AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap
Fysisk aktivitet - En social gemenskap
Motionsgympans effekt på den upplevda fysiska och psykosociala hälsan
Madelene Sagelid
2014
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Folkhälsovetenskap
Hälsopedagogiska programmet
Folkhälsovetenskap C: Teori och metod med tillämpning och examensarbete Handledare: Leah Emegwa Okenwa
Examinator: Ola Westin, Maria Lennernäs Wiklund
Sagelid M. (2014). Fysisk aktivitet- En social gemenskap: Motionsgympans effekt på den upplevda fysiska och psykosociala hälsan. Folkhälsovetenskap C. Teori och metod med tillämpning och examensarbete. Högskolan i Gävle, Sverige.
Abstract
Background: Migration and health status could lead to illness and unhealthy lifestyle for immigrants in Sweden. Swedish research has shown that women immigrant who live in Sweden are more physical inactive compared to Swedish women. Physical inactivity and unhealthy lifestyle is a leading cause for lifestyle diseases such as cardio- vascular disease and could lead to unhealthy problems. By being physically active problems like depression, anxiety and psychosomatic disorders can be prevented. Studies have shown that physical activity as a group exercise and social support had positive effects on wellbeing and physical activity levels of immigrant women. The aim of this study was to investigate immigrant women in a small city in mid-Sweden and the association on perceived physical and psychosocial health in relation to Swedish “motionsgympa” and the influence of the social environment on physical activity.
Methods: This study was a cross-sectional study and a questionnaire survey was used.
40 of 40 respondents participated but only 29 were selected. Frequency tables and Cross tables were used and also Chi-square and measures for association with p-value (95%, p<0.005).
Results: The result showed a significant association between age (26-49) and perceived mental health (0.000) compared to the younger and older immigrant women.
Participants who had exercised more than 1 year (0.009) had higher physical health than participants who had exercised less than 1 year. Association between regular physical activity (1 day/week) and social health showed a significant association (0.013) compared to participants who occasionally exercised. Association between physical health and time in Sweden showed a significant association. Participants who had lived more than 5 years in Sweden (0.008) had higher physical health than participants who had lived less than 5 years in Sweden.
Conclusion: With regular physical activity the immigrant women showed higher perceived social and physical wellbeing. Perceived health benefits were shown in both physical and psychosocial health in the social-demographics characteristics. But more research is needed to ensure the study's credibility in order to provide more accurate results.
Keyword: immigrant women, physical activity, social support, group exercise
Sammanfattning
Immigranter tenderar att ha en sämre hälsa än den övriga befolkningen i Sverige.
Forskning har visat att utlandsfödda lättare drabbas av livsstilssjukdomar och hälsoproblem jämfört med svenskfödda. Orsaker till detta kan bero på immigranternas tidigare livsstil och levnadsvanor i hemlandet, en orolig flyktingbakgrund eller kulturanpassning.
Enligt tidigare forskning har vardagsmotion och regelbunden fysisk aktivitet gynnsamma effekter på människors hälsa. Det har visats i studier att invandrarkvinnor tenderar att ha en lägre fysisk aktivitetsnivå och stillasittande vardag jämfört med svenskfödda kvinnor. Forskning har visat att vara fysisk aktiv tillsammans med andra människor ger positiva effekter på hälsan vilket kan leda till en ökad fysisk aktiv livsstil och vardagsmotion. Att ha tillgång till socialt stöd genom vänner och sociala nätverk har även visat sig leda till ökad motion. Syftet med studien var att genom ett gympaprojekt för invandrarkvinnor i en medelstor kommun i Mellansverige undersöka effekten av motionsgympa som en social gemenskap och invandrarkvinnornas upplevda fysiska och psykosociala hälsa. Samt den sociala mötesplatsens påverkan på invandrarkvinnornas motionsaktivitet där motionsgympan genomförts.
Studien var en enkätbaserad tvärsnittsstudie. Enkäten delades ut till respondenterna på plats. Urvalet var deltagare som motionerade på gympan. Av totalt 40 utdelade enkäter svarade 40 respondenter men endast 31 respondenter uppfyllde kriterierna för urvalet vilket var invandrakvinnor med utländsk bakgrund. Korstabeller användes för att få ut Chi-Square och ett p-värde för att mäta signifikansnivån och samband.
Resultatet visade att invandrarkvinnorna som deltagit mer än 1 år på motionsgympan upplevde en ökad förbättring av den fysiska hälsan (0,009) jämfört med dem som deltog mindre än 1 år. Invandrarkvinnorna i åldern 26-49 upplevde att den psykiska hälsan (0,000) blev bättre jämfört med de yngre och äldre invandrarkvinnorna. Att gå regelbundet på motionsgympan (en gång/v) visade ett signifikant samband på den sociala hälsan (0,013). Ett signifikant samband hittades även mellan den fysiska hälsan (0,008) och antal år i Sverige. De invandrarkvinnor som bott längre än 5 år i Sverige upplevde att den fysiska hälsan blivit bättre jämfört med invandrarkvinnorna som bott mindre än 5 år i Sverige.
Sammanfattningsvis kunde hälsovinster ses både utifrån den fysiska och psykosociala upplevda hälsan. Invandrarkvinnorna som deltagit i mer än 1 år på gympan upplevde att den fysiska hälsan blivit bättre jämfört med invandrarkvinnorna som deltagit kortare tid.
Att gå regelbundet på gympan (en gång/veckan) visade sig ge hälsovinster på den upplevda sociala hälsan. Slutsatserna tyder på att motionsgympan uppmuntrat invandrarkvinnorna till ökad motion genom den sociala gemenskapen på den sociala mötesplatsen dock behövs mer utförliga studier och mer forskning på detta för att dra tillförlitliga slutsatser.
Nyckelord: fysisk aktivitet, invandrarkvinnors hälsa, motionsgympa, social gemenskap
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 2
1.1 Fysisk aktivitet och hälsa ... 2
1.1.1 Fysisk aktivitet- Definition ... 2
1.2 Hälsan bland utlandsfödda kvinnor ... 2
1.2.1 Betydelsen av sociala kontakter och mötesplatser ... 3
1.2.2 Problemformulering ... 3
1.3 Modeller för ökad fysisk aktivitet ... 4
1.3.1 Socialekologiska modellen ... 4
1.3.2 Socialkognitiva teorin ... 5
2. Syfte ... 6
2.1 Frågeställningar ... 6
3. Metod ... 7
3.1 Val av ansats och Urval ... 7
3.2 Tillvägagångsätt ... 7
3.2.1 Utformandet av frågeformulär ... 7
3.2.2 Pilotstudie ... 7
3.2.3 Datainsamling ... 7
3.3 Etiska överväganden ... 8
3.4 Dataanalys ... 8
3.4.1 Databearbetning ... 8
3.4.2 Mätvariabler ... 8
3.4.3 Statistisk analys ... 9
4. Resultat ... 10
4.1 Motionsgympans effekt på den fysiska och psykosociala hälsan ... 11
4.2 Hälsovariablerna och sociodemografiska faktorer ... 11
4.3 Hälsovariablerna och motionsgympan ... 12
5. Diskussion ... 14
5.1 Resultatdiskussion ... 14
5.2 Metoddiskussion ... 15
5.3 Slutsatser ... 16
5.1.2 Fortsatt forskning ... 16
6. Referenser... 17 Bilaga 1: Informationsbrev
Bilaga 2: Enkäten
2
1. Bakgrund
1.1 Fysisk aktivitet och hälsa
Det är väl känt att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på människors hälsa. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som genomförs dagligen, minst 30 min och är av lätt pulshöjande karaktär, exempelvis raska promenader (1).
Människokroppen behöver även den fysiska rörelsen för att fungera optimalt och att under längre tid undvika fysisk ansträngning gör att kroppens fysiska funktionsförmåga försämrar kapaciteten i muskler, leder och skelett. Med en inaktiv livsstil följer risken för att drabbas av livsstilssjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar, cancersjukdomar och hälsorelaterade sjukdomar som till exempel diabetes, hypertoni och fetma (1). Psykiska sjukdomar som depression och ångest kan också förebyggas genom att vara fysisk aktiv (1-3). Utifrån tidigare studier finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivet och hälsoeffekter som minskad stress, depression och ångesttillstånd (4, 5). Forskningen visar även att personer som mår bättre har lättare för att vara fysiskt aktiva (1).
En inaktiv livsstil får ogynnsamma effekter på hälsan med sjukdomar och hälsoproblem som följd. Enligt folkhälsomyndighetens tidigare rapport 2010 bidrar detta till ökade samhällskostnader och produktionsbortfall (6). En stor del av kostnaderna som går till att bekämpa ohälsan i befolkningen relateras främst till människors levadsvanor som fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion och tobak. Dessa determinanter återkommer även i de 11 nationella folkhälsomålen som regeringen och Sveriges Riksdag antagit (7). Målområdena innefattar de faktorer som påverkar människors hälsa utifrån hälsans bestämningsfaktorer, vilka inverkar på människornas levnadsvanor och livsstil (8). Hälsans bestämningsfaktorer berör människors sociala förhållanden, miljön och levnadsförhållande, där livsvillkor kopplat till levnadsvanor tillsammans med flertalet av dagens livsstilssjukdomar och hälsoproblem samverkar med människors livsvillkor enligt Swanström (8).
1.1.1 Fysisk aktivitet- Definition
Med fysisk aktivitet menas all typ av kroppsrörelse som ger en ökad energiförbrukning (1) vilket inkluderar städning, promenad, fysisk belastning i arbetet, svampplockning, motion och träning (9). Vanligaste benämningen på fysisk aktivitet är träning och motion. Med Motion menas en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet i syfte att förbättra eller upprätthålla kondition, muskelstyrka, balans och innebär oftast ombyte till träningskläder och med Träning innebär en målsättning att öka prestationsförmågan inom olika idrottsgrenar (1). Den benämningen som kommer att behandlas i denna uppsats är fysisk aktivitet som motion.
1.2 Hälsan bland utlandsfödda kvinnor
Att komma till ett nytt land som immigrant påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Att integreras i en ny kultur, ett nytt språk och nya levnadsvanor har visat sig kunna påverka det allmänna välbefinnandet (11, 7). Även tid i Sverige och sambandet med immigranters ålder har visat sig påverka hälsan. Enligt en svensk studie undersöktes det om sambandet mellan immigranternas tid i Sverige och ålder påverkade integrationen i det nya landet genom självskattade hälsa. Resultatet visade att immigranterna som skattade sin hälsa som låg ökade med stigande ålder hos dem som bott i Sverige i mindre än 15 år (12). Studien visade även att immigranter som varit
3 kortare tid i det nya landet löpte större risk att drabbas av sjukdomar och ohälsa. Enligt tidigare studier var immigranter mer utsatta för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och livsstilssjukdomar (13-15). Studier visar även att invandrarkvinnor har en lägre fysisk aktivitetsnivå och mer stillasittande vardag jämfört med svenska kvinnor (16-18). Utlandsfödda har även lättare att hamna i ohälsosamma vanor, övervikt och fysisk inaktivitet jämfört med svenskfödda (14, 18).
1.2.1 Betydelsen av sociala kontakter och mötesplatser
Forskningen har visat att fysisk aktivitet tillsammans med andra där tillgång till socialt stöd finns har positiv effekt på hälsan och välbefinnandet (10, 11). Utlandsfödda som befinner sig i ett socialt sammanhang med fysisk aktivitet har lättare för att vara fysisk aktiva. Tidigare studier har också kommit fram till att betydelsen av det sociala stödet vid interventioner i syfte att öka den fysiska aktiviteten ger effekt (19, 20). Eyler et al kom fram till att invandrarkvinnorna som kände hög grad av socialt stöd hade en mindre stillasittande vardag än de invandrarkvinnor som upplevde låg grad av socialt stöd (20).
Murrock et al. undersökte vilken betydelse socialt stöd hade på dans som motionsaktivitet där resultatet visade att det sociala stödet hade betydelse på den sociala gemenskapen som dansen gav, vilket kunde leda till en aktivare livsstil hos invandrarkvinnorna (19).
Utifrån tidigare forskning och folkhälsorapporter i ämnet har betydelsen av stödjande miljöer påverkan på den fysiska aktivitetsnivån hos befolkningen (3, 6). En utländsk studie undersökte hur sambandet mellan stödjande miljöer och fysisk aktivitet hos främst socioekonomisk påverkade utsatta kvinnor bosatta i ett specifikt bostadsområde (21). Syftet var att ta reda på hur den upplevda fysiska miljön påverkade kvinnorna till fysisk aktivitet beroende av psykosociala faktorer. Resultatet visade att tillgång till en stödjande miljö där möjlighet till fysisk aktivitet fanns hade gynnsamma effekter på kvinnornas psykosociala välbefinnande, vilket medförde ökade upplevelser av aktiviteten och en aktivare vardag (21). Andra studier undersökte hur integration och kulturgemenskap påverkade den vardagliga aktiviteten (22, 23). Resultaten visade att integration och kulturutbyte hos kvinnor med invandrarbakgrund hade positiv effekt på främst språkutvecklingen men att fysisk aktivitet i grupp även gav positiv effekt på det fysiska välbefinnandet och den psykosociala hälsan hos kvinnorna. Enligt Södergren et al. och fler tidigare studier har visat att invandrarkvinnor i större utsträckning har en minskad fysisk aktivitetsnivå men att få studier har undersökt de bakomliggande faktorerna till detta (16-18, 23). Södergren et al. undersökte vilka attityder invandrarkvinnor hade till framförallt planerad fysisk aktivitet (24). Studien kom fram till att om planerad fysisk aktivitet eller träning erbjöds kunde invandrarkvinnorna tänkas delta i motionsaktiviteter och sannolikheten ökade om den planerade aktiviteten anpassades utifrån kvinnornas önskemål (24). Dock behövs mer forskning på detta område utföras.
1.2.2 Problemformulering
Enligt den valda kommuns folkhälsorapport (25) finns en hög andel utlandsfödda och anhöriginvandring jämfört med övriga kommuner i länet. Enligt folkhälsorapporten utmärker sig två avgörande riskfaktorer för denna grupp av individer och fysisk inaktivitet är en av dem. Främst invandrarkvinnor upplevs ha bristfällig kondition, försvagad muskulatur i främst nacke/axlar och försvagat skelett (25). Kommun har haft som mål när det gäller delaktighet och inflytande i samhället att öka den sociala gemenskapen och integrationen där det sociala stödet och nätverken bland nyanlända med olika kulturer varit en prioriterad del i folkhälsoarbetet. Genom ett
4 integrationsprojekt som kommunen deltog i startades ett gympaprojekt där syftet var att öka invandrarkvinnornas sociala gemenskap genom ökat kulturutbytet och vidga kvinnornas kontaktnät genom fysisk aktivitet. De inblandade aktörerna till gympaaktiviteten var en social mötesplats1 samt en lokal träningsanläggning i kommunen som båda var involverade i detta integrationsprojekt.
En gympagrupp för invandrarkvinnor i ett specifikt bostadsområde i kommunen startades för lite mer än 1 år sedan. Den sociala mötesplatsen hade uppmärksammat att flertalet av invandrarkvinnorna som besökte denna verksamhet upplevde smärta och värk i främst rygg/axlar och diffus värk i kroppen, samt att brist på fysisk aktivitet förekom. Efter lite mer än 1 år efter gympagruppens uppstart efterfrågade aktörerna om en utvärderande undersökning om motionsgympan påverkat invandrarkvinnornas hälsa till det bättre. Dessa invandrarkvinnor träffas regelbundet och umgås på den sociala mötesplatsen tillsammans med deras barn och en dag i veckan motionerar de tillsammans med svenska kvinnor och deras barn.
1.3 Modeller för ökad fysisk aktivitet
För att invandrarkvinnorna i detta bostadsområde skall hålla kvar i de nya vanorna och fortsätta vara fysisk aktiva behöver fokus riktas på att bevara den redan befintliga mötesplatsen samt utveckla fler miljöer som erbjuder motion för att göra det mer lättillgängligt. Att underlätta till en aktivare vardag genom den sociala mötesplatsen där invandrarkvinnorna kan känna trygghet, socialt stöd och social gemenskap för ökad motion har visat sig tidigare studier haft betydelse för aktivitetsnivån (10-11, 19-20).
Utifrån ett folkhälsoperspektiv är detta tänkt att ge ökade hälsovinster hos individen.
Med hälsovinst menas en mätbar förbättring i hälsostatus och socialt välbefinnande (26).
1.3.1 Socialekologiska modellen
Den socialekologiska modellen bygger på människans ständiga påverkan på sin närmiljö och omgivning vilket får effekter på beteenden och levnadsvanor (27).
Faskunger et al. beskriver mer att modellen utgår från de faktorer som påverkar det mänskliga beteendet och interaktionen emellan individ och omgivning för att underlätta förståelsen om vad som påverkar människors livsstilsval och hälsa (1). Den socialekologiska modellen kan användas vid analys av många olika beteenden, dock är det viktigt att för varje beteende som studeras, specificera de bestämningsfaktorer som kan antas integrera med det aktuella beteendet (27). Modellen utgår då ifrån att olika påverkansfaktorer för respektive hälsobeteende antas inverka på olika nivåer i samhället, individuellt som globalt. Den socialekologiska modellen är enligt Faskunger et al. en lovande ansats vid hälsofrämjande interventioner för fysisk aktivitet. Men då modellen ger utrymme för insatser från både individ till global nivå gör detta svårt att utvärdera interventioner baserad på den socialekologiska modellen (1). Den socialekologiska modellen fungerar istället som ett ramverk till andra relevanta teorier som till exempel den social kognitiva teorin som lägger mer fokus på den sociala dimensionen än den fysiska miljön. Tillsammans betonar båda modellerna miljöns roll för hälsobeteendet (29).
1 Den sociala mötesplatsen är en mötesplats där människor från olika kulturer träffas under ett och samma tak och fungerar som en familjecentral, en öppen förskola och en samverkanscentral.
5 1.3.2 Socialkognitiva teorin
Socialkognitiva teorin utgår från individens interaktion med den omgivande miljön där individ, kognition och miljö är de tre faktorer som påverkar beteende, livsstil och levnadsvanor (29). Enligt tidigare psykosociala undersökningar där det fokuserats på hur miljön formar beteenden har relationen mellan människor och miljön visat sig påverka till en beteendeförändring (28). Individer som befinner sig i en miljö där fysisk aktivitet finns har lättare till motion om detta finns i individens närmiljö, det visar forskning och tidigare studier (1, 7, 21). Har individen även tillgång till socialt stöd och personer omkring sig som är fysiskt aktiva påverkas individen till att börja röra på sig (19, 20). Utifrån denna teori skall ett samspel mellan de tre faktorerna individ, beteende och miljö skapa en gemenskap och interaktion mellan invandrarkvinnorna i syfte att det skall leda till en aktivare livsstil med fysiska och psykosociala hälsovinster som följd.
För att få invandrarkvinnorna att fortsätta motionera och bli mer aktiva i vardagen behövs en förståelse för vad som påverkar individen till ett ändrat beteende. Betydelsen av motion eller träning behöver inte bara betyda mätbara effekter som till exempel muskelstyrka och ett bra utseende utan att genom social gemenskap och tillhörighet skapa nya vanor som inverkar på den psykosociala hälsan som leder till bättre hälsa.
Utifrån den socialkognitiva teorin presenteras nedan en modifierad modell.
Figur 1: Modifierad utifrån Winroth et al. (28)
Beteende
(fysisk aktivitet)
Miljö
(sociala mötesplatsen, socialt stöd/gemenskap)
Individen
(Sociodemografisk bakgrund)
6
2. Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka motionsgympans effekt på invandrarkvinnornas upplevda fysiska och psykosociala hälsa samt den sociala mötesplatsens påverkan på invandrarkvinnorna.
2.1 Frågeställningar
1. Uppskattar invandrarkvinnorna att deras fysiska och psykosociala hälsa blivit bättre efter att ha tränat i mer än 12 månader på gympan?
2. Finns det några samband mellan sociodemografiska faktorer och invandrarkvinnornas uppskattning av sin fysiska, psykiska, sociala hälsa efter att ha tränat i mer än 12 månader?
3. Har den sociala mötesplatsen haft betydelse för den fysiska aktiviteten
7
3. Metod
3.1 Val av ansats och Urval
Syftet med undersökningen var att mäta om förbättringar i hälsan förekommit hos invandrarkvinnorna genom upplevd självskattning därför valdes en tvärsnittsstudie.
Denna typ av undersökningsdesign passar bäst då eventuella samband skall studeras mellan flera variabler och faktorer för att kunna dra slutsatser om eventuella associationer mellan de studerade faktorerna (30). För undersökningens syfte valdes en kvantitativ ansats eftersom syftet var att mäta och redovisa med siffror i resultatet (31).
För denna undersökning valdes respondenter som besökte den sociala mötesplatsen i det specifika bostadsområde där denna motionsgympa håller till. 40 enkäter delades ut på plats och alla 40 enkäter blev besvarade. 31 av respondenterna var utlandsfödda kvinnor främst från Somalia, Turkiet och Irak. 9 av respondenterna var svenskfödda kvinnor.
Eftersom studiens ändamål var att undersöka utlandsfödda kvinnor med invandrarbakgrund där fysisk och psykisk ohälsa samt fysisk inaktivitet uppmärksammats valdes data från de svenska kvinnorna därefter bort vid analysen.
3.2 Tillvägagångsätt
3.2.1 Utformandet av frågeformulär
Ett frågeformulär utformades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar för att på bäst sätt få svar på det som skulle undersökas. Frågeformuläret delades in i tre delar.
Första delen med bakgrundsfrågor om ålder, utbildning, födelseland, etnicitet, relationsstatus, barn och rökvanor var kryssalternativ. Andra delen med frågor om fysiska, psykiska och sociala faktorer var skalfrågor 1-5 där 1 var ”inte alls” och 5 var ”väldigt mycket”. Tredje delen som berörde gympan och den sociala mötesplatsen var blandade svarsalternativ med skalfrågor och kryssalternativ med samma innebörd som i del 1 och 2. Denna utformning av svaren valdes för att underlätta databearbetningen och minimera otydliga svar från respondenterna. Även språk samt läs- och skrivsvårigheter hade uppmärksammats hos respondenterna vilket gjorde att fasta svarsalternativ valdes samt att tolkarna som skulle läsa frågorna kunde läsa frågorna och svarsalternativen rakt av och respondenten kunde själva fylla i enkäten.
3.2.2 Pilotstudie
När enkäten var klar gjordes en miniundersökning för att testa enkätens trovärdighet. 5 deltagare som gått på gympan fick möjligheten att testa den, vilket inte räknades in i den riktiga undersökningen. En provundersökning, även kallad pilotstudie kan vara bra att göra för att få hjälp med korrigering av frågor som kan upplevas otydliga, svarsalternativ som inte ger det svar eller resultat som förväntats. En pilotstudie är även bra att genomföra för att stärka frågeformulärets reliabilitet om denna undersökning skall utföras igen. Med reliabilitet menas huruvida upprepade mätningar utifrån samma förhållanden ger likvärdiga resultat (32). Efter att frågeformuläret testats reviderades enkäten där svårigheter och missuppfattningar som uppkommit tydliggjordes, vilka annars hade kunnat påverka det slutliga resultatet.
3.2.3 Datainsamling
Enkäterna delades ut samma dag kvinnorna deltog på gympan, detta skedde under kvinnornas fikarast innan gympan började för att lättare nå ut till alla deltagarna.
Tillsammans med enkäten (se bilaga 2) delades ett informationsbrev (se bilaga 1) ut där kvinnorna informerades om undersökningens syfte och deltagandet. Enkäten delades ut
8 vid tre tillfällen. Vid första tillfället svarade 20 kvinnor, för att få en så stor svarsfrekvens och möjligheten till att nå ut till de kvinnor som inte deltog på gympan under utdelningstillfället valdes 2 tillfällen till. Efter dessa tre tillfällen hade 40 enkäter besvarats.
Det fanns 2 tolkar på plats under insamlingstillfällena eftersom det framkommit att det behövdes tolk för somaliska och kurdiska. Av de 31 svarande invandrarkvinnorna var det 7 kurdiska och 5 somaliska kvinnor som behövde tolk och hjälp med läs och språkförståelse, detta skedde muntligt som den sociala mötesplatsen stod för. Tolkarna satt enskilt med respektive respondent som översatte enkäten, respondenten fyllde i enkäten på egen hand. Enkäterna samlades in efter varje tillfälle och insamlingen skedde på plats av föreståndarna på den sociala mötesplatsen där gympan hade sin aktivitet. Föreståndarna hade även koll på vilka som svarat så det inte uppstod dubbletter. När alla enkäter var besvarade och insamlade togs de omhand av uppsatsförfattaren för vidare databearbetning och analys av materialet.
3.3 Etiska överväganden
De fyra etiska principerna togs hänsyn till vid utformandet av informationsbrevet, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (33). Genom ett informationsbrev fick respondenterna information om studiens syfte och genomförande. Respondenterna blev väl informerade om att deltagandet i studien inte var bindande, önskade respondenterna avbryta deltagandet var detta inga problem.
Respondenterna upplyste även om deras anonymitet, att uppsatsen inte kommer att avslöja deras identitet. Respondenterna informerades om att det insamlade materialet skulle handskas varsamt och enbart finnas i uppsatsförfattarens ägo under studiens gång och förstöras när uppsatsen var klar.
3.4 Dataanalys
Insamlade data fördes in och analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.
Frågeformuläret som bestod av 3 delar kategoriserades in i sociodemografiska faktorer, beroendevariablerna fysisk, psykisk och social hälsa och motionsgympan. Den sista delen i enkäten valdes att inte tas med på grund av frågornas irrelevans för syftet och frågeställningarna.
3.4.1 Databearbetning
Enkätfrågorna i del 2 kategoriserades i fysisk, psykisk och social hälsa med hjälp av
”compute variables” där varje kategori innehållande 3 frågor sattes ihop. Frågorna som berörde fysisk och psykisk hälsa kategorin kodades om genom ”Recode into different variables” där skalfrågorna 1-5 (inte alls- väldigt mycket) kodades om till ”Ja” och
”Nej”. Alla respondenter som svarade minst 4 eller 5 på skalfrågorna kodades som ”Ja”
och alla respondenter som svarade 3 eller lägre kodades om till ”Nej”. Frågorna som berörde den sociala kategoriseringen kodades om till ”högre” och ”lägre” där alla som svarat Ja på minst två eller tre frågor kodades som ”högre” och resterande kodades som
”lägre” för Nej. De frågor som berörde motionsgympan var blandade skal 1-5 frågor och kryssfrågor, Ja/Nej. Skalfrågorna kodades om på samma sätt som på fysisk och psykisk hälsa. Enkätfrågorna i del 1, de sociodemografiska faktorerna analyserades utifrån en frekvenstabell där antal (n) respondenter och procent redovisades.
3.4.2 Mätvariabler
De beroendevariabler som dataanalysen utgick ifrån var fysisk, psykisk och social hälsa där den fysiska hälsan stod för bättre ork, minskad smärta och värk samt ökad glädje
9 och fysiskt välmående. Den psykosociala hälsan stod för minskad stress/oro och psykisk välmående samt ökad gemenskap, kontaktnät och mer utåtriktad. Oberoendevariabeln för denna studie var motionsgympan (fysisk aktivt gympan, start på gympan, mer aktiv utöver gympan, har gympan inspirerat till ökad motion) och sociodemografiska faktorerna (Ålder, tid i Sverige, födelseland, barn, antal barn, utbildning, relationsstatus).
3.4.3 Statistisk analys
Den statistiska analysen bestod först av att föra in de sociodemografiska faktorerna i en frekvenstabell (se tabell 1). I frekvenstabellen redovisades de oberoende variablerna (sociodemografiska faktorerna och motionsgympan). För vidare analys användes korstabeller för att jämföra de olika oberoende variablerna med beroendevariablerna (se tabell 3,4). Korstabellerna analyserades utifrån hur respondenterna svarat, med ”lägre”
eller ”högre”. Data fördes därefter in från kolumnen ”högre” i en ny tabell utformad i Microsoft Word där antal (n) och procent (%) från respondenterna redovisades. Vid analysen användes även ”Chi-Square” med 95 procent signifikansnivå, p<0.05 procent.
Chi-Square eller T-test (x2) används för att få ut p-värdet för att säkerställa att det resultatet anger är statistisk signifikant, det vill säga ett tillförlitligt resultat (30). P- värdet i Chi-Square tabellen fördes in i samma tabell där vidare analys om signifikansnivå sedan utfördes på de olika oberoende variablerna (se tabell 3,4).
10
4. Resultat
Störst andel invandrarkvinnor som deltog på gympan var mellan 26-49 år och har bott i Sverige mer än 5 år. 18 av 29 invandrarkvinnor visade sig inte ha någon utbildning alls.
22 av 29 invandrarkvinnor har deltagit sedan gympans start, mer än 1 år och lika många invandrarkvinnor går även regelbundet (1 gång/veckan) på gympan. 23 av 28 respondenter uppgav att de utövar någon mer form av motion utöver gympan och 14 av 29 invandrarkvinnor uppgav att den sociala mötesplatsen haft inverkan på deras deltagande (se tabell 1).
Tabell 1: Sociodemografisk kännetecken hos deltagarna
N=31 n %
Ålder 20-25 26-49 50-65+
Födelseland Irak
Turkiet Somalia Annat
Tid i Sverige Mindre än 5 år Mer än 5 år
Relationsstatus I ett förhållande (gift)
Har inget förhållande (singel, änka, skild)
Har barn Ja Nej
Antal barn 1-2 3+
Utbildning Ingen utbildning Grundskola
Högre än grundskola
Fysisk aktiv gympan 1gång/veckan
Mindre än 1 gång/veckan
Start på gympan Mer än 1 år sedan Mindre än 1 år sedan
Mer aktivitet utöver gympan Ja
Nej
3 21
7
9 12
9 1
11 18
25 4
29 1
9 20
18 6 5
22 7
22 8
23 5
10 68 23
29 39 29 3
38 62
86 14
97 3
31 69
62 21 17
76 24
73 27
82 18
11
Kontakt med motionsgympan genom Vårdcentral/sjukgymnast
Vänner Familj
Sociala mötesplatsen Annat
1 3 4 14
7
3 10 14 48 24
4.1 Motionsgympans effekt på den fysiska och psykosociala hälsan
Resultatet visade att motionsgympan förbättrat invandrarkvinnornas fysiska och psykosociala upplevda hälsa (se tabell 2). 92 procent av invandrarkvinnorna upplevde att den fysiska hälsan blev bättre genom minskad smärta/ värk i kroppen, att dem blivit mer fysiskt starkare/ fått bättre ork och mer positiva och gladare än innan gympan. 93 procent av invandrarkvinnorna upplevde att den psykiska hälsan blivit bättre med minskad stress, oro och nedstämdhet. 86 procent av invandrarkvinnorna uppgav även att den sociala upplevda hälsan blivit bättre genom ökat socialt stöd från de kvinnliga deltagarna, ökat sitt sociala kontaktnät och blivit mer social.
Tabell 2: Motionsgympans hälsoeffekter på deltagarna
N=29 Fysiska hälsan
n (%)
Psykiska hälsan n (%)
Sociala hälsan n (%)
Andelen
invandrarkvinnor 23 (92) 27 (93) 24 (86)
4.2 Hälsovariablerna och sociodemografiska faktorer
Resultatet visade en statistisk signifikans mellan den fysiska upplevda hälsan och tiden i Sverige (se tabell 3). De invandrarkvinnor som bott mer än 5 år i Sverige upplevde att motionsgympan förbättrat deras fysiska hälsa. Resultatet visade en statistisk signifikans mellan invandrarkvinnornas psykiska upplevda hälsa och ålder. Invandrarkvinnorna i åldern 26-49 upplevde att deras psykiska hälsa förbättrats av motionsgympan. Även en statistisk signifikans mellan den psykiska upplevda hälsan och antalet barn framkom.
De invandrarkvinnor som upplevde att motionsgympan förbättrat deras upplevda psykiska hälsa hade alla mer än 3 barn.
Resultatet visade ingen statistiskt signifikans mellan relationsstatus och hälsovariablerna, heller ingen statistiskt signifikans mellan utbildningsnivån och hälsovariablerna hos invandrarkvinnorna. Resultatet visade ingen statistiskt signifikans mellan födelseland och hälsovariablerna (se tabell 3).
12
Tabell 3: Association mellan hälsoeffekter och socialdemografiska faktorer
N= 29
Fysiska Hälsan
n (%) p-värde
Psykiska Hälsan
n (%) p-värde
Sociala Hälsan
n (%) p-värde
Ålder 20-25 26-49 50-65+
Födelseland Irak
Turkiet Somalia Annat
Tid i Sverige Mindre än 5 år Mer än 5 år
Relationsstatus I ett förhållande (gift, sambo) Inget förhållande (singel, skild, änka)
Antal barn 1-2 3-4+
Utbildning Ingen utbildning Grundskola
Högre än grundskola
2 (66,7) 15 (93,8)
6 (100)
5 (100) 10 (100)
7 (77,8) 1(100)
0 (0) 13 (92,9)
20(90,9) 3 (100)
7 (100) 16 (94,1)
13 (92,9) 6 (100)
4 (80)
0,201
0,276
0,008
0,586
0,512
0,469
1 (33,3) 19 (100) 7 (100)
6 (85,7) 11 (91,7)
9 (100) 1 (100)
1 (100) 15 (88,2)
23(92) 4 (100)
7 (77,8) 19 (100)
18 (100) 5 (83,3)
4 (80)
0,000
0,712
0,716
0,558
0,033
0,168
3(100) 14 (77,8)
7 (100)
5 (71,4) 10 (90,9)
8 (88,9) 1 (100)
1 (100) 13 (81,2)
21 (84) 3 (100)
16 (75) 17 (89,5)
14 (82,4) 6 (100)
4(80)
0,274
0,648
0,633
0,454
0,334
0,525
En statistisk signifikansnivå på 95 % p-värde < 0.05 %
4.3 Hälsovariablerna och motionsgympan
Resultatet visade en statistisk signifikans mellan den fysiska upplevda hälsan och tiden på gympan (se tabell 4). De invandrarkvinnor som deltagit längst på gympan, mer än 1 år, upplevde att deras fysiska hälsa blivit bättre. Resultatet visade även en statistisk signifikans mellan den sociala upplevda hälsan och antal gånger på gympan. De invandrarkvinnor som gick på gympan regelbundet (1 gång/veckan) upplevde att den sociala hälsan blivit bättre.
Resultatet visade ingen statistiskt signifikans mellan hälsovariablerna och ökad aktivitetsnivå.
13
Tabell 4: Kategorisering av hälsovariablerna tillsammans med motionsgympan N=29
Fysiska Hälsan
n (%) p-värde
Psykiska Hälsan
n (%) p-värde
Sociala Hälsan
n (%) p-värde
Fysisk aktiv gympan 1gång/veckan
Mindre än 1 gång/veckan
Start på gympan Mer än 1 år sedan Mindre än 1 år sedan
Mer aktivitet utöver gympan
Ja Nej
17 (89,5) 6 (100)
19 (100) 4 (66,7)
19 (95) 4 (80)
0,407
0,009
0,269
21 (95,5) 6 (85,7)
19 (90,5) 8 (100)
21 (91,3) 5 (100)
0,376
0,366
0,494
20 (95,2) 4 (57,1)
19 (90,5) 5 (71,4)
19 (82,6) 5 (100)
0,013
0,212
0,314
En statistisk signifikansnivå på 95 % p-värde < 0.05 %
14
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis visade resultatet att den fysiska hälsan upplevdes bli bättre ju längre invandrarkvinnorna gått på gympan. Lika var det hos de invandrarkvinnor som bott längre än 5 år i Sverige som upplevde att deras fysiska hälsa blivit bättre. Vid regelbunden motionsaktivitet, 1 gång i veckan, visade det att invandrarkvinnorna upplevda att den sociala hälsan blivit bättre. Sambandet mellan invandrarkvinnor i åldern 26-49 och antalet barn (fler än 3) visade båda en statistisk signifikans på den upplevda psykiska hälsan. Där motionsgympan gav en mer positiv hälsoeffekt hos invandrarkvinnorna med mer än 3 barn.
Resultatet i denna studie visade att de flesta av invandrarkvinnorna uppskattade att deras fysiska och psykosociala hälsa blivit bättre av motionsgympan. Studieresultatet styrker därmed tidigare forskning där det visade att utlandsfödda som befann sig i en social gemenskap och upplevde tillgång till socialt stöd i form av vänner ger positiva hälsoeffekter (10, 11). Studieresultatet visade på ökat psykiskt välbefinnande hos de invandrarkvinnor som motionerade regelbundet (1 gång/veckan) vilket tidigare studier även visat genom att regelbunden motion kan ge minskad oro och nedstämdhet (4, 5).
Dock kan inga tillförlitliga slutsatser dras eftersom det inte fanns någon statistisk signifikans mellan den psykiska hälsan och regelbunden aktivitet. Detta kan bero på det lilla urvalet av respondenter och frågorna i formuläret vilket gör att det inte går att säkerställa.
Studieresultatet visade en statistisk signifikans att regelbunden motion (1 gång/veckan) ökade den sociala hälsan bland invandrarkvinnorna. Detta visade fler studier som undersökt det sociala stödets påverkan på den fysiska aktivitetsnivån (19, 20). Studierna visade att om individen hade ett ökat socialt stöd från vänner samt upplevt känsla av gemenskap från gympagruppen främjade detta till ökad fysisk aktivitet. Resultatet i denna studie visade att det sociala stödet från den sociala mötesplatsen hade inverkan på deltagande i motionsgympan (se tabell 1) dock har ingen statistisk signifikansnivå kunnat utföras vilket gör att resultatet inte kan sägas vara säkerställt, vilket gör att det inte kan styrkas med föregående studier som bekräftar detta (17, 19-20). Studieresultatet visade en signifikans mellan den fysiska hälsan och tiden på gympan (motionerat mer än 1 år/mindre än 1 år). Dock styrker detta endast motionsgympans effekt på den fysiska hälsan med de tidigare studierna och inte med den psykosociala hälsan som påvisats i tidigare studier (22, 23). Detta kan ha med formulärets trovärdighet att göra, eftersom det inte var ett validerat och testat frågeformulär. Studieresultatet visade ingen signifikans att motionsgympan påverkat invandrarkvinnornas fysiska eller psykiska hälsa vilket andra studier gjorde (22, 23) där kulturgemenskap och integration hade positiva effekter på invandrarkvinnornas hälsa. Den upplevda sociala hälsan hade en signifikans på aktivitetsnivån där den sociala gemenskapen som motionsgympan gav gjorde att invandrarkvinnorna fortsatte att motionera.
Utifrån resultatet kan antaganden göras att den sociala mötesplatsen haft betydelse på invandrarkvinnorna till att börja motionera och även fortsätta med den nya vanan.
Tidigare studier visade även att tillgängligheten av fysisk aktivitet i närliggande miljö hade gynnsamma effekter på hälsan och aktivitetsnivån (21). Detta kan vara bra att ha med vid fortsatta studier och planering av hälsofrämjande insatser för att få befolkningen att börja röra på sig mer och där lättillgängligheten underlättar till vardagsmotion och träning.
15 5.2 Metoddiskussion
Tvärsnittsstudier passar bra vid planering av hälsofrämjande insatser där resultatet kan ge information om eventuella livsstilsfaktorer vid förekomst av ohälsa (30). Eftersom studien var tänkt att fungera som ett underlag till den valda kommunen för framtida hälsofrämjande insatser passade en tvärsnittstudie bra för denna undersökning. Ingen urvalsram användes vid val av respondenter på grund av att studiens syfte inte krävde detta. På grund av att ingen urvalsram använts kan resultatet enbart utgå ifrån de tillfrågade respondenterna vilket gör att resultatet inte kan representera något större urval av befolkningen heller inte dra generalla slutsatser. Studien var ett samarbete med den valda kommunen vilket gjorde att urvalet redan var bestämt. Resultatet kan användas som underlag för framtida interventioner eller insatser för denna målgrupp i kommunen men även i andra kommuner. Undersökningens ändamål var att undersöka en specifik målgrupps upplevda fysiska och psykosociala hälsa under en viss tid på motionsgympan vilket gör detta resultat begränsat. Resultatet kan användas som referens vid liknande studier där den upplevda fysiska och psykosociala hälsan skall mätas i jämförelse till motionsaktivitet i grupp.
Frågeformuläret formades specifikt utifrån studiens undersökningsgrupp vilket gör att resultatet kan visa brister om generalisering skall göras. När en undersökning kvalitetssäkras mäts undersökningen utifrån huruvida resultatet är korrekt och representativt för den övriga befolkningen. Reliabiliteten kan bedömas som låg om undersökningen skulle upprepas i liknande sammanhang eftersom frågeformuläret utformades specifikt för undersökningsgruppen vilket gör att den kan brista i kvalitet.
Det finns betydligt mer validerade och kvalitetssäkrade formulär till denna undersökning dock valdes inte något av dessa utan ett eget frågeformulär utformades för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Valet att enbart undersöka de utlandsfödda kvinnorna med invandrarbakgrund, främst från Somalia, Turkiet och Irak var för att fysisk inaktivitet och fysisk samt psykisk ohälsa uppmärksammats hos denna grupp av kvinnor mer än hos de svenskfödda kvinnorna som besökte den sociala mötesplatsen. Genom att utesluta de svenska kvinnorna blev bortfallet 9 av 40 utdelade enkäter. Av de 31 utlandsfödda respondenterna var det 2 interna bortfall på den fysiska och psykosociala upplevda hälsan vilket gör att resultatet enbart representerar 29 svarande respondenter, detta gör att resultatet kan anses ha låg validitet. Dock svarade mer än hälften på enkäten vilket gör att svarsfrekvensen ändå anses som god.
Ytterligare faktorer som kan ha bidragit till den höga svarsfrekvensen kan ha varit påverkan utifrån, 40 besvarade enkäter av 40 utdelade. Personalen på den sociala mötesplatsen som ansvarade för datainsamlingen kan ha bidragit till den höga svarsfrekvensen eftersom inga externa bortfall förekom. Detta på grund av deras närvaro och noggrannhet att se till så många som möjligt svarade. Tolkarna som var till för muntlig hjälp hos de invandrarkvinnor som hade svårt med svenska språket kan ha påverkat de låga interna bortfallen vilket även de resulterade i en relativt hög svarsfrekvens på frågorna. Att invandrarkvinnorna satt tillsammans under deras fikastund och svarade på enkäten samt hur invandrarkvinnornas allmänna välbefinnande upplevdes vid tidpunken då enkäten genomfördes kan även det ha haft betydelse och påverkat respondenternas svar.
16 Förutom de svagheter som tidigare tagits upp från metodens tillvägagångsätt och databearbetning kan svagheter i dataanalysen finnas på grund av att det inte kontrollerats för några confounders. Kontroll för confounders görs för att utesluta andra eventuella påverkansfaktorer som kan ha haft betydelse som kan ha påverkat det slutliga resultatet. Inga kontroller för confounders i denna studie hann göras vilket kan vara intressant att ta med vid framtida och fortsatta studier på detta område.
5.3 Slutsatser
Att befinna sig i ett socialt sammanhang där invandrarkvinnor kan träffa andra och samtidigt utöva motionsgympa visade ett positivt samband på den sociala hälsan hos invandrarkvinnorna. Att gå regelbundet på gympan, 1 gång i veckan visade sig ge en förbättring på den upplevda sociala hälsan hos invandrarkvinnorna genom ökad gemenskap, kontaktnät och mer socialt utåtriktad. Den fysiska upplevda hälsan som bättre ork, minskad smärta och värk i rygg/axlar samt ökad glädje och välmående visade ge mer positiva effekter på längre sikt hos invandrarkvinnorna som då motionerat mer än 1 år. Även tiden i Sverige visade ha betydelse på den fysiska hälsan för de invandrarkvinnor som bott mer än 5 år i Sverige.
Motionsgympan visade förbättra den psykiska upplevda hälsan bland invandrarkvinnorna i åldern 26-49 år och hos dem med fler än 3 barn, genom minskad stress/oro och ökat psykiskt välmående. Sammankopplingen mellan ålderskategori och antal barn kan eventuellt bero på att i denna åldersgrupp finns småbarns- eller flerbarnsmödrar där vardagen kan upplevas som mer psykiskt ansträngande vilket då motionsgympan kan vara ett utmärkt tillfälle att stressa ner, komma hemifrån samt träffa andra i samma situation. Motionsgympan kan då bidra till ökat psykosocialt välbefinnande för denna målgrupp av invandrarkvinnor.
Denna studie tyder på att den sociala mötesplatsen kan ha inspirerat och uppmuntrat invandrarkvinnorna till motionsgympa och ökad motionsaktivitet. På grund av få antal respondenter samt att ingen korstabell utförts för att säkerställa sambandet (chi-Square, p-värde) mellan den sociala mötesplatsen och ökad motion kan inga säkra slutsatser dras utifrån detta. Det resultatet uppskattningsvis visade var att den upplevda hälsan hos invandrarkvinnorna tycks blivit bättre genom motionsgympan och att genom social gemenskap upplevdes den fysiska och psykosociala hälsan ha blivit bättre. Om detta sedan kan leda till förbättrade hälsovinster på lång sikt är svårt att förutsäga, mer utförligare och longitudinella studier behöver göras för att säkerställa detta.
5.1.2 Fortsatt forskning
Utifrån denna studie har det framkommit att det behövs mer genomgående studier och mer forskning kring fysisk aktivitet i grupp mot utlandsfödda immigranter med låg socioekonomisk status och den sociala hälsans betydelse för motionsaktiviteter.
Forskning om utlandsföddas hälsa och folksjukdomar har diskuterats men inte om den psykosociala hälsan och sambandet med fysisk aktivitet i grupp. Eftersom utlandsfödda immigranter enligt forskningen har en ökad risk av att drabbas av livsstilssjukdomar och hamna i ohälsosamma vanor behöver denna målgrupp prioriteras. Insatser för att upplysa om det nya landets kultur och levnadsvanor samt insatser som minskar risken för att hamna utanför samhället skall förhoppningsvis kunna öka och förbättra immigranters levnadsvillkor.
17
6. Referenser
1. Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006.
2. Faskunger J. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet".
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2007.
3. Statens folkhälsoinstitut Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 2. uppl. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2008.
4. Dunn A, Trivedi MH, Kampert JB, Clark CG, Chambliss HO. Exercise Treatment for Depression; efficacy and Dose Response. Am J Prev Med. 2005; 28(1):1-8
5. Teychenne M, Ball K, Salmon J. Associations between physical activity and depressive symptoms in women. Int J Behav Nutr Phys Act. 2008 May 6;5:27.
doi:10.1186/1479-5868-5-27.
6. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010: framtidens folkhälsa - allas ansvar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2010.
7. Mål för folkhälsan: regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm: Socialdep. ; 2002.
8. Svanström L. En introduktion till folkhälsovetenskap. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2012.
9. Pellmer K, Wramner B. Grundläggande folkhälsovetenskap. 2. uppl. Stockholm:
Liber; 2007.
10. Sverige. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009.
11. Statens folkhälsoinstitut. Födelselandets betydelse: en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.
12. Leao TS, Sundquist J, Johansson SE, Sundquist K. The influence of age at migration and length of residence on self-rated health among Swedish immigrants: a cross- sectional study Ethnicity & Health 2009; 14(1):93-105.
13. Bennet L, Agardh CD, Lindbland U. Cardiovascular disease in relation to Diabetes status in immigrants from the Middle East compared to native
Swedes: a cross-sectional study. BMC Public Health. 2013 Dec 5; 13:1133. doi:
10.1186/1471-2458-13-1133
14. Gadd M, Sundquist J, Johansson SE, Wändell P. Do immigrants have an increased prevalence of unhealthy behaviours and risk factors for coronary heart disease? Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2005; 5(6):35-41
18 15. Borné Y, Engström G, Birgitta Essén B and Hedblad B. Immigrant status and increased risk of heart failure: the role of hypertension and life-style risk factors. BMC Cardiovascular Disorders. BMC Cardiovasc Disord. 2012 March 26;12:20. doi:
10.1186/1471-2261-12-20.
16. Lindström M & Sundqvist J. Immigration and Leisure-Time Physical Inactivity: A population-based study. Ethnicity & Health. 2001; 6(2)77-85
17. Sundqvist K, Qvist J, Johansson S-E, Sundqvist J. The long-term effect of physical activity on incidence of coronary heart disease: a 12- year follow- up study. Preventive Medicine. 2005; 41(1):219-225.
18. Faskunger J, Erikssson U, Johansson S-E, Sundqvist K, Sundqvist J. Risk of obesity in immigrants compared with Swedes in two deprived neighbourhoods. BMC Public Health. 2009 Aug 22; 9:304. doi: 10.1186/1471-2458-9-304.
19. Murrock CJ, Madigan E. Self-Efficacy and Social Support as Mediators Between Culturally Specific Dance and Lifestyle Physical Activity. Published in final edited form as: Res Theory Nurs Pract. 2008; 22(3):192–204.
20. Eyler AA, Brownson RC, Donatelle RJ, King AC, Brown D, Sallis JF. Physical activity social support and middle- and older aged minority women: results from a US survey. Social Science & Medicine. 1999: 49(6):781-789.
21. Cleland VJ, Ball K, Crawford D. Is a perceived supportive physical environment important for self-reported leisure time physical activity among socioeconomically disadvantaged women with poor psychosocial characteristics? An observational study.
BMC Public Health. 2013 Mar 27; 13:280. doi: 10.1186/1471-2458-13-280
22. Jönsson LS, Palmér K, Ohlsson H, Sundqvist J, Sundqvist K. Is acculturation associated with physical activity among female immigrants in Sweden. Journal of Public Health. 2013; 35(2):270-277.
23. Wolin KY, Colditz G, Stoddard AM, Emmons KM and Sorensen G. Acculturation and physical activity in a working class multiethnic population. National institut og health. 2006; 42(4):266-272.
24. Södergren M, Hylander I, Törnkvist L, Sundquist J, Sundquist K. ARRANGING APPROPRIATE ACTIVITIES, Immigrant Women’s Ideas of Enabling Exercise.
Women’s Health. 2008; 18(5):413-422
25. Bolmgren M. Folkhälsorapport 2012, Folkhälsan i Borlänge- idag och imorgon.
Borlänge: Borlänge kommun; 2012 Hämtad från http://www.borlange.se 26. Ewles L, Simnett I. Hälsoarbete. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2005.
27. Ekblom Bak E, editor. Långvarigt stillasittande: en hälsofara i tiden. 1 uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2013.
28. Nutbeam D, Harris E. Theory in a nutshell: a practical guide to health promotion theories. 2. ed. Sydney: McGraw-Hill; 2004.
19 29. Winroth J, Rydqvist L. Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker; 2008.
30. Andersson I. Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. Lund: Studentlitteratur;
2006.
31. Eliasson A. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur; 2006.
32. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2005.
33. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002.
20 Bilaga 1: Informationsbrev
1 APRIL 2014
Hej!
Mitt namn är X och läser min sista termin på det Hälsopedagogiska programmet i Gävle. Jag kommer nu att skriva mitt examensarbete om motionsgympan på X och eftersom Du är en av deltagarna på gympan undrar jag om Du skulle vilja medverka i denna undersökning för att bidra med din åsikt och värdefulla information. Du kommer vara anonym i undersökningen så varken jag som uppsatsförfattare eller någon annan kommer att kunna identifiera Dig och veta vad just Du svarat. Syftet med denna studie är att ta reda på om gympan gett något resultat genom ökad fysisk aktivitet och bättre välbefinnande.
Enkäten kommer att delas ut innan gympan börjar och jag, uppsatsförfattaren kommer personligen att närvara under detta tillfälle, om funderingar eller frågor skulle uppstå.
Det kommer även finnas tolk på plats som hjälper dig om det skulle behövas. Enkäten innehåller frågor om hur gympan påverkad Dig socialt, fysiskt och psykiskt, med kryss och skattningsskala. Det är frivilligt att medverka i undersökningen och Du kan när som helst avbryta din medverkan. De uppgifter som kommer att samlas in (enkäten) kommer endast användas i denna studie och inte i annat syfte. När uppsatsen är klar kommer de insamlade materialet att förstöras så ingen annan kan ta del av materialet. Den färdiga uppsatsen kommer att offentliggöras och finnas tillgänglig på DIVA, en internetdatabas för vetenskapliga uppsatser samt hos kommuns folkhälsostrateg den sociala mötesplatsen och hos uppsatsförfattaren.
Tack för din medverkan!
Vänlig hälsning, X Högskolan i Gävle
Hälsopedagogiska programmet Examensarbete i Folkhälsovetenskap Studentens namn
07x-xxxxxx
21 Bilaga 2: Enkäten
Enkätundersökning: Montionsgympan
Denna medverkan är frivilligt och du som deltagare kommer vara anonym, vilket menas att din identitet inte kommer att kunna kopplas till just Dig. Du binder dig inte till några som helst förpliktelser vid medverkan av denna studie. Skulle Du vilja avbryta ditt deltagande kan detta göras utan någon som helst motivering till Studenten. Det
insamlade materialet kommer enbart användas i denna uppsats och enkäterna kommer att förstöras när uppsatsen är klar. Ditt bidrag och medverkan i denna studie kommer ha betydelse för fortsatta studier i detta ämne. Svara gärna så ärligt som möjligt för bästa resultat. Inget svar är fel eller dömande.
Vänligen!
/Student, Hälsopedagogiska programmet i Gävle
Enkäten är uppdelad i 3 delar. Frågorna är blandade kryss och självskattningsfrågor.
Del 1, Bakgrundsinformation
1. Ålder (Kryssa i de alternativ som kategoriserar Din åldersgrupp) Jag är mellan:
20-25 år 26-35 år 36-49 år 50-64 år 65 eller äldre 2. Etnicitet?
Svenskfödd (hoppa till fråga 4 om utbildningsnivå) Utlandsfödd
3. Om du kryssat i Utlandsfödd vilket är ditt Födelseland?
Irak Turkiet Somalia Afghanistan Annat födelseland
4. Hur länge har du bott i Sverige?
Mindre än 1 år 1- 2 år
3- 5 år 5-10 år Mer än 10 år
22 5. Utbildningsnivå? (Kryssa i ett alternativ)
Grundskola (årskurs 1-9) Gymnasium/Folkhögskola
Högre utbildning (Universitet/ Högskola) Ingen utbildning alls
6. Hur ser din relationsstatus ut? (Kryssa i ett alternativ som stämmer in på Dig) Singel
Gift Ogift Skild Änka 7. Har Du barn?
Ja Nej
8. Om Ja, hur många?
1 barn 2 barn 3-4 barn Fler än 4 barn 9. Röker du?
Ja, gör det fortfarande Nej, har aldrig rökt Nej, men har gjort
Har slutat, rökfri (under det senaste året)
10. Hur länge har du gått på gympan?
Har varit med ända sen gympan startade för mer än ett år sedan Började i höstas (augusti 2013)
Har precis börjat (senaste månaden) Det är första gången jag är här
23
Del 2, Motionsgympan
1. Hur ofta går du på gympan?
1 gång i veckan Varannan vecka 1 gång i månaden Olika från gång till gång
2. Tycker Du att gympan bidragit till att du orkar mer i vardagen, fysiskt? (ex blivit starkare, orkar lyfta och bära saker)
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
3. Upplever Du att gympan minskat Din smärta/värk framförallt i rygg och axlar?
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
Blivit sämre
4. Tycker Du att gympan bidragit till att du mår bättre? (ex mindre nedstämd, känner mindre oro)
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
5. Känner Du dig gladare NU än vad Du gjorde innan du börja gympa? (senaste året)
Ja, gympan ger mig energi Nej, upplever ingen skillnad Vet inte
6. Upplever du att stress och oro minskar när du får gå på gympan?
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
7. Tycker du att gympan påverkar ditt humör? (gladare, skrattar, har roligt)
Inte alls1 2 3 4 5 Väldigt mycket
8. Upplever Du att du blivit mer social sen du började på gympan? (pratar mer med andra kvinnor och inte bara dem jag känner)
Ja Nej
Har alltid haft lätt för att prata med nya människor
9. Utövar Du någon annan aktivitet i syfte att röra på dig mer? (promenerar, andra utomhusaktiviteter)
Ja Nej
24 10. Om Ja, har gympan varit det som inspirerat Dig till att röra på Dig mer?
Ja Nej
Fått inspiration på annat håll
11. Tycker Du att gympan ökat ditt sociala kontaktnät? (fått nya vänner, fått fler vänner)
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
12. Upplever Du dig ha tillgång till stöd från gympagruppen? (råd, hjälp och stöttning)
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
13. Känner Du att du vågar vara med och göra rörelserna fullt ut i gympagruppen?
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
14. Får du känslan av att du inte passar in i gympagruppen? (känner dig utanför och ensam)
Väldigt mycket 1 2 3 4 5 Inte alls
15. Tycker Du att gympan är ett bra sätt att lära känna nya människor på? (från olika kulturer, träffa svenskar)
Inte alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
25
Del 3: Avslutande Frågor
1. Jag kom i kontakt med Gympan genom:
Vårdcentralen/Sjukgymnast En vän/bekant
Familjemedlem/släkt Sociala mötesplatsen Annat
2. Är Gympaledaren anledningen till att du går på gympan? (Svara så ärligt som möjligt)
Ingen alls 1 2 3 4 5 Väldigt mycket
3. Skulle du fortsätta gå på gympan om det kom en annan ledare?
Ja Nej Vet inte
4. Skulle Du kunna tänka dig att börja träna på en träningsanläggning?
Ja Nej
5. Om Nej varför? (kryssa i det alternativ som bäst stämmer in på Dig) Ekonomiska skäl
Avståndet, för långt bort Av kulturella skäl Tidsbrist
Annat
Tack så mycket för Din medverkan!
(Titta igenom enkäten en extra gång så Du inte glömt svara eller har missat en fråga)
