Årsredovisning 2020 Gnosjö kommun

(1)

Sida 1 av 127

Årsredovisning 2020 Gnosjö kommun

(2)

Sida 2 av 127

Innehåll

1. Inledning ... 6

1.1 Några ord från kommunstyrelsens ordförande ... 7

1.2 Gnosjö kommun en översikt ... 8

1.2.1 Kommunens organisation ... 8

1.2.2 Mandatfördelning ... 9

1.2.3 Årets resultat ... 9

1.2.4 Vart kommer pengarna ifrån? ... 9

1.2.6 Hur används pengarna? ... 9

2. Förvaltningsberättelse ... 10

2.1 Inledning ... 11

2.1.1 Gnosjö kommuns historia ... 11

2.2 Översikt över verksamhetens utveckling ... 11

2.3 Den kommunala koncernen ... 12

2.3.1 Kommunfullmäktige... 12

2.3.2 Kommunstyrelsen ... 12

2.3.3 Nämnder ... 12

2.3.4 Förvaltning ... 12

2.4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ... 14

2.4.1 Pandemins påverkan ... 14

2.4.2 Risker... 14

2.4.3 Pensionsskuldens utveckling ... 16

2.5 Händelser av väsentlig betydelse ... 17

2.5.1 Verksamhetsförändringar ... 17

2.6 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ... 18

2.6.1 Styrmodell ... 18

2.6.2 Mål- och resultatstyrning ... 18

2.6.3 Intern kontroll ... 25

2.6.4 Budget ... 25

2.6.5 Kommunalt koncernföretag – Fastighets AB Järnbäraren... 26

2.7 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ... 27

2.7.1 God Ekonomisk Hushållning ... 27

2.7.2 Ekonomisk ställning ... 28

2.8 Balanskravsresultat ... 32

2.9 Väsentliga personalförhållanden ... 33

2.9.1 Totalt antal anställda samt årsarbetare per förvaltning ... 33

(3)

Sida 3 av 127

2.9.2 Anställda med tillsvidare- respektive visstidsanställning per förvaltning ... 33

2.9.3 Antal anställda kvinnor/män fördelat på tillsvidare- och visstidsanställning ... 33

2.9.4 Totalt antal anställda fördelade i % per förvaltning ... 34

2.9.5 Fördelning mellan hel- resp. deltidsanställda uppdelat på kvinnor/män ... 34

2.9.6 Medelålder fördelat på män/kvinnor ... 34

2.9.7 Åldersintervall i % fördelat på kvinnor/män ... 35

2.9.8 Pensionsavgångar ... 35

2.9.9 Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig arbetstid ... 35

2.10 Förväntad utveckling ... 37

3. Finansiella rapporter ... 38

3.1 Resultaträkning ... 39

3.2 Balansräkning ... 40

3.3 Kassaflödesanalys ... 41

4. Noter ... 42

4.1 Redovisningsprinciper ... 43

4.2 Noter resultaträkning ... 45

4.3 Noter balansräkning ... 47

4.4 Noter kassaflödesanalys ... 54

5. Drift- och investeringsredovisning ... 55

5.1 Driftsredovisning ... 56

5.2 Investeringsredovisning ... 58

6. Verksamhetsberättelser ... 59

6.1 Verksamhetsberättelse Kommunledningsförvaltningen ... 60

6.1.1 Viktiga händelser ... 60

6.1.2 Uppföljning av nämndmål ... 61

6.1.3 Ekonomi ... 70

6.1.4 Uppföljning uppdrag och garantier ... 72

6.1.5 Personalredovisning ... 74

6.1.6 Framåtblick ... 75

6.2 Verksamhetsberättelse - Teknik och Fritidsförvaltningen ... 76

6.2.3 Ekonomi ... 79

6.3. Verksamhetsberättelse - Kultur- och utbildningsförvaltningen ... 82

(4)

Sida 4 av 127

6.3.3 Ekonomi ... 87

6.4. Verksamhetsberättelse - Socialförvaltningen ... 91

6.4.3 Ekonomi ... 99

6.5 Verksamhetsberättelse -Flyktingverksamheten ... 109

6.5.1 Ekonomi ... 109

6.6 Verksamhetsberättelse - Samhällsbyggnadsförvaltningen ... 110

6.6.3 Ekonomi ... 116

6.7 Verksamhetsberättelse - Revisionen ... 120

6.7.2 Ekonomi ... 120

6.8 Verksamhetsberättelse - Fastighets AB Järnbäraren ... 121

6.8.2 Uppföljning av verksamhetsmål ... 122

6.8.3 Ekonomi ... 123

6.9 Verksamhetsberättelse - Stiftelsen JE Hylténs ... 125

6.9.1 Viktiga händelse ... 125

6.8.2 Ekonomi ... 125

6.10 Verksamhetsberättelse - Tråddragaren AB... 126

6.10.1 Ekonomi ... 126

(5)

Sida 5 av 127 7. Revisionsberättelse ... 127

(6)

Sida 6 av 127

1. Inledning

(7)

Sida 7 av 127

1.1 Några ord från kommunstyrelsens ordförande

Ett ovanligt år har lagts bakom oss. 2020 var ett prövningarnas år för oss alla såväl medarbetare, invånare, föreningar och inte minst näringslivet.

Kommunledningen inledde året med en totalförsvarsövning utifrån tre scenarion- krig, terror och pandemi Ingen av oss anade då att det inom kort skulle vara ett faktum, en pandemi som inte bara påverkade vår kommun utan hela världen. I sann Gnosjöanda tog vi oss tillsammans an uppgiften att hålla smittan nere

såväl i verksamheterna som samhället i övrigt.

Tyvärr fick vi tidigt in smitta på ett

äldreboende och behovet av skyddsutrustning var omfattande. Inledningsvis fanns det inget att tillgå så kommunens arbetsmarknadsenhet startade egen tillverkning. På en dag riggades också tillverkning i lokaler som lånades ut av ett företag i Gnosjö. Flera företag lånade ut plastsvetsar och en annan industri stansade ut förkläden åt oss. Med hjälp av kyrkor,

föreningar och korttidspermitterad personal så lyckades vi få fram utrustning i väntan på att länsstyrelsen kunde fördela material.

Gymnasiet övergick till distansundervisning på våren och studenterna fick ett annorlunda avslut. Dock var smittan så låg innan

sommaren att man kunde ha en mindre middag utan bal.

Då Töllstorp tvingats stänga sina verksamheter har man arbetat med att fräscha upp lokalerna så att vi alla har något att se fram emot när livet återgår till det normala.

Många företag i vår kommun

korttidspermitterade personal men innan sommaren kunde vi glädjande nog se en återhämtning som sedan hållit i sig under hösten.

Trots det svåra året så har det också hänt positiva saker i vår kommun. Vi har tillsammans med näringslivet och

samhällsföreningen påbörjat utvecklingen av området Storåvallen i Hillerstorp. Den nya förskolan ska byggas där och det görs plats för bostadsrätter och villor. Fastighets AB

Järnbäraren färdigställde lägenheter både i Hillerstorp och Gnosjö, utöver det så har privata aktörer byggt om gamla lokaler till lägenheter på posttorget samt i bankhusen i Hillerstorp. Socialförvaltningens långsiktiga arbete med att få en budget i balans har lyckats och vid bokslutet har de efter många år en budget i balans. Även kultur- och

utbildningsförvaltningen har gjort omfattande anpassningar för att få en budget i balans.

Under året har Gnosjö kommun fått tillskott av staten för att täcka kostnader vi har för

pandemin. Tyvärr kan vi inte använda de pengarna för att tex öka bemanning i verksamheterna mer än under pandemin.

Gnosjö kommun går med överskott 2020 och vi politiker har valt att använda en del av de pengarna för att stötta samhällsföreningarna som gör ett fantastiskt arbete runt om i vår kommun. Tack vare ideellt arbete så får invånarna ut mycket mer för pengarna. I Kulltorp har man gjort färdigt cykelvägen som knyter ihop Hillerstorp med Kulltorp. I

Åsenhöga har man bytt belysningen runt elljusspåret och i Marieholm pågår ett arbete med att göra en lekpark. Samhällsföreningen i Hillerstorp har med lite hjälp av kommunen färdigställt både lekpark i hamnen och en offentlig toalett.

Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare i kommunen för ert fantastiska arbete under det gångna året. Jag vill också passa på att tacka föreningar, församlingar och näringslivet för all hjälp och ert engagemang- det är

Gnosjöanda när den är som bäst!

Kristine Hästmark

Kommunstyrelsens ordf.

(8)

Sida 8 av 127

1.2 Gnosjö kommun en översikt

1.2.1 Kommunens organisation

Nedan presenteras en koncernöversikt samt kommunens organisation. Mer finns att läsa under rubriken 2.2 Den kommunala koncernen.

(9)

Sida 9 av 127

1.2.2 Mandatfördelning

KOMMUNFULLMÄKTIGES

MANDATFÖRDELNING UTDEBITERING PER SKATTEKORNA

Socialdemokraterna...11

Moderaterna...8

Sverigedemokraterna...6

Kristdemokraterna...5

Centerpartiet...4

Vänsterpartiet...1

Församling

Gnosjö...35,45 kr Kävsjö...35,45 kr Kulltorp...35,75 kr Källeryd...35,45 kr Åsenhöga...35,45 kr

Den kommunala debiteringen är 22,24 kr

Den landstingskommunala debiteringen är 11,76 kr Dess belopp ingår i ovanstående totala utdebitering

1.2.3 Årets resultat

1.2.4 Vart kommer pengarna ifrån? 1.2.6 Hur används pengarna?

2020 2019 2018 2017 2016 Resultat 17,1 -14,5 2,2 24,9 21,0

-20 -10 0 10 20 30

Mkr

Koncernens resultat

2020 2019 2018 2017 2016 Resultat 11,6 -19,3 -3,9 20,2 14,7

-30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0

Mkr

Kommunens resultat

Bidrag 10%

Taxor och avgifter

6%

Övriga intäkter

Skatteintäkter

80% Personal

Lokalkostnader 67%

5%

Övriga kostnader

24%

Avskrivningar 4%

(10)

Sida 10 av 127

2. Förvaltningsberättelse

(11)

Sida 11 av 127

2.1 Inledning

Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av Gnosjö kommuns

verksamhet under det gångna året. Huvudsaklig fokus är den kommunala koncernen som ger en bild av den samlade kommunala verksamheten.

2.1.1 Gnosjö kommuns historia

I januari 1863 genomfördes en reform som innebar att virka 2500 kommuner bildades. De ersatte de tidigare socknarna, och besluten fattades nu av en kommunalstämma istället för den tidigare

sockenstämman. Kyrkan fick därmed minskat inflytande. Inkomst och kön styrde rätten att rösta, och även om kvinnorna fick rösträtt 1921 dröjde det till 1946 innan den första kvinnan valdes till en politisk post i kommunen, det handlade då om dåvarande Gnosjö kommunfullmäktige.

1902 var järnvägen mellan Borås och Alvesta färdigbyggd. Järnvägsstationer var förlagda till

Nissafors, Gnosjö och Hillerstorp. Här blev det nu en förskjutning av kommunernas centrum, från de tidigare kyrkcentrumen, till de nya stationssamhällena. I en färdbeskrivning från den nyöppnade järnvägen finns den äldsta anteckningen om att det skulle finnas en speciell "anda" i Gnosjö.

1952 var det dags för en ny kommunreform. Landets småkommuner slogs samman till större enheter.

Landskommunerna Gnosjö, Kulltorp, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga bildade tillsammans Gnosjö storkommun. Nu fick Gnosjö kommun de geografiska gränser som kommunen har än idag. I samband med detta antogs kommunens vapen och kommunhuset byggdes.

2.2 Översikt över verksamhetens utveckling

2020 2019 2018 2017 2016

Allmänt

Antal inv 31/12 9 614 9 713 9 776 9 733 9 615

Kommunal utdeb %* 22,24 22,24 22,24 22,24 22,24

Den kommunala koncernen

Verksamhetens intäkter (mkr) 181,7 179,7 194,5 214,4 372,1 Verksamhetens kostnader (mkr) -725,7 -769,3 -752,9 -733,5 -872,1

Årets resultat (mkr) 17,1 -14,5 2,2 24,9 21,0

Soliditet (%) 40,5 40,9 44,8 44,5 44,1

Kommunen

Verksamhetens intäkter (mkr) 148,7 147,5 163,4 187,1 200,5 Verksamhetens kostnader (mkr) -713,7 -745,8 -732,9 -717,8 -710,8 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 607,7 580,6 564,6 550,5 525,4

Årets resultat (mkr) 11,6 -19,3 -3,9 20,2 14,7

Soliditet (%) 26,0 24,0 28,0 27,0 25,0

Antal anställda 916 922 946 895 921

(12)

Sida 12 av 127

2.3 Den kommunala koncernen

Sverige består av 290 kommuner. Kommunerna har stor självbestämmanderätt och kan vara

organiserade på olika sätt. Vissa funktioner är kommunerna ansvariga för enligt lag medan andra sker på frivillig grund. Nedan visas ett organisationsschema över Gnosjö kommun.

2.3.1 Kommunfullmäktige

Valresultatet avgör vilka som skall sitta i fullmäktige, och ju fler röster ett parti får i valet, desto fler platser får partiet i fullmäktige. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten ligger hos de förtroendevalda politikerna, och främst de som är invalda i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen och kan liknas vid kommunens riksdag.

2.3.2 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige. Vid årsskiftet 2010/11 har kommunen gått in i en ny politisk organisation där kommunstyrelsen blir enda verksamhetsnämnd. Kommunstyrelsen övertar då de gamla nämndernas (socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens och kultur- och

fritidsnämndens) uppgifter. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens ekonomi och tar fram budgetförslag. Kommunstyrelsen kan liknas vid kommunens regering.

2.3.3 Nämnder

I kommunen finns, förutom kommunstyrelsen, även samhällsbyggnadsnämnden som ansvar för bland annat bygg- och miljöfrågor. I kommunen finns även en valnämnd som har till uppgift att planera och genomföra allmänna val, folkomröstningar och val till Europaparlamentet. Kommunen har även en gemensam räddningsnämnd med Gislaveds kommun. Ledamöterna i kommunstyrelsen och nämnderna väljs av kommunfullmäktige. Utifrån de mål och riktlinjer som varje nämnd fått av fullmäktige

beslutar sedan nämnderna själva i detaljfrågorna för sina respektive områden.

2.3.4 Förvaltning

För att sköta den direkta verksamheten finns även kommunala förvaltningar med anställda tjänstemän som bereder ärenden, verkställer de beslut som politikerna fattat och som bedriver all den övriga verksamhet som ligger inom nämndens ansvarsområde. Kommundirektören är kommunens högsta tjänsteman. I varje förvaltning finns sedan en förvaltningschef som leder verksamheten inom sin förvaltning och ansvarar för att nämndernas beslut verkställs.

(13)

Sida 13 av 127

2.3.5 Ägarförhållanden

En del av den kommunala verksamheten bedrivs i andra former än i nämndsform. I Gnosjö kommun finns tre exempel på detta, dels det kommunala fastighetsbolaget AB Järnbäraren som hyr ut

lägenheter och lokaler. Stiftelsen J E Hylténs metallvarufabrik där kommunen tillsammans med bl. a.

Jönköpings läns länsmuseum driver en museiverksamhet i en tidigare metallvarufabrik. Samt har kommunen ett bolag, Tråddragaren AB som äger mark. Kommunen är även delägare i Stiftelsen Isabergstoppen samt kommunalförbudget Samverkan Återvinning och Miljö. Ovan visas en koncernöversikt.

(14)

Sida 14 av 127

2.4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

2.4.1 Pandemins påverkan

År 2020 inleddes med att kommunen, Sverige och hela världen gick in i en pandemi. Under året har läget mycket ovisst kring konsekvenserna på ekonomin och de övergripande skatteprognoserna har svängt kraftigt. För Gnosjö kommun var det en skillnad i skatteprognosen över sommaren på 10 mkr.

Något som försvårat prognostiseringen av utfallet det aktuella året. Flertalet statsbidrag beslutades även till kommunsektorn under olika omgångar året vilket hade en positiv påverkan på kommunens resultat. Ovissheten i omvärlden och skatteprognoserna har även påverkat kommunens interna budgetprocess. Budgetberedningen som brukar vara på våren för att kunna klubba budgetramarna på kommunfullmäktige i juni sköt till hösten för att kunna ta ge så rättvisa förutsättningar som möjligt till förvaltningarna. Samtidigt har förvaltningarna och bolaget haft en oviss vardag att hantera med nya förhållningssätt och rekommendationer vilket har påverkat verksamheten och således ekonomin. Mer om påverkan i varsamheterna från pandemin finns att läsa under respektive verksamhetsberättelse.

2.4.2 Risker

2.4.2.1 Ränterisk

Lån med räntebindnings tid

(%) 2020 2019 2018 2017 2016

rörlig 32,2 32,2 76,7 65,0 49,9

0-1 år 21,5 14,2 0,0 15,0 25,1

1-5 år 46,4 53,7 23,3 20,0 74,9

6-10 år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att

kommunens lån till 32,2 % är räntekänsliga på kort sikt. Under 2019 har en del av lånen omsatts samt har nya lån tagits upp. För att minska risken har dessa spridits ut under en längre period än tidigare för att de inte ska förfalla samtidigt. Risken att kommunen utsätts för en hög ränta minskar därmed.

Prognosen för ränteutvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå.

Lån förfaller till betalning

(%) 2020 2019 2018 2017 2016

Andel om 0-1 år 21,5 32,1 47,2 15,0 25,0 Andel om 1-5 år 78,5 68,0 52,8 85,0 75,0

Andel efter 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

För 2020 är andelen samtliga lån med kreditförfall om 0-1 år 21,5 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Den genomsnittliga räntan har legat mellan 0,2-0,3 % de senaste åren. Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån.

2.4.2.2 Uppföljning av kommunens policy för hantering av finansiella risker

Enligt Gnosjö kommuns finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-210 §147 finns finansiella risker. Dessa risker, målsättningar samt hantering/utfall stäms av i tabellen nedan.

(15)

Sida 15 av 127 Risker Målsättning enligt policy Hantering/utfall

Finansieringsrisk Finns erforderliga kreditlöften Finns möjlighet att låna via Kommuninvest

Låneportföljen har god spridning i sin förfallostruktur

Lånestocken är fördelad mellan flera lån och där med även en fördelad

förfallostruktur upp till fem år.

Beroende av en finansieringskälla ej för stor

Ses ingen risk i att samtliga lån sker via Kommuninvest pga. pålitlig aktör.

Ränterisk Begränsa omedelbara resultateffekter av kraftiga ränterörelser

Fördelningen av lånestocken på flera lån med differentierad förfallotid samt fördelning mellan rörlig och fast ränta minska risken.

Spridning mellan rörlig och fast ränta, rörlig ränta 20-50 % av lånestocken

Delen av den rörliga räntan har mellan åren 2016-2018 legat högre än policyn, 2019 och 2020 ligger den inom

kommunens målsättning.

Valutarisk Placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är ej tillåten

Ingen placering sker i utländsk valuta.

Motpartrisk Motparter med god kreditvärdighet

Kommunen har endast lån via Kommuninvest

Upplåning från en enskild kreditgivare begränsas

Samtliga lån via Kommuninvest som har högst mjöliga kreditbetyg (AAA). Ett solidariskt borgensåtagande mellan medlemmarna.

2.4.2.3 Borgensåtagande Borgensåtagande

(mkr) 2020 2019 2018 2017 2016

Borgensåtagande 285,4 281,7 281,7 281,5 177,5 - varav förlustansvar egna hem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - varav dotterbolag 280,9 277,2 277,2 277,2 177,1

Gnosjö kommun har borgensåtagande för totalt 285,4 mkr. De är fördelade på Fastighets AB Järnbäraren, Kamratstödet, Stiftelsen Isabergstoppen, Föreningen Nya Åsenhögafibern samt SÅM.

Föreningen Nya Åsenhögafibern har en borgen beviljad på 4,0 mkr men har endast utnyttjat 2,5 mkr.

Kommunförbundet Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) bildades mellan kommunerna i GGVV under 2017. Det har ingåtts solidarisk borgen samt regressavtal mellan medlemskommunerna. För Gnosjös del innebär det en andel av 11,1 %, som grundar sig på antalet invånare 2016-12-31.

Borgensåtagandet utgör totalt ett tak på 100 mkr, vilket blir 11,1 mkr för Gnosjö. Dessutom en borgen för SÅM:s checkkredit 20 mkr, vilket blir 2,2 mkr. Under året har en utökning av borgensåtagandet skett med 3,7 mkr, utökningen gäller Stiftelsen Isabergstoppen.

Borgensåtagandena fördelas enligt följande

Fastighets AB Järnbäraren 260,0 mkr

Stiftelsen Isabergstoppen 7,6 mkr

Kamratstödet Ekonomisk Förening 0,5 mkr Föreningen Nya Åsenhögafibern 4,0 mkr Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 11,1 mkr Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 2,2 mkr 285,4 mkr

(16)

Sida 16 av 127

2.4.3 Pensionsskuldens utveckling

Pensionsförpliktelse

Koncernen Kommunen

(mkr) 2020 2019 2020 2019

Total pensionsförpliktelse i balansräkningen

a) Avsättning inkl. särskild löneskatt 4,2 4,2 4,2 4,2

b) Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 159,2 162,3 159,2 162,3 Pensionsförbindelse som tryggats i pensionsförsäkring 32,9 30,1 32,9 30,1 Pensionsförsäkring som tryggats i pensionsstiftelse - - - - Summa pensionsförpliktelser (inkl. försäkring och stiftelse) 196,3 196,6 196,3 196,6 Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde

Totalt pensionsförsäkringskapital 47,8 41,8 47,8 41,8

- varav överskottsmedel 1,7 1,4 1,7 1,4

Totalt kapital pensionsstiftelse - - - -

Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egen

förvaltning) - - - -

Summa förvaltade pensionsmedel 47,8 41,8 47,8 41,8

Finansiering

Återlånade medel 148,5 154,7 148,5 154,7

Konsolideringsgrad 24,3% 21,3% 24,3% 21,3%

Kommunen har ett pensionsåtagande på 196,3 mkr. Återlånade medel, skillnaden mellan förpliktelser och förvaltade medel uppgår till 148,5 mkr. I det försäkrade pensionskapitalet ingår inte de medel kommunstyrelsen har beslutat att avsätta till pensioner vid bokslutet 2020, dessa har endast reserverats som en kostnad vid bokslutet 2020. Kommunen har inga egna finansiella placeringar av

pensionsmedel.

(17)

Sida 17 av 127

2.5 Händelser av väsentlig betydelse

2.5.1 Verksamhetsförändringar

Under 2020 beslutades att fastighetsförvaltningen som legat hos det kommunala bolaget Fastighets AB Järnbäraren skulle återgå till kommunen vid årsskiftet 2020/2021. Ett arbete har pågått under året för att återta förvaltningen av de fastigheter som det bedrivs kommunal verksamhet i. En ny organisation under teknik- och fritidsförvaltningen har börjat organiserats under hösten 2020. Detta innebär en utökning på personalsidan inom ledning och vaktmästeri. I samband med detta har det även beslutats att samtlig budget som avser fastigheterna likt hyror, städ, el, uppvärmning, kapitalkostnader mm. ska föras över till fastighetsenheten från och med år 2021.

(18)

Sida 18 av 127

2.6 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

2.6.1 Styrmodell

Gnosjö kommun arbetar utifrån en styrmodell som utgår från invånare och brukare av tjänster.

Styrmodellen anger vad kommunfullmäktige beslutat ska gälla för hur kommunen styrs vad gäller ekonomi, mål, uppföljning och förbättring med mera. De viktigaste punkterna handlar om:

• Invånaren i fokus i allt kommunen gör.

• Demokratisk genomslagskraft i mål och budget. Det invånarna väljer som politisk inriktning avgör vilka mål politikerna sätter vilket sedan också påverkar hur pengarna fördelas.

• Kontinuerlig uppföljning och förbättring genom engagerade ledare som baserar beslut på fakta och agerar utifrån att kvalitet skapas närmast brukaren/invånarna.

• Samverkan och samarbeten över gränserna mellan förvaltningar och verksamheter för att uppnå god kvalitet i alla verksamheter.

Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och

formulerar visionen samt mål och fördelar resurser för arbetet. Detta dokumenteras i en kommunplan med budget – vilket är det övergripande budgetdokumentet för hela kommunen Förvaltningarna bestämmer sedan hur arbetet ska göras vilket beskrivs i enhetsplaner.

2.6.2 Mål- och resultatstyrning

Inriktningsmålen är ett av kommunfullmäktiges styrinstrument och ska visa hur den politiska viljeriktningen ser ut och vad som ska uppnås under året. Dessa bryts sedan ned av nämnderna till nämndmål vilka visar hur nämnderna tänker sig att inriktningsmålen ska uppnås. Nämndmålen mäts i sin tur med indikatorer vartill lägsta accepterade värden är kopplade för varje år.

Vid årsbokslutet görs bedömning av nämndmål och indikatorer enligt beslutad viktningsmodell. I viktningsmodellen ges alla mål och indikatorer olika “viktningsprocent” eller “tyngd” beroende på deras presumtiva bidrag till invånarens välfärd i förhållande till andra mål. Viktningsmodellen har uträkningar som visar nämndmålens måluppfyllelse i procent. Dessa används sedan för att se till vilken grad inriktningsmålen uppfyllts. Indikatorer som når sitt lägsta accepterade värde tilldelas hela sin viktningsprocent medan de som inte når lägsta accepterade tilldelas noll och bidrar därmed inte till

(19)

Sida 19 av 127 måluppfyllelse. Den totala måluppfyllelsen sätts sedan in i trafikljustabellen för att se huruvida målet är uppfyllt, på god väg att uppfyllas eller inte uppfyllt.

Resultat som inte når upp till lägsta acceptabelt värde för året påkallar åtgärder. Dessa åtgärder planeras direkt vid uppföljning och finns redovisade, tillsammans med verksamhetens analyser, i verksamhetsberättelserna.

2.6.2.1 Målredovisning

Totalt har Gnosjö kommun fyra inriktningsmål, 12 nämndmål samt 34 indikatorer. Kommunen når vid årsbokslutet inget av sina inriktningsmål. Tre av 12 nämndmål klarar gränsen för grön vilket

symboliserar att målet är uppfyllt. De övriga nio målen är röda vilket betyder att dessa inte nått gränsen för att anses uppfyllda. Detta betyder att de nämndmål som vid tertialbokslut 2 inte kunde prognosticeras, då mätningar inte hade genomförts, blir röda. I övrigt går också att konstatera att coronapandemin har haft en stor inverkan på utfallet i många indikatorer och att lägsta accepterade värden i vissa fall kan vara så pass högt satta att en konflikt skapas mellan kvalitet och en budget i balans. Kommunen kommer byta mål- och resultatstyrning inför år 2021. Anledningen är främst att göra det enklare och mer engagerande för verksamheterna, men också för att kunna mäta indikatorer vid fler tillfällen per år vilket ska ge verksamheterna chansen att ändra på aktiviteter som inte ger önskad effekt. Sammantaget ska detta förhoppningsvis också ge en bättre genomslagskraft i styrningen. I och med bytet kommer indikatorerna till stor del att bytas ut, verksamheterna kommer dock fortfarande kunna följa indikatorer från den gamla mål- och resultatstyrningen, i sitt övriga kvalitetsarbete. Nedan följer en övergripande analys av varje inriktningsmål. En mer detaljerad analys med kopplade åtgärdsplaner återfinns i verksamhetsberättelserna för respektive verksamhet.

Invånare

Inriktningsmål: Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i

Måluppfyllelse inriktningsmål:

32%

Nämndmål

2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö

Måluppfyllelse nämndmål

20%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Lägsta accepterade värde 2020

Uppfyllelse indikatorer Simhallens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka 25 25 28

Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka

2 2 60

Andel % vattenprover av totalt antal tagna vattenprover som har PH- värde på minst 5,6-6

93 92 80

(20)

Sida 20 av 127

Andel % av alla tillståndspliktiga verksamheter i Gnosjö kommun som besökts under året

100 75 100

Andel % av alla anmälningspliktiga verksamheter i Gnosjö kommun som besökts under året

51 30 70

Andel % av övrig miljöfarlig verksamhet i Gnosjö kommun, som betalar årlig avgift, som besökts under året

29 8 25

Andel % av alla hälsoskyddsanläggningar i Gnosjö kommun som besökts under året

48 23 25

Andel % av alla livsmedelsanläggningar i Gnosjö kommun som besökts under året

64 60 90

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter, andel (%)

65 47 75

Andel % av alla Järnbärarens hyreskontrakt för privatpersoner där hyresgästen bor kvar efter tre år i tilldelad lägenhet

95 95 92

Nämndmål

2020 möjliggör Gnosjö kommun stora kulturupplevelser genom gränsöverskridande samarbeten och digital innovation

100%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer Antal möjliggjorda evenemangstillfällen till kulturupplevelser från

gränsöverskridande samarbeten eller digital innovation

6 8 8

Nämndmål

Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass

0%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer

Svenskt näringslivs ranking 24 23 10

Inriktningsmålet för invånare har en måluppfyllnad på 32 procent och är därmed inte uppfyllt.

Inriktningsmålet innehåller tre nämndmål med 12 tillhörande indikatorer och lägsta accepterade värden. Inriktningsmålets måluppfyllelse påverkas alltså av flertal nämndmål och därtill ett stort antal indikatorer. Närmare hälften av indikatorerna, de som rör företagsbesök, har direkt påverkats av coronapandemin. Pandemin har medfört nya restriktioner och rekommendationer från

Folkhälsomyndigheten som inneburit att verksamheten valt att minska på eller inte alls hålla fysiska besök med företag och övriga verksamheter. Vissa av de övriga verksamheterna, såsom äldreboende, är sådana att de själva stängt ner under pandemin. Ytterligare en anledning till resultatet är att verksamheten inte varit fulltalig under hela året. Detta borde dock inte anses som den största

anledningen till resultaten, pandemin får ändå stå för en stor del av förklaringen. Ser man till tidigare år har resultaten gällande dessa indikatorer varit betydligt bättre. Indikatorn som handlar om sociala aktiviteter på särskilt boende inom Socialförvaltningen är även denna påverkad av pandemin. Många av de sociala aktiviteterna har varit inställda på grund av restriktioner och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Även om dessa nämnda indikatorer hade nått sitt lägsta accepterade värde räcker inte detta för att nå inriktningsmålet. Indikatorn Svenskt näringslivs ranking har en så pass stor vikt att denna även måste uppnås för att nå målnivån. En anledning till att lägsta accepterade värde för Svenskt näringslivs ranking inte är uppnått är indikatorns påverkningsgrad. Flera av faktorerna i mätningen kan kommunen själv inte påverka genom aktiviteter, såsom tillgång till mobilnät och bredband. Dock finns det även försämringar i attityder, service och bemötande. Ett omfattande arbete med att ta fram ett platsvarumärke, där tjänstemän och företagare samarbetar, har påbörjats som kan stärka relationen mellan dessa parter.

(21)

Sida 21 av 127

Verksamhet

Inriktningsmål: Kommunens verksamheter ska vara effektiva, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet

3,5%

Nämndmål

2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalisering

0%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer Rankning i E-blomlådan. 3 p för uppfyller helt, 2 p uppfyller delvis,

1 p uppfyller inte, Sammanslagen poäng i förhållande till alla kommuner med under 15.000 invånare som gjort e-blomlådan i version 2016

7 3 1

Nämndmål

2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skolkommuner

0%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer Sammanvägt resultat i grundskolan, kommunala skolor, ranking 12 11 6

Nämndmål

Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och självständigt liv

10%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet,

deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%)

34 39 45

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%)

80 73 90

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde

14 14 13

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Ekonomiskt bistånd och ensamkommande ingår inte.

77 72 91

Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde.

Ensamkommande barn ingår inte.

121 137 93

Andel av Gnosjö kommuns restauranger som erbjuder sina brukare möjlighet att välja på två olika huvudrättssalternativ varje dag som mat serveras

100 100 100

Nämndmål

2020 är Gnosjö kommun bland de 25% bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande

0%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer

Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 72 76 94

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%)

68 57 65

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 88 84 85 Andel % anhöriga, som svarat på efterlevandeuppföljningen, som är

nöjda med bemötande, trygghet, tillgänglighet och delaktighet i Gnosjö kommuns vård i livets slutskede

90 91 97

Inriktningsmålet för verksamhet har en måluppfyllnad på 3,5 procent och är därmed inte uppfyllt. Den prognosticerade måluppfyllelsen vid tertialbokslut 2 var 3,5 procent vilket också blir slutvärdet för årsbokslutet. Under inriktningsmålet återfinns fyra nämndmål och 12 indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värden. Slutvärdet på måluppfyllelsen är mycket låg och alla indikatorer förutom en

(22)

Sida 22 av 127 är röda och därmed är lägsta accepterade värden inte uppnådda. Det finns flera förklaringar till ett lågt målvärde bland annat coronapandemin som medfört förändrade förutsättningar för bland annat socialförvaltningen. Verksamheten har bland annat haft ett ökat behov av vikarier vilket i sin tur har påverkat personalkontinuiteten i hemtjänsten. Gällande E-blomlådan görs det, likt föregående år, en analys kring relevansen inom vissa områden som ingår i mätningen. Diskussion förs också kring hur kostsamma vissa åtgärder kan bli för att uppnå lägsta accepterade värde. Ett omfattande arbete har påbörjats för att driva utvecklingen inom digitalisering i kommunen. Angående sammanvägt resultat i grundskolan har en av faktorerna, genomsnittligt meritvärde för åk 9, en resultatförbättring mellan år 2018 och år 2020. Kultur- och utbildningsförvaltningen menar att indikatorn är svår att påverka.

Vidare har indikatorn som mäter deltagare som gått från arbetsmarknadsenheten till arbete försämrats från föregående år. Indikatorn är konjunkturkänslig och svårare att påverka för verksamheten. En kombination av pandemi, där fler företag varslar, samt en avmattning i konjunkturen sedan hösten 2019 har föranlett att lägsta accepterade värde inte uppnås. Fem av indikatorerna har dock förbättrat sina resultat sedan föregående år men når ändå inte accepterat värde. Problemet här är inte att verksamheterna tappat i kvalitet utan att accepterat värde är högre än föregående år. För varje

indikator som inte nått sitt lägsta accepterade värde har respektive förvaltning utarbetat en åtgärdsplan för att nå önskad kvalitet och utfall.

Personal

Inriktningsmål: Kommunens organisation har en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara

0%

Nämndmål

2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplats

0%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer Hållbart medarbetar index, kommunens totala index Mäts

inte

78 81

Nämndmål

Alla tillsvidareanställda har den sysselsättningsgrad som de önskar

0%

Indikatorer Utfall

2019

Utfall 2020

Uppfyllelse indikatorer Andel % av alla tillsvidareanställda som svarat på HME-enkäten och

som anger att de har den sysselsättningsgrad som de önskar arbeta.

Svar där personal angett att de inte medger förändrad arbetsplats eller arbetsuppgifter, som konsekvens av förändrad sysselsättningsgrad, sorteras bort från underlaget.

Mäts inte

95,6 97

Inriktningsmålet för personal har en måluppfyllnad på 0 procent och är därmed inte uppfyllt. Under inriktningsmålet återfinns två nämndmål vilka båda har en indikator var under sig. Indikatorn för hållbart medarbetarindex (HME) når nästan sitt lägsta accepterade värde för året, dock saknas någon procentenhet. Likadant gäller för indikatorn gällande tillsvidareanställning, där skillnaden mellan utfall och lägsta värde är mindre än två procentenheter. Utfallet visar alltså på bra värden men de når ändå inte vad som är accepterat för året. Gällande HME har utfallet förbättrats mellan varje mätning.

Verksamheten menar att det är svårt att hitta åtgärder som får direkt effekt på resultatet. Insatser på förvaltnings- och enhetsnivå påverkar låga resultat i en positiv riktning, men goda resultat är svårare att förbättra ytterligare. Arbetet med att förbättra medarbetarengagemenaget genom att utveckla

(23)

Sida 23 av 127 förståelsen för verksamhetens styrning och ledning pågår ständigt. Gällande sysselsättningsgraden har olika verksamheter olika förutsättningar för att tillgodose medarbetarens önskemål, små enheter har ofta svårare än större. För vissa specialistkompetenser är det svårare att tillgodose önskemål, beroende på medarbetares kompetens och verksamhetens behov. Arbetet med att förändra arbetssättet tar tid och kräver samordning mellan flera verksamheter, förvaltningar och kanske till och med andra kommuner för att lyckas fullt ut.Frågan kring sysselsättningsgrad är alltid aktuell och är därför också med som en indikator i den nya mål- och resultatstyrningen. Flera aktiviteter kommer att tas fram både på

kommunövergripande nivå och på förvaltningsnivå. Sedan flera år finns också ett partsgemensamt arbete tillsammamans med fackförbundet Kommunal.

Ekonomi

Inriktningsmål: Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt

66%

Nämndmål

Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2% av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020

100%

Indikatorer Utfall 2019 Utfall

2020

Uppfyllelse indikatorer Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag

kommun, (%)

-3,3 1,9 1-3

Soliditet inkl. pensionsåtagande kommun, (%) 24 26 25

Nämndmål

Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras av egna medel

100%

2020

Uppfyllelse indikatorer Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel % 39 111 100

Nämndmål

Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad

0%

2020

Uppfyllelse indikatorer Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor,

kr/betygspoäng

Mäts inte Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 247 tkr =

Bland de 50% med genomsnittlig kostnad

270 tkr Bland de 25% med lägst kostnad

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

95 95 97

Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 881 tkr = Bland de 50% med genomsnittlig kostnad

932 tkr Bland de 25% med lägst kostnad

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

86 63 87

Inriktningsmålet för ekonomi har en måluppfyllnad på 66 procent och är därmed inte uppfyllt. Under inriktningsmålet återfinns tre nämndmål vilka tillsammans har åtta tillhörande indikatorer. Två av

(24)

Sida 24 av 127 nämndmålen uppnås och är därmed gröna. Årets resultat som andel av skatt och generella statsbidrag är 1,9 % och når upp till den acceptabla nivån för året. Lägsta accepterade värde är 2 % som ett genomsnitt mellan åren 2017-2020. Av dessa år kan 2017 och 2020 ses som acceptabla värden medan kommunen gjorde underskott åren 2018 och 2019. Totalt sett över dessa år når kommunen dock inte upp till sitt lägsta accepterade värde. Soliditeten för året är 26 % och strax över det lägst accepterade värdet. Soliditeten har varierat något under målperioden men ska ses ur ett långsiktigt perspektiv där vissa enskilda år kan understiga målvärdet. Viktigt är dock att det på lång sikt ligger på en hållbar nivå för att inte urholka kommunens ekonomi. Under mätperioden 2017-2020 ser vi att kommunen håller sig över ett accepterat lägsta värde. Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar har ett lägsta accepterade värde på 100 %. För året är det värdet 111%, dvs det hade funnits ett utrymme till ytterligare investeringar inom måttet för självfinansiering.

Det sista nämndmålet når dock inte målnivån och är därför inte uppnått. Anledningen är dels att socialförvaltningens indikatorer rörande brukarbedömning på särskilt boende och inom hemtjänsten inte når sina lägsta accepterade värden på grund av pandemin och dels att tre indikatorer inte får ett resultat. Gällande brukarundersökningarna, så kan det konstateras att coronapandemin har haft en stor inverkan på resultatet. Socialstyrelsens brukarundersökning skickas ut i början av året. I år skickades den samtidigt som Folkhälsomyndigheten konstaterade att det fanns tecken på en samhällsspridning.

Gnosjö var en av kommunerna som tidigt fick in smittan på sina äldreboenden och var tvungna att isolera brukare och stänga ner verksamheter. Ordinarie personal har i en större utsträckning ersatts av vikarier vilka inte har samma erfarenhet. Sammantaget kan detta påverka hur brukare uppfattar socialförvaltningens äldrevård. Brukarbedömningen för hemtjänsten har ändock ett högt värde och är endast två procentenheter från att nå det accepterade värdet. Frågan är om det lägsta accepterade värdet på 97 procent är något högt satt. Gällande indikatorer som inte tilldelats ett värde grundar detta sig i att jämförelser med andra kommuner inte är möjliga att genomföra. Måttet kostnader grundskola exkl. lokaler som ligger till grund för kostnadssidan i indikatorn kostnad per betygspoäng är borttaget ur databasen KOLADA. Det finns därmed inga siffror från andra kommuner att jämföra med även om Gnosjö kommun manuellt kan räkna ut sina siffror. Angående indikatorer för kostnad hemtjänst och särskilt boende är anledningen till utebliven uppfyllelse att siffror från andra kommuner inte

rapporterats in i KOLADA vid tillfälle för uppföljning. Tidigare år har lösningen varit att jämföra med andra kommuners kostnader ett år tidigare. Detta året går inte denna jämförelse att göra utan att det uppenbart blir missvisande. Ser man över tid har kostnaderna ökat från år 2019 till år 2020. Orsaken till detta anges vara coronapandemin och verksamheten tror att övriga kommuner i landet kommer att uppleva liknande utfall. Därmed kan inte kommunens siffror för ett år, påverkat av pandemin,

jämföras med siffror från ett annat år, inte påverkat av pandemin, för andra kommuner. Resultatet för år 2019 var att lägsta accepterade värde uppnåddes. Trots att det accepterade värdet är högre för året borde detta i alla fall ge en fingervisning om hur resultatet skulle sett ut om det gick att mäta.

(25)

Sida 25 av 127

2.6.3 Intern kontroll

Kommunen har ett reglemente för den interna kontrollen. Varje nämnd/styrelse skall anta en plan för den egna interna kontrollen samt utföra den egna interna kontrollen utifrån sina behov och

förutsättningar.

Med intern kontroll menas alla rutiner som syftar till att:

• Främja effektivitet så att kommunens resurser används i enlighet med fattade beslut

• Säkerhet i system och rutiner, d vs trygga tillgångarna och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av avsiktliga eller oavsiktliga fel

• Rättvisande räkenskaper, d vs säkerställa en riktig och fullständig redovisning

• Säkerställa effektiv organisation och förvaltning

• Väsentliga aspekter

• Hur den interna kontrollen är utformad

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll för kommunens samtliga verksamheter. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Utskotten under kommunstyrelsen verkställer arbetet med den interna kontrollen. Utskotten återrapporterar till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Nämndens årliga

uppföljning av den interna kontrollen skall översändas till kommunstyrelsen för kännedom.

Tidsplanering för kommunens interna kontroll

November Utskotten antar förslag till internkontrollplan för kommande år.

December Kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsnämnden godkänner sitt/sina utskotts förslag till internkontrollplan för kommande år.

Mars Utskotten följer upp fjolårets interna kontroll inom sina verksamhetsområden.

April Kommunstyrelsen gör en samlad bedömning av kommunens interna kontroll och avrapporterar till kommunfullmäktige.

2.6.4 Budget

Budgetramarna arbetas fram av budgetberedningen med stöd av ekonomienheten. Budgetberedningen har möten under april och maj månad för att kunna lämna ett förlag till budgetramar till

kommunstyrelsen och där efter kommunfullmäktige i juni. Under hösten arbetar förvaltningarna fram en detaljbudget utifrån de budgetramar kommunfullmäktige har tilldelat. Detaljbudgeten tas i utskotten i november och i nämnden i december.

Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade

verksamhet och ekonomi. För att skapa en samlad bild över ekonomi, personal och kvalitet följs dessa upp gemensamt. För januari, februari, juli samt september görs en enklare uppföljning där

förvaltningschef endast reflekterar över större avvikelser. Mars, maj, oktober och november genomförs mer kompletterande uppföljningar av samtliga chefer i kommunen.

Tertialbokslut 1 omfattar januari till april månads utgång. En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt. Kommunen ska enligt kommunallagen behandla minst en delårsrapport. För

kommunen är detta tertialbokslut 2 och omfattar januari till augusti månads utgång. En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt. Kommunen ska enligt kommunallagen

(26)

Sida 26 av 127 behandla minst en delårsrapport. För kommunen är detta tertialbokslut 2 och omfattar januari till augusti månads utgång. En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt.

2.6.5 Kommunalt koncernföretag – Fastighets AB Järnbäraren

För det kommunala bolaget finns ett ägardirektiv framtaget. Ägardirektivet finns att läsa i sin helhet på kommunens hemsida.

Kommunen äger Fastighets AB Järnbäraren för att främja bostadsförsörjningen i Gnosjö kommun.

Kommunen har enligt lag ett uttalat ansvar för bostadsförsörjningen generellt och ett särskilt ansvar för vissa grupper. Bolaget är ett viktigt verktyg för att kommunen ska uppfylla detta ansvar.

Bolaget är en del av den kommunala koncernen. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta och tillsammans med förvaltningar bidra till att realisera kommunens vision och mål.

Bolagets styrelse står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 9 § kommunallagen (2017:725) fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet och till Kommunstyrelsen och dess organ lämna de yttranden och upplysningar som behövs för att Kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Bolagets årsstämma är ett tillfälle för samlad dialog. Därutöver sker 3 möten årligen mellan bolagets VD och presidium och KSÖB. Av kommunallagen framgår att kommunfullmäktige ska få ta ställning innan ett kommunalt bolag fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

(27)

Sida 27 av 127

2.7 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

2.7.1 God Ekonomisk Hushållning

Alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommun har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 1 §).

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre

tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

Gnosjö kommuns mål för ekonomisk hushållning återfinns under det ekonomiska inriktningsmålet i målstyrningen. Under detta perspektiv ska finnas både mål av finansiell art och mål som handlar om en effektiv verksamhet till låg eller rimlig kostnad, dvs. en sammanvägning av kvalitet och ekonomi.

För att uppnå en god ekonomisk hushållning krävs att samtliga nämndmål under inriktningsmålet ekonomi har uppfyllt under räkenskapsåret.

Inriktningsmålet med tillhörande nämndmål når inte alla upp till målnivån vilket är ett krav för att kommunen ska anses nå en god ekonomisk hushållning. I analys framkommer dock att många resultat påverkats av pandemin. Dessa omständigheter måste ändå ses som förmildrande då pandemin inte kunnat tas med i planering inför året och inte heller vid utarbetande av lägsta accepterade värden. Tre för måluppfyllelsen viktiga indikatorer går dessutom inte att mäta på grund av avsaknad av

jämförelsemått vilket också, delvis, är ett resultat av pandemin. Trots att uppfyllelse av

verksamhetsindikatorerna under inriktningsmålet ekonomi delvis hindrats av pandemins effekter uppnår kommunen goda resultat inom de rent finansiella måtten. Detta gör att kommunen sammantaget ändå får anses delvis uppnå god ekonomisk hushållning.

(28)

Sida 28 av 127

2.7.2 Ekonomisk ställning

Utvärderingen av Gnosjö kommuns finansiella ställning utgår ifrån områdena:

• Resultatutveckling

• Budgetföljsamhet

• Koncernens investeringar

• Koncernens soliditet

2.7.2.1 Resultatutveckling

Syftet med utvärderingen av årets resultat är att bedöma utvecklingen av och relationen mellan intäkter och kostnader, både utifrån det aktuella räkenskapsåret samt utifrån utvecklingen över tid.

Resultatet för koncernen är 17,1 mkr. Samtliga enheter inom koncernen visar på ett positivt resultat för år 2020. Vid en tillbaka blick över de senaste åren har kommunen haft negativa resultat 2019 och 2018 medan Fastighets AB Järnbäraren har visat på positiva resultat samtliga år. Resultaten från Stiftelsen JE Hylténs samt Tråddragaren AB är relativt små i förhållande till kommunen och påverkar endast nämnvärt koncernens resultat.

2.7.2.2 Budgetföljsamhet

Analysen görs på kommunens resultat då ingen koncernbudget har upprättats.

Budgetavvikelse (mkr)

Budget 2020

Nettokost.

2020

Avvikelse 2020

Avvikelse (%)

Avvikelse 2019

Kommunledningsförvaltningen 54,8 -49,7 5,0 9,1% 1,7

Teknik- och fritidsförvaltningen 39,8 -45,2 -5,5 -13,8% -9,1

Kultur- och utbildnignsförvaltningen 286,9 -295,0 -8,1 -2,8% -8,2

Socialförvaltningen 199,9 -199,8 0,1 0,1% -3,1

Samhällsbyggnadsförvaltningen 6,2 -5,7 0,5 8,1% 2,1

Summa förvaltningar 587,6 -595,4 -8,0 -1,4% -16,6

Flyktingverksamheten 0,0 4,5 4,5 1,4

Lönerevisionen 0,8 0,0 0,8 1,8

Finansförvaltningen -600,3 604,8 4,5 -8,1

Totalt 1,8 -21,5

Budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Den totala avvikelsen i förhållande till budget för förvaltningarna är -8,0 mkr. Det är en förbättring i förhållande till

2020 2019 2018 2017 2016 Resultat 17,1 -14,5 2,2 24,9 21,0

-20 -10 0 10 20 30

Mkr

Koncernens resultat

(29)

Sida 29 av 127 föregående år då avvikelsen var -16,6 mkr. Negativa avvikelser gör teknik- och fritidsförvaltningen samt kultur och utbildningsförvaltningen. Avvikelsen är dock en förbättring i förhållande till föregående år för båda förvaltningarna. Socialförvaltningen har under flertalet år visat en negativ budgetavvikelsen men är nu uppe på ett positivt resultat. Nedan visas större avvikelser per budgetpost med en beskrivning till avvikelsen. Mer finns sedan att läsa under respektive verksamhetsberättelse.

Budgetavvikelse per budgetpost

(mkr)

Budgetpost Avvikelse Förklaring

Kommunledningsförvaltningen

Kommunfullmäktiges oförutsedda 1,7 Medel hade reserverats till ett bostadsanpassningsärende på

samhällsbyggnadsförvaltningen som de ej hade behov av.

Utredningar 0,6 Behovet av utredningar har ej funnits för året.

Räddningstjänsten -0,5 Kostnad för ökade kapitalkostnader hade ej budgeterats för och fakturerades vid årsskiftet.

Företagshälsovård 0,6 Nytt avtal som tar tid att implementera samt har många förebyggande insatser ej kunnat

genomföras.

Växelenheten 0,6 inga avskrivningskostnader vilket budgeterats för samt en högre interndebitering.

Teknik- och Fritidsförvaltningen

Fritid -1,0 Intäktsbortfall töllstorp pga pandemin

Fastighet -1,0 Utrangeringskostnader pga det har funnits värde

kvar vid bl.a. byte av fönster och tak. Även reaförlust vid markförsäljning

Fastighet -0,4 Kostnader för extra vakthållning pga skadegörelse Kultur- och

utbildningsförvaltningen

Matvaror Kostenheten 0,7 Uteblivna råvarukostnader bl.a pga nedstägning av GKC.

Interkommunala kostnader grundskolan

-1,2 Kostnad för elever som går i grundskola i annan kommun överstiger budget.

Interkommunal kostnader GKC

-1,1

Kostnad för elever som går på gymnasium i annan kommun överstiger budget.

Mindre bidrag än förväntat, barnomsorgen

-0,9 Oväntad minskning av budgeterat bidrag för mindre barngrupper inom barnomsorgen.

Personalkostnader -9,3 De sammantagna personalkostnaderna i

förvaltningen överstiger budget. Största poster på grundskolan (-7,7) och GKC (-1,1).

Socialförvaltningen

Flyktingverksamheten 4,5 Planenlig återföring av tidigare avsatta schablonmedel samt större beviljade återsökta medel

Försörjningsstöd -1,5 Stora kostnader under året, delvis pga covid-19

Hemtjänst -2,7 Stor ökning av antal beviljade timmar samt låg

effektivitet i vissa av grupperna Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bostadsanpassning -0,6 Stora kostnader för ett enskilt ärende

(30)

Sida 30 av 127 2.7.2.3 Koncernens investeringar

Koncernenens investeringar (skattefinansierad + avgiftsfinansierade uppgår 2020 till 89,9 mkr. Gnosjö kommun står för den större delen av investeringarna 61 %. Kommunen har främst investerat i befintlig verksamhet byggnader och endast 2,6 mkr avser påbörjad nybyggnation. Järnbäraren har till större del investerat i nybyggnationer, 25 mkr. Det är marklägenheter i Hillerstorp och Gnosjö.

2.7.2.4 Koncernens soliditet

En viktig parameter för att mäta styrkan är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga d v s hur stor del av balansomslutningen som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas av en förändrad balansomslutning och hur resultatet utvecklats. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en kommunkoncern. En hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Det är dock viktigt att de olika bolagen i koncernen har en god soliditet annars riskerar kommunen att, såsom borgensman, lösa in skulder från bolag vid eventuella finansiella svårigheter.

2020 2019 2018 2017 2016 Resultat 75,7 89,9 87,3 50,7 81,0

0 20 40 60 80 100

Mkr

Koncernens investeringar

2020 2019 2018 2017 2016 Soliditet 40,5% 40,9% 44,8% 44,5% 44,1%

38%

40%

42%

44%

46%

Koncernens soliditet

(31)

Sida 31 av 127 Soliditeten påverkas av det årliga resultatet och hur kommunens tillgångar förändras. Kommunens mål för soliditeten inkl. pensionsåtagande 2020 är ett acceptabelt värde på 25,0 %, utfallet för 2020 uppgick till 26 %. Det finns inga normer för vilken nivå soliditeten ska ligga på i en kommun. Det viktiga är att se på soliditeten över en längre tid och förstå hur soliditeten påverkas av negativa resultat. 2019 hade kommunen ett resultat under det lägsta accepterade värdet men sett till en längre period när kommunen upp till målet.

2020 2019 2018 2017 2016

Soliditet 26% 24% 28% 27% 25%

Finansiellt mål 25% 25% 25% 25% 25%

22%

23%

24%

25%

26%

27%

28%

29%

Årsredovisning 2020 Gnosjö kommun