Öst Stockholm

(ej Gotland) Gotland Mitt Norr 50,7%

69,1% 74,6%

63,8%

89,2% 88,1% 91,8%

Dubbdäck

Figur 2: Uppmätt andel som körde på dubbdäck i olika delar av Sverige i januari/februari 2010.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Syd Väst Öst Stockholm

(ej Gotland) Gotland Mitt Norr 47,6%

29,5%

24,5%

35,6%

10,8% 11,8% 8,1%

Dubbfria vinterdäck

Figur 3: Uppmätt andel som körde på dubbfria vinterdäck i olika delar av Sverige i januari/februari 2010.

Trafikverksregion Dubbdäck Dubbfria vinterdäck Sommardäck

Syd 50,7 % 47,6 % 1,7 %

Väst 69,1 % 29,5 % 1,4 %

Öst* 74,6 % 24,5 % 0,8 %

Stockholm (ej Gotland)* 63,8 % 35,6 % 0,7 %

Gotland 89,2 % 10,8 % 0 %

Mitt 88,1 % 11,8 % 0,1 %

Norr 91,8 % 8,1 % 0,1 %

Tabell 1: Uppmätt andel som körde på dubbdäck, dubbfria vinterdäck respektive sommardäck i olika delar av Sverige i januari/februari 2010.

* Avviker från 100% på grund av avrundningsfel.

(7)

Resultat på respektive ort där mätningarna genomfördes

Den uppmätta fördelningen av dubbdäck, dubbfria vinterdäck och sommardäck i de orter där undersökningarna genomfördes redovisas i figurerna 4, 5 och 6. Generellt gäller att ju längre norrut, desto större var andelen dubbdäck. Men det finns en del undantag, exempelvis hade Stockholm, Karlstad, Linköping och Södertälje en lägre andel dubbdäck än exempelvis Göteborg och Borås. Lägst andel dubbdäck uppmättes i Malmö (31 %), där även andelen sommardäck var störst (4,2 %). Den uppmätta andelen sommar- däck var också relativt stor i Karlstad (3,5 %).

80 %

0 % 20 % 40 % 60 % 100 %

Dubbdäck

Kiruna 95 %

Luleå 94 %

Östersund 92 %

Sundsvall 90 %

Visby 89 %

Piteå 86 %

Borlänge 82 %

Västerås 80 %

Uppsala 78 %

Borås 75 %

Göteborg 71 %

Södertälje 66 %

Linköping 66 %

Växjö 64 %

Karlstad 61 %

Stockholm 61 %

Jönköping 58 %

Malmö 31 %

20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Malmö 65 %

Jönköping 42 %

Stockholm 39 %

Växjö 36 %

Karlstad 35 %

Linköping 33 %

Södertälje 33 %

Göteborg 29 %

Borås 24 %

Uppsala 21 %

Västerås 19 %

Borlänge 18 %

Piteå 14 %

Visby 11 %

Sundsvall 10 %

Östersund 8 %

Luleå 6 %

Kiruna 5 % 0 %

Dubbfria vinterdäck

20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Östersund 0,0 % Visby 0,0 % Sundsvall 0,0 % Piteå 0,0 % Kiruna 0,0 %

Malmö 4,2 %

Karlstad 3,5 % Uppsala 1,2 % Västerås 1,0 % Södertälje 1,0 % Jönköping 0,7 % Borås 0,5 % Linköping 0,3 % Borlänge 0,3 % Stockholm 0,3 % Luleå 0,3 % Växjö 0,2 % Göteborg 0,2 %

0 %

Sommardäck

Figur 4: Uppmätt andel som körde på dubbdäck i de orter där undersökningen genomfördes i januari/februari 2010.

Figur 5: Uppmätt andel som körde på dubbfria vinterdäck i de orter där undersökningen genomfördes i januari/februari 2010.

Figur 6: Uppmätt andel som körde på sommardäck i de orter där undersökningen genomfördes i januari/

(8)

Jämförelse med tidigare mätningar

Resultat från motsvarande undersökningar genomförda 2005, 2007, 2008 och 2009 är inte helt jämförbara med 2010 års resultat, eftersom de tidigare underökningarna var genomförda på färre orter (14 st). Valet av orter var då kopplat till f.d. Vägverkets regionindelning, vilket inte är samma som Trafikverkets. Dessutom var antalet under- sökta bilar färre i de tidigare mätningarna (cirka 2 800–3 600 st jämfört med nästan 10 800 år 2010).

Sverige

I figur 7 visas en uppskattning av andelen som kör på respektive däcktyp i årets undersökningar tillsammans med resultat från tidigare undersökningar. Trots att metoderna skiljer sig något åt mellan årets och tidigare undersökning anses jäm- förelsen vara relevant. Kanske hade en trend med ökad andel dubbfria vinterdäck och en motsvarande minskning i andelen dubbdäck blivit tydligare om metoderna hade varit samma. Detta är en trend som stöds av uppgifter från försäljningsstatistiken.

Enligt Däck-, Fälg- och Tillbehörleverantörernas Förening (DFTF) ökar andelen sålda dubbfria vinterdäck tydligt, jämfört med andelen sålda dubbdäck. Vintern 2009–2010 bedöms att 45 procent av alla sålda vinterdäck var dubbfria vinterdäck.

Vinter 2008–2009 bedöms motsvarande andel ha varit 40 procent. Det finns dock en tröghet när det gäller trender i val av vinterdäck. En uppsättning vinterdäck används i genomsnitt i sex till sju vintrar. Detta innebär att förändringar i försäljningsstatisti- ken inte får fullt genomslag på vägarna förrän efter sex till sju år.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

72,3%

2005 26,7%

1,0%

70,1%

2007 27,2%

2,7%

69,3%

2008 28,0%

2,6%

67,8%

2009 30,5%

1,7%

68,3%

2010 30,7%

1,0%

Dubbdäck Dubbfria vinterdäck Sommardäck

OBS! Delvis annan metod.

Figur 7: Uppskattning av andel som körde på respektive däcktyp i Sverige jan/feb 2005, 2007, 2008, 2009 och 2010 (resultaten från tidigare undersökningar baseras på färre orter och färre antal bilar).

Regionala trender

För att se regionala trender har jämförelser mellan 2010 års underökning gjorts med tidigare underökningar på orter där mätningar skett alla åren. Resultaten redovisas för två orter tillsammans fördelat med två orter per tidigare Vägverksregion (exklusive tidigare Vägverksregion Skåne, där underlag för jämförande redovisning saknas). I figur 8, 9 och 10 visas trender för dubbdäck, dubbfria vinterdäck och sommardäck utifrån 2005 års resultat på dessa orter.

(9)

De regionala resultaten visar på en minskande trend från 2005 till 2010 i andel som kör på dubbdäck på vintern och en motsvarande ökning i andelen som kör på dubb- fria vinterdäck, med undantag för de sammanlagda resultaten för Sundsvall och Öster- sund. Särskilt tydlig är trenden mot en ökad andel dubbfria vinterdäck i Stockholm och Södertälje samt Växjö och Jönköping, där sedan 2005 andelen dubbfria vinterdäck ökat med 7–8 procentenheter och andelen dubbdäck minskat i motsvarande grad.

Det går inte att se någon trend i de regionala resultaten från 2005 till 2010 i andel som kör på sommardäck på vintern. Möjligen syns en minskande trend från 2007 till 2010.

–15%

–10%

–5%

0%

5%

10%

15%

2005 2007 2008 2009 2010

Trender dubbdäck

Göteborg och Borås Växjö och Jönköping Stockholm och Södertälje Västerås och Uppsala Sundsvall och Östersund Luleå och Piteå

Figur 8: Förändringar utifrån 2005 års mätning i uppmätt andel som kör på dubbdäck i januari/februari i utvalda grupperingar av orter.

–15%

–10%

–5%

0%

5%

10%

15%

2005 2007 2008 2009 2010

Trender dubbfria vinterdäck

Göteborg och Borås Växjö och Jönköping Stockholm och Södertälje Västerås och Uppsala Sundsvall och Östersund Luleå och Piteå

Figur 9: Förändringar utifrån 2005 års mätning i uppmätt andel som kör på dubbfria vinterdäck i januari/februari i utvalda grupperingar av orter.

–15%

–10%

–5%

0%

5%

10%

15%

2005 2007 2008 2009 2010

Trender sommardäck

Göteborg och Borås Växjö och Jönköping Stockholm och Södertälje Västerås och Uppsala Sundsvall och Östersund Luleå och Piteå

Figur 10: Förändringar utifrån 2005 års mätning i uppmätt andel som kör på sommardäck i januari/

februari i utvalda grupperingar av orter.

(10)

Bilaga: Blankett

Däckundersökning 2010 – endast däcktyp

INSTRUKTION: Välj om möjligt att göra mätningen en dag då det är vinterväglag. Gör ett slumpmässigt urval av bilar. Kolla däcktyp (dubbdäck, dubbfritt vinterdäck eller sommardäck) på höger framdäck, alltså bara ett däck per bil, men alltid samma position. Markera i blanketten med en ring runt däcktypen. Skicka de ifyllda blanketterna (3 blanketter x 200 bilar = 600 bilar) snarast till: Däckbranschens Informationsråd, Slottsgatan 8, 432 44 Varberg.

Har du frågor, ring tel 0340-67 30 01. OBS! Glöm inte att fylla i uppgifterna längst ner på sidan.

Undersökningen utförd den (datum): ………

Väglag: Vinterväglag (snö, is, frost eller modd på någon del av vägbanan/parkeringen eller angränsande vägar) Ej vinterväglag Plats: ……… Utförd av: ……… /……… /………

ort namnteckning namnförtydligande företag

1. D DF S

2. D DF S

3. D DF S

4. D DF S

5. D DF S

6. D DF S

7. D DF S

8. D DF S

9. D DF S

10. D DF S

11. D DF S

12. D DF S

13. D DF S

14. D DF S

15. D DF S

16. D DF S

17. D DF S

18. D DF S

19. D DF S

20. D DF S

21. D DF S

22. D DF S

23. D DF S

24. D DF S

25. D DF S

26. D DF S

27. D DF S

28. D DF S

29. D DF S

30. D DF S

31. D DF S

32. D DF S

33. D DF S

34. D DF S

35. D DF S

36. D DF S

37. D DF S

38. D DF S

39. D DF S

40. D DF S

41. D DF S

42. D DF S

43. D DF S

44. D DF S

45. D DF S

46. D DF S

47. D DF S

48. D DF S

49. D DF S

50. D DF S

51. D DF S

52. D DF S

53. D DF S

54. D DF S

55. D DF S

56. D DF S

57. D DF S

58. D DF S

59. D DF S

60. D DF S

61. D DF S

62. D DF S

63. D DF S

64. D DF S

65. D DF S

66. D DF S

67. D DF S

68. D DF S

69. D DF S

70. D DF S

71. D DF S

72. D DF S

73. D DF S

74. D DF S

75. D DF S

76. D DF S

77. D DF S

78. D DF S

79. D DF S

80. D DF S

81. D DF S

82. D DF S

83. D DF S

84. D DF S

85. D DF S

86. D DF S

87. D DF S

88. D DF S

89. D DF S

90. D DF S

91. D DF S

92. D DF S

93. D DF S

94. D DF S

95. D DF S

96. D DF S

97. D DF S

98. D DF S

99. D DF S

100. D DF S

101. D DF S

102. D DF S

103. D DF S

104. D DF S

105. D DF S

106. D DF S

107. D DF S

108. D DF S

109. D DF S

110. D DF S

111. D DF S

112. D DF S

113. D DF S

114. D DF S

115. D DF S

116. D DF S

117. D DF S

118. D DF S

119. D DF S

120. D DF S

121. D DF S

122. D DF S

123. D DF S

124. D DF S

125. D DF S

126. D DF S

127. D DF S

128. D DF S

129. D DF S

130. D DF S

131. D DF S

132. D DF S

133. D DF S

134. D DF S

135. D DF S

136. D DF S

137. D DF S

138. D DF S

139. D DF S

140. D DF S

141. D DF S

142. D DF S

143. D DF S

144. D DF S

145. D DF S

146. D DF S

147. D DF S

148. D DF S

149. D DF S

150. D DF S

151. D DF S

152. D DF S

153. D DF S

154. D DF S

155. D DF S

156. D DF S

157. D DF S

158. D DF S

159. D DF S

160. D DF S

161. D DF S

162. D DF S

163. D DF S

164. D DF S

165. D DF S

166. D DF S

167. D DF S

168. D DF S

169. D DF S

170. D DF S

171. D DF S

172. D DF S

173. D DF S

174. D DF S

175. D DF S

176. D DF S

177. D DF S

178. D DF S

179. D DF S

180. D DF S

181. D DF S

182. D DF S

183. D DF S

184. D DF S

185. D DF S

186. D DF S

187. D DF S

188. D DF S

189. D DF S

190. D DF S

191. D DF S

192. D DF S

193. D DF S

194. D DF S

195. D DF S

196. D DF S

197. D DF S

198. D DF S

199. D DF S

200. D DF S

(11)
(12)

AFIKVERKET. OKTObER 2010. PRODUKTION: STORMEN KOMMUNIKATION. FOTO: PONTUS GRÖNVAll.

Trafikverket, 781 89 borlänge, besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90

References

Related documents

Figur 11: Uppskattning av andel som körde på respektive däcktyp i Sverige första kvartalet 2005 samt 2007–2020 (resultaten från undersökningar till och med 2009 baseras på

Gbg Dubbdäck Gbg Dubbfria vinterdäck Gör att jag känner mig säkrare när jag kör på vintern Bidrar inte

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbils-

De regionala resultaten visar på en minskande trend från 2005 till 2011 i andel som kör på dubbdäck på vintern och en motsvarande ökning i andelen som kör på dubbfria

De regionala resultaten visar på en minskande trend från 2005 till 2012 i andel som kör på dubbdäck på vintern och en motsvarande ökning i andelen som kör på dubbfria

De regionala resultaten visar på en minskande trend från 2005 till 2013 i andel som kör på dubbdäck på vintern och en motsvarande ökning i andelen som kör på dubbfria

Baserat på uppmätta andelar dubbdäck, dubbfria vinterdäck och sommardäck samt på antal registrerade personbilar i respektive Trafikverksregion har en uppskattning gjorts av andelen

Mät- och beräkningsresul- taten visar att miljökvalitet- snormen för samtliga paramet- rar klaras under mätperioden, men det finns risk att dygns- normen för kvävedioxid