Årsredovisning 2016 för Gnosjö kommun

(1)

Årsredovisning 2016 för Gnosjö kommun

Balansomslutning 561,6 mnkr Investeringar 33,3 mnkr

Resultat 14,7 mnkr

Antal årsarbetare 31/12 2016 921 st

Invånare 31/12 2016 9 615 st

Utdebitering 22:24

(2)

2

Foto Karin Bengtsson, Jocke de Rooy, Lina Johansson, Nicklas Hagström, Märtha Wägéus, Ingalill Ebbesson och symbolbilder.se

Innehållsförteckning

INLEDNING

Kommunledningen har ordet...2

Gnosjö kommun - en översikt...4

Tio år i sammandrag...5

Var kommer pengarna ifrån och vad används de till...5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Vision och övergripande mål...8

Redovisning av inriktningsmål...9

Årets resultat...16

Finansiell analys...18

Driftsredovisning...23

Investeringsredovisning...24

Personalekonomisk redovisning...26

FINANSIELLA RAPPORTER

Redovisningsprinciper...30

Resultaträkning...32

Finansieringsanalys...32

Balansräkning...33

Noter...34

VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Kommunstyrelsen gemensamt...40

Kansliavdelningen...42

Gislaved-Gnosjö räddningstjänst...46

Stab- och stödavdelningen...48

Teknik- och fritidsförvaltningen...50

Samhällsbyggnadsnämnden...56

Kultur- och utbildningsutskottet...60

Socialutskottet...64

Revisionen...72

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Koncernöversikt...74

Koncernens resultat...75

Sammanställd resultaträkning...77

Sammanställd finansieringsanalys...77

Sammanställd balansräkning...78

Noter...79

Dotterbolagens verksamhetsberättelser...80

BEGREPP

Begreppsförklaring...84

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse...88

(3)

1

INLEDNING

(4)

2

2016 är över och när vi nu blickar tillbaka på det gångna året minns vi främst det stora antalet asylsökande som kom till Sverige och Gnosjö kommun, vilket innebar stora utmaningar för vår kommunala organisation. Vi tog emot många ensamkommande unga och fick på kort tid öppna flera nya boenden. Migrationsverket placerade många asylsökande på High Chaparral, bland annat drygt hundra barn som vi ordnade skolgång till. Vi drev under några månader också ett mer akut evakueringsboende i Nissafors. Vi kan konstatera att vår kommunala organisation tillsammans med frivilligkrafter under detta krisarta- de skede utsattes för stora ansträngningar men hanterade situationen på ett mycket bra sätt.

Mycket annat har också hänt under 2016. Som exempel kan vi nämna att vi i april började sända kommunfull-

Kommunledningen har ordet

mäktiges sammanträden på webben och ökade där- med insynen i den demokratiska processen. Vi införde

”meröppet” på biblioteket i Gnosjö tätort vilket innebär att kommuninvånare kan besöka biblioteket till långt in på kvällarna. Vi fick en ny räddningsstation i Hillerstorp samt började bygga en ny förskola i Gnosjö tätort och mycket annat.

Andra positiva saker som hänt är att arbetslösheten fortsätter sjunka, i synnerhet för ungdomar, samt att vår industri växer och producerar som aldrig förr. Gnosjö kommuns ekonomiska resultat på + 14,7 miljoner är givetvis också mycket positivt och något att glädjas åt.

Då vi har bostadsbrist har vi under 2016, tillsammans med vårt kommunala fastighetsbolag Järnbäraren, arbetat

(5)

3

för ett ökat bostadsbyggande och fler lägenheter är på gång i både Gnosjö och Hillerstorp. Vi ser att ytterligare bostäder behövs och planeringen för nya lägenheter kommer att fortsätta även under 2017. Vi vill ju att fler ska få möjlighet att flytta in i vår fina kommun.

Vi vill avsluta med att tacka all personal för ett gott arbete under 2016, men också rikta ett särskilt tack till personalen inom skolan och socialtjänsten för ert hängivna och hårda arbete under flyktingkrisen. Utan er hade det inte gått!

Anna Engström Arne Ottosson (M) Kommunchef Kommunstyrelsens ordförande

(6)

4 Gnosjö kommun - en översikt

MANDATFÖRDELNING

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-2018 KOMMUNENS ORGANISATION

UTDEBITERING PER SKATTEKRONA

Socialdemokraterna...12

Moderaterna...7

Kristdemokraterna...6

Centerpartiet...3

Sverigedemokraterna...5

Miljöpartiet...1

Liberalerna...1

35 Församling

Gnosjö...34,78 kr Kävsjö...35,17 kr Kulltorp...35,11 kr Källeryd...35,17 kr Åsenhöga...35,10 kr

Den kommunala debiteringen är 22,24 kr.

Den landstingskommunala debiteringen är 11,26 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering.

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse Samhällsbyggnads- nämnd

Allmänt utskott Kultur- och

utbildningsutskott Socialt utskott

Kansli- och kommunutveck-

lingsenhet

Stab- och stöd-

avdelning Teknik- och fritidsförvaltning

Kultur- och utbildnings- förvaltning

Social- förvaltning

Samhälls- byggnads- förvaltning

Räddningsnämnd

(ihop med Gislaveds kommun)

Räddningstjänst (ihop med Gisla- veds kommun) Samhällsbyggnads-

utskott

(7)

5 Tio år i sammandrag

Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna?

Skatte- intäkter Övriga 72 %

intäkter 8 %

Bidrag 14 %

Taxor och avgifter

6 %

Personal 63 % Övriga

kostnader 29 %

Lokal- kostnader

4 %

Avskrivningar 4 %

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal inv 31/12 9 657 9 658 9 536 9 546 9 400 9 354 9 406 9 509 9 514 9 615

Skatteintäkt (mkr) 395,1 414,8 431,8 448,3 449,5 448,0 469,0 484,1 502,1 525,4

Kommunal utdeb %* 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 22,39 22,24 22,24 22,24

Resultaträkning Verksamhetens netto-

kostnad (mkr) 394,0 416,0 417,4 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 505,0 510,2

Årets resultat -2,0 -4,3 11,8 14,6 12,9 1,8 7,1 -5,4 -3,5 14,7

Balansräkning

Långfr skulder (mkr) 108,0 98,0 98,0 73,0 63,0 60,3 80,4 80,5 100,8 102

Anläggningstillg (mkr) 415,5 419,6 415,0 416,3 420,6 419,8 433,0 434,4 449,8 470,5

Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av

skatteintäkter 99,7 100,3 96,7 96,2 96,7 99,4 98,6 101,1 100,6 97,1

Soliditet i % 55,3 56,4 54,0 57,5 61,7 63,3 59,3 60,9 57,2 55,8

(8)

6

(9)

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

7

(10)

8 Vision och övergripande mål

VISION

Gnosjö möjligheternas anda.

INRIKTNINGSMÅL

Ekonomi

- att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara.

Personal

- att vara en attraktiv arbetsgivare.

Brukare/invånare

- att välkomna alla till en attraktiv kommun.

- att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer.

- att verka för ökad brukarmedverkan.

- att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur.

- att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor.

- att förbättra dialogen med kommuninvånarna.

- att arbeta för ökad inflyttning till kommunen.

Verksamhet

- att värna om och utveckla det livslånga lärandet.

- att alla kommunens kärnverksamheter skall bedrivas med god kvalitet.

- att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv.

- att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister.

För varje avdelning/utskott/nämnd har sedan formulerats verksamhetsmål som visar på vilket sätt inriktningsmålen verkställs.

FINANSIELLA MÅL

Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna.

Förändringen blev 2,8%. Målet är uppnått.

Soliditeten, inkl. den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom interval let 50 – 55%. Dock lägst 50%.

Soliditeten blev 55,8 %. Målet är uppnått.

Den genomsnittliga likviditeten skall inte över stiga 40 mkr.

Den genomsnittliga likviditeten var 15,3 mkr.

Målet är uppnått.

Alla investeringar skall finansieras med egna medel, exklusive nybyggnation.

Målet är uppnått.

Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2030.

Måluppfyllelse kan inte bedömas pga. svårighet att mäta målet. Målet borttaget i budget 2017.

(11)

9 Redovisning av inriktningsmål

Simhallen i Töllstorp.

Verksamhetsmål Resultat

Socialförvaltningen

Att hushålla med resurser på bästa sätt:

Budget i balans.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Att tiden från första kontakt till besök hos konsumentvägledare är så kort som möjligt.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Att tiden från första kontakt till besök hos budget- och skuldrådgivare i ärenden som rör budgetrådgivning är så kort som möjligt.

Teknik- & fritidsförvaltningen

Budgetuppföljning ska ingå som en särskild punkt vid APT-möten.

Kultur- & utbildningsförvaltningen

Den uppgivna sammantagna arbetsglädjen hos personalen i förvaltningen ska uppgå till minst 7,5 på en tiogradig skala.

Att all personal med årsarbetstid har sin önskade sysselsättningsgrad.

Att Socialförvaltningen har en tydlig intro- duktion för nyanställda.

Kompetensutvecklings-plan för alla medarbetare.

Kommunstyrelsen

De anställda ska tycka att Gnosjö kommun är en bra arbetsgivare.

Att personalen mår bra. 95 % av medarbe- tarna ska i enkäten ha svarat att de mår bra.

PERSONAL

Att vara en attraktiv arbetsgivare

Det är inom vissa yrkesområden svårt för kommunen att få tag i personal med rätt kompetens. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att få vår personal att vilja stanna hos oss men även för att få nya personer att söka sig till oss.

Utarbetande av inriktningsmål görs en gång per man- datperiod. Inriktningsmålen pekar ut inriktningen för hur kommunens vision ska uppnås och behöver inte vara mätbara. Varje avdelning tar fram mätbara verksamhets- mål som ska visa hur verksamheten verkställer inrikt- ningsmålen.

En sammanställning av måluppfyllelse av verksamhetsmål finns nedan. Jämförelsen av resultat i förhållande till mål har bedömts så här:

Målet är uppnått

Målet är inte uppnått men vi är på god väg

Målet är inte uppnått

Måluppfyllelsen kan inte bedömas

EKONOMI

Att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara

Gnosjö kommun, liksom många andra småkommuner, brottas med en minskad budgetram. Allt mer ska utföras men till en lägre kostnad. Det är då viktigt att de resurser vi har används på ett så effektivt sätt som möjligt.

(12)

10

Lunch på Bokskogens förskola i Kulltorp.

Kultur- & utbildningsförvaltningen Andelens elever som väljer GKC ska vara motsvarande 60 % av kommunens av- gångselever i åk 9.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Skapa en tryggare boendemiljö.

Det skall vara trivsamt att vistas i centralortens centrum. Centralorten ska städas minst två gånger per vecka året om.

Medverka till att kommunen kan erbjuda ett attraktivt kulturutbud för alla. barnfamiljer.

Att utredningstiden inom barn- och unga sektionen på IFO är högst fyra

månader.

Att samtliga barn och unga med insatser har en genomförandeplan.

Samtliga lekplatser ska uppfylla gällande säkerhetsnormer. Inom 2 månader ska even- tuella besiktningsanmärkningar ha åtgärdats.

Upprätthålla en god samverkan mellan hem och skola.

Ökad användning av blankett för synpunk- ter och klagomål.

Att arbeta aktivt med brukarmedverkan inom psykiatrin.

Brukarundersökningar i varje verksamhet.

Att verka för ökad brukarmedverkan

Brukarmedverkan är viktig för en kommun som vill sätta sina invånare i fokus när de utformar sin service. Därför spelar både brukare och närståendes erfarenheter och åsikter en viktig roll i förvaltningarnas kunskapsbildning.

Att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer

Detta mål handlar också om att man vill att antalet kom- muninvånare ska öka. Genom att attrahera barnfamiljer att flytta hit, eller få de som redan bor här att stanna, hop- pas man att kommunen ska växa.

BRUKARE/INVÅNARE

Att välkomna alla till en attraktiv kommun En attraktiv kommun lockar inte bara turister och andra besökare till kommunen, det lockar även folk att flytta in samt bidrar till att de som redan bor i kommunen vill stanna.

(13)

11

Att fler personer blir självförsörjande.

Att AME tillsammans med IFO arbetar för att kommunens kostnader för försörjnings- stöd minskar.

Kommunstyrelsen

Gnosjö kommun ska vara en av de bästa kommunerna i landet att driva företag i.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten

Antalet nya företag som startar med hjälp av Science Park ska öka. Minst 10 nya företag ska starta under 2016.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Initiera och öka möjligheterna till kapi- talanskaffning i olika former. Minst 6 nya kapitalanskaffningar under 2016.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service ska vara god.

Mätning har ej ge- nomförts.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Vidareutveckla samarbetet mellan förvalt- ningarna avseende företagsfrågor. Forumen ska äga rum 1-2 ggr/år.

Huvudstråken i centralortens gång- och cykelvägnät skall vara snöröjda före kl 0800.

Minst 98 % av huvudstråken i centralortens gång- och cykelvägnätet ska vara snöröjda i tid.

Kultur- & utbildningsförvaltningen Bidra till ökad kunskap om hållbar utveckling och hållbarhetsperspektivet.

Kultur- & utbildningsförvaltningen Minst 20 % av inköpta råvaror skall vara ekologiska.

Miljöbil ska samla in farligt avfall från hus- håll. Insamling ska ske vartannat år.

Samhällsbyggnad

Att hålla en god kvalitet på tillsynen över tillståndspliktiga-, anmälningspliktiga- och övrig miljöfarlig verksamhet.

Samhällsbyggnad

Att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljö ska bevaras.

Att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor Miljö- och klimatfrågor är en av vår tids största frågor och utmaningar. Här vill Gnosjö kommun vara en aktiv aktör.

Att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur

För att få regionen och kommunen att utvecklas och växa är stöd för både nya och befintliga företagare viktig. I en region med många varuproducerande företag är en väl utbyggd infrastruktur en förutsättning.

Att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Det är viktigt för kommunen att antalet invånare ökar.

Minskar antalet kommun-invånare minskar kommunens intäkter vilket innebär att servicen till kommun-invånarna blir lägre.

Kommunstyrelsen

Antalet kommuninvånare ska öka.

(14)

12

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Informationen på kommunens externa webbplats ska vara aktuell.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Kommunens webbinformation till medbor- garna ska vara god. Kommunens poäng i KKIK:s undersökning ska öka varje år.

Besökarna ska vara nöjda med bemötandet i kommunens fritidsverksamhet. Minst 95

% ska ha svarat att de är nöjda eller mer än nöjda med bemötandet.

Samhällsbyggnad

Att sprida viktig information till kommun- invånarna.

Att förbättra dialogen med kommuninvånarna Dialog mellan kommuninvånarna och kommunen är en viktig utgångspunkt i ett demokratiskt samhälle. Men för att kunna ha en dialog med kommunen behöver kom- muninvånarna också ha tillgång till information om kommunens service och resultat.

Gymnasieskolan vid GKC skall utveckla en generell och språklig kompetens så att de studerande ges möjlighet till ett livslångt lärande.

Andelen ungdomar som är etablerade eller studerande 2 år efter gymnasieskolan ska uppgå till 90 %.

Kultur- & utbildningsförvaltningen Alla barn skall lämna årskurs 1 med en fungerande avkodningsförmåga (svenska).

VERKSAMHET

Att värna om och utveckla det livslånga lärandet

I en ständigt föränderlig värld räcker det inte bara det vi lär oss i skolan. Vi behöver lära genom hela livet. För Gnosjö kommun är det viktigt att skapa bra förutsätt- ningar för detta.

Ett av kommunens inriktningsmål är att värna om och utveckla det livslånga lärandet.

(15)

13

Andelen godkända elever på Nationella prov i matematik skall uppgå till minst 93 %.

Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 skall uppgå till lägst 210 poäng.

Vi skall med en professionell undervisning möta alla barn och elevernas behov. Elever- nas slutbetyg på lägst E i årskurs 9.

Stab- & stödavdelningen

Att stab- och stödavdelningens verksamhet ska fungera även vid extraordinära händelser.

Alla väsentliga arbetsuppgifter ska kunna utföras av minst två personer.

Att inkommande samtal till kommunens växel skall besvaras inom rimlig tid. Av samtliga inkommande samtal skall 97 % besvaras inom fyra signaler.

IT-miljön ska fungera på ett driftsäkert sätt.

98 % tillgänglighet av våra IT-system under kontorstid (gäller ej planerade drift- stopp).

Att all personal har aktuell information om sekretess, tystnadsplikt, Lex Sarah, Lex Maria, mutor och bestickning.

Att tiden från första kontakt till besök hos handläggare inom ekonomiskt bistånd är så kort som möjligt.

Att personer med missbruk som får en insats får hjälp med stöd av beprövade metoder.

Att alla kommunens kärnverksamheter skall bedrivas med god kvalitet

Kommunens alla verksamheter drivs med hjälp av skat- temedel. Det är därför viktigt att all verksamhet håller en hög kvalitet till en låg kostnad.

Att arbeta med förebyggande insatser inom äldreomsorgen.

Att det finns en hög tillgänglighet hos bis- ståndshandläggarna.

Att samtliga som söker biståndshandläggare får muntlig och skriftlig information vid utredning och beslut.

Att vårdtagare och anhöriga ska vara nöjda med palliativ vård i livets slutskede.

Att beviljade insatser är flexibla utifrån den enskildes behov.

Att erbjuda ”vård på hemmaplan”.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Kallelser och protokoll skall vara korrekta och klara i tid. Minst 95 % av alla kallelser och protokoll ska vara korrekta och klara i tid.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Skapa mer samarbete mellan skola och näringsliv. Få till ett företagsbesök från en skolklass genom NTA.

5 företag ska bli UF-änglar.

Samhällsbyggnad

Att samhällsbyggnadsnämndens beslut ska vara rättssäkra.

(16)

14

Att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv

Ett rikt kulturliv bidrar inte bara till en attraktiv kommun, det bidrar också till en högre livskvalitet för många människor med sina möjligheter till både nöje, lärande och personlig utveckling.

Kultur- & utbildningsförvaltningen Musikskolan skall erbjuda alla plats som söker.

Kultur- & utbildningsförvaltningen Kultur- och biblioteksverksamheten skall utvecklas i enlighet med det kulturpolitiska programmet och med biblioteksplanen.

Att det finns en variation av kultur- och fritidsaktiviteter inom funktionshinderomsorgen.

Att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister

Upplevelser inom turism innebär inte bara att fler upp- täcker kommunen som en plats för upplevelser, nöjen och avkoppling, - de kan också locka till framtida inflyttning och skapa tillfällen till nya företag och jobb.

Kansli- & kommunutvecklingsenheten Vi ska ha fokus på natur- och industritu- rism. Minst 4 aktiviteter eller projekt ska genomföras under 2016.

Klippning av gräs vid kommunala ställplat- ser skall utföras vid behov. Tillsyn av kommunala ställplatser ska göras en gång/vecka under växtsäsong.

SAMMANFATTNING

Med utgångspunkt från Gnosjö Kommuns vision har kommunfullmäktige beslutat om tretton inriktningsmål.

Målen anger fokus för vad verksamheterna ska prioritera i sina egna verksamhetsmål under året.

Resultatet av årets måluppföljning visar att vi uppnått sex av tretton inriktningsmål genom full måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom respektive område.

För fyra inriktningsmål har vi varit på god väg att nå full måluppfyllelse i våra verksamhetsmål men inte nått ända fram.

I de fall det funnits både gröna, röda och/eller orange bedömning inom målet har verksamhetsmålens kvalita- tiva bidrag till inriktningsmålets uppfyllelse viktats för att göra en samlad bedömning om inriktningsmålets totala uppfyllelsenivå.

I tre fall har kommunen inte bedömts ha nått sina inrikt- ningsmål. Det gäller inriktningsmålen: att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer, att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor samt att vi ska inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruk- tur. Viktigt här är dock att påpeka att alla tre inriktnings- mål som bedömts inte vara uppfyllda även har verksam- hetsmål som uppfyllts. Bedömningen beror på viktningen.

Måluppfyllelsen hos tre verksamhetsmål kunde inte be- dömas och fick därför en grå markering. Orsakerna är här olika typer av svårigheter att mäta målet med resultatet bristande information om måluppfyllelsegrad.

Sammantaget är det viktigt att komma ihåg att flera av verksamhetsmålen är av strävanskaraktär vilket innebär att det ska ses som en framgång att ha närmat sig inrikt- ningsmålet – även om det inte uppfylldes i sin helhet.

Bedömningen visar sammanfattningsvis att tio av tretton inriktningsmål uppnåddes helt eller var på god väg att uppnås under 2016.

(17)

15

(18)

16

Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till 14,7 mkr. Budgeterat resultat för 2016 var 4,8 mkr.

Det finansiella målet för förändring av eget kapital var satt till 0,4 % enligt budgetdokumentet för 2016. För att erhålla en långsiktig god ekonomisk hushållning ska förändringen av eget kapital vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. 2016 års resultat blev 2,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det balanserade underskottet från 2015 på -3,7 mkr behöver återföras inom 3 år. Detta kommer att göras 2016. Resultat efter justeringen av underskottet från 2015 blir 11,0 mkr, vilket blir 2,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag.

AVDELNINGARNA/UTSKOTTEN /NÄMNDENS BUDGETAVVIKELSER

* Ingår i kansliavdelningens resultat.

Avdelningarna/utskotten/nämndens budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp.

Verksamheterna har en omslutning på totalt 510,8 mkr (511,2 mkr), vilket är en minskning i förhållande till 2015 med 0,4 mkr (0,1 %).

Avdelningarna/utskotten/nämnden har haft en relativt

Årets resultat

god följsamhet mot budget och ett positivt resultat för samtliga förvaltningar förutom Socialutskottet.

Socialutskottets avvikelse exklusive flyktingverksamheten uppgår till -16,5 mkr (-18,1 mkr), vilket utgör -9,9 % av budget. Det är en liten förbättring jämfört med föregåen- de år 1,4 mkr. Det negativa resultatet förklaras framförallt av underkott inom Individ- och familjeomsorgen med -6,5 mkr, Funktionshinderomsorgen om -1,4 mkr, samt Äldreomsorgen med -9,9 mkr.

Individ och familjeomsorgens underskott beror framför allt på höga kostnader för placeringskostnader för barn och ungdomar med –1,1 mkr och för vuxna missbrukare med –4,2 mkr. Individ och familjeomsorgen har under året haft hög personalomsättning, med bland annat två nya sektionschefer och nyrekryteringar på samtliga social- sekreterartjänster inom barn och unga. Till följd har man även haft extern personal inhyrd periodvis.

Försörjningsstödet uppvisar under 2016 en positiv utveckling och uppgick till 5,7 mkr utbetalt till totalt 793 hushåll. Ett tydligt fokus på att ge människor rätt stöd och möjligheter till egen försörjning har gett resultat.

Inom funktionshinderomsorgen har osäkerheten kring försäkringskassans hårdare bedömningar oroat under året. I ett ärende har ersättningen dragits in från och med februari 2017. Sedan tidigare är två ärenden i rätten.

Funktionshinderomsorgen fick under året ett mycket gott omdöme i Kommunens Kvalitet i Korthet med 48/50 i betyg.

Äldreomsorgens underskott på sammanlagt 9,8 mkr fördelas på hemtjänsten – 4,5 mkr, hemsjukvården -1,7, särskilt boende -3,1 mkr, och köpta platser -0,5 mkr.

Hemtjänsten har haft en omfattande volymökning under året vilket har medfört ett ökat tryck på både hemtjänsten och hemsjukvården. Hemsjukvården hade under våren svårigheter att rekrytera nattsjuksköterskor vilket gjorde att bemanningsföretag behövde användas. En kraftig ökning i behovet av korttidsplatser under hösten gav till resultat att färdigbehandlade patienter fick stanna på sjukhuset längre, vilket gav höga kostnader.

Flyktingverksamheten för 2016 visade upp ett överskott på ca 9,7 mkr, hela överskottet finns hos ensamkommande barn. Ett stort arbete har gjorts inom ensamkommande barn för att ta hem de externa placeringarna som blev nödvändiga för att klara av situationen 2015.

Kulturutskottet har under året bedrivit flertalet olika verksamheter för nyanlända. Genom att organisera arbetet väl och bedriva en kostnadseffektiv undervisning har det genererat ett stort ekonomiskt överskott i förhållande till den ersättning som eftersökts från Migrationsverket.

Kultur- och utbildningsutskottet har även aktivt ansökt och erhållit statsbidrag för förskole- och skolverksamhet.

(miljoner kronor)

2015 2016 Nettoom- slutning

KS gemensamt 0,0 0,0 4,2

Kansliavdelning 2,4 2,8 19,7

Stabs o stödavd 1,6 3,9 21,5

Teknik o fritidsförv 2,3 4,7 34,7

Räddningsnämnd*

Kommunstyrelsen 6,3 11,4 80,1

Kultur- och utbildnings-

utskott -0,7 4,6 251,5

Socialutskott exkl flykting -18,1 -16,5 183,6

Flyktingverksamheten 9,7 9,6

Socialutskottet inkl flykting -6,8 174,0

Samhällsbyggnadsnämnd 1,3 0,9 4,4

Revision 0,0 0,0 0,8

Totalt -12,5 10,1 510,8

(19)

17

Detta tillsammans med en effektiv och välorganiserad verksamhet har medför att förvaltningen visar ett positivt resultat, 4,6 mkr.

Skatteintäkterna har för Gnosjö kommuns del ökat mellan 2014 och 2015 med 3,7 %. Ökningen mellan 2015 och 2016 är 4,6 %. Främsta anledningen till detta är ett ökat antal invånare.

Skatteintäkterna har blivit något lägre än budget med -0,5 mkr. Budgeten för lönerevisionen har under 2016 gett ett överskott på 3,8 mkr. Kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat (61,1mkr) och även kostnaderna är högre än budget (50,6 mkr). Förklaringarna avseende avvikelse på intäktssidan är ökade driftsbidrag med 47,2 mkr men även ökade taxor och avgifter och ökade konsultintäkter med 3 mkr. Avvikelsen på kost- nadssidan avser ökade lönekostnader samt underskott i ett antal verksamheter

Mer detaljerad information finns under avdelningarna/

utskotten/nämndens verksamhetsberättelser.

AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET

I kommunallagens 8 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha ”en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet” vilket beslutats om i den ekonomiska 3-årsplanen. Den ekonomiska 3-årsplanen blev antagen av fullmäktige 2014-12-18 §145 där det specificerades att ett budgeterat underskott skall bokas mot resultatutjäm- ningsreserven. För 2014 redovisades ett negativt resultat på 5,4 mkr, vilket efter balanskravsjusteringar blev -6,27 mkr, vilket reglerades genom att utnyttja rörelseutjäm- ningsreserven som fanns att tillgå. Därmed fanns inget negativ balanskravsresultat innan 2015 att reglera. För 2015 har även SKL:s riktlinjer för resultat-utjämningsre- serven antagits enligt KF-2013-11-28 §119 och i enlighet med de antagna riktlinjerna gavs möjlighet att uppnå ett balanskrav som är 0, om årets resultat var negativt och om något av tre specificerade krav uppfylldes. För 2015 var årets resultat negativt samtidigt som inte något av kraven i riktlinjerna uppfylldes och därmed gavs ej möjlighet att utnyttja den rörelseutjämningsreserv som fanns att tillgå.

Det negativa balanskravsresultatet från 2015 ska regleras i 2016 års bokslut.

Det krav som måste uppfyllas var att skatteunderlagsut- vecklingen för 2015 varit lägre än senast kända 10-års- snitt, se tabell nedan, där det varit +0,5%.

Källa: Skattverket och SKL

Detta gjorde att bokning av det negativa resultatet i enlighet med riktlinjerna från SKL samt i enlighet med de riktlinjer som antogs enligt KS 2013-11-28 §119 inte var genomförbart mot resultatutjämningsreserven för att säkerställa att årets balanskravsresultat blev 0.

Balanskravsresultat 2015

Slutsatsen blev således att 2015 års balanskravsresultat var negativt varvid det förelåg krav om särskild åtgärdsplan.

Kommunens budget för 2016 påvisade ett överskott om 4,8 MSEK, vilket skulle innebära att 2015 års underskott i balanskravet återställs 2016. Resultatet 2016 på 14,7 mkr ger utrymme för att återställa 2015 års balanskrav.

Balanskravsresultat 2016 Förändring i procent per år

2015

Snitt 10 år 3,9

Ökning 2015 4,5

Differens 0,5

-3,5 Årets resultat

0,2 Samtliga realisationsvinster

0 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjl.

0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjl.

0 orealiserade förl. i värdepapper

0 återföring av orealiserade förl. i värdepapper -3,7 Årets resultat efter balanskravsjusteringar

0 medel till resultatutjämningsreserv 0 medel från resultatutjämningsreserven -3,7 Årets balanskravsresultat

14,7 Årets resultat

0,0 Samtliga realisationsvinster

0 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjl.

0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjl.

0 orealiserade förl. i värdepapper

0 återföring av orealiserade förl. i värdepapper -3,7 återföring föregående års underskott 11,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar

0 medel till resultatutjämningsreserv 0 medel från resultatutjämningsreserven 11,0 Årets balanskravsresultat

(miljoner kronor) 2014 2015 2016

Resultat -5,4 -3,5 14,7

Justering 0,0 0,0 -3,7

Resultat inkl just -5,4 -3,5 11,0

(20)

18 Finansiell analys

Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet.

Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper:

• Långsiktig kapacitet. En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar.

• Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekono- miska ställning.

• Vilka finansiella risker tar kommunen? En god eko- nomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem.

• Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll.

En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget mm.

LÅNGSIKTIG KAPACITET

För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäk- terna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kom- munallagen i form av det s.k. balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten dvs. uppnå god ekonomisk hushållning.

Gnosjö kommunfullmäktiges beslut rörande resultat för 2016 är ett plusresultat på 14,7 mnkr, vilket utgör 2,8/ % av skatteintäkter och generella statsbidrag. På lång sikt är detta en acceptabel nivå eftersom målet 2 % av skattein- täkter och generella statsbidrag har uppnåtts.

Avstämning beslutat lägsta resultat – balanskravsjusterat utfall

Kostnads/intäktsutveckling

Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skat- teintäkter och generella statsbidrag.

Kostnader

Personalkostnaderna för 2016 uppgår till 445,1 mkr.

Motsvarande kostnader för 2015 var 411,7 mkr. Kost- nadsökningen uppgår till 8,1 % (jmf 6,9 % 2015), vilket är högre än det som lönerevisionen ger. Ökningen förkla- ras utöver lönerevision med ökade sociala avgifter, bl.a sänkningen för yngre medarbetare ca 1 mkr som togs bort under 2016, samt genom tillkommande ej budgeterade kostnader för Socialutskottet.

Övriga kostnader har ökat med 8,l %.

Skatteintäkter

Mellan 2013 och 2014 är ökningen 15,1 mkr. Föränd- ringen mellan åren 2014 till 2015 uppgår till 18,0 mkr.

Förändringen mellan åren 2015 till 2016 uppgår till 23,3 mkr.

Konjunkturläget är sådant att man kan anta en fortsatt relativt måttlig utveckling av skatteintäkterna enligt de analyser som görs av Skatteverket samt SKL. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas, framförallt med de finansiella mål kommunen har uppsatta.

Finansnettot

Finansnettot var lägre än budget och beror bland annat på det låga ränteläget.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2016 till 97,1 %. Detta är ett tillfredsställande resultat.

Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98 %. Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft sju år där värdet varit för högt, 100,5% 101,0 %, 99,7 %, 100,3 %, 99,4 %, 98,6 % och 101,1 %, varav fyra år har haft ett värde som överstiger 100 %. Detta är synnerligen bekymmersamt, där framförallt årets nettokostnader vida överstiger både budget och tidigare utfall.

Mellan 2015 och 2016 ökade nettodriftkostnaderna med 1,0 % (jmfr 3,4 % 2015-2014) medan skatteintäkterna ökade med 4,6 % (3,7 %). Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkost-

(miljoner kronor) 2014 2015 2016

Intäkter 128,2 152,2 200,5

Kostnader 590,7 630,0 681,9

Skatteintäkter 396,7 410,1 426,7

Gen statsbidrag 87,4 92,0 98,7

Finansnetto -0,9 -0,6 -0,5

Avskrivningar 26,1 27,1 28,6

Nettokostn andel av

skatteint 100,9 100,6 97,1

(miljoner kronor) 2014 2015 2016

Beslutad res.nivå -2,5 2,8 4,8

Utfall -5,4 -3,5 14,7

(21)

19

naderna är lägre än den procentuella ökningen av skatte- intäkterna vilket är fallet 2016. Kommunen behöver fort- sättningsvis genom en tydlig och noggrann budgetprocess följa den allmänna utvecklingen av skatteintäktsläget för att kunna planera sina olika verksamheter därefter.

Nettoinvesteringar

2016 års nettoinvesteringar uppgick till 32,1 mkr.

Under 2014 översteg investeringsnivån avskrivningarna, vilket är ett förhållande som även uppvisas per 2015 samt 2016. För att kunna finansiera investeringarna med egna medel får inte investeringskostnaderna överstiga avskrivningar plus/minus förändring av eget kapital.

VA-utbyggnad i Kävsjö saknade investeringsmedel i budget för 2016, vilket medför ett underskott som kommer att regleras under 2017 och 2018.

Soliditeten

Målet för soliditeten 2016 är ett lägsta värde på 50,0 %.

Utfallet blev 55,8% (jmfr 57,2 % 2015) dvs. 5,8 procent- enheter högre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att förstå hur soliditeten påverkas av negativa resultat.

En ogynnsam utveckling av kommunens resultat påverkar

den långsiktiga handlingsförmågan och urholkar det egna kapitalet. De senaste tre åren är trenden tydlig då soliditeten sedan 2014 minskar.

Skuldsättning

Den del av tillgångarna som har finansierats med främ- mande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad.

De långfristiga skulderna ökade mellan 2014 och 2015 samt mellan 2015 och 2016. Skulden uppgick vid års- skiftet till 102,0 mkr.

Syftet med upplåningen utgör grunden för kommunens definition av långfristig och kortfristig låneskuld. Är syftet med upplåningen att finansiera kommunens anlägg- ningstillgångar betecknar kommunen upplåningen som långfristig. Under året har kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar uppgått till 33,3 mkr, vilka har genererat negativt kassaflöde.

Årets resultat

Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till 2 % av skatteintäk- terna och de generella statsbidragen. För 2016 innebär det 10,5 mkr. Årets resultat uppfyller målet med ett resultat på 14,7 mkr som utgör 2,8 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen.

För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling och en god följsamhet av den budget som kommunen beslutar.

(miljoner kronor) 2014 2015 2016

Investeringsnivån 27,5 42,5 32,1

Avskrivningar 26,1 27,1 28,9

Invest i % av avskrivn 105,4 156,8 114,2

(%) 2014 2015 2016

Total skuldsättningsgrad 40 47 51

varav avsättningar 6 6 6

varav kortfristiga skulder 18 20 24

varav långa skulder 17 21 21

(22)

20 KORTFRISTIG KAPACITET

Likviditet

Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likvidi- teten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser.

Vid årets utgång uppgick likvida medel till 20,0 mkr, genomsnittet under året har varit 15,3 mkr. Jämfört med 2015 har likviditeten minskat med 10,5 mkr. Anledningarna till detta är flera, men kommunen har framförallt under de senaste åren minskat sin andel nyinvesteringar som är direkt kassaflödesgenererande. För 2015 ökar dessa investeringar på nytt, där kommunen möter denna ökade kostnad med nyupplåning. För 2016 har investeringarna minskat jämfört med 2015.

Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställan- de. Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl.

a. för att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget).

RISK - KONTROLL

Ränterisk

Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån.

Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 49,9 % är räntekänsliga på kort sikt. Prognosen för ränte- utvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå.

Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år.

För 2016 är andelen samtliga lån med kreditförfall om 0-1 år 25 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Den genomsnittsliga räntan har minskat jämfört med 2015.

Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån.

Borgensåtagande

Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala bor- gensåtagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr.

Under 2011 beslutades om en höjning av borgensåtagan- det med 24,7 mkr för byggandet av nya LSS-lägenheter.

Vid 2013 års bokslut var 176,8 mkr utnyttjat. I övrigt tecknades inga nya borgensåtaganden. Per 2015 har dessa förbindelser ökat med 3,1 mkr.

Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 % av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskif- tet uppgick detta åtagande till 0,0 mkr.

Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas enligt följande:

• Fastighets AB Järnbäraren 174,6 mkr

• Stiftelsen Isabergstoppen 2,5 mkr

Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg.

(miljoner kronor) 2014 2015 2016

Borgensåtagande 176,9 180,0 177,5

varav förlustansvar egna

hem 0,0 0,0 0,0

varav dotterbolag 174,4 177,5 177,1

(%) 2014 2015 2016

Likvida medel och dess andel av externa

kostnader 31/12 4,7 4,8 2,9

(%)

Lån med räntebindn tid: 2014 2015 2016

rörlig 25,1 50,2 49,9

0-1 år 0,0 19,8 25,1

1-5 år 74,9 30,0 74,9

6-10 0,0 0,0 0,0

(%)

Lån förfaller till betaln: 2014 2015 2016

Andel om 0-1 år 31 30 25

Andel om 1-5 år 69 70 75

Andel efter 5 år 0 0 0

(%) 2014 2015 2016

Genomsnittlig ränta 1,88 1,24 0,34

(23)

21

Inga borgenskostnader har förekommit under perioden 2006 – 2016.

Läs mer om borgensåtaganden under not 22.

Budgetföljsamhet i verksamheten

Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten.

SAMMANFATTNING

Den finansiella profilens utveckling mellan 2013 och 2015Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras.

De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade när- mast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv.

Gnosjö har i den finansiella profilen under perioden för- svagat poängen för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för budgetföljsamhet, resultat

före extraordinära poster och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren och soliditet försvagades om 2013 och 2015 jämförs med varandra. Däremot förbättrades poängen för skattefinansieringsgraden av investeringarna.

Gnosjös finansiella profil låg 2015 under genomsnittet för samtliga fyra perspektiv.

Avslutande kommentarer

Gnosjö har under perioden legat långt ifrån en god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. En fördel för Gnosjö är att kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet fortfarande är relativt stark, trots en lägre resultatnivå under de senaste åren. Kommunen måste dock förbättra sitt resultat i framtiden för att soliditeten skall bibehållas och ge en trygghet för att möta lågkon- junkturer,

befolkningsförändringar och investeringstoppar i framtiden. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas

finansiera var tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion.

För att kunna jämföra länets kommuners ekonomiska ställning har det under åren 1996 – 2015 gjorts en gemensam ekonomisk analys för länets samtliga kommuner.

Analysens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet.

Av denna analys framgår av nedanstående polärdiagram att Gnosjö kommuns poäng i den finansiella profilen mellan 2013 och 2015 försämrades för samtliga perspektiv, Fortsatt arbete med budgetföljsamhet och kostnadskon- troll krävs i kombination med att det finansiella målet för förändring av eget kapital efterlevs för att stärka utvecklingen.

(miljoner kronor)

Budgetföljsamhet 2014 2015 2016

Budget -2,5 2,8 4,8

Utfall -5,4 -3,5 14,7

Avvikelse -2,9 -6,3 9,9

% av skatteintäkter -1,1 % -0,7 % 2,8 %

Får på bete i Kulltorp.

(24)

22

Gnosjö kommun står inför fortsatta utmaningar likar- tade de för övriga kommuner i Sverige. Det råder delvis svårigheter att uppskatta rörelse i både skatteunderlag och invånarantal. En förmåga att vara både lyhörd och proaktiv krävs för att kunna parera svängningar för ökad stabilitet och finansiell kontroll.

De analyser som beskrivs ovan ger en tydlig bild av att Gnosjö aktivt behöver skapa en ekonomisk balans och uppnå en högre grad av budgetföljsamhet i syfte att kunna hantera en fortsatt osäker framtid. Kommunen uppvisar en fortsatt stabil soliditet som dock försämras.

Denna trend måste vändas.

Vi behöver, på ett snabbare sätt, kunna anpassa oss till de volymer och behov som finns och inte gå omkring ”i en för stor kostym”. För att denna mer flexibla hållning skall komma till stånd fordras dock strategiska beslut ihop med proaktivitet. Att kunna agera i förväg och motverka negativa effekter på kommunens utveckling innan de uppstår.

Genom att kunna erbjuda dess invånare en attraktiv plats att verka och bo på och skapa förutsättningar för såväl privatpersoner och näringsliv skapas också möjligheter till en stabil intäktsbas vilken främjar kommunens utveckling i stort. En sådan utveckling bidrar till inflyttning och ökat fokus på utveckling av kommunens verksamheter.

(25)

23 Driftsredovisning

Driftsredovisning

tkr 2014 2015 2016 Budget 2016 Avvikelse/r esultat

Kommunstyrelse

10 Kommunstyrelsen gemensamt -4 295 -4 498 -4 221 -4 265 44

11 Kansliavdelningen -18 976 -19 131 -19 746 -22 522 2 776

11 Räddningstjänst*

13 Stabs- och stödavdelningen -19 800 -20 932 -21 538 -25 467 3 929

17 Teknik- och fritidsförvaltningen -34 188 -34 962 -34 650 -39 352 4 702

15 Revision -695 -816 -762 -763 1

Totalt kommunstyrelsen -77 953 -79 799 -80 917 -92 369 11 452

Samhällsbyggnadsnämnden 31

Samhällsbyggnadsförvaltningen -6 067 -1 717 -2 763 -2 700 -63

32, 34 Planarbeten -36 -554 -297 -827 530

33 Trafiknämnd -19 -24 -22 -29 7

35 Miljö- och hälsoskydd 1 636 -999 -1308 -1713 405

Totalt

samhällsbyggnadsnämnden -4 485 -3 295 -4 390 -5 269 879

Kultur- och utbildningsutskott

60 Gemensam administration -8 910 -9 453 -5 259 -9 593 4 334

61-63 Grundskola -120 267 -122 630 -129 694 -128 374 -1 320 64 GKC -55 208 -57 436 -56 246 -58 075 1 829

65 Barnomsorg -48 098 -50 016 -52 099 -51 662 -437

66 Musikskola -2 081 -2 145 -2 119 -2 215 96

67 Kultur -5 802 -5 793 -6 044 -6 146 102

Totalt kultur-och

utbildningsutskott -240 367 -247 474 -251 461 -256 065 4 604

Socialutskott

71 Socialförvaltningen -3 304 -3 868 -11 011 -11 172 161

72 Arbetsmarknadsenhet -2 386 -2 870 -2 215 -3 284 1 069

73 Individ- och familjeomsorg -32 207 -33 740 -34 496 -27 988 -6 508

75 Särskilda boenden -56 452 -60 425 -57 850 -52 420 -5 430

76 Särskilda omsorgerna -31 926 -34 849 -32 286 -31 561 -725

77 Psykiatri -7 752 -8 409 -8 825 -8 189 -636 78 Hemtjänsten -33 094 -36 719 -36 878 -32 406 -4 472 Totalt socialutskott -167 120 -180 879 -183 561 -167 020 -16 541

Finansförvaltningen 486 703 507 997 525 401 525 559 -158 Flyktingverksamheten -2 178 -35 9635 -66 9701 Årets resultat -5 400 -3 485

14707 4770

^{9 937}

(26)

24 Investeringsredovisning

(27)

25

(28)

26 Personalekonomisk redovisning

PERSONALSTATISTIK

Gnosjö kommun har totalt 921 anställda, vilket omfat- tar både tillsvidare- och visstidsanställda. Under 2016 var antalet årsarbetare ca 851 personer.

Antalet utbetalningar i form av löner och ersättningar till anställda och förtroendevalda utgjorde ca 1300 st/mån under året.

Totalt antal anställda samt årsarbetare per utskott/

nämnd (föregående år inom parentes)

Utskott Totalt Års-

/Nämnd anställda arbetare

Allmänna utskottet 96 (100) 88 (88) Kultur- och utbildn.utsk 440 (437) 402 (401) Samhällsbyggn.nämnden 14 (13) 13 (11) Socialutskottet 371 (361) 348 (338)

Summa 921 (911) 851 (838)

Anställda tillsvidare- respektive visstidsanställning per utskott/nämnd (föregående år inom parentes)

Utskott/Nämnd Tillsvidare Visstid Allmänna utskottet 93 (95) 3 (5) Kultur- och utbildn.utsk 353 (369) 87 (68) Samhällsbyggn.nämnden 14 (11) 0 (2) Socialutskottet 322 (331) 49 (30)

Summa 782 (806) 139 (105)

Ca 15 % av totalt antal anställda under året har utgjort någon form av visstidsanställning, d v s en tillfällig an- ställning.

Antal anställda kvinnor/män fördelat på tillsvidare- och visstidsanställning (föregående år inom parentes)

Kvinnor Män

Tillsvidare 655 (689) 127 (117)

Visstid 107 (77) 32 (28)

Summa 762 (766) 159 (145)

Vi har 762 anställda kvinnor vilket motsvarar ca 83 % av totalt antal anställda. Vi har 159 anställda män vilket motsvarar 17 % av totalt antal anställda.

De stora grupperna av anställda finns i två av våra största

(29)

27

förvaltningar, inom omsorgen och i skolan. Det är även i dessa förvaltningar de flesta visstidsanställda finns.

Totalt antal anställda fördelade i % per utskott/nämnd Utskott/Nämnd Antal anställda %

Allmänna utskottet 96 10

Kultur- och utbildn.utsk. 440 48

Samhällsbyggn.nämnden 14 2

Socialutskottet 371 40

Summa 921 100

De två största förvaltningarna, socialförvaltningen och kultur- och utbildningsförvaltningen, sysselsätter ca 88 % av alla anställda.

Fördelning mellan hel- respektive deltidsanställda uppdelat på kvinnor/män

Kvinnor % Män %

Heltid 543 71 137 86

Deltid 219 29 22 14

Summa 762 159

Männen har i högre omfattning heltidstjänster än kvin- norna. Ca 71 % av alla kvinnor är heltidsanställda i Gno- sjö kommun. Motsvarande siffra för männen är ca 86 %.

Sysselsättningsgraden i kommunen är ca 92 %. Kvin- norna har en medelsysselsättningsgrad på ca 92 % medan männen har ca 94 %. Åldersintervallet upp till 49 år har en medelsysselsättningsgrad på ca 94 %. Åldersintervallet 50-67 år har en medelsysselsättningsgrad på ca 88 %.

Medelåldern är 44 år för anställda i Gnosjö kommun.

Medelålder fördelat på män/kvinnor

Kvinnor Män Total

Medelålder 44 43 44

Åldersintervallen visar att den dominerande gruppen av män hittar vi i intervallet 50-59 år, medan flest kvinnor finns i åldersgruppen 40-49 år.

Åldersintervall fördelat på kvinnor/män Ålder Kvinnor Män Total – 29 11,2 % 3,9 % 15,1 % 30 – 39 19,6 % 3,3 % 22,9 % 40 – 49 21,6 % 3,5 % 25,1 % 50 – 59 21,1 % 4,3 % 25,4 % 60 – 9,0 % 2,4 % 11,5 % Summa 82,6 % 17,4 % 100 %

När vi blickar framåt ca 10 år och tittar på hur pensions- avgångarna bland de tillsvidareanställda per den sista december 2016 beräknas bli, ser vi att är det ca 21 personer i snitt varje år som fyller 65 år.

Åren 2021 och 2024 utmärker sig då snittet uppgår till ca 25 personer och år 2025 är det 29 personer som fyller 65 år.

Det innebär att ca 30 % av totalt antal tillsvidareanställda den sista december 2016, fyller 65 år inom en tioårsperi- od. Av dessa personer arbetar ca 45 % inom KU-utskottet och ca 34 % inom socialutskottet. Resten fördelas på allmänna utskottet och samhällsbyggnadsnämnden.

SJUKSTATISTIK

Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på en fortsatt låg nivå.

Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig arbetstid Gnosjö kommun Sjukfrånvaro i %

Totalt 5,4

Kvinnor 6,2

Män 2,5

29 år eller yngre 3,5

30 – 49 år 3,9

50 år eller äldre 5,1

Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i % av total sjukfrånvaro 53,0

Vi arbetar strukturerat med rehabiliterings- och arbets- miljöfrågor i syfte att minska skador och sjukskrivningar i organisationen.

(30)

28

(31)

29

FINANSIELLA

RAPPORTER

(32)

30 TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

För den kommunala redovisningen gäller lag om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redo-visning kommunens principer för redovisning.

Rådet för kommunal redovisning utger rekommendatio- ner vilka är normgivande för den kommunala redovisningen.

Rekommendationerna efterlevs av kommunen från och med 2016 avseende exploateringsfastigheter och tillämp- ning av komponentmetoden avseende avskrivningar på anläggningstillgångar RKR 11.4. Exploateringsfastigheter skall bokföras som en omsättningstillgång men på grund av svårigheter att bedöma vilka exploateringsfastigheter som skall avyttras under det kommande året så bokförs dessa som anläggningstillgångar.

Avseende avskrivningar på anläggningstillgångar så skall respektive komponent skrivas av separat om denna är betydande, samt om den därmed förändrade avskrivningen blir väsentlig i skillnad. Syftet med komponentavskriv- ning är att större och betydande investeringar ska delas upp i delkomponenter med varierande avskrivningstider beroende på dess nyttjandetid. Eftersom komponenter har olika nyttjandetid och bör de därför skrivas av med

olika tidsintervall, likaså bytas ut i olika tidsintervall.

Under 2016 skedde en uppgradering av ekonomisystemet, vilket också innebar byte av anläggningsregister. Detta är orsaken till att det komponetavskrivningen inte har utförts tidigare. Kommunen har under 2016 inlett arbetet med att fördela väsentliga komponenter och göra kompo- nentavskrivning enligt rekommendation.

Lag om kommunal redovisning efterlevs inte avseende RKR23 som behandlar systemdokumentation av redovis- ningssystem. Detta är ett problem för många kommuner i och med att systemleverantörerna inte tillhandahåller en systemdokumentation. Systemdokumentation finns ej framtagen med erforderlig utformning.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna fastställs efter en individuell bedömning med vägledning av Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. Aktivering av inventarier sker löpande. Större projekt redovisas som pågående tills anläggningen tas i bruk. Linjär avskrivning tillämpas och inga lånekostnader ingår i anskaffningsvär- det.

Samma principer tillämpas för immateriella anläggnings- tillgångar.

Redovisningsprinciper

(33)

31 PENSIONSÅTAGANDEN

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd.

Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den sk blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balans- räkningen. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden ”pensionsförpliktelser”. Denna rad ligger under posten ”inom linjen” utanför balansräkningen. Viss- tidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att fr.o.m. 1998 årligen betala ut hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning.

SEMESTERLÖNESKULDEN

Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Till- sammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld.

SKATTEINTÄKTER

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter ba-

seras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 § 1-2. I koncernbok- slutet ingår Gnosjö kommun och de bolag/stiftelser eller kommunalförbund i vilka kommunen direkt eller indirekt innehar en röstandel av minst 20 %.

Därmed ingår Fastighets AB Järnbäraren (100 %), och Stiftelsen J E Hylténs (100 %). Kommunen har även små ägarandelar i Jönköpings Länstrafik AB (1 %) samt Stif- telsen Isabergstoppen (10 %), dessa ingår inte i koncern- redovisningen.

Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive enheter som ingår i koncernen.

Interna intäkter, kostnader, fordrings- och skuldposter har eliminerats.

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvär- vat eget kapital i kommunala bolag elimineras. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens eget kapital.

Proportionell konsolidering innebär att tillgångar och skulder, intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens ägarandel.

(34)

32 Resultaträkning

Finansieringsanalys

(35)

33 Balansräkning

(36)

34 Noter

(37)

35

(38)

36

(39)

37

(40)

38

(41)

39

VERKSAMHETS-

BERÄTTELSER

(42)

40 NÄMNDEN/UTSKOTTET/AVDELNING- ENS UPPGIFTER

Under kommunstyrelsen gemensamt samlas de delar som ej går att hänföra till eget resultatområde. I enheten ingår bl.a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, partistöd, anslag till Kulturarv Marieholm och överförmyndarverk- samheten.

ÅRETS RESULTAT

Årets resultat avseende kommunstyrelsen gemensamt visar på ett överskott på totalt 44,4 tkr. Kostnaderna avseende arvode till politikerna i kommunstyrelsen har varit ca 250 tkr lägre än budgeterat medan kostnaderna för gode män varit ca 250 tkr högre.

Kommunstyrelsen gemensamt

Verksamhetsberättelse

Ekonomisk översikt

(miljoner kronor) Budget

2016 Bokslut

2015

Verksamhetens intäkter 0,3 2,6 0,4

Verksamhetens kostnader -4,5 -6,8 -4,8

Verksamhetens nettokostnad -4,2 -4,2 -4,4

Kapitalkostnad -0,1 -0,1 -0,1

Kommunbidrag (skattefinansierad del) 4,3 4,3 4,5

Bidrag till förändring av eget kapital 0,0 0,0 0,0

Investeringar (netto) 0,0 0,0 0,0

Ordförande: Arne Ottosson Chef: Anna Engström

Personalstatistik

2016 2015 2014

Antal anställda 96 100 105

varav Tillsvidare 93 95 98

varav Visstid 3 5 7

Heltid 63 62 65

Deltid 33 38 40

Kvinnor 63 65 68

Män 33 35 37

Sysselsättningsgrad

medel i % 91 88 88

Medelålder 49 48 48

Antal årsarbetare 88 88 92

PERSONALSTATISTIK

(43)

41

Hamnen i Hillerstorp.

Sjukstatistik

Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig arbetstid Allmänna utskottet 2016 2015 2014

Totalt 3,5 3,9 6,2

Kvinnor 4,7 4,5 8,6

Män 1,5 3,0 2,5

29 år eller yngre 0,6 1,0 1,5

30 - 49 år 2,9 3,8 7,2

50 år eller äldre 4,3 4,7 6,3

Sjukfrånvaro >= 60 dgr

i % av total sjukfrånvaro 29,1 49,4 61,8

2016 ÅRS INRIKTNINGSMÅL

Att vara en attraktiv arbetsgivare.

Verksamhetsmål: De anställda ska tycka att Gnosjö kom- mun är en bra arbetsgivare.

Nyckeltal: Minst 70 % av de anställda ska anse att Gnosjö kommun är en bra arbetsgivare.

Resultat: Målet är uppfyllt. Mätningen har bestått av en medarbetarenkät som genomfördes hösten 2016. Enkäten bestod av 11 frågor med 5 svarsalternativ där alternativ 3 innebar att påståendet varken stämmer bra eller dåligt och alternativ 4 och 5 stod för ett positivt svar. 73 % har svarat alternativ 4 eller 5 på alla frågor.

Att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur.

Verksamhetsmål: Gnosjö kommun ska vara en av de bästa kommunerna i landet att driva företag i.

Nyckeltal: Att kommunen hamnar bland de 15 högst ran- kade kommunerna i landet i Svenskt Näringslivs mätning.

Resultat: Målet är inte uppfyllt. Gnosjö kommun ham- nade på plats 23 vilket innebar att vi tappade en placering jämfört med föregående år. Möte har hållits med Gnosjö- andans Näringsliv för ett resonemang kring hur kommunens arbete gentemot näringslivet kan förbättras. Även ett möte mellan tjänstemän och politiker har genomförts för att diskutera hur vi kan jobba för att förbättra servicen gentemot näringslivet.

Att arbeta för ökad inflyttning till kommunen.

Verksamhetsmål: Antalet kommuninvånare ska öka.

Nyckeltal: Antalet kommuninvånare ska öka.

Resultat: Målet är uppfyllt. Antalet kommuninvånare har ökat med 101 invånare mellan 151231 då vi var 9 514 invånare och 161231 då var vi 9 615 invånare.

FRAMÅTBLICK

Kommunfullmäktige har prioriterat nio strategier ur Översiktsplanen för tiden 2018-2020. Den allra vikti- gaste frågan gällde bostäder. Det är idag svårt att hitta en bostad i Gnosjö kommun och då vi vill bli fler kommun- invånare måste fler bostäder byggas. Detta är också viktigt för att våra stödboenden avseende ensamkommande barn ska kunna avvecklas. En arbetsgrupp har tillsatts för att jobba extra med denna fråga. Arbetsgrupper kommer att tillsättas även för övriga prioriterade strategier.

Tjänsten som utvecklingsledare är tillsatt och arbetet med att ta fram ett kvalitetsledningssystem har påbörjats. Må- let är att förbättra processerna för att kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna på ett bra sätt. Under 2017 kommer extra fokus att läggas på kommunens arbete med mål- och resultatstyr- ning.

För att få en bra och kostnadseffektiv verksamhet är det viktigt att arbetet med att införa ett koncerntänk i organisationen fortsätter. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att vara ständigt pågående.

Integrationen är en av våra största utmaningar de när- maste åren. En arbetsgrupp kommer att tillsättas med särskilt fokus på integrationsfrågor.

Ett annat område som kommer att läggas lite extra fokus på under 2017-2018 är utvecklandet av kommunens e- tjänster.

Vallagen har förändrats vilket bl.a. innebär att två personer behöver vara närvarande vid förtidsröstning istället för en. Alla personer som ska hjälpa till behöver även få utbildning i vad det innebär.

Ersättningen till kommunerna avseende ensamkommande barn förändras från 170701. Det innebär att kommunerna riskerar att inte längre få full täckning för sina kostnader för gode män.

INVESTERINGSREDOVISNING

Inga investeringar har genomförts under året.