1
Äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt
Migdalia Salomon Martinez
2014
Examensarbete, Avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Omvårdnad
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning vård av äldre
Handledare: Elisabeth Häggström Examinator: Annakarin Olsson
SAMMANFATTNING
Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; upplevelser av symtom, känslomässiga reaktioner, behov av kunskap och behov av stöd. Känslan av välbefinnande påverkades av som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med funktionshinder, förlust av självständighet, social isolering och existentiella frågor. Det var framförallt den minskade förmågan att utföra fysiska aktiviteter som hade den största påverkan på äldre patienters dagliga liv. Patienter hade inlärningsbehov och de upplevde osäkerhet när livet inte kunde kontrolleras. Stöd visade sig vara viktigt för patienters välbefinnande. Slutsatsen var att upplevelserna som patienter hade om hjärtsvikt är individuella; av den anledningen behövs en individuell vårdplan upprättas för att möta de verkliga och potentiella behov som patienter med hjärtsvikt har.
Nyckelord: Hjärtsvikt, upplevelser, äldre, patient, kvalitativ studie.
ABSTRACT
Heart failure is not considered a disease. It is a clinical syndrome that occurs as a result of impaired myocardial function in which the heart's pumping power decreases, leading to insufficient blood supply to the organs of the body at a normal filling pressure. People who suffer from heart failure have increased in number since the treatment of other cardiovascular diseases has improved and life expectancy has increased. The aim of the study was to describe older patients' experiences of living with heart failure. The method used was a qualitative empirical study using interviews as a data collection method, which was analyzed throughout qualitative content. The result shows four categories; symptoms experiences, emotional reactions, need for knowledge and the need for support. The feeling of well-being affected by the results of the load with different symptoms, combined with disability, loss of independence, social isolation, and existential issues. It was mainly the reduced ability to perform physical activities that had the greatest impact on older patient’s daily lives. Patients had learning needs and they experienced uncertainty when their lives could not be controlled.
Support proved looks to be important for well-being of patients. The conclusion was that the experiences that patients had about heart failure are individual because we need to individualize the care plan and to meet the real and potential needs for patients with heart failure.
Keywords: Heart failure, experiences, elderly patient, qualitative study.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION---1
1.1 BAKGRUND---1
1.1.1 Hjärtsvikt---1
1.1.2 Att leva med hjärtsvikt--- 2
1.1.3 Personcentrerad vård--- 3
1.1.4 Egen vård--- 3
2. PROBLEMFORMULERING--- 4
3. SYFTE--- 4
4. METOD--- 4
4.1 Design--- 4
4.2 Urvalsmetod och undersökningsgrupp--- 4
4.3 Datainsamlingsmetod--- 5
4.4 Tillvägagångssätt--- 5
4.5 Dataanalys--- 5
4.6 Forskningsetiska övervägande--- 8
5. RESULTAT--- 9
5.1 Upplevelser av symtom--- 9
5.2 Känslomässiga reaktioner--- 12
5.3 Behov av kunskap--- 13
5.4 Behov av stöd--- 14
6. DISKUSSION--- 16
6.1 Resultatdiskussion--- 16
6.2 Metoddiskussion--- 18
6.3 Kliniska implikationer för omvårdnad--- 20
6.4 Förslag till fortsatt forskning--- 21
7. SLUTSATS--- 21
REFERENSER--- 22 BILAGA
1. INTRODUKTION
Mellan 2000 och 2050 kommer andelen av världens befolkning över 60 år att fördubblas från cirka 11 % till 22 %. Det absoluta antalet personer i åldern 60 år och äldre beräknas öka från 605 miljoner till 2 miljarder under samma period (World Health Organization [WHO], 2014).
Eftersom medelåldern för europeiska befolkningen blir äldre, kommer ett större antal personer att lida av kroniska sjukdomar och funktionshinder som en följd av t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, frakturer och demens (WHO, 2013).
Enligt socialstyrelsens (2013) rapport utgör hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men dödstalet har sjunkit kontinuerligt under perioden 1987 – 2012.
Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat (Mårtensson, 2012). Liu och Eisen (2014) noterar att över 23 miljoner personer i hela världen drabbas av hjärtsvikt. I västvärlden beräknas att en till fyra procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt och hos personer över 80 år den nära tio procent (Persson, 2003). Hjärtsvikt utgör en särskilt stor folkhälsobörda (Cook, Cole, Asaria, Jabbour & Francis, 2014). Den medför både direkta kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och indirekta kostnader för samhället genom sjuklighet, obetalda vårdkostnader, för tidig död och förlorad produktivitet. Världens ekonomiska kostnad för hjärtsvikt under 2012 uppskattades till 108 billion dollar (Ibid.).
1.1 BAKGRUND 1.1.1. Hjärtsvikt
Hjärtsvikt, hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Bakomliggande grundorsaker kan vara högst varierande (Mårtensson, 2012;
Persson, 2012). De vanliga grundorsakerna som tillsammans står för cirka 70 procent är hjärtmuskelskada på grund av hjärtinfarkt, akut eller kroniska ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck och hjärtarytmier (Dickstein, et al, 2008). Andra orsaker till försämrad pumpförmåga är skador på hjärtats klaffar och kardiomyopati (10 procent respektive).
Extrakardiella sjukdomstillstånd som kan bidra till hjärtsvikt är infektioner, anemi, hypertyreos, fetma, diabetes mellitus, alkoholmissbruk, droger och en del läkemedel (Ibid.).
Hos äldre kan det utvecklas degenerativa förändringar i myokardiet, apoptos, utan att tidigare
ha visat tecken till specifik sjukdomsprocess (Hedner, 2007; Persson, 2003; Persson &
Stagmo, 2008).
De vanligaste symtom vid hjärtsvikt är trötthet, ödem och dyspné, men att bedöma dessa symtom hos äldre krävs erfarenhet och skicklighet (Green, Porter, Bresnahan & Spertus, 2000; Heo, Doering, Widener & Mosers, 2008). Symtom vid tidig hjärtsvikt kan vara svåra att tolka hos äldre (Dickstein, et al., 2008). Andra symptom som kan förekomma vid hjärtsvikt är smärta, orkeslöshet, muntorrhet, viktökning och depression (Beckelman et al., 2007).
Socialstyrelsen (2008) rekommenderar klassifikationen av hjärtsvikt enligt New York Heart Association (NYHA) (Bilaga).
De som drabbas av hjärtsvikt, särskilt äldre, är det svårt att diagnostisera i tidigt skede (Socialstyrelsen, 2008). Enligt Butler (2012) är det viktigt att säkerställa en korrekt diagnos för att kunna, i tidigt skede, åtgärda eventuella bakomliggande orsaker. Diagnosen ställs efter en detaljerad anamnes, symtom och klinisk undersökning (Ibid.). Enligt Socialstyrelsen (2008) går det inte att bota hjärtsvikt. Det krävs livslång farmakologisk och icke- farmakologisk behandling. Syftet med behandlingen är att lindra symtom, förbättra livskvalitet, minska sjukhusvård och öka livslängden hos de drabbade med hjälp av välutbildad multidisciplinärt team (Ibid.). Sjuksköterskor har fyra grundläggande ansvarsområden som är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande (International Council of Nurses [ICN], 2007). Sjuksköterskor ska kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov och möta patienters sjukdomsupplevelser för att kunna lindra detta genom att vidta lämpliga och individanpassade åtgärder (Ibid.).
1.1.2. Att leva med hjärtsvikt
De personer som drabbas av hjärtsvikt kan leva länge med sjukdomen innan några symtom blir tydliga eftersom det går lång tid från det att myokardiet börjar visa påverkan i riktning mot svikt till dess hjärtsvikt är klinisk manifest (Persson, 2003). Hjärtsvikten medför fysiska symtom som leder till stora förändringar i det vardagliga livet (Jeon et al., 2010; Yu, Lee, Kwong, Thompson & Woo, 2008). Egenvård är enligt Yu et al. en viktig del i behandlingen.
De drabbade personerna bör skaffa sig kunskap om symtom och medicinering av hjärtsvikt, tecken på försämring och utföra väsentliga egenvårdsåtgärder som vätskerestriktion, fysisk träning, viktkontroll, minska alkoholkonsumtion, vaccination mot influensa och lunginflammation och undvika överskott av salt (Person; Persson & Stagmo 2008).
1.1.3. Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är ett begrepp som innebär att se personen i sin helhet och vårda de fysiska, existentiella, sociala, psykiska och andliga behov. Det uppmärksammas att personer med ohälsa, risk för ohälsa eller funktionsnedsättning bör betraktas utifrån de resurser varje person har och där deras perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella (Edvardsson, Fetherstonhaugh, Nay & Gibson, 2010). Personer med hjärtsvikt kan känna sig bortglömda när professionell personal inte uppmärksammar deras behov (Bagheri, Yaghmaei, Ashktorab & Zayeri, 2012).
En person med vårdbehov bör, så lång det är möjligt, delta i alla vårdbeslut. Ekman et al.
(2011) noterar att delaktighet förbättrar hälsoresultat och patienttillfredsställelse.
Personcentrerad vård leder till starkare samarbete mellan de professionella och personen med vårdbehov samt effektivare egenvård och compliance (Hagner, May, Kurtz & Cloutier, 2014;
Sahm, et al., 2012; Stewart, 2001).
1.1.4. Egenvård
Orem (1995) som är en välkänd amerikansk omvårdnadsteoretiker definierar egenvård som en sammansättning av aktiviteter som vuxna friska personer initierar och utför i tid, utan andras inbladning och på så sätt sköta sin hälsa i den miljö där de lever sitt dagliga liv. Enligt 1 §, kap. 2, i SOSFS 2009:6 och med stöd av de ändringar som utfärdades i SOSFS 2011:23 definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra. Egenvård är en viktig hörnsten i behandlingen av hjärtsvikt (MacInnes, 2013). Genom att förbättra egenvårdsbeteende hos den äldre befolkningen med hjärtsvikt, minskar sjukhusvistelse och på så sätt minskar lidande för patienten och vårdkostnader (Kurpela & Kessler, 2013).
I behandling av patienter med hjärtsvikt omfattar egenvård medicinering, information om flexibilitet med diuretikamedicinering relaterad till symtom på förändring, fysisk träning, vätske- och saltrestriktion, daglig vikt, rökavvänjning och anpassad diet beroende om patienten har övervikt eller haft viktminskning, sömn och infektionsprofylax i form av influensa- och pneumokockvaccination. Alla patienter med hjärtsvikt har varierande behov av information beroende på patientens kunskaper och sjukdomens svårighetsgrad (Mårtensson, 2012).
2. PROBLEMFORMULERING
Äldre personer med hjärtsvikt har ökat i antal de senaste åren som resultat av förbättrad sjukvård samt ökad medellivslängd. Mer än 80 procent av personer med diagnosen hjärtsvikt är äldre än 65 år (Qinglan, Yehle, Edwards & Griggs, 2014). Efter en litteraturgenomsökning av kvantitativa och kvalitativa studier kunde konstateras att de flesta studier (do Nascimento
& de Araújo Püschel, 2013; Goodman, Firouzi, Banya, Lau-Walker, & Cowie, 2013;
Thornhill, Lyons, Nouwen & Lip, 2008) beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i vuxen ålder 18 år och äldre och en mindre del (Falk, Ekman, Anderson, Fu, &
Granger, 2013; Gerlich et al., 2012) fokuseras på äldre 65 år och äldre. Att leva med hjärtsvikt har stor påverkan på den drabbade och dess dagliga liv. Det är viktigt att personalen kan hjälpa dem drabbade att bearbeta sina känslor och tankar för att finna nya handlingsmönster i vardagen (Persson & Stagmo, 2008). Sjuksköterskor och annan sjukvårdpersonal behöver en ökad kunskap och förståelse för att ur ett livsvärdsperspektiv kunna erbjuda en personcentrerad vård till patienter med hjärtsvikt.
3. SYFTE
Denna studies syfte var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
4. METOD 4.1. Design
Denna studie utgick från en kvalitativ metod, vilket var passande metod utifrån studiens syfte.
Syftet med den kvalitativa metoden var att få en djupare förståelse av ett fenomen, erfarenhet och upplevelser (Polit & Beck, 2012). Studien har en deskriptiv design, vilket innebär att efter intervjun försöka nyansera beskrivningen av olika område i informanternas livsvärld (Kvale
& Brinkmann, 2009).
4.2. Urvalsmetod och undersökningsgrupp
Det användes en empirisk kvalitativ studie som byggdes på intervjuer med öppna frågor.
Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå intervjuades upplevelser utifrån deras egna verklighetsuppfattningar (Polit & Beck, 2012). De intervjuerna har som utgångspunkt en induktiv ansats vilket, enligt Graneheim och Lundman (2004), innebär att de som intervjuar utför ett arbete förutsättningslöst.
Det utfördes ett ändamålsurval. Detta innebär, enligt Polit och Beck (2012) att deltagarna som har specifik kännedom om studiens syfte söks. Det valdes nio patienter av de som blev inlagda på ett geriatriskt sjukhus. Inklusionskriterierna för att kunna ingå i studien var att patienter är 65 år eller äldre med hjärtsvikt i funktionsklasser III och IV, enligt NYHAs klassificering av hjärtsviktssymtom. De skulle ha varit orienterade i tid, rum, person och situation för att förstå vad deltagandet i studien innebär samt kunna utrycka sig verbalt på svenska. Deltagarna valdes från fyra allmän- och akutgeriatriska avdelningar. Under perioden av datainsamling övervakade författaren av denna studie inskrivningar av patienter som fyllde inklusionskriterier genom att kontakta läkarna, alternativ sjuksköterskorna på respektive avdelningar för att få lista på troliga kandidater. Deltagandet var frivilligt. Det exkluderades de patienter som inte uppfyllde kriterierna.
Urvalet bestod av sex kvinnor och tre män. Könsfördelning var representativ om det jämförs med en punktprevalens som genomfördes på en av dem avdelningarna den fjärde mars 2014 (dagen som första intervjun genomfördes), där en 62,5 procent tillhörde det kvinnliga könet.
Genomsnitt ålder var 85 år och åldrarna pendlade mellan 68 till 99 år. Det eftersträvas en så stor spridning som möjligt av intervjuarna inom kvalitativa studiens ramar (Trost, 2010).
Deltagandet som varierar i kön och ålder bidrar till att flera olika erfarenheter inom området kommer fram, vilket anses öka trovärdigheten.
4.3. Datainsamlingsmetod
Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med frågor som konstruerats av författaren av denna studie. De första frågorna inriktades på bakgrundsvariabler som t.ex. ålder och kön.
Resterande frågor inleddes med öppna frågor. Med öppna frågor ges möjlighet till intervjuade personer att berätta fritt om det som är viktigast (Holm Ivarsson, 2007; Polit & Beck, 2012).
Det ställdes följdfrågor för att få en djupare förståelse av det som sagts. Enligt Polit och Beck används följdfrågor för att förtydliga vad intervjuade personer menar samt när intervjuaren vill att de utvecklar sina svar.
4.4. Tillvägagångssätt
Det skickades ansökan för att få råd att genomföra studien till forskningsetiska rådet. Efter att få råd skickades ansökan om tillstånd till verksamhetschef på det geriatriska sjukhuset där studien genomfördes. Efter att fått tillstånd skickade verksamhetschef mail till respektive avdelningschef för att ge kännedom om studien. De patienter som uppfyllde
inklusionskriterierna blev kontaktade av läkarna eller sjuksköterskor på respektive avdelning.
Patienter blev tillfrågade och informerade både muntligt och skriftligt om studien. Patienter som gav sitt samtycke att vara med i studien blev kontaktade av författaren av denna studie och de patienterna hade möjlighet att välja tid och att bli intervjuade på sina salar om de hade enkelsal eller i samtalsrummen intill avdelningarna. Intervjuerna spelades in både på diktafon och på mobiltelefon för att garantera inspelningen.
4.5. Dataanalys
Det insamlade data efter intervjun analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och Polit och Beck (2012). Kvalitativ innehållsanalys är, enligt Polit och Beck, en process för att organisera och integrera samlade material, oftast berättande information. Avsikten med analysen är att hela tiden förstå data och den mening som varje person försöker belysa (Elo & Kyngäs, 2008). Den manifesta deskriptiva nivån är enligt Graneheim och Lundman det konkreta som utrycks i texten, vilket beskrivs i olika kategorier och subkategorier på ett så textnära sätt som möjligt.
Intervjuerna numrerades. De inspelade intervjuerna lyssnades igenom flera gånger och transkriberades ordagrant inklusive icke verbala information strax efter intervjutillfällen. Polit och Beck (2012) rekommenderar att lyssna och transkribera i nära anslutning till den utförda intervjun för att inte gå miste om detaljer eller vid behov rekonstruera den. De nedskrivna intervjuerna skrevs i olika färger. Vissa hade samma färg, men den ena var skriven i kursiv stil.
Från samtliga intervjuer valdes meningsbärande enheter som svarade mot studiens syfte, sedan kondenserades och kodades dem. Kondensering innebär att förkorta meningsbärande enheter utan att förlora dess kärna (Graneheim & Lundman, 2004). Koderna är en kort beskrivning av innehållet i de kondenserade enheterna. Bredvid dessa koder skrevs troliga subkategorier och kategorier. För detta gjordes en tabell. I tabellen numrerades intervjuns nummer samt meningsbärande enhet i den ordning som blev tagna från den nedskrivna intervjun, till exempel 1.1 för intervjun ett och första mening från denna intervju. I en annan tabell grupperades de meningar som hör samman för att därefter bilda slutliga subkategorier och kategorier som presenteras i denna studie. En kategori definieras enligt Graneheim &
Lundman som en grupp av begrepp och idéer som delar ett gemensamt innehåll och kan ses som ett uttryck av innehållet i texten. Exempel på analysprocessen visas i tabell 1. Materialet
delades in i fyra kategorier och tolv subkategorier. De slutliga kategorierna och subkategorierna presenteras som resultat i löpande text samt att det illustreras citat från intervjuerna.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen
Meningsbärande Kondensering Kod Subkategori Kategori Det är jätte paket
det här att man ska åka iväg
någonstans utanför hemmet. Hur är framkomligheter med käppar, med rollator? Finns det bra stolar att sitta på? Och hur är tillgångar till toaletter och hur är det med trappor och massa av sådana detaljer som en frisk människa aldrig behöver ägna en tanke, men som kan vara svåra skillnaden, för mig, om jag ska vara med eller inte vara med.
Om jag ska vara med och åka någonstans beror på om det finns trappor, framkomlighet med
gånghjälpmedel, tillgång till toaletter, till stolar, etc.
Anpassa
vardagslivet efter den sjukes kondition
Sociala Symtom Upplevelser av symtom
Det är väl
sjukhuset där borta (akut sjukhus), det var en skräck upplevelse. Inte på grund av
sjukdomen, utan att det var så trångt och det var så rörigt
Det var en skräckupplevelse att vårdas på akutsjukhus.
Dålig
sjukhusupplevelse
Missnöje Känslomässig reaktion
Jag försöker och ha ungefär en och en halv liter som högsta punkt och då har jag en tillbringare som är så pass mycket, så jag vet att om jag dricker ur den alltså, då har jag gjort.
Jag försöker ha koll med vätskerestriktion med hjälp av en tillbringare.
Har kunskap om vätskerestriktion.
Goda kunskaper Behov av kunskap
Ja, jag måste ha hemhjälp (HH).
Jag har städhjälp var 14 dag. Jag har tvätthjälp var 14 dag och jag har handling varje fredag (paus) och sedan
stumppåtagning och bäddning på morgonen.
Jag har hjälp från HH med
serviceinsatser, strumppåtagning och bäddning på morgonen.
Får hjälp av HH Hemtjänst stöd Behov av stöd
4.6. Forskningsetiska övervägande
Studien genomfördes efter prövning av Högskolan i Gävles forskningsetiska råd, av verksamhetschefen där studien ska utföras och patientens samtycke. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra forskningsetiska principer (informationskrav, samtyckekrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav) som kommer att följas i denna studie. De intervjuade upplystes om syftet med studien, kring de etiska principer, att deltagandet var frivilligt, om möjligheter att ta tillbaka sin medverkan när de ville och att inspelningsutrustning skulle användas. De blev intervjuade efter att ha gett sitt samtycke om att vara med i studien.
Intervjuerna behandlades konfidentiellt. Citat som presenteras i studien valdes noga för att eliminera risken för identifiering. De intervjuade fick bestämma plats (på enkelsal eller samtalsrum) och tid för intervjun. Alla inspelade intervjuer och utskrifter förvarades så att obehöriga inte kunde ta del av materialet och förstördes när studien blev godkänd och publicerad som examensarbete.
5. RESULTAT
Analysen av det insamlade materialet resulterade i fyra kategorier och tolv subkategorier som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. I tabell 2 visas en översikt av de kategorier och subkategorier. Citat från intervjuade patienter anges med kursiv stil och patient med numret på intervju inom parantes.
Tabell 2. Översikt över underkategorier och kategorier.
Subkategorier Kategorier
• Fysiska symtom
• Sociala symtom
• Existentiella symtom
Upplevelser av symtom
• Nöjd
• Missnöje
• Sorg
• Tillit
Känslomässiga reaktioner
• Goda kunskaper
• Bristande kunskaper
Behov av kunskap
• Professionellt stöd
• Hemtjänststöd
• Närståendestöd
Behov av stöd
5.1 Upplevelser av symtom
Symtomen vid hjärtsvikt uppträder med varierande styrka beroende på hjärtsviktens svårighetsgrad. Ibland krävs en kartläggning av hjärtans funktion genom ekokardiografi för att kunna verifiera några symtom. De intervjuade patienter ingick i klassifikationen NYHA III, vilket innebär att kliniska symtom kan påvisas påtagligt. Denna kategori bildades av underkategorierna fysiska, social och existentiella symtom.
Fysiska symtom
De fysiska symtom som patienter med hjärtsvikt beskrev mest om, var andningssvårigheter.
Andfåddhet blev mest uttalad vid fysisk ansträngning. De fysiska ansträngningarna behövde inte vara så stora för att utlösa andfåddhet. Jag blir väldig andfådd alltså, med det minsta rörelse. Om jag vänder om, om jag hastigt rör mig, så blir jag, (uppvisar snabb andning) blir andfådd (patient 2). Det fanns situationer där patienter själva inte noterar att de blivit andfådda.
Min hustru påpekade att: ”du börja låta lite andfådd nu”. Jag går inte omkring hemma och låtit som att jag har sprungit tiotusen meter hela tiden, men i vissa situationer så tyckte hon att det lät som att jag var andfådd (patient 8).
Tungkänsla både i buken och i underbenen upplevdes som resultat av vätskeretention. Det är min mage som är full med vatten, vet du. Det blir väldig tung, vet du (patient 6). Fötterna blir, till exempel, blir tjockare och man får svårare att ta på sig skorna (patient 7). Viktuppgång förekom och för en del patienter innebär det ett varningstecken på att söka vård. Nedsatt ork och yrsel som ledde till dålig balans hade en negativ inverkan på deras livskvalitet. Brist på energi och känna sig trötta påverkade deras dagliga liv. Många upplevde som svårt att orka med sysslor i hushållsarbetet. De kunde inte genomföra aktiviteter som tidigare. Förut gick jag och promenera en timme om dagen för ett par månad sedan och gått på styrketräning på
….sjukhem. Det är slut med det bara (patient 1).
Det framkom att en del hade förändrad smakupplevelse och nedsatt aptit, medan andra behöll god aptit. Vätskedrivande läkemedel förorsakade att de hade behov av täta toalettbesök samt besvärades av muntorrhet. Behov av toalettbesök nattetid störde deras sömn. Ju, det är det att jag läcker ju, jag läcker ju. Jag måste gå upp några gånger på natten (patient 9). De beskrev att det inte var svårt att somna om samt att de kunde sova längre på morgnarna eller ha siesta eftersom de var pensionärer.
Sociala symtom
Den sociala påverkan som upplevdes av patienter med hjärtsvikt är ändrade roller i familjen.
Roller som de tidigare hade haft förändrades när de inte länge kunde delta i dagliga aktiviteter såsom att hjälpa sin sjuke make/maka, att vara den som körde bilen i familjen och/eller ha behovet att bli hjälpta att utföra sina hemmasysslor. Relationer till livskamrat kunde bli spända då patienter har svårt att utföra sina aktiviteter i det dagliga livet. Hon har bestämt sig för och hon har också sagt, signalerat här, att hon inte har ambition, på något sätt, att bli min sjuksköterska när jag kommer hem, utan sådana här grejer ska jag, liksom, klara själv (patient 8).
Patienterna upplevde en form av isolering när de inte kan upprätthålla ett socialt nätverk efter insjuknandet. Jag skulle vilja åka utomlands. Jag har gjort det förut, men inte numera. Men överhuvudtaget skulle jag vilja göra någonting och se annat. Jag skulle vilja träffa nya
människor, men, men (patient 3). Att bo i ett hus utan hiss och/eller att ha syrgasaggregat försvårade situationen. Det framkom också rädsla för att ramla, främst under vinterhalvåret.
Ekonomin hade inte varit en orsak till oro för en del patienter, men andra lade märkte till den låga pensionen de hade samt att de är ensamstående. Allt ska betalas (paus) och pensionen är inte så stor, men det räcker i alla fall (patient 1).
Existentiella symtom
Existentiella symtom beskrevs i form av tankar kring livets skörhet. Rädsla om döden uppstod oftast då patienterna fick andnöd. Det fanns en önskan att vilja leva, men det upplevdes mycket påfrestande. Det uppstod tankar över sin existens. Jag ligger bara och drömmer; det tänkte jag säga. Jag grubblar på allt, på hur det ska bli med allt. Grubbla helt enkelt. Så det blir ett ganska tråkigt sätt och somna (patient 3).
Det fanns en tro om att hjärtsvikten går över och ett försök att inte visa att de mådde dåligt.
Några symtom på hjärtsvikt upplevdes som en del av ålderdomen, medan andra kände sig gamla på grund av multisjuklighet.
Det är en väldig jobbigt sjukdom, det kan jag tala om för dig. Man känner sig lite gammal. Tänk vad jag har fått för skit. Just med ögon, svikt, flimmer och allting. Vad blir det nästa gång? Jag börja tänka så. Jag tyckte liksom att, ja. Vad ska man göra åt det? Man kan inte göra någonting. Så är det (patient 3).
Beskrivningar av att känna sig lyckligt lottade uppmärksammades när de ansåg att det fanns andra patienter med hjärtsvikt som hade det värre. Medicinering uppgav hopp på klinisk förbättring och de hade drömmar om att kunna nå nya uppmaningar efter det, såsom att kunna promenera ett antal meter längre än de kunde göra då.
5.2 Känslomässiga reaktioner
Sjukdomsförloppet tvingar de som lever med hjärtsvikt till ett liv där man pendlar mellan att må bättre och sämre. Denna kategori bildades av underkategorierna nöjd, missnöje, sorg och tillit. De intervjuade patienter satte ord på sina känslor.
Nöjd
Patienterna upplevde tacksamhet och var nöjda över att bli inlagda, samt för avgifter som togs ut för inläggning, vilket var billigt för de behandlingar och omhändertagande de får. De lägger stor uppmärksamhet på bemötande som de erfor på ett geriatriskt sjukhus till skillnad från ett akut sjukhus.
Jag tycker att det här sjukhuset är väldigt bra för att det ger oss, (liten paus) ett tryggt sjukhus för äldre människor. Det är ett tryggt sjukhus för äldre människor. Det blir en helt annan gång på sjuksköterskor. De tar mera hänsyn till, till gamla alltså, för det, det är det som de ska göra (patient 7)
De kände sig tillfredsställda med information de hade fått från professionell personal, trots att det kunde konstatera under intervjun att det fanns brister i kunskaper, vilket kunde påverka egenvården. De beskrev att dosering av läkemedel var bra vilket inte gav några biverkningar.
De har ju decimerat på den nivån som jag inte får några biverkningar (patient 5).
Missnöje
Det framkom att patienter upplevde missnöje med att känna sig beroende av andra, att de tar många mediciner dagligen på grund av multisjukdom och i vissa fall behövde de förbereda två dosetter för att kunna ha kontroll på sina mediciner. Känsla av att känna sig tvingad att genomgå multipla intravenösa nålstick och få hematom av dem var inte omtyckt. Missnöje med behandling av hjärtsvikt beskrevs eftersom effekten hade uteblivit och detta ledde till att planerad tarmoperation uteblev. Det upplevdes en orolig miljö på akutsjukhus både för att det fanns mycket personal och att patienter med demensdiagnos placerades tillsammans med patienter med hjärtsvikt.
Sorg
Känsla av sorg upplevdes när de förändringar som sjukdomen medför gjorde att de blev tvungna att inte utföra värdefulla aktiviteter som gjorde livet meningsfull såsom promenader, resor, träffa närstående, bekanta, etcetera. Biverkningar som vätskedrivande mediciner medförde förvärrade situationer.
Det är klart att det inte är roligt att inte kunna göra det ena eller det andra. Man är van att få gå ut. Jag åkte till min dotter som bor på … förut på somrarna. Det klarar jag inte idag. Jag har fått färdtjänst, men jag orkar inte åka ditt i alla fall (patient 1).
När jag åt furix kunde jag inte gå och vara borta mer än kanske 10-15 minuter och det var sorgligt. Jag ville ju gå ut och gå. Jag ville gå ut och röra på mig, men jag hade svårt. Jag måste alltid tänka så här: Här finns en toalett placerad (patient 3).
Tillit
Generellt hade patienterna stort tillit för professionella teamet. Mediciner ansågs som livsuppehållande och detta bidrog till att de följde medicinering som ordinerades samt restriktioner som rekommenderades. Om det kommer doktor och säger att jag ska ta en tablett till så gör jag nog det. Jag tar alltid de mediciner som rekommenderas (patient 4).
5.3 Behov av kunskap
Patienters kunskap om sin sjukdom och dess hantering kan vara avgörande för att hantera både fysiska och psykosociala svårigheter. Behovet av kunskap var ganska splittrad bland patienterna.
Goda kunskaper
Goda kunskaper om sin sjukdom och egenvård upplevdes, vilket kunde förbättra kontroll av symtomen som kunde uppstå. De hade goda strategier med hjälp av graderade flaskor för att ha kontroll på vätskerestriktion. De visste hur viktigt det var att utföra viktmätning på bestämd tid på dagen och om sambandet mellan viktuppgång och förekomst av kliniska symtom. Det kan vara vatten, vätska i fötterna har jag haft. Det visas direkt på vågen (patient 6). Viktuppgång var ett varningstecken för dem för att söka hjälp. Även patienterna med fetma som hade goda kunskaper om att sträva efter en viss vikt, utryckte följande: Jag vägrar att sitta med en kaloritabell i ena handen och en morot i den andra och tro att det är livet så att säga (patient 8).
Kunskap om sockerfria salivstimulerande sugtabletter uppmärksammades som ett medel för att motverka muntorrhet.
Brist på kunskap
Det framkom också att de inte hade lärt sig att vara uppmärksamma på hjärtsviktsspecifika förändringar och/eller missuppfattade de kliniska symtom. Det uttrycktes följande om tecken på viktuppgång vid hjärtsvikt: Ja. det undrar jag också. Jag äter inte mycket. Jag äter små portioner, men jag kanske äter lite fel (patient 2). Viktförändringar relaterades till fettvävnaden och inte till vätskeretention. En del blev vägda endast när de gick på kontroll hos läkare en gång per år. Även om viktkontroll utfördes saknades kunskap på åtgärder som de kunde medta. Det upplevdes att det var bättre att hantera kärlkramp än hjärtsvikt symtom.
Brist på information har kunnat konstateras där vårdpersonalen utför kontroll med vätskeregistrering utan att patienter vetat målet med detta eller om de själva skulle följa någon restriktion.
De har ju kontrollerat vad jag dricker och vad jag kissar. Jag vet inte vad de har kommit fram till. Jag har blivit bättre i alla fall. Jag har inte fått information om vätskerestriktion. De säger bara att jag ska dricka (patient 4).
Samtliga patienter hade inte kännedom om behovet av saltrestriktion, det vill säga, att undvika mat med högt saltinnehåll och att salta extra på färdiglagad mat. Om kostens påverkan på symtom uttrycktes följande: Jag tror inte det, men jag vet inte heller, men god mat äter jag alltid (skratt) (patient 6).
5.4 Behov av stöd
Att ha hjärtsvikt hade en stark påverkan på många olika sätt i patienternas liv genom att den gjorde det svårare för dem att klara av sitt vanliga liv. Personer med hjärtsvikt kan ha stort behov av stöd från det professionella teamet, från hemtjänsten och närstående.
Professionellt stöd
Patienterna uttryckte att de hade blivit väl omhändertagna av professionell personal både på sjukhuset och inom hemsjukvården. Det var viktigt att få möjlighet att kunna samtala med vårdpersonal och att de tog hänsyn till deras åsikter.
Det framkom nedsatt ork för att kunna ta sig till vårdcentralen. De uppskattade att hemsjukvårdspersonal gjorde regelbundna hembesök för Protrombinkomplex International Normalized ratio (PK(INR)) kontroll. Möjlighet av att använda sig av sjukresor och ha
färdtjänstkort uppskattades. Dietiststöd var viktig för patienter som inte hade god aptit. Jag tycker att jag börjar få bättre aptit sedan jag fick sådana näringsdrickor (patient 1). Att få mediciner hemskickad i apodos underlättade att följa medicinering eftersom det stod datum och klockslag när de skulle ta sina mediciner.
Inmonterade elektrisk dörröppnare till hissen samt föreskrivna fällbara rollatorer har inneburit ett viktigt redskap för vissa patienter för att kunna ta sig ur ut sina hus. Patienter som inte hade kateter besvärades av täta toalettbesök nattetid. Att använda sig av en toaletthink eller urinflaska minskade besvären att somna om och slippa oroa sig för att kissa på sig.
Hemtjänststöd
Hemtjänsten har blivit den förlängda armen för de patienter som drabbas av hjärtsvikt. Några patienter tyckte att deras roll hade förändrats. Numera tvingades de att förlita sig att andra utför hemmasysslor som de själva tidigare hade kunnat utföra. Frågan om att ha hemtjänst har kommit både från patienter och hemtjänsten själva och patienterna kände lättnad att låta andra utföra hemmasysslor. Hemtjänsten sade liksom, du måste få lite hjälp. Du kan inte gå omkring och bära på de där jäkla stora mattorna. Jag tvättade om golvet och dammsög och tog bort vissa mattor. Det var jätteskönt att få hjälp (patient 3). Samtidigt var det inte uppskattat att få för mycket hjälp. De tycker att jag skulle tagit mer hjälp, men jag har sagt nej, nej, det vill jag inte (patient 3).
De som använde stödstrumpor upplevde stor lättnad av att få hjälp med på- och avtagningen av dem. På grund av nedsatt ork kunde inte patienterna ta del av alla insatser som de var berättigade till, såsom att gå ut på promenader.
Närståendestöd
Patienterna utryckte tacksamhet och var stolta över att ha så fina hjälpsamma människor runt omkring sig. Att få hjälp med de dagliga sysslorna av familj och vänner gav stöd och minskade oron.
Min son hjälper mig mycket med handling och sådant där och det är jättebra. Det är det som är det svåraste. Att handla hem varorna och det får jag hjälp med, så jag är inte orolig för det heller (patient 6).
De som bodde i parrelation fick hushållsarbetet anpassat. Det värdesattes när någon närstående följde med vid läkarbesök. Detta var viktigt för att säkerställa att given information uppfattades rätt. Det viktigt att kunna prata ut om tankar och erfarenhet om sjukdomen, men andra ville de inte berätta om detaljer om sitt tillstånd. En av de patienterna uttryckte följande: Jag tycker att det räcker att jag har hjärtsvikt, sedan får man gissa, som jag har gjort (patient 6). Önskan av att vara hemma och inte söka vård när det verkligen behövdes har varit ett diskussionsämne mellan patient och närstående. Det är ett helsike när man blir det emot sin vilja. Sedan blev jag så dålig, men jag tycker om att vara hemma och ligga i sängen (patient 3).
6. DISKUSSION
Syftet med denna empiriska studie var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna upplevde symtom, känslor och behov som de inte upplevt innan insjuknandet. Fysiska symtomen på hjärtsvikt medförde en minskning av förmåga att kunna utföra aktiviteter, vilket påverkade deras dagliga liv. Detta skapade känslor av sorg. Det uppskattade omhändertagandet som de fick både från professionella vårdare och närstående och hemtjänsten. Behov av kunskap var nödvändigt för att kunna utöva egenvård.
De kände sig trygga av att bli inlagda när symtomen försämrades, men värderades mer att bli inlagd på ett geriatriskt sjukhus.
6.1 Resultatdiskussion
Patienterna upplevde flera symtom samtidigt såsom andfåddhet, trötthet, ödem och yrsel.
Andfåddhet och trötthet var de vanligaste symtom beskrivna i Barnes et al. (2006) och Kalras et al. (2013) studie. Moser et al. (2014) beskriver att det brukas betrakta symtomen isolerat och av den anledningen rekommenderar de att genom att känna igen och reagera tidigt vid eskalerande symtom, kan vara avgörande för att förhindra inläggning på sjukhus. Det visades i resultatet att patienterna kände sig informerade, trots att det kunde konstateras brist på kunskap. Patienternas behov av lärande är relaterade till kunskap (Kim, Ahn, Kang, Kim &
Lee, 2013). I Falk et al. (2013) studie hade de flesta patienter begränsad kunskap om hjärtsvikt, men en majoritet trodde att anledningen till deras tillstånd var resultat av sin ålderdom. Liknande resultat påträffades i denna studie. En systematisk och planerad utbildning för patienters med hjärtsvikt leder till en ökning av patienters egenvårdsbeteende och förbättrad livskvalitet (Enç, Yigit & Altiok, 2010). Även om endast ökad kunskap inte nödvändigtvis försäkrar beteendeförändringar, har studier visat att kunskapen bidrar till
förbättringar i egenvård (Barnason, Zimmerman & Young, 2012).
Känslan och upplevelsen av att vara trött beskrevs i studien. En ökning av trötthet är associerad med värre klinisk resultat (Perez-Moreno, et al., 2014). Samtliga patienter tillhörde NYHA III, enligt klassificering av hjärtsviktssymtom, vilket innebär att trötthet uppstår vid lätt till måttlig fysisk aktivitet.
Andfåddhet var den kroppsliga funktionsnedsättning som utrycktes bland patienterna.
Edmonds et al. (2005) noterar att patienter med hjärtsvikt blir med tiden vana vid andfåddheten. Även om symtomen var den dominerande orsaken till att söka akutvård, bara ett fåtal relaterade sina symtom till försämring av hjärtsvikt (Patel, Shafazand, Schaufelberger
& Ekman, 2007).
Äldre patienter har svårare att upptäcka och tolka sina symtom. I Riegels et al. (2010) studie är det 31 procent av äldre som rapporterade att deras make eller vänner kände igen sina symtom före deras egen upptäckt. Patienter behöver utbildas för att förbättra förståelsen av symtom. Albert et al. (2014) och Symons et al. (2004) bekräftar att det behövs insatser som hjälper patienterna att förstå vad hjärtsvikt innebär och hur den kan kontrolleras genom egenvård beteenden. Det behövs lägga fokus på att utveckla interventioner som fokuseras på symtom för att hjälpa särskilt äldre patienter (Riegel et al.).
Patienter i denna studie hade stort förtroende för läkemedel. Att följa läkemedelsordination är en egenvårdsåtgärd som patienter med hjärtsvikt är mest följsamma till (Barnason et al., 2012;
Jaarsma et al., 2013). Wu, Peden, Heo och Moser (2006) beskriver att viljan att vara friska är en primär drivkraft i patientens beslut att ta sitt läkemedel som ordineras. Det framkom att några inte visste om eller inte utförde viktkontroll och vätskerestriktion. Brist på egenvård har visat sig vara signifikant associerade med ofta sjukhusinläggningar och minskad livskvalitet (Britz & Dunn, 2010).
De fysiska begränsningar medförde att patienterna inte längre kunde göra det som tidigare togs för givet. Cider (2005) beskriver att patienter med hjärtsvikt har en 30 till 40 procent lägre syreupptagningsförmåga än de friska personer och detta medför fysiska begränsningar hos patienter. Som resultat av de begränsningarna kände de sig isolerade. Det finns olika faktorer som, enligt Yun-Hee, Kraus, Jowsey och Glasgow (2010) kan påverka isolering
såsom livsstilsförändring, medicinering, rädsla och fysiska restriktioner på grund av andningssvårigheter och trötthet
Denna livssituation ledde till förödande tanke om existentiella frågor och sorg. Dekker et al.
(2014) och Shimizu, Yamada, Miyake, och Izumi (2011) konstaterade i sina studier att som följd av hjärtsvikten upplevde patienterna känslor av sorg, ångest, stress, depression och dödsångest. Det skapade ett lidande att inte längre känna sig bekanta med sin kropp. Enligt Waterworth och Jorgensen (2010) upplever patienter med hjärtsvikt en känsla av hopplöshet, att deras liv gick utför.
Att ha hjärtsvikt upplevdes att det inte hade stor påverkan på deras ekonomi. Däremot i Namukwaya, Murray, Leng, Downing och Grant (2014) studie i Uganda visades att de patienterna med hjärtsvikt hade finansiella problem. Efter patientens död hade nästan en fjärde del av anhöriga rapporterat förlust av de flesta eller alla familjens besparingar (Levenson, McCarthy, Lynn, Davis & Phillips, 2000).
Oförmågan att utföra socialt definierade roller ledde till att vara beroende i sin vardag (Falk et al., 2013). Patienterna i denna studie var äldre och var i behov av hjälp för att kunna klara sin vardag. Det uppskattades att få hjälp med praktiska åtgärder för att få vardagen att fungera.
Att få stöd upplevs som viktigt för det egna välbefinnande (Aldred, Gott & Gariballa, 2005).
6.2 Metoddiskussion
Denna empiriska studie har genomförts med en kvalitativ metod. Det valdes en induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor för att nå studien syfte som var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. En kvalitativ metod används för att beskriva och förstå erfarenheter och upplevelser (Polit & Beck, 2012). För att lyfta fram patienters upplevelser analyserades resultatet med manifest kvalitativ innehållsanalys.
Förförståelse kan, enligt Polit och Beck (2012), vara ett hinder i forskningsprocessen genom avsaknad av öppenhet inför det som patienterna berättar. Författaren i denna studie arbetar på en av avdelningar där studien genomfördes och hade fått förförståelse om patienter med hjärtsvikt. Det underlättade att ha tidigare kunskaper om vård och behandling om specifika vårdåtgärder under intervjuernas gång. Författaren försökte vara öppen både för positiva som negativa upplevelser under studie.
Läkarna och/eller sjuksköterskor på respektive avdelningar avgjorde vilka patienter som var lämpliga, enligt inklusionskriterierna, för att delta i studien. Det var viktigt att patienter hade kunskap om att de drabbats av hjärtsvikt innan förfrågan gjordes. Det fanns två patienter som inte hade kunskap av att de drabbats av hjärtsvikt, enligt rapport från avdelningspersonal. Då valdes de bort. En annan patient som hade grad NYHA IV kunde inte intervjuas eftersom dennes kliniska tillstånd hindrade möjligheten att bli intervjuad.
Tillförlitlighet av kvalitativa studier ska bedömas utefter dess trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2004).
Målet för studien var att genomföra åtta intervjuer. Det genomfördes nio. Valet av antal intervjuade bestämdes beroende på tillgänglighet, resurser och tid. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) kan få intervjuer leda till att resultatet får låg överförbarhet, medan andra studier med många intervjuer försvårar hantering av resultatet. Antal deltagare i en kvalitativ forskning avgörs utifrån de data som blir till under intervjuerna (Polit & Beck, 2012). En av patienterna hade nyss fått kännedom om diagnosen och hon hade inte funderat mycket över sin situation. Av den anledningen bestämdes det att intervjua en patient till.
Det gick en månad mellan den första och den sista intervjun. Vid tre olika tillfällen genomfördes två intervjuer per dag. Detta berodde på tillgänglighet till antal patienter som befann sig på det geriatriska sjukhuset där studien genomfördes. Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan det finnas risk för inkonsekvens vid datainsamling om denna sker under lång tid. En månad anses vara en rimlig tid för datainsamlingen.
Samtliga patienter var öppna och positiva inför intervjuerna. Fem av intervjuerna skedde i patientens egen sal och resten i samtalsrummen intill avdelningarna. De som valde att genomföra intervjun i samtalsrummen delade rum med andra patienter. Intentionen var att intervjua patienterna på en plats där de kände sig bekväma. Detta kan anses som en styrka i denna studie. Genom att skapa en trygg och lugn miljö i en intervjusituation kan patienterna känna sig fria att delge sina upplevelser. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att detta ökar möjligheten att genomföra intervjuer med bra kvalitet.
Patienterna hade inte fått intervjuguiden innan. Detta anses som en styrka i studien.
Författaren i denna studie hade ingen större erfarenhet av att genomföra intervjuer. De två första intervjuerna var korta. I de resterande intervjuerna kände författaren sig bekväm i sin roll som intervjuare och kunde samtala fritt utan att följa intervjuguiden lika noga.
Citat från intervjuerna användes från samtliga intervjuade. Graneheim & Lundman (2004) anser att citat stärker trovärdigheten. Under studiens gång har författaren haft kontakt med sin handledare som kontinuerligt har granskat studien, vilket ökar tillförlitligheten.
I den här studien har patienter lovats att innehållet av studien behandlas konfidentiellt. Detta medförde att viss information har fått utelämnas, vilket har varit ett etisk övervägande (Helsingforsdeklarationen, 2014).
Kliniska implikationer för omvårdnad
Livet för äldre patienter med hjärtsvikt är fyllda med utmaningar, särskilt i förhållande till förlust av autonomi, funktionshinder, social isolering och existentiella frågor. Det finns en stor sannolikhet att de bli beroende av andra för de grundläggande behoven i livet och av förlust av värdighet som associeras med dessa beroenden. Det kan antas att känsla av välbefinnande kan bli kraftigt påverkad i denna åldersgrupp av patienter som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med förlust av självständighet och rädsla för framtiden.
Patienters upplevelser om hjärtsvikt är individuella. Av den anledningen bör sjuksköterskor och andra sjukvårdspersonal utgå från den enskilde individen. De behöver vara uppmärksamma och lyhörda i mötet med patienten. En individanpassad och evidensbaserad vård kan bidra till en större förståelse för patienternas livsvärld och hjälpa dem att uppnå eller bibehålla en god hälsorelaterat välbefinnande. Personcentrerad vård bidrar till att utrusta patienter för att kunna hantera sin sjukdom Searson (2007). Dudas et al. (2013) beskriver att personcentrerad vård kan bidra till att förkorta vårdtiden och förbättra dagliga aktiviteter.
Egenvård kan hjälpa patienter med hjärtsvikt att hantera sin förändrade livssituation. Att främja patientens förmåga till egenvård är sjuksköterskans mål med omvårdnaden (Orem, 1995). Jaarsma et al. (2013) beskriver att egenvårdsåtgärd behöver förbättras i hela världen och att lägga fokus på specifik egenvårdsåtgärd kan vara mer effektiv än generella utbildningar. Om patienten har goda kunskaper om sin sjukdom och egenvård kan bidra till att
reducera återinsjuknande och sjukhuskostnader.
Förslag till fortsatt forskning
Resultatet visar att det föreligger bristande kunskaper hos äldre patienter med hjärtsvikt. Det behövs fördjupad förståelse för hur sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal kan ge bättre stöd för att kunna förbättra hälsa och lindra lidande hos patienter med hjärtsvikt. Författaren till föreliggande studie anser att det behövs mer forskning om nya patientundervisningsstrategier för äldre befolkning med hjärtsvikt, såsom rollspel i specifika situationer och på så sätt främja egenvård.
7. Slutsats
Patienter med hjärtsvikt i denna åldersgrupp upplevde att känsla av välbefinnande påverkades av som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med funktionshinder, förlust av självständighet, social isolering och existentiella frågor. Det var framförallt den minskade förmåga att utföra fysiska aktiviteter som hade den största påverkan på äldre patienters dagliga liv. Patienter hade inlärningsbehov och de upplevde osäkerhet när livet inte kunde kontrolleras. Stöd visade sig vara viktigt för patienters välbefinnande. Det uppmärksammas att upplevelserna som patienter hade om hjärtsvikt är individuella. Av den anledningen behövs en individuell vårdplan upprättas för att möta de verkliga och potentiella behov som varje patient med hjärtsvikt har.
REFERENSER
Albert, N., Levy, P., Langlois, E., Nutter, B., Yang, D., Kumar, V., & ... Nykun, E. (2014).
Heart failure beliefs and self-care adherence while being treated in an emergency department.
The Journal Of Emergency Medicine, 46(1), 122-129. doi:10.1016/j.jemermed.2013.04.060
Aldred, H., Gott, M., & Gariballa, S. (2005). Advanced heart failure: impact on older patients and informal carers. Journal Of Advanced Nursing, 49(2), 116-124. doi:10.1111/j.1365- 2648.2004.03271.x
Bagheri, H., Yaghmaei, F., Ashktorab, T., & Zayeri, F. (2012). Patient dignity and its related factors in heart failure patients. Nursing Ethics, 19(3), 316-327.
doi:10.1177/0969733011425970
Barnason, S., Zimmerman, L., & Young, L. (2012). An integrative review of interventions promoting self-care of patients with heart failure. Journal Of Clinical Nursing, 21(3/4), 448- 475. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03907.x
Barnes, S., Gott, M., Payne, S., Parker, C., Seamark, D., Gariballa, S., & Small, N. (2006).
Prevalence of symptoms in a community-based sample of heart failure patients. Journal Of Pain And Symptom Management, 32(3), 208-216.
Beckelman, D-B. Havrenek, E-P. Becker, D-M. Kutner, J-S. Peterson, P-N. Wittstein, I-S. et al. (2007). Symtoms, Depression, and Quality of Live in Patients With Heart Failure. Journal of Cardiac Failure, 13(8), 643-648.
Britz, J., & Dunn, K. (2010). Self-care and quality of life among patients with heart failure.
Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 22(9), 480-487.
doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00538.x
Butler, J. (2012). An overview of chronic heart failure management. Nursing Times, 108(14- 15), 16-20.
Cider, Å (2005). Livssituation och hälsorelaterad livskvalitet. I. A. Strömberg (Red.), Vård vid hjärtsvikt (ss. 117-131). Lund: Studentlitteratur.
Cook, C., Cole, G., Asaria, P., Jabbour, R., & Francis, D. (2014). The annual global economic burden of heart failure. International Journal Of Cardiology, 171(3), 368-376.
doi:10.1016/j.ijcard.2013.12.028
Dekker, R. (2014). Patient perspectives about depressive symptoms in heart failure: a review of the qualitative literature. The Journal Of Cardiovascular Nursing, 29(1), 9-15.
doi:10.1097/JCN.0b013e318273a5d6
Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J.J., Ponikowski, P., Poole-Wilson, P.A.,… Swedberg, K. (2008). ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: The Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in
collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM). European Heart Journal, 29(19), 2388-442. doi: 10.1093/eurheartj/ehn560
do Nascimento, H., & de Araújo Püschel, V. (2013). Self-care actions in patients with heart failure. Acta Paulista De Enfermagem, 26(6), 601-607.
Dudas, K., Olsson, L., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., & Ekman, I.
(2013). Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person- centred care than in usual care. European Journal Of Cardiovascular Nursing: Journal Of The Working Group On Cardiovascular Nursing Of The European Society Of Cardiology, 12(6), 521-528. doi:10.1177/1474515112472270
Edmonds, P. M., Rogers, A., Addington-Hall, J. M., McCoy, A., Coats, A. S., & Gibbs, J. R.
(2005). Patient descriptions of breathlessness in heart failure. International Journal Of Cardiology, 98(1), 61-66. doi:10.1016/j.ijcard.2003.10.039
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., Nay, R., & Gibson, S. (2010). Development and initial testing of the Person-centered Care Assessment Tool (P-CAT). International
Psychogeriatrics, 22(1), 101-108. doi:10.1017/S1041610209990688
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K.
(2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing. 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Enç, N., Yigit, Z., & Altiok, M. (2010). Effects of education on self-care behaviour and quality of life in patients with chronic heart failure. CONNECT: The World Of Critical Care Nursing, 7(2), 115-121.
Falk, H., Ekman, I., Anderson, R., Fu, M., & Granger, B. (2013). Older patients' experiences of heart failure-an integrative literature review. Journal Of Nursing Scholarship: An Official Publication Of Sigma Theta Tau International Honor Society Of Nursing / Sigma Theta Tau, 45(3), 247-255. doi:10.1111/jnu.12025
Gerlich, M., Klindtworth, K., Oster, P., Pfisterer, M., Hager, K., & Schneider, N. (2012).
'Who is going to explain it to me so that I understand?' Health care needs and experiences of older patients with advanced heart failure. European Journal Of Ageing, 9(4), 297-303.
doi:10.1007/s10433-012-0244-6
Goodman, H., Firouzi, A., Banya, W., Lau-Walker, M., & Cowie, M. R. (2013). Illness perception, self-care behaviour and quality of life of heart failure patients: A longitudinal questionnaire survey. International Journal Of Nursing Studies, 50(7), 945-953.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.11.007
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Green, C., Porter, C., Bresnahan, D., & Spertus, J. (2000). Development and evaluation of the Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire: a new health status measure for heart failure.
Journal Of The American College Of Cardiology, 35(5), 1245-1255.
Hagner, D., May, J., Kurtz, A., & Cloutier, H. (2014). Person-Centered Planning for
Transition-Aged Youth with Autism Spectrum Disorders. Journal Of Rehabilitation, 80(1), 4- 10.
Hedner, L. P. (2007). Hjärtsvikt. I. L. P. Hedner (Red.), Invärtesmedicin (ss. 65-71). Lund:
Studentlitteratur.
Helsingforsdeklarationen (2014). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. World medical association. Från:
http://www.who.int/bulletin/archives/79(4)373.pdf
Heo, S., Doering, L. V., Widener J., & Moser, D. K. (2008). Predictors and effect of physical symptom status on health-related quality of life in patients with heart failure. American Journal of Critical Care, 17(2), 124-132.
Holm Ivarsson, B. (2007). Motiverande samtal, MI. I. B. Fossum (Red.), kommunikation:
samtal och bemötande i vården (ss. 199-230). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Jaarsma, T., Strömberg, A., Ben Gal, T., Cameron, J., Driscoll, A., Duengen, H., & ... Riegel, B. (2013). Comparison of self-care behaviors of heart failure patients in 15 countries
worldwide. Patient Education & Counseling, 92(1), 114-120. doi:10.1016/j.pec.2013.02.017
Jeon, Y-H., Kraus, S.G., Jowsey, T., & Glasgow, N.J. (2010). The experience of living with chronic heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC Health Services Research, 10,77. doi: 10.1186/1472-6963-10-77
Kalra, P., Morley, C., Barnes, S., Menown, I., Kassianos, G., Padmanabhan, S., & ... Lang, C.
(2013). Discontinuation of beta-blockers in cardiovascular disease: UK primary care cohort study. International Journal Of Cardiology, 167(6), 2695-2699.
doi:10.1016/j.ijcard.2012.06.116
Kim, S., Ahn, J., Kang, S., Kim, G., & Lee, S. (2013). Learning needs of patients with heart failure a descriptive, exploratory study. Journal Of Clinical Nursing, 22(5/6), 661-668.
doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04075.x
Kurpela, S. M., & Kessler, T. (2013). Heart Failure in an Era of Reform. Western Journal Of Nursing Research, 35(9), 1238. doi:10.1177/0193945913487173
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Levenson, J., McCarthy, E., Lynn, J., Davis, R., & Phillips, R. (2000). The last six months of life for patients with congestive heart failure. Journal Of The American Geriatrics Society, 48(5), 101-109.
Liu, L., & Eisen, H. (2014). Epidemiology of heart failure and scope of the problem.
Cardiology Clinics, 32(1), 1. doi:10.1016/j.ccl.2013.09.009
MacInnes, J. (2013). Relationships between illness representations, treatment beliefs and the performance of self-care in heart failure: a cross-sectional survey. European Journal Of Cardiovascular Nursing: Journal Of The Working Group On Cardiovascular Nursing Of The European Society Of Cardiology, 12(6), 536-543. doi:10.1177/1474515112473872
Moser, D., Lee, K., Wu, J., Mudd-Martin, G., Jaarsma, T., Huang, T., & ... Riegel, B. (2014).
Identification of symptom clusters among patients with heart failure: An international observational study. International Journal Of Nursing Studies,
Mårtensson, J. (2012). Vård av patienter med hjärtsvikt. I. F. Bengt, D. Malm, J. Mårtensson (Red.). Kardiologisk omvårdnad (ss. 79-108). Lund: Studentlitteratur.
Namukwaya, E., Murray, S., Leng, M., Downing, J., & Grant, L. (2014). Experience of living with advanced heart failure in Uganda. BMJ Supportive & Palliative Care, 4 (1), 82.
doi:10.1136/bmjspcare-2014-000654.234
Orem, D E (1995) Nursing Concepts of Practice. St. Louis, Misssouri: Mosby- Yearbook, Inc.
Patel, H., Shafazand, M., Schaufelberger, M., & Ekman, I. (2007). Reasons for seeking acute care in chronic heart failure. European Journal Of Heart Failure, 9(6-7), 702-708.
Perez-Moreno, A., Jhund, P., Macdonald, M., Petrie, M., Cleland, J., Böhm, M., & ...
McMurray, J. (2014). Fatigue as a Predictor of Outcome in Patients With Heart Failure:
Analysis of CORONA (Controlled Rosuvastatin Multinational Trial in Heart Failure). JACC.
Heart Failure, 2(2), 187-197. doi:10.1016/j.jchf.2014.01.001
Persson, H. (2012). Hjärtsvikt: Livsförligt tillstånd, förbättrade utsikter. I. M. Rosenqvist (Red.), Hjärtat (ss. 59-71). Stockholm: Karolinska institutet University Press.
Persson, J. & Stagmo, M. (2008). Perssons kardiologi: hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund:
Studentlitteratur.
Persson, S. (2003). Kardiologi: hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Qinglan, D., Yehle, K. S., Edwards, N. E., & Griggs, R. R. (2014). Geriatric Heart Failure:
Awareness, Evaluation, and Treatment in Primary Care. Journal For Nurse Practitioners, 10(1), 49-54. doi:10.1016/j.nurpra.2013.06.014
Riegel, B., Dickson, V., Cameron, J., Johnson, J., Bunker, S., Page, K., & Worrall-Carter, L.
(2010). Symptom recognition in elders with heart failure. Journal Of Nursing Scholarship: An Official Publication Of Sigma Theta Tau International Honor Society Of Nursing / Sigma Theta Tau, 42(1), 92-100. doi:10.1111/j.1547-5069.2010.01333.x
Sahm, L., Wolf, M. M., Curtis, L. L., Behan, R. R., Brennan, M. M., Gallwey, H. H., & Mc Carthy, S. S. (2012). What's in a label? An exploratory study of patient-centered drug instructions. European Journal Of Clinical Pharmacology, 68(5), 777-782.
doi:10.1007/s00228-011-1169-2
Searson, F. (2007). Meeting the information needs of patients with chronic heart failure.
Nursing Standard, 22(14-16), 52-57.
Shimizu, Y., Yamada, S., Miyake, F., & Izumi, T. (2011). The effects of depression on the course of functional limitations in patients with chronic heart failure. Journal Of Cardiac Failure, 17(6), 503-510. doi:10.1016/j.cardfail.2011.01.005
Socialstyrelsen. (2008). Hjärtsvikt: Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr- hjartsjukvard-2008-vetenskapligtunderlag-hjartsvikt.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Dödsorsaker: Causes of death. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 27 januari, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-6
SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och
sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Stockholm. Socialstyrelsen. Hämtad 27 januari, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/Sidor/2009-6.aspx
SOSFS 2011:23 (ändringsförfattning). Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i
föreskrifterna (SOSFS 2009:6) om bedömning av hälso- och sjukvårdsåtgärder kan utföras som egenvård. Stockholm. Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18570/2012-1-21.pdf
Stewart, M. (2001). Towards a global definition of patient centred care: the patient should be the judge of patient centred care... Little P, Everitt H, Williamson I, Warner G, Moore M, Gould C, et al. Preferences of patients for patient centred approach to consultation in primary care: observational study. BMJ 2001;322:468-72. BMJ: British Medical Journal
(International Edition), 322(7284), 444-445.
